Vatten och energi i framtidens <strong>Sundsvall</strong><strong>Stadsvision</strong>sarbetet avser att ha en långsiktigmålbild om hur centrala staden ska utvecklas/byggas.MittSverige Vatten och <strong>Sundsvall</strong>Energi har ombetts att ange troliga framtidscenariosför sin verksamhet kopplat till<strong>Stadsvision</strong> <strong>Sundsvall</strong>.MittSverige VattenEtt visionsarbete sträcker sig per definition en bit in iframtiden varför förändringar i klimatzoner, nederbörd,temperatur, variabilitet och olika extremer är helt nödvändigaatt värdera. Nedan bistår vi med kunskap om pågåendeklimatförändring, ur ett lokalt perspektiv. Kunskapen harvi fått i det samarbete vi har med SMHI:s klimatforskare iregeringens Klimat- och sårbarhetsutredning. I vårt visionsarbetefinns också frågor som brukarnas beteende samt kravoch förväntningar från samhället och myndigheter.Pågående klimatförändringPågående klimatförändring kommer att påverka samhälleti Sverige och i vår region. Teknisk infrastruktur, jordbruk,skogsbruk, vatten och avloppssystem, hälsofrågor och miljöfrågorär exempel på områden som påverkas av klimatet.Klimat- och sårbarhetsutredningen, tillsatt av regeringen,arbetar med att kartlägga sårbarheter, konsekvenser ochkostnader för samhället på grund av successiva klimatförändringaroch extremväder. Utredningen tittar i tre tidsperspektiv,kort sikt (2011–2040), medellång sikt (2040–2070)samt på lång sikt (2070–2100). SMHI arbetar på uppdrag avutredningen med att ta fram regionala klimatmodeller.Klimatförändringarna är successiva och stegrande medtiden. Men redan för perioden 2011–2040 visar SMHI:sklimatmodeller tydliga skillnader i Sveriges klimat motreferensperioden 1961–1990. Det är förändringar som liggeri linje med de klimatförändringar som vi nu kan konstaterahar skett under perioden 1990 till 2005.En stor del av de klimatförändringar vi kommer att fåuppleva är redan intecknade av historiska utsläpp av växthusgaser,klimatförändringar är alltså redan ett faktum.Scenarier för vinter och sommarUtifrån de regionala klimatscenarier som SMHI arbetatfram under 2006 kan några förändringar för vårt klimatvara av vikt att värdera i <strong>Stadsvision</strong> <strong>Sundsvall</strong>.Snöläggningsperioden kommer successivt att minska. Framförallt blir hösten varmare och längre. Perioder med starkkyla under vintermånaderna avtar. Vintern beräknas successivtbli 3 till 6 grader varmare i medeltal. Antalet pendlingarkring nollpunkten ökar.Den totala nederbördsmängden under vinterperiodenökar successivt med upp till 30–60 %. Risken för kraftigaredygnsnederbörd i form av snöfall, blötsnö, underkylt regneller bara regn ökar successivt.Våren kommer också tidigare men inte lika mycket somhösten förlängs. Våren är normalt en nederbördsfattig årstidoch problem kan uppstå om snösmältning och kraftigarevårregn uppträder samtidigt.Tidiga värmeböljor och fler och längre värmeperioderökar successivt. Behovet av komfortkyla, kyla för lagring avmatvaror samt avfuktning ökar. Sannolikt kommer minskningeni energibehov för uppvärmning vintertid att uppvägasav detta behov. Behovet att stänga ute värme och starktsolsken för att minska inomhustemperaturen sommartidkan påverka utformningen av byggnader.Den totala nederbördsmängden beräknas inte öka undersommarperioden, men risken för större variationer ökar påtagligt.Det blir vanligare med både torra eller extremt torraperioder samtidigt som frekvensen kraftig nederbörd ellerextrema skyfall ökar, med risker för teknisk infrastrukturoch miljö. Avledning av nederbörd kan bli ett problem i tillexempel stadsmiljö.Havsnivån stiger på grund av den globala uppvärmningen,men i mellersta Norrland uppvägs den beräknadehavsnivåökningen av landhöjningen i dagens beräkningar.En viss osäkerhet finns dock för negativa överraskningarom de stora land- och havsisarna smälter mer än i dagensberäkningar.DagvattenAvledning av vatten vid kraftig nederbörd eller skyfall frånbebyggda områden och kanske speciellt innerstaden kommeratt bli en nöt att knäcka. Sannolikt kommer vi attsuccessivt behöva separera dag- och avloppsvatten därsystemen idag är kombinerade. I dagvattenfrågan är flerverksamhetsutövare inblandade med olika ansvar, varför ensamordnad strategi behöver utvecklas.SelångersånAvrinningen från Sidsjön, Sättnaån, mm sker via Selångersånsom passerar genom centrala staden. Denna avrinningbör säkerställas för att även kunna avleda framtidensextremer i flöden. Viktigt är också att säkra olika kritiskapunkter uppströms i systemet, dammar eller områden därrisker för genombrytningar av flöden från andra avrinningsområdenfinns.Avloppsvatten och avloppsledningsnätetOmhändertagande av avloppsvatten är en grundläggandeoch viktig samhällsfunktion i ett modernt samhälle. Avloppsledningsnäteti <strong>Sundsvall</strong> är ur flera aspekter känsligtför extrema vädersituationer.Idag finns en möjlighet att ta emot och rena en ytterligaremängd avloppsvatten från bostäder eller vissa typer av industrier,motsvarande 15–20000 pe. För ytterligare mängderavloppsvatten krävs en utbyggnad av Tivoliverket.I framtiden kommer sannolikt också betydligt störrekrav att ställas på behandling av dagvatten, de reningsanläggningarsom krävs bör kunna utformas så att de utgör en28
esurs i stadens parkytor i form av spegeldammar.Även biogas produceras i rötkammarna i Tivoliverket, idaganvänds denna energi till fjärrvärme.Avfallskvarnar för köksavfall (matrester, mm) skulle iframtiden kunna minska sophanteringen på ett miljövänligtsätt. Köksavfallet skulle då transporteras med vatten iavloppsnätet istället för att bortföras på konventionellt sättmed sopbilar. I Tivoliverket skulle detta köksavfall också ökaproduktionen av biogas i rötkammarna. Detta förutsätterdock att avloppsnätet anpassas.<strong>Sundsvall</strong> EnergiKlimatpåverkan är en av de viktigaste samhällsfrågorna vihar att hantera just nu. Växthuseffekten berör oss alla ochvi kommer att behöva förändra vår livsstil i förhållande tillden. All produktion av värme och elkraft har direkt ellerindirekt en koppling till utsläppen av fossil koldioxid.Produktion och användning av värme och elkraft kommeri framtiden alltmer att präglas av hushållning ocheffektivisering. Produktionen av värme och elkraft måsteeffektiviseras för att minska förluster och ta tillvara på såstor del av bränslets energi som möjligt. Användningen avel måste minska och framförallt effektiviseras. El är denädlaste formen av energi. Sverige är en del av det nordeuropeiskaelnätet. Det innebär att om vi minskar användningenav el och ökar vår elproduktion från förnybara energikällorkommer utsläppen av fossil koldioxid från produktionsanläggningarpå kontinenten att minska.<strong>Sundsvall</strong>s Energis anspråk på staden är, att finnas kvarvid befintliga anläggningar samt beredas möjlighet attutveckla dessa, att ges tillgång till mark för nya investeringarför komfortkyla.Scenarier för fjärrvärme och fjärrkylaProduktionen av fjärrvärme i huvudnätet i <strong>Sundsvall</strong> skergenom kraftvärmedrift (el- och värmeproduktion) medförnybara bränslen. Reservanläggningar finns kvar för attsäkerställa en hög leveranssäkerhet. Högvärdig spillvärmemed hög temperatur från närliggande industrier tas tillvara ifjärrvärmenätet. Energispill med lägre temperatur begränsasgenom effektiviseringsåtgärder inom industrin.<strong>Sundsvall</strong> Energi har successivt utvecklat fjärrkyla i<strong>Sundsvall</strong>. På sikt har samtliga stora lokaler fjärrkyla. Teknikenför framställning av fjärrkyla baseras på vattenkyla fråndet befintliga vattenledningsnätet samt absorptionskyla frånfjärrvärmenätet. Både teknikerna är miljöanpassade ochinnebär en väsentligt minskad elförbrukning jämfört meddagens kompressorteknik. Fjärrkyla innebär att det byggs ettnytt separat ledningsnät för kylvatten samt att det reserverasyta/ytor för fjärrvärmedrivna absorptionskylmaskiner.StällningstagandenVärmepumpslösningar bör ur <strong>Sundsvall</strong> Energis synvinkelinte väljas där det finns tillgång till värme från kraftvärmeanläggningar.Avfallsfrågan är viktig att ta ställning till. I ny bebyggelsebör principen att avfall ska sorteras så nära källan som möjligtgälla eftersom maskinsortering av avfall aldrig kommeratt bli ekonomiskt lönsamt. Detta innebär att utformning avbostäder och kvarter ska ta hänsyn till ytor för källsortering.Antalet fraktioner är en nöt att fundera över.Snökyla är ej aktuellt inom <strong>Stadsvision</strong>sområdet eftersomdet är alltför utrymmeskrävande.Solvärme bedöms inte ha utvecklingspotential inom tätorterdär fjärrvärme finns tillgänglig, eftersom det idag finnsett värmeöverskott under sommarhalvåret som istället bordekunna utnyttjas.29