Handbok Vägmärken

PUBLIKATION 2009:15700 mHandbokVägmärken

Titel: Handbok VägmärkenVägverkets strategiska inriktning för kommunikationPublikation: 2009:15Utgivningsdatum: 2009-04-30Utgivare: VägverketDokumentansvarig: Björn EklundKontaktperson: Ulf PåhlssonLayout: Ateljén, VägverketIllustration omslag: Maria ErikssonTryck: VägverketISSN: 1401-9612

FÖRORDMålet med Handbok Vägmärken är att permanenta vägmärken ska användas, sättas uppoch placeras på ett enhetlig sätt. Handboken är avsedd att ge råd och stöd vidtillämpningen av gällande förordningar och föreskrifter.Handboken anger normalstandarden för användningen av vägmärken. Den är baserad pågällande lagstiftning och andra bestämmelser samt på erfarenheter frånvägmärkestillverkare, driftbeställare, entreprenörer, kommuner med flera.Vägmärkena har stor betydelse för att trafikanterna ska få den information de behöver fören rationell, säker och upplevelserik resa, samtidigt som de kan utnyttja vägsystemet på etteffektivt sätt. De har också betydelse med tanke på samhällets stora krav på snabba ochpålitliga transporter.Hur vägmärkena placeras har också betydelse för säkerheten inom vägområdet. Vieftersträvar en mjuk utformning av sidoområdet och en säkerhetszon närmast vägbanan,där inga oeftergivliga föremål bör förekomma, detta för att minska skaderiskerna vidolyckor.För att uppfylla ovanstående krav är det viktigt att hålla hög kvalitet när det gällerutformning och placering, val av vägmärkesprofil och reflexmaterial såväl som underhållav vägmärkena.Arbetsgruppen har bestått av projektledaren Ulf Påhlsson, Vägverket, Örjan Lagestam,Vägverket, Lennart Runersjö, 3 M, Per Jevin, Blinkfyrar, Jörn Jönsson, MEAG.Denna publikation ersätter Handbok vägmärken, Vägverket, publikation 2002:160.2009-04-303

Innehållsförteckning:1.0 Allmänt 62.0 Författningar och publikationer 62.1 Författningar 62.2 Publikationer 73.0 Vägmärken och trafikanordningar 93.1 Standardmärkens placering 93.2 Inbördes placering av märken 113.3 Vägmärkesbågar 133.4 Markeringsskärmar 153.5 Stolpmarkeringsanordningar för vägmärke 183.6 Utmärkning av hastighetsdämpande åtgärder 214.0 Storlekar 224.1 Vägmärken, andra än lokaliseringsmärken 224.2 Tilläggstavlor för varnings-, förbuds- och påbudsmärken 225.0 Vägmärkesreflex 235.1 Allmänt 235.2 Kalkylmodell för värdering av reflexkvalitet 235.3 Fluorescerande reflexmaterial 235.4 Märkning 245.5 Retroreflexion 246.0 Lokaliseringsmärken 256.1 Utbyte av vägmärken 256.2 Säkerhetszon 266.3 Placering av lokaliseringsmärken 276.4 Placering i plan – markbunden 306.5 Portaler 407.0 Uppsättning 417.1 Montage 417.2 Stolpar 427.3 Stolplutning och vinkling 437.4 Placering av vägmärken 447.5 Fundament till stolpar 468.0 Underhåll och skötsel av vägmärken 478.1 Rengöring 478.2 Funktionskontroll 478.3 Lägsta acceptabla standard 475

1.0 ALLMÄNTAnvändning av vägmärken och andra trafikanordningar regleras i vägmärkesförordningen,trafikförordningen, och övriga författningar och publikationer enligt kap 2nedan. Denna handbok är avsedd att ge råd och stöd vid tillämpningar av dessa regler.Den vänder sig i första hand till beställare och till dem som sätter upp och monterarvägmärken.Man ska alltid minimera den tid man uppehåller sig på en trafikerad väg för olika typer avarbete. Detta kan vara ett skäl till att välja stolptyp och fundament utifrån andra kriterierän enbart kostnaden för utrustning och montage.När gamla eller skadade märken byts ut ska man alltid kontrollera att angivelsen avvägvisningsmål, samt färgsättning, textstorlek och reflexmaterial följer gällande regler. Dåska också gamla uppsättningsanordningar bytas ut mot montage som uppfyller kraven förkrocksäkerhet.VMS-vägmärken (vägmärken med variabla meddelanden) behandlas inte i dennahandbok. Råd för utformning och placering av VMS-vägmärken finns i Vägar och gatorsutformning, VGU, delen omställbara vägmärken.Den tid som väghållningsfordon och personal uppehåller sig på vägen ska varaså kort som möjlig vid allt arbete på väg. Detta är viktigt både för arbetarnassäkerhet och för att minimera störningarna för trafiken.2.0 FÖRFATTNINGAR OCH PUBLIKATIONER2.1 FörfattningarFörfattningar gäller alla väghållare.Trafikförordningen (1998:1276)I trafikförordningen (TrF) finns bestämmelser för trafik på väg och i terräng.Vägmärkesförordningen (2007:90)Vägmärkesförordningen (VMF) innehåller bestämmelser om utmärkning på väg och iterräng. Där finns de allmänna bestämmelserna om hur vägmärken ska sättas upp och hurde ska vara utförda. Vidare finns i VMF vägmärken och andra anordningar avbildadesamt uppgifter om deras innebörd och hur de får eller ska användas. I VMF finns ävenbestämmelser om vem som beslutar, sätter upp, tar ner och underhåller vägmärken ochandra anordningar samt om kostnadsansvaret för detta.Vägmärken och andra anordningar skall tillsammans med väg- och gatuutformningen och dessanpassning till väg- och gaturum ge trafikanten vägledning, styrning och information för en effektiv ochsäker trafik. Vägmärken och andra anordningar skall vara utformade och placerade samt i sådant skick6

att de kan upptäckas i tid och förstås av de trafikanter som de är avsedda för. De får inte sättas upp såatt de innebär fara för eller onödigtvis hindrar trafikanter. Särskild hänsyn skall tas till barn, äldre ochfunktionshindrade. (1 kap. 3 §)Väglagen (1971:948)Väglagen (VägL) innehåller bestämmelser om allmänna vägar, byggande och drift medmera. I VägL finns bland annat bestämmelser som anger att man måste haväghållningsmyndighetens tillstånd för alla åtgärder inom vägområdet. Tillstånd krävs föratt sätta upp anordningar som kan skada vägen eller hindra drift eller användningen avvägen.Vägkungörelsen (1971:954)Vägkungörelsen (VägK) innehåller bestämmelser för tillämpningen av väglagen.Transportstyrelsens och Vägverkets föreskrifterVägverkets författningssamling, VVFS, innehåller föreskrifter och allmänna råd sommeddelats med stöd av bland annat TrF och VMF. Här finns bland annat bestämmelserom vägmärkens och trafikanordningars storlek och placering samt bestämmelser om huroch när de får användas. Från den 1 januari 2009 är det Transportstyrelsen som ger urdessa föreskrifter, och Vägverkets föreskrifter om detta har överförts tillTransportstyrelsen.Nationella riktlinjer för VägverketNationella riktlinjer innehåller utdrag ur regler och allmänna råd inom områdenavägmärken och trafik. De beskriver hur vägmärken kan användas och är ett styrandedokument för användningen av vägmärken på det statliga vägnätet2.2 PublikationerVägars och gators utformningVägars och gators utformning, VGU, är ett hjälpmedel för utformning av vägar och gatorsom ges ut gemensamt av Vägverket och Sveriges kommuner och landsting.Målgrupper för VGU är väg- och gatuprojektörer samt beställare i planerings-, utredningsochprojekteringsskedena. Utformningsråden utgår från den funktion som eftersträvasmed avseende på tillgänglighet, säkerhet och miljö oberoende av vem som är väghållare.VGU används internt i Vägverket för styrning av väghållningen genom skallregler som ärmarkerade med fetstil.För kommunala väghållare är VGU ett rådgivande hjälpmedel och inte tvingande.7

VVTK Skydds- och trafikledningsanordningarVägverkets tekniska krav, VVTK, Skydds- och trafikledningsanordningar innehållerVägverkets tekniska krav på vägutrustning av typen räcken och stolpar. Kraven skaanvändas som underlag vid upphandling av vägutrustning inom Vägverketsverksamhetsområde.Övriga krav på material, utförande och kontroll framgår av AMA Anläggning 07 och VVAMA Anläggning 07.8

3.0 VÄGMÄRKEN OCH TRAFIKANORDNINGARFöreskrifter och regler för utmärkning och uppsättning finns i VVFS respektive VGU,delen Vägmärken.Med vägmärken avses här märken A-E enligt beteckning i VMF (2007:90).3.1 Vägmärkens placeringFigur 3.1.1 Figur 3.1.2 Figur 3.1.3Figur 3.1.49

Normalt sätts varningsmärken upp endast på höger sida. Om ett varningsmärke för vilt behöversättas upp på båda sidor av vägen ska det ske enligt nedan.Figur 3.1.5 När vägmärken sätts upppå båda sidor av vägen ska de placeraspå samma höjd.Figur 3.1.6 Där två vägmärken placerastillsammans enligt figuren sättshastighetsmärkena på samma höjd. Höjd överkörbanan se figur 3.1.4VarningsmärkenVarningsmärken ska om inte annat anges i vägmärkesförordningen (2007:90) eller i dessa föreskrifter varauppsatta på följande avstånd före faran.Högsta tillåtna hastighet Avstånd Siktavstånd tillvägmärket50 kilometer i timmen eller lägre 5 – 75 meter 125 m60 eller 70 kilometer i timmen 50 – 200 meter 150 m80 eller 90 kilometer i timmen 150 – 250 meter 200 mhögre än 90 kilometer i timmen 200 – 400 meter 300 mOm det finns särskilda skäl får ett varningsmärke sättas upp på annat avstånd före faran. I sådana fallskall avståndet anges på en tilläggstavla T2, avstånd. (VVFS 2007:305 3 kap. 2 §)10

3.2 Inbördes placering av märkenOm märke för vägnummer finns uppsatt bör antalet ytterligare vägmärken i samma uppsättning inte vara fler ärtre. (VVFS 2007:305 2 kap. 15 §)En tilläggstavla ska vara uppsatt omedelbart under det märke den avser. Sätts treförbudsmärken upp på samma uppsättning bör de placeras enligt figur nedan.Tilläggstavla sätts upp under det eller de märken den tillhör.Om fler än ett vägmärke av samma slag är uppsatta i samma uppsättning bör det märke som anses viktigast varauppsatt längst ner eller närmast körbanan. (VVFS 2007:305 2 kap. 15 §)Figur 3.2.1Figur 3.2.2Tilläggstavla som avserdet övre vänstra märketFigur 3.2.3Tilläggstavla som avsersamtliga märkenFigur 3.2.4 Tilläggstavlasom avser de bådaöversta märkena11

Märke B1, väjningsplikt, bör endast vara kombinerat med följande grupper av vägmärken (VVFS2007:305 2 kap. 16 §):Figur 3.2.5Exempel på vanliga kombinationer av olika märkestyperFigur 3.2.6Varningsmärken bör normalt inte kombineras med andra slags märken. Ett undantag ärhastighetsbegränsning där det i vissa fall kan vara motiverat att varna för farans art och samtidigtbegränsa den högsta tillåtna hastigheten.Vägmärken med olika retroreflektionsförmåga eller olika reflexfolietyp bör intefinnas i samma uppsättning.Det är viktigt att kontrollera vägmärkets retroreflektionsförmåga i mörker.12

3.3 VägmärkesbågarVägmärkesbågar kan användas i miljöer där det ställs stora krav på gestaltning och det därmedkan finnas särskilda skäl att frångå angivna mått för avståndet till märkets underkant. Observeraatt märkena B1 Väjningsplikt och B2 Stopp inte får sättas i båge.Figur 3.3.1 Figur 3.3.2OBS! Om en vägmärkesbåge placeras närmare körbananän 0,5 m ska den fysiska utformningen anpassas så attplaceringen inte medför försämrad trafiksäkerhet.I sådana fall bör bågens ben förses med reflexrör.13

Figur 3.3.3 Hastighetsdämpande åtgärd – sidoavståndet mellan båge och körbar yta bör varaminst 0,5 m.14

3.4 MarkeringsskärmarTyp Beteckning Storlek (mm)Underkant, höjd överkörbanaX1.1-blå 600 x 600 ≤1,0 mX1.2-blå 1200 x 600 ≤ 1,0 mX1.3-blå 2400 x 600 ≤ 1,0 mX2-blåX3-blå-vX3-blå-hX4*1000 x 4002000 x 400Vägbredd > 6.0 m400 x 1600Vägbredd < 6.0 m300 x 1200Motorväg, motortrafikled ochflerfältsvägar1200 x 2000Övriga vägar600 x 1000>0,5 m>0,5 m≤ 1,0 m≤ 1,0 m* Anordningen anger skiljepunkten mellan en huvudkörbana och en avfart där det finns ett retardationsfält.(VMF 5 kap. 1 §)Definition av avfartEn avfart är en del av en väg- eller gatukorsning särskilt utformad för trafik som viker av frånvägen; (divergerande).En avfart består av en inledningssträcka, en övergångssträcka och en retardationssträcka (VGU).Riktlinjer för användning av markeringsskärmar i kurvaX1.1-blå används vid ”mjuka” radierX1.2-blå används vid mindre radierX1.3-blå används vid skarpa kurvor15

Figur 3.4.1 Markeringsskärmar placerasovanpå varandra om detta kan motiverasav vägens lutningsförhållanden.Figur 3.4.2 Markeringsskärmar i kurvaExempel på vinkelrätt placering av enklamarkeringspilar i en kurva och placeringså att fordonsförare i motsatt färdriktninginte vilseleds.16

Figur 3.4.3Exempel Avfartsskärmen ska varaplacerad så nära refugspetsen, ellermotsvarande plats, som möjligt och högsten meter högre upp än körbana.X2 Markeringsskärm för hinder, ska vara röd och gulnär de används vid vägarbeten. (VMF 5 kap 1 §):Figur 3.4.4 X2-blåOm anordningen används vid ett vägarbete ellerliknande arbete är den röd och gul.Figur 3.4.517

3.5 Stolpmarkeringsanordningar för vägmärkeStolpar eller motsvarande som bär upp vägmärken eller andra anordningar enligtvägmärkesförordningen VMF kan vara försedda med stolpmarkeringsanordningar (VMF kap1 § 5).En stolpe kan förses med reflex för att öka synbarheten såväl rakt framifrån somfrån sidan. Vid dessa tillfällen ska reflexrör användas. Reflexröret ska monterasmed underkant mellan 0,15 m och 0,30 m över refugens eller körbanans överyta.Färgen på reflexröret ska följa vägmärkets grundfärger. Om det finns ett annatmärke på baksidan följer reflexröret dessa grundfärger på baksidan. Det innebäratt det kan finnas flera olika färger på reflexröret på samma stolpe.Figur 3.5.1 Figur 3.5.2 Figur 3.5.3 Figur 3.5.4Vid en kombination av märken bestämmer det undre märket färgen på reflexröret. Vid enkombination med märke B3, övergångsställe ska dock reflexrörets färg vara blå och vit.Tilläggstavlor styr inte färgen på reflexrör.18

För att göra baksidan på ettmärke synligt i mörker kan enbaksidesreflex enligt figur 3.5.6användas.Mått: normal 120x200 mmstor 170x300 mmFigur 3.5.5Figur 3.5.6Vägmärke som sätts upp på en körbar del av vägbana bör förses med reflexrör.Figur 3.5.7Om man behöver öka synbarheten på någon stolpe i enkorsning genom en stolpmarkeringsanordning bör samtligastolpar förses med reflexrör.19

ÖvergångsställeFigur 3.5.8 Även den vänstra stolpen kan förses med reflexrör för att förbättra synbarheten.Figur 3.5.9 Båda stolparna förses med reflexrör.20

3.6 Utmärkning av hastighetsdämpande åtgärderDet finns ett antal varianter på utmärkning av hastighetsdämpande åtgärder. Se VGU delenVägmärken, kapitel 13, rubriken ”Utmärkning av fartdämpande åtgärder”.Figur 3.6.1Vid hastighetsdämpande åtgärder utförda som avsmalning används vägmärkeA5, Varning för avsmalnande väg om det behövs.Samtliga farthinder ska utmärkas med X3-blå sidomarkerings-skärmar, pollare, märken iskyltbågar (enligt figur 3.3.3) eller liknande. Inom tätort kan sidomarkeringsskärmar monteras ibåge.Utförs de fysiska hastighetsdämpningarna som gupp, grop ellerliknande ska de utmärkas med vägmarkeringen M17 Farthinder.21

4.0 STORLEKARBestämmelser om textstorlekar finns i VVFS 2007:305 8 kap 4 § och i VGU, delen Vägmärken,samt i nationella riktlinjer för Vägverket.4.1 Vägmärken förutom lokaliseringsmärkenPå det allmänna vägnätet används normalt vägmärken av tre storlekar,stor, normal och liten i enlighet med tabellen.VägtypMotorvägMotortrafikledFlerfältsväg13-metersvägVäg med mitträckeVäg med hastighetsgränspå 100 km/tim eller merÖvriga vägarStorlekStorNormalPå gång- och cykelbanorLiten4.2 Tilläggstavlor för varnings-, förbuds- och påbudsmärkenTextstorleken bör minst vara enligt nedanstående tabell.Storlek på vägmärke Textstorlek på tilläggstavla mmLiten 60Normal ≤60 km/tim 80Normal ≥70 km/tim 100Stor 15022

5.0 VÄGMÄRKESREFLEX5.1 AllmäntEn europeisk standard för vägmärken har tagits fram inom det europeiskastandardiseringsorganet, CEN. Standarden kommer att införas som svensk standard genom SS-EN 12899-1-5:2007.Vägverkets förteckning över reflexmaterial som är godkända för användning på vägmärken angervilka reflexmaterial som får användas tills det finns material godkända enligt den nya standarden.Så snart det finns möjligheter att få fram produkter enligt den nya standarden kommerföreskrifterna att ändras.Förteckningen redovisas i bilaga 15.2 Kalkylmodell för värdering av vägmärkesanbudVägverkets kalkylprogram ska användas som hjälp för att välja mellan olika reflexmaterial. (beslut1999-06-16, DR30 A 99:7395, Vägverkets riktlinjer avseende reflexmaterial till permanentavägmärken). I upphandlingar finns möjlighet att använda förfrågningsunderlaget till att styramaterialval. Kalkylmodellen används då för att utvärdera anbuden.Kalkylmodellen har använts på de material som finns upptagna i Vägverkets förteckning överreflexmaterial som är godkända för användning på vägmärken. Den typ av material som visat sigvara långsiktigt mest ekonomiskt fördelaktiga är mikroprismatiska.Kraven för mikroprismatiska material som ger ett vägmärke en fördelaktig ekonomi och en godfunktion för trafikanten, finns beskriven i ETA 01.06/04: Performance Class R3B for Germany,Tabell 5.0.Retroreflexionsegenskaperna på de reflexmaterial som används på vägmärken ska minst vara deminst de i tabellen för respektive geometri och färg.Retroreflexionskoefficienten får inte understiga angivet tabellvärde med mer än 50 % på dematerial där man har använt röd tryckfärg eller röd transparent folie på gul, fluorescerande guleller gulgrön mikroprismatiskt reflexmaterial,.5.3 Fluorescerande reflexmaterialFluorescerande reflexmaterial ska normalt endast användas vid utmärkning av vägarbeten.Materialet kan dock användas om det finns särskilda skäl att höja uppmärksamheten• utanför skolor eller förskolor som är utmärkta med märke A 15, varning för barn;• på kortare sträcka där hastigheten är begränsad till 30 km/tim genom märke C 31,begränsad hastighet;• för att märka ut låga vägportar eller broar23

5.4 MärkningVägmärken ska vara märkta med en etikett som anger typ av reflexmaterial, fabrikat,vägmärkestillverkare, tillverkningsår samt garantitid. Etiketten ska varapermanenthäftande och klart läsbar garantitiden ut. Etiketten placeras på märkets baksida:på lokaliseringsmärken i nedre högra kanten, på standardvägmärken i högra delen avmärket.5.5 RetroreflexionTabell 5.5. Min. koefficienten för retroreflexion.Mätgeometri FärgObs.Vinkel (α)Infallsvinkel(β1, β2=0)Vit Gul Röd Orange Blå Grön0,33° 5° 300 195 60 150 19 301° 5° 35 23 7 18 2,5 3,51,5° 5° 15 10 3 7,5 1 1,50,33° 20° 240 155 48 120 16 241° 20° 30 20 6 15 2 31,5° 20° 13 8 2,5 6,5 - 10,33° 30° 165 110 33 83 11 171° 30° 20 13 4 10 1,5 21,5° 30° 9 6 2 4,5 - -0,33 40° 30 20 6 15 2 31° 40° 3,5 2 1 2 - -1,5° 40° 1,5 1 - 1 - -24

6.0 LOKALISERINGSMÄRKEN6.1 Utbyte av vägmärkenNär gamla eller skadade vägmärken byts ut, kontakta ansvarig enhet för att kontrollera atträtt vägvisningsmål, färgsättning, textstorlek och reflexmaterial används, samt att deplaceras på rätt höjd över körbana.Gamla montage som är försedda med stag ska bytas ut i enligt figurerna nedan.Obs! Marklösen kan behövas vid uppsättning av lokaliseringsmärken.Figur 6.1.1 Figur 6.1.225

6.2 SäkerhetszonSäkerhetszonen är det område utanför stödremsa vid sidan om vägbana, cykelbana o.d.,som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål såvida de inteskyddas mot påkörning av räcke. Se VGU Delen Sektion landsbygd – vägrum avsnitt 8.1Exempel på oeftergivliga föremål• träd med diameter >100 mm i brösthöjd• bropelare• kort betongfundament högre än 0,1 m• jordfast sten högre än 0,1 m• el- och teleskåp• bergskärning med skrovlig ytaFigur 6.2.1Hur säkerhetszon mäts in förväg i skärning.Hur säkerhetszon ska mätas in. Tabellen redovisar bredden på en säkerhetszonvid god standard och radie > 1000 i skärning < 3 m och på bank. I övrigt seVGU, delen 8.1 Säkerhetszon.Hastighetkm/timBreddsäkerhetszon50 3 m70 7 m90 9 m110 11 mFigur 6.3.126

Figur 6.2.2Hur säkerhetszon mätsin för väg på bankObservera att hela slänten inte alltid får inräknas isäkerhetszonen. Den beräknas enligt följande.HastighetsgränsSäkerhetszon i sidoområdenNormaltUndantag

6.3 Placering av lokaliseringsmärkenFigur 6.3.1 Figur 6.3.2Vägtyp Höjdmått Sidomått (a)h1h2Samtliga vägar 1,7 m ±0,1 m min 0,8 m 3,0 m*I anslutning tillgc-bana inomtättbebyggtområdeÖver gångbanorÖver cykelbanor1,7 m ±0,1 m2,2 m2,5 m1,0 m≥0,5 m≥0,5 m* Märkena sätts upp 3,0 m från vägbanekant, eller i bakslänt, med märkets underkantminst 0,8 m ovan mark i bakslänt. Sidomåttet kan utökas till 6,0 m om märket annarsblir siktskymmande liksom att höjderna kan ökas något (VVFS 2007:305 § 8).28

Figur 6.3.3 Vägvisare placeras 1,2 möver körbana. Vägvisare kan ävenplaceras ovanpå varandra.Figur 6.3.4Vägvisare sätts upp med en jämn kant mot vägen.Vägvisare kan göras lika långa om skillnaden itextlängd är mindre än 0,5 m.29

6.4 Placering i plan – markbundenAnpassa alltid avstånd efter förhållande på platsen.Exempel på utmärkning av olika korsningstyper finns i VGU delen vägmärken. Idenna handbok återfinns de vanligaste korsningstyperna med rekommendationeromplacering i längs- och sidled.6.4.1 Trevägskorsning med god sikt och ringa till måttlig trafikVid anslutning till mindrevägar kan vägvisarna placerasovanpå varandra. Samråd skadå ske med ansvarig påregionen.Vägvisare placeras mitt föranslutande väg.Tänk alltid på sikten när ettvägmärke sätts upp.Figur 6.4.1Väjningsmärke, B1, liksom även iförekommande fall Stopplikt, B2,placeras där vägskälsradien börjar dockhögst 25 m från korsande vägkant.30

6.4.2 Tre- och fyrvägskorsning där vägvisare inte kan/bör användasTabellvägvisare sätts upp därvägvisare inte kan användas därföratt den ex vis kan varasiktskymmande eller i övrigt svår attplacera.Figur 6.4.2Placering av vägmärkeMärke Avstånd från korsningspunkt KommentarF6 Tabellvägvisare Nära korsningen dock högst 50 m ifrån31

6.4.3 Tre- och fyrvägskorsning med måttlig till stor trafikF5F5F5F1Siktlinje mot vägvisarnafrån anslutande vägF5B1F13C31B4F14Figur 6.4.3Placering av vägmärkenMärke Avstånd från korsningspunkt KommentarB1 VäjningspliktDär vägskälskurvan börjar dockhögst 25 m från väjningslinjenC 31HastighetsbegränsningB4 HuvudledF14 Vägnummer25 m efter korsning inomtättbebyggt område högst100 m efter korsningen utomAvser kombination avmärkena i sammamontagetättbebyggt område.F1 Orienteringstavla 300 – 400 m före korsningen50-100 m före korsningLandsbygdTättbebyggt områdeF5 Vägvisare Där vägskälskurvan börjar I T-korsning sättsmärkena med fördelmitt emot anslutandeväg (kan sättas påvarandra vid väg medliten trafik)F13 Avståndstavla300 – 400 m efter korsningen32

6.4.4 Trevägskorsning med måttlig till stor trafik, detaljFigur 6.4.4Placering av vägmärkeMärke Avstånd från korsningspunkt KommentarB1 Väjningsplikt Där vägskälskurvan börjar dockhögst 25 m från väjningslinjenOm det behövsäven på mittrefugD2 Påbjuden körbana Så nära refugspets som praktisktmöjligtIngen del avmärket får stickaut utanför refugeller markeringF5 Vägvisare Så nära korsningen som möjligt I T-korsning sättsmärkena medfördel mitt emotanslutande vägF6 TabellvägvisareI höjd med början påvästersvängkörfältetRiktning rakt framkan utelämnas33

6.4.5 Fyrvägskorsning med stor andel svängande trafikB1F13D2F5C31B4F14C31AlternativtF1F3Figur 6.4.5Placering av vägmärkeMärken Avstånd från korsningspunkt KommentarB1 VäjningspliktDär vägskälskurvan börjar dockGäller även om märke B2högst 25 m från väjningslinjenStopplikt användsB1C 31Hastighetsbegränsning 25 m efter korsning inom tättbebyggt område Avser kombination avhögst 100 m efter korsningen utom tättbebyggt märkena i sammaD2område.montageB4 HuvudledF14 VägnummerC 31HastighetsbegränsningC31F550 – 100 m efter korsningen utom tättbebyggtC31B4F14Utom tättbebyggt F1 område minst 300 meter F3 föreF13Avser fristående märkeområde25 – 100 m efter korsningen inom tättbebyggtområdeD2 Påbjuden körbana Så nära refugspets som praktiskt möjligt Ingen del av märket fårsticka ut utanför refugeller markeringF1 OrienteringstavlaF3 TabellorienteringstavlaF5 VägvisareF13 AvståndstavlaAlternativt300 – 400 m före korsningenI tättbebyggt område minst 50 m före korsningenkorsningenSå nära korsningen som möjligt300 – 400 m efter korsningen34

6.4.6 Fyrvägskorsning, särskilt utbyggdFigur 6.4.6Placering av vägmärkeMärken Avstånd från korsningspunkt KommentarB1 VäjningspliktDär vägskälskurvan börjar dockhögst 25 m från väjningslinjenGäller även B2StoppliktC 31Hastighetsbegränsning 25 m efter korsning inom tättbebyggt områdehögst 100 m efter korsningen utom tättbebyggtområde.Avser kombination avmärkena i sammamontageB4 HuvudledF14 VägnummerD2 Påbjuden körbana Så nära refugspets som praktiskt möjligt Ingen del av märket fårsticka ut utanför refugeller markeringF1 OrienteringstavlaF5 VägvisareF6 TabellvägvisareF13 AvståndstavlaF 21 Körfältsindelning förekorsning300 – 400 m före korsningenSå nära korsningen som möjligtNära korsningen dock högst 50 m300 – 400 m efter korsningenDär man väljer körfältNormalt endast itätortsmiljö35

6.4.7 Cirkulationsplats med ”utkastare”D2C31F1B1D3F6F6F13C31B4F14D2B1D3F13C31B4F14C31F1Figur 6.4.7Placering av vägmärkeMärken Avstånd från korsningspunkt KommentarB1 VäjningspliktD3 CirkulationsplatsDär vägskälskurvan börjar dockhögst 25 m från väjningslinjenC 31Hastighetsbegränsning 25 m efter korsning inom tättbebyggt områdehögst 100 m efter korsningen utomtättbebyggt område.Avser kombination avmärkena i sammamontageB4 HuvudledF14 VägnummerC31 Hastighetsbegränsning 100 – 200 m före korsningen Avser fristående märkeD2 Påbjuden körbana Så nära refugspets som praktiskt möjligt Ingen del av märket fårsticka ut utanför refugeller markeringF1 Orienteringstavla 300 – 400 m före korsningenF6 Tabellvägvisare Nära korsningen dock högst 50 m ”utkastare”F13 Avståndstavla 300 – 400 m efter korsningen36

6.4.8 Cirkulationsplats med vägvisareFigur 6.4.8Placering av vägmärkeMärken Avstånd från korsningspunkt KommentarB1 VäjningspliktD3 CirkulationsplatsDär vägskälskurvan börjar dockhögst 25 m från väjningslinjenC 31Hastighetsbegränsning 25 m efter korsning inom tättbebyggt områdehögst 100 m efter korsningen utom tättbebyggtområde.Avser kombination avmärkena i sammamontageB4 HuvudledF14 VägnummerC31 Hastighetsbegränsning 100 – 200 m före korsningen Avser fristående märkeD2 Påbjuden körbana Så nära refugspets som praktiskt möjligt Ingen del av märket fårsticka ut utanför refugeller markering37

6.4.9 Trafikplats, droppeFigur 6.4.9Anslutning till motorväg: Symbol för motorväg anges endast vid sistavägvalspunkten.Tabellorienteringstavla kan ersätta orienteringstavla i ”trånga” miljöer. I sådanafall kompletteras vägmärkesuppsättningen med en tabellorienteringstavla efterförsta avfarten.Orienteringstavla är att föredra då den ger en tydligare ledning för trafikanten.Placering av vägmärkeMärkenAvstånd frånKommentarkorsningspunktB1 VäjningspliktDär vägskälskurvan börjardockhögst 25 m från väjningslinjenE2 Motorväg upphörD1 Påbjuden körriktning På ”rondellen” riktad motankommande trafikF1 Orienteringstavla 300 – 400 m före korsningenF3 Tabellorienteringstavla 300 – 400 m före korsningen Alternativ till F1OrienteringstavlaF5 VägvisarePå refug och vid påfartsvägenC31 Hastighetsbegränsning 25 m efter korsning inomtättbebyggt område högst 100m efter korsningen utomtättbebyggt område.E1 Motorväg38

6.4.10 Mötesfri landsväg, övergång från två till ett körfältFigur 6.4.10.1Man bör överväga att sätta upp märke F16 ökning av körfält för attförbereda trafiken på kommande körfältsökning.Figur 6.4.10.239

6.5 Portalermin 0,5 mmin 5,5 mK2K1Figur 6.5.1Enfältig körfältsvägvisareska i första handcentreras över körfältet.Vägmärkespaketen monteras på överliggaren så centriskt som möjligt i höjdled.I fackverksportal monteras alltid körfältsvägvisare vertikalt. I heldragen portal accepteras vinkladkörfältsvägvisare.RäckePortalben räknas som oeftergivligt hinder och får därför inte placeras inomsäkerhetszonen om inte räcke sätts upp, se kap 6.2.Beträffande räckeslängder med mera, se VGU delen vägutrustning.Vid placering av portalben bakom räcke ska hänsyn tas till räckets arbetsbredd, seVGU delen vägutrustning.Portalben, överliggare och fundament ska varaktigtmärkas med: id-nummer, tillverkningsår och leverantör.Om den geografiska vägvisningen är portalplacerad och service- eller inrättningsvägvisningmarkplacerad är det viktigt att inte de olika vägvisarna placeras i samma snitt. Service- ellerinrättningsvägvisarna bör placeras före portalen eller portalerna. OBS; De får inte placeras påportalbenen.40

7.0 UPPSÄTTNING7.1 MontageVid montage av vägmärke används i första hand enstolpsmontage eller eftergivliga stolpar.Figur 7.1.1Vid komplettering med ett band till eller ytterligare ett vägmärke ska alltid minsta höjdavståndenligt kap 3 och kap 6 uppnås.Stagning får inte förekomma. Vid behov välj annan stolptyp.För att undvika dubbelt stolpmontage eller för att förhindra rotation kan stolpe gjord avfyrkantsprofil används. Vid vägmärkesuppsättning på båda sidor vägen se kap 3.Leverantör av vägutrustning ska vid varje leverans genom intyg verifiera attlevererad produkt i alla delar uppfyller ställda krav.Vägmärken ska dimensioneras enligt VVTK Skydds- och trafikledningsanordningar varvidhänsyn tas till last av egentyngd, plogsnö och vind.. Vindlasten bestäms utgående från för aktuellkommun gällande referensvindhastighet, form- och exponeringsfaktor samt terrängkategori förangränsande mark., se Boverkets handbok Snö- och vindlast samt SS-EN 1991-1-4 Eurokod 1 –Laster på bärverk – Del 1-4: Allmänna laster – Vindlast.41

7.2 StolparFigur 7.2.1 Fyrkantsstolpe ellerannan likvärdig stolpe eller stolparFigur 7.2.2 Fackverksstolpe ellerannan likvärdig stolpe eller stolparEftergivlig vägutrustningVägutrustningar betraktas som eftergivlig om krav för skaderiskklass 1 för vald hastighetsklassenligt SS-EN 12767 uppfylls.Skaderiskklass 1 ger relativt omfattande skador på påkörande fordon, högre skaderiskklass bör eftersträvas.Vägutrustning betraktas som ofarlig från trafiksäkerhetssynpunkt om krav för skaderiskklass 4 förhastighetsklass 50 enligt SS-EN 12767 uppfylls.Krav på eftergivlighet ställs i första hand på bärare av vägutrustning, hit räknas belysningsstolparsamt stolpar till vägmärken och vägvisningstavlor.Vägmärken på stolpe av enkelt rör med cirkulärt eller kvadratiskt tvärsnitt och med störstatvärmått och godstjocklek 63 respektive 3 mm kan anses uppfylla krav på eftergivlighet för klassNE100 utan provning om röret är tillverkat av material med karakteristisk hållfasthet fyk sominte överstiger 355 MPa.Vägmärken monterade på flera rör eller försedda med stag eller strävor omfattas inte av dettaundantag från krav på provning. Se även VGU del Väg- och gatuutrustning kapitel 3 Eftergivligvägutrustning.42

7.3 Stolplutning och vinklingLutningEfter montering av vägmärke får stolpens avvikelse från vertikallinjen inte överstiga 1°.1°3 m2 m1 mTabell1 m max. 18 mm2 m max 35 mm3 m max 53 mm4 m max 70 mm5 m max 88 mm6 m max 105 mmFigur 7.3.1Vinkling på raksträckorFör att undvika bländning ska lokaliseringsmärken vinklas ca 5 ˚ från vägen. Somriktvärde kan nedanstående tabell användas.8.0 GRUNDLÄGGNINGTabell1 m 90 mm2 m 175 mm3 m 265 mm4 m 350 mm5 m 440 mm6 m 525 mm7 m 615 mm8 m 700 mmFigur 7.3.243

7.4 Placering av vägmärkenFigur 7.4.1 RaksträckaMärket vrids ca 5 graderfrån vägen.Figur 7.4.2 VänsterkurvaVid vänsterkurvor medstor radie kan märketsättas i 90 grader motkurvans tangent. Vidvänsterkurvor med litenradie kan märket i vissafall vridas något mot vägen.Hur många grader ett märkeska vridas från vägen ellermot vägen kan bara avgöraspå plats vid utsättningen.Figur 7.4.3 HögerkurvaSka märket stå i början avhögerkurvan kan raksträckanförlängas och märket placeras i90 grader mot den teoretiskaförlängningen av raksträckan.Enklast är att stå där märket skaplaceras och sätta ut vägmärkesvinkelnså att spegelreflektioninte kan uppstå när man är inomläsbarhetsavståndet. Riktvärdetatt märket ska vridas 5 grader”rån vägen bör uppnås.44

Vägmärkens vinkel mot vägen.Alla retroreflekterande märken ska vridas från körbanan så att det inte kan uppståspegelreflektion när man befinner sig inom märkets läsbarhetsavstånd. Vid spegelreflektion ärvinkeln på ingående och utgående ljus alltid densamma, det vill säga allt ljus speglas sombländande tillbaka mot trafikanten, och vägmärket blir oläsbart under en kort stund. Efter dennabländning dröjer det några sekunder innan ett människoöga har återhämtat sig till en normalareomgivningluminans. I sämsta fall kan det innebära att trafiken aldrig får informationen frånvägmärket.Det är viktigt att vinkeln är korrekt vid fundamentssättningen om fundamentet inte ger möjlighetatt justera vägmärkesvinkeln.Läsbarheten på ett vägmärke är beroende av dess textstorlek. I nedanstående tabell anges frånvilket längsta avstånd ett vägmärke kan avläsas. Avläsningen förväntas vara avslutad ca 20 m frånvägmärket.Textstorlek (m) Läsbarhetsavstånd (m)0,1 ca 600,15 ca 900,2 ca 1200,3 ca 1800,4 ca 24045

7.5 Fundament till stolparFundament får aldrig placeras i dikesbotten eftersom det försvårar vattenavrinning.Rörfundament slås ner med nedslagningsdorn.Återfyllning ska utföras enligt AMA anläggning 07 CEB.53, där det bland annat beskrivsatt återfyllning ska ske med materialtyp 2 och packas i 0,15 m:s skiktFigur 7.5.1BetongfundamentFigur 7.5.2VingfundamentFigur 7.5.3Förankring i bergFundament ska placeras högst 0,1 m över marken46

8.0 UNDERHÅLL OCH SKÖTSEL AV VÄGMÄRKEN8.1 RengöringVägmärken och vägmärkesbärare ska rengöras för att de ska behålla sin synbarhet och livslängd.Hur ofta de ska rengöras är beroende av miljö, läge, reflexmaterial och material ivägmärkesbärare.− Vägmärken och vägmärkesbärare ska i första hand rengöras med bara vatten (se anvisningarfrån folie- och vägmärkestillverkare).− Vid svår nedsmutsning kan man behöva använda en mjuk borste samt ett miltrengöringsmedel.− Reflexytor måste rengöras med särskild försiktighet så att ytan inte repas.− Vägmärken och vägmärkesbärare ska vara fria från klotter, reklam, smuts, skador och snösom försämrar läsbarheten− Fundament ska hållas fria från jord, växtlighet och andra synliga föroreningar så attfunktionen upprätthålls.8.2 Funktionskontroll− När vägmärken ska bytas ut ska man samtidigt se över vägmärkets utformning och placeringi samråd med beställaren och Vägverkets trafikingenjör i regionen.− Vägmärkeskonstruktioner, såsom portaler, stolpar, avskjuvningsleder och fästanordningarska vara fria från synliga defekter som reducerar den ursprungliga bärförmågan.8.3 Lägsta acceptabla standardVägmärken anses förbrukade och ska bytas ut när retroreflektionen (cd/lux/m 2 ) når följandeminimivärden mätta enligt standardiserad mätgeometri med observationsvinkel (α) 0,33° ochinfallsvinkel (β) 5,0°. (Beslut 1999-06-16, DR30 A 99:7395, Vägverkets riktlinjer avseendereflexmaterial till permanenta vägmärken)Märkets placering Vitt Gult Rött Blått GröntPortal 30,0 21,0 6,0 1,8 4,2Mark 20,0 14,0 4,0 1,2 2,847

Bilaga 1Förteckning över reflexmaterial som är godkända föranvändning på vägmärken2009-04-30Nedanstående förteckning gäller tills vidare. Reflexmaterial kommer att omfattasav harmoniserade produktstandarder med krav på verifiering av notifierade organ.Då standardens övergångstid går ut skall reflexmaterialen vara godkända och CEmärktaför att få användas.Företag Produkt TypgodkännandebeteckningAveryDennisonKiwaflexABAvery T150-EGHI T-5500WhiteHI T-5501YellowMVP W-7514OrangeMVP T-7500WhiteMVP T-7501YellowMVP T-7511YellowT-6500-HIPKiwalite EGKiwalite SEGKiwalite HIserie 22000Kiwalite HIserie 72000T 26 RXT 05 RXT 06 RXAnmärkningTillstånd till användning på vägmärken enligtbeslut TR 40A 05:13498Tillstånd till användning på vägmärken enligtbeslut TR 40A 05:13498Tillstånd till användning på vägmärken enligtbeslut TR 40A 05:13498Tillstånd till användning på vägmärken enligtbeslut TR 40A 05:13498Tillstånd till användning på vägmärken enligtbeslut TR 40A 05:13498Tillstånd till användning på vägmärken enligtbeslut TR 40A 05:13498Tillstånd till användning på vägmärken enligtbeslut TR 40A 2006:9417Tillstånd till användning på vägmärken enligtbeslut TR 30A 2003:31543Tillstånd till användning på vägmärken enligtbeslut TR 30A 2003:31543Företag Produkt TypgodkännandebeteckningNikkalite EG serie 81T 16 RXNippon Nikkalite SEG serie 180 T 17 RXCarbideNikkalite ULG serie 8T 18 RXNikkalite EG serie 71T 19 RXAnmärkning48

Nikkalite SEG serie 170Nikkalite ULG serie 7Nikkalite ULS 512, 504Nikkalite Crystal 92802, vitNikkalite Crysal 92804, gulNikkalite Crystal 92805, rödNikkalite Crystal 92806, blåNikkalite Crystal 92808, grönNikkalite Crystal 92847,fluorescerande orangeTransparanta material(overlayfilm) applicerade påNikkalite Crystal GradeNikkalite AC 142 ofärgadNikkalite AC 104 gulNikkalite AC 105 rödNikkalite AC 106 blåNikkalite AC 107 orangeNikkalite AC 108 grönNikkalite AC 109 brunT 20 RXT 21 RXT 25 RXBeslut TR30 A 08:53546 (t om 2009-06-30)Beslut TR30 A 08:53546 (t om 2009-06-30)Beslut TR30 A 08:53546 (t om 2009-06-30)Beslut TR30 A 08:53546 (t om 2009-06-30)Beslut TR30 A 08:53546 (t om 2009-06-30)Beslut TR30 A 08:53546 (t om 2009-06-30)Beslut TR30 A 08:53546 (t om 2009-06-30)Beslut TR30 A 08:53546 (t om 2009-06-30)Beslut TR30 A 08:53546 (t om 2009-06-30)Beslut TR30 A 08:53546 (t om 2009-06-30)Beslut TR30 A 08:53546 (t om 2009-06-30)Beslut TR30 A 08:53546 (t om 2009-06-30)Beslut TR30 A 08:53546 (t om 2009-06-30)Stimsonite Stimsonite 6200 T 15 RX3M Scotchlite EG T 07 RXScotchlite HIT 08 RXScotchlite 3810 T 09 RX Endast vid vägarbeteScotchlite 3820 T 10 RX Endast vid vägarbeteDiamond GT 14 RXScotchlite FDG 3951T 22 RXScotchlite DG 3970T 23 RXScotchlite DG 3991T 24 RX3M Diamond Grade 4090 (vit)Tillstånd till användning påvägmärken enligt beslut TR 30A 2006:554049

3M Diamond Grade 4091 (gul)3M Diamond Grade 4092 (röd)Tillstånd till användning påvägmärken enligt beslut TR 30A 2006:5540Tillstånd till användning påvägmärken enligt beslut TR 30A 2006:55403M Fluorescerande Diamond Grade4024 (orange)3M Fluorescerande Diamond Grade4081 (gul)Tillstånd till användning på vägmärkenenligt beslut TR 30 A 2006:5540Tillstånd till användning på vägmärken enligtbeslut TR 30 A 2006:5540samt följande ECF (overlayfilmer) applicerade på 3M DG 40903M Electro Cut Film 1171 (gul)3M Electro Cut Film 1172 (röd)3M Electro Cut Film 1175 (blå)3M Electro Cut Film 1177 (grön)Tillstånd till användning på vägmärken enligtbeslut TR 30 A 2006:5540Tillstånd till användning på vägmärken enligtbeslut TR 30 A 2006:5540Tillstånd till användning på vägmärken enligtbeslut TR 30 A 2006:5540Tillstånd till användning på vägmärken enligtbeslut TR 30 A 2006:554050

Vägverket781 87 Borlängewww.vv.se vagverket@vv.se.Telefon: 0771-119 119. Texttelefon: 0243-750 90. Fax: 0243-758 25.