Ladda ner examensarbetet - Profu

I de försök som genomförts av Uldal m.fl. (2009) har investeringen som krävs för att elektroporeraavfallet beräknats. Den energitillförsel som krävs för att elektroporera avfallet med1 000 pulser motsvarar en investering på mellan 3 och 5 % av den totala energimängd somkan utvinnas när det elektroporerade avfallet rötas.4.2.6 Effekter av kemisk-fysikalisk förbehandlingMånga försök har gjorts på förbehandling med kemisk-fysikaliska metoder. Flera försök harexempelvis visat att koncentrationen av lösta ämnen ökar vid termisk behandling. Upphettningi kombination med trycksättning av material visar också på en ökad biogasproduktion.Ward m.fl. (2008) menar dock att energiåtgången vid termofil rötning måste kompenseras avökad biogasproduktion. Samma resonemang skulle kunna appliceras på termisk och trycksattförbehandling; den mängd energi som går åt för att behandla materialet bör inte överstiga denenergivinst som görs i och med en högre metanproduktion.Såväl kemisk förbehandling som ultraljudsbehandling visar positiva resultat på biogasutbytet.Dock krävs även i dessa fall insatser i form av kemikalier och energi. Kostnaderna för dettakan ha en avgörande betydelse för om metoden används i fullskaliga anläggningar.De försök som gjorts på elektroporation av avfall visar på att gasutbytet kan ökas men ingaförsök har gjorts på en kombination av elektroporation och pressning. I likhet med effekternapå frukt och grönsaker skulle elektroporerat avfall som pressas kunna generera mer vätskamed mer lättillgängligt material än avfall som endast pressas.4.3 ERFARENHETER FRÅN SVENSKA BIOGASANLÄGGNINGAREn rundringning gjordes för att översiktligt kartlägga om och hur matavfall förbehandlades på13 anläggningar i Sverige. Urvalet baserades på en lista över befintliga anläggningar gjord avAvfall Sverige (Avfall Sverige, 2007c), varpå intervjuer gjordes med de ansvariga på anläggningarna.Samtalen kretsade kring utformningen av anläggningen, eventuella problem medförbehandlingen som fanns samt hur stort utbytet är av organiskt material. De frågor som lågtill grund för intervjuerna presenteras i Bilaga A. Efter rundringningen har de förbehandlingsstegsom finns på anläggningarna kategoriserats efter funktion som sortering, sönderdelning,blandning eller separation baserat på indelningen gjord i avsnitt 4.1. Resultaten sammanfattasi Tabell 4.2.På alla de undersökta anläggningarna finns det någon form av förbehandling. På i princip allaanläggningar sönderdelas materialet och blandas för att få en homogen slurry. Innan blandningspäds avfallet med vatten eller flytande organiskt material för att öka pumpbarheten.Matavfallet passerar även, i de flesta fall, ett processteg där oönskat material, såsom plast ochmetall, avskiljs.16