13.07.2015 Views

Mobil funktionskontroll av vägmarkeringar - VTI

Mobil funktionskontroll av vägmarkeringar - VTI

Mobil funktionskontroll av vägmarkeringar - VTI

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

4 Funktionsparametrar <strong>av</strong> intresseVägverkets regelverk (Vägverket, 2001) föreskriver lägsta (gällande R L (torr), R L (våt),Qd, β och µ) eller högsta (gällande t) tillåtna värden på de parametrar som återfinns itabell 2. Regelverket är baserat på europeiska standarden EN 1436 (CEN, 1999).Tabell 2 Parametrar <strong>av</strong>seende vägmarkeringars funktion som återfinns i det svenskaregelverket för vägmarkering.Parameter Beteckning BeskriverRetroreflexion, torrt R L (torr) Synbarhet i fordonsbelysning för torrvägmarkeringRetroreflexion, vått R L (våt) Synbarhet i fordonsbelysning för våtvägmarkeringLuminanskoefficient Qd Synbarhet i dagsljus eller vägbelysning för torrvägm.Luminansfaktor β Synbarhet i dagsljus eller vägbelysning för torrvägm.Friktion μ Friktionskoefficient för våt vägmarkeringTjocklek (höjd) t TjocklekGeometri – Längd, bredd, intermittensBuller (ljudnivå) B Internt buller från profilerad markering.För parametrarna i tabell 2 anger regelverket ett lägsta värde för att garantera funktionenunder skilda förhållanden. Exempelvis ska R L (våt) vara lägst 35 mcd/m 2 /lx för att synbarheteni mörker och väta, på väg utan vägbelysning ska uppfyllas. Förutom parametrarnai tabell 1, anger det svenska regelverket att vägmarkeringens tjocklek får varahögst 4 mm (Wienkonventionen (United Nations, 1968) säger 6 mm) och även att deninte får vara så sliten att den förlorar sin innebörd.Av funktionsparametrarna i tabell 2 kan retroreflexionen anses vara den mest kritiskaparametern, åtminstone beträffande längsgående vägmarkeringar (kant-, mitt ochkörfältslinjer). Dessa vägmarkeringar ska förbättra den visuella ledningen i mörker påvägar utan vägbelysning, då ofta siktförhållandena är dåliga.Både luminanskoefficienten och luminansfaktorn representerar dagsljussynbarheten,men med något olika geometri. Vid mätning <strong>av</strong> luminanskoefficienten är det infallandeljuset mot markeringen diffus och observationsvinkeln liten; man kan säga att förarenssituation i dagsljus, en mulen dag efterliknas. Luminansfaktorn, däremot, är definieradså att ljuset infaller 45° mot normalen till markeringens yta och mäts i normalens riktning.Detta mått simulerar ungefär hur en fotgängare uppfattar markeringen i mörker påen gata med vägbelysning. Luminanskoefficienten är att föredra framför luminansfaktorneftersom den förstnämnda representerar synbarheten från en personbil.Friktionen ska enligt EN 1436 mätas med SRT-pendel, vilket knappast är möjligt på deflesta typer <strong>av</strong> profilerade vägmarkeringar. EN 1436 har därför reviderats så att andramätmetoder kan tillåtas om god korrelation (för plana markeringar) mot pendeln kanpåvisas.12 <strong>VTI</strong> rapport 611

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!