13.07.2015 Views

PULsERANDEFÖRBRÄNNING FOR TORKANDAMAL - SGC

PULsERANDEFÖRBRÄNNING FOR TORKANDAMAL - SGC

PULsERANDEFÖRBRÄNNING FOR TORKANDAMAL - SGC

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

COM=US~ JN .l,NQCOOL~"JG .:.IRHOT AIR 70PROCESSRaterventilForts. figur 3. Ventil för luftlbränsleintag.I detta sammanhang bör nämnas att en mer användbar indelning av pulsbrännare är i lågtryck- ochhögtrycksbrännare. Definitionen görs utifrån förbränningsgasernas tryck i förbränningskammaren.Lågtrycksbrännare är designade för att avge maximal energi genom värmeöverföring frånbrännkammarens och utloppsrörets mantelytor och används därför till värmepannor. Avgaserna fråndenna typ av brännare kommer att ha ett lågt energiinnehåll. Avsikten med högtrycksbrännare ärden motsatta. I detta fall vill man minimera energiförlusterna från brännkammare och utloppsrör föratt istället uppnå en hög hastighet och en kraftig pulsering i utloppsgaserna Denna typ av brännarekommer till användning för bl a torkning.2.3 Frekvens och amplitud hos uppkomna pulser.Den pulserande förbränningsprocessen ger upphov till att förbränningsgaserna lämnar förbränningskammareni cykliska pulser med en viss frekvens och en viss amplitud. Frekvensen hos pulsernabestäms av förbränningskammarens dimensioner, utloppsrörets längd och tvärsnittsarea, samttillförd effekt [1,2,3]. Någon klart definierad funktion för detta samband har ännu inte bestämts. Enbra vägledning ger dock Helmholz ekvation för brännare som är uppbyggda enligt Helmholzbrännaren(gäller för konstanta effekter).f= 2c1t~ (l)f ~frekvensen(s-1)c~ ljudhastigheten (som är en funktion av temperaturen) (m/s)A~ tvärsnittsarean på utloppsröret (m1)V~ brännkammarvolymen (m3)L~ resonansrörets längd (m)Även om ovanstående ekvation ger en viss vägledning om frekvensens beroende räcker inte dettasom grund för dimensionering av anläggningar. Vid körning får man helt enkelt prova sig fram,med hjälp av erfarenhet, för att nå önskad frekvens. Frekvensen påverkas också av effekten; enökad effekt ger en ökad frekvens. Frekvensen kan normalt variera mellan ~ugo till flera hundra Hz[3]. För att få en effektiv värmeöverföring eftersträvar man att köra förbränningen i närheten avegenfrekvensen, för det system till vilket en effektiv värmeöverföring önskas. Orsaken är att enmindre mängd energi då åtgår för att hålla igång pulseringen. Systemet utgörs vid t ex värmepannorav brännkammare och utloppsrör, och vid torkning av torkvolymen.Amplituden, som uttrycker pulsens tryck, är en funktion av effekten. Ökad effekt ger en ökadamplitud och normalt sett resulterar en ökad amplitud i en effektivare värmeöverföring. Det krävsdock att hastighetsamplituden är högre än flödets medelhastighet, så att flödet växlar riktning ienlighet med amplitudsvängningarna [16]. Amplituder som ger ljudnivåer på drygt 150 d.BAanvänds vid torkning.4

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!