Ladda ner examensarbetet - Profu

More documents

Recommendations

Info

Partikelstorlek och struktur hos substratetSubstratets struktur och partikelstorlek kan ha en avgörande betydelse för vilket utbyte somerhålls i rötningen. Ett mer finfördelat material med mindre partiklar har en högre specifikarea, alltså en större yta som kan angripas av mikroorganismerna (Carlsson & Uldal, 2009;Jarvis & Schnürer, 2009).Enligt Deublin & Steinhauser (2008) är material som exempelvis halm mer svårnedbrytbarapå grund av dess höga innehåll av lignin och cellulosa, vilka har en stark fiberstruktur och litenspecifik area.3.3 METANPOTENTIAL OCH METANPRODUKTIONFör att utvärdera mikroorganismernas effektivitet kan metanproduktionen vägas motmetanpotentialen. Metanproduktionen är den mängd gas som produceras i reaktorn,metanpotentialen är den mängd gas som skulle produceras om allt organiskt material isubstratet bryts ner (Davidsson m.fl., 2007). Lissens m.fl. (2001) påpekar att biogasutbytetfrån matavfall är beroende på sammasättningen i avfallet snarare än på processutformningen.Metanpotentialen och –utbytet mäts i volym metan som produceras per massenhet ellervolymsenhet avfall, per massenhet tillsatt VS eller per massenhet tillsatt COD (Angelidaki &Sanders, 2004).Metanpotentialen i ett substrat baseras på dess sammansättning eller experimentella försök.Ett teoretiskt värde på metanpotentialen kan beräknas baserat på sammansättningen, underförutsättning att den är känd. Genom experimentella försök kan sedan metanpotentialenbestämmas och jämföras med det teoretiska värdet. På grund av flera faktorer är den faktiskametanpotentialen aldrig lika hög som den teoretiska. Detta kan bero på att en del av detnedbrutna materialet används för bakterietillväxt, att exempelvis lignin, som räknas som endel av det organiska materialet, inte bryts ner anaerobt eller att delar av det organiskamaterialet är svårtillgängligt för mikro-organismerna och därför inte kommer att brytas ner(Angelidaki & Sanders, 2004).Om sammansättningen i substratet anges i mängd kol, kväve och syre kan den teo-retiskametanpotentialen beräknas med hjälp av Buswell’s ekvation (Angelidaki & Sanders, 2004):C H O + n − a 4 − b 2 H O→ n 2 + a 8 − b 4 CH + n 2 − a 8 + b 4 CO Metanutbytet, B , , beräknas sedan genom:B , = n 2 + a 8 − b 4 22,412n + a + 16bOm sammansättningen i substratet är känd som mängden kolhydrater, proteiner och fett kanden teoretiska metanpotentialen beräknas utifrån dessa. Typiska värden för metanpotentialenför dessa ämnen finns redovisade i Tabell 3.1.7
Tabell 3.1. Metanpotential i kolhydrater, proteiner och fett (Angelidaki & Sanders, 2004).Metanpotential(Nm 3 /kg VS)Kolhydrater 0,415Protein 0,496Fett 1,014Kolhydrater varierar i storlek och beroende på dess struktur går nedbrytningen olika fort. Desom är mindre och enklare bryts ner fort, likaså stärkelse som dock är lite mer komplicerad isin struktur. Cellulosa har en ännu mer komplicerad struktur och är svårnedbrytbar för mikroorganismerna.Fett och protein är energirika och ger mycket gas vid nedbrytning (Jarvis &Schnürer, 2009).Metanpotentialen kan också beräknas utifrån koncentrationen COD. Enligt Angelidaki &Sanders (2004) är metanpotentialen i COD 0,35 Nm 3 /kg nedbruten COD.8
Page 1 and 2: Rapport SGC 216Utvärdering och opt
Page 3 and 4: SAMMANFATTNINGPå Nordvästra Skån
Page 5 and 6: SUMMARYAt NSR in Helsingborg, Swede
Page 7 and 8: FÖRORDoooInitiativtagare: AnoxKald
Page 9 and 10: 6.1.2 Försök med elektroporation
Page 11 and 12: 1.2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGSyftet m
Page 13 and 14: 3 RÖTNINGSPROCESSENRötning av org
Page 15: 3.2 SUBSTRATETS SAMMANSÄTTNING OCH
Page 19 and 20: Optisk sorteringPå ett antal anlä
Page 21 and 22: 10 mm. Metoden kan användas vid v
Page 23 and 24: Med hjälp av termisk hydrolys (TDH
Page 25 and 26: I de försök som genomförts av Ul
Page 27 and 28: På anläggningen i Vänersborg sor
Page 29 and 30: 5 FALLSTUDIE - FÖRBEHANDLINGEN PÅ
Page 31 and 32: 5.2 MATAVFALLET PÅ NSR12 000 ton m
Page 33 and 34: 5.4 FALLSTUDIENS UPPLÄGGDet överg
Page 35 and 36: Under en dag går i medeltal 13 ton
Page 37 and 38: Tabell 5.4. VS-mängder per dag, me
Page 39 and 40: Energiutvinningen från förbränni
Page 41 and 42: Det inkommande matavfallet består
Page 43 and 44: Rejektet utnyttjas som bränsle vid
Page 45 and 46: pressvätska filtrerades och analys
Page 47 and 48: Energiinsatsen, redovisad i Bilaga
Page 49 and 50: 8 FORTSATTA STUDIERFör att minska
Page 51 and 52: Carlsson, M., & Uldal, M. (2009). S
Page 53 and 54: Mörtstedt, S.-E., & Hellsten, G. (
Page 55 and 56: Weemaes, M., Grootaerd, H., Simoens
Page 57 and 58: PressvätskaRejektRåslurryRötning
Page 59 and 60: Bilaga ABolag, stad: Bodens kommun,
Page 61 and 62: Bilaga BBILAGA B - METODER OCH RESU
Page 63 and 64: Bilaga BUtrötningsförsökYmpen so
Page 65 and 66: Bilaga B600500Nm 3 CH 4 /ton VS4003
Page 67 and 68:
Bilaga BTKN-halten motsvarar mängd
Page 69 and 70:
Bilaga CResultat av försök i labp
Page 71 and 72:
Bilaga CMängd vätska350,0300,0250
Page 73:
Scheelegatan 3, 212 28 Malmö ● T
show all

Ladda ner examensarbetet - Profu

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?