Var med och skriv den svenska IT-historien! Vi v - Tekniska museet

2Lampan i badrummet var inte tänd och min bror stod utanför badrummet och höll iplexiglasstaven. Det var helt underligt att stå där inne i badrummet och se att det lyste i minända av staven. Själva staven var profilerad så man kunde se en liten ljusstrimma i densammamen det var just i själva ändan som det lyste lika starkt som det lyste utanför det släcktabadrummet. Jag minns att både min bror och jag var lika förvånade. Men tyvärr så slutadedenna upptäckt med att vi blev förvånade och fascinerade. Hade vi fortsatt med det vi kommitpå, så hade vi kunnat tjäna in vårt leverbröd på denna uppfinning resten av livet, misstänkerjag. Undervattenskamenin blev, tror jag, aldrig färdig.Åren gick och TV: n gjorde sitt intåg. En av de första TV:apparater som vi hade var etttekniskt under för mig. Det gick av någon underlig anledning att få in polisens radio på en avkanalerna.Under alla mina sommarlov ftån år 1963 arbetade jag hela sommarloven. Det var en glädje attta uppleva dessa sommarlov som aldrig var tråkiga. Ett år var jag på Åkerlund & Rausing därjag var tillsammans med tre fast anställda och hjälpte till i dåtidens datacentral. Runt helafabriken fanns rörpost i taket. Alla rör slutade i "datacentralen". Här fanns allartikelinformation i kartotek. Tillverkades 1000 st muggar, så gick dokument i röret till dennacentral där vi i kartoteket tog fram bokföringsarket för just denna mugg och förde in 1000 stmuggar i plus. Såldes 500 mugg av denna sort var förfarandet detsamma men minus iställetnaturligtvis. Jag tror att tillförlitligheten av någon orsak var säkrare då än i dagensdatasarnhälle.Mitt intåg i datavärlden på riktigt var sommarloven 1966 och 1967. Då var jagsommarvikarier på datacentralen hos Skånska Brand.Det var en helt otrolig värld som öppnades för mig när jag kom in i denna stora sal, stor somen hel lägenhet och fylld aven dator. I angränsande rum fanns en sorteringsmaskin för hålkortoch intill detta rum flera flickor som hela dagen ägnade sig åt att stansa in information påhålremsor. Hålremsan var en remsa som ett måttband i sytillbehörslådan men av tunt papperoch med en massa oregelbundet instansade hål som betydde olika beroende vilket meddelandedet fanns på remsan.En av mina uppgifter var att sortera hålkorten som var pappersark ca två gånger en decimeteri storlek, i ordningsföljd efter vilken uppgift man sökte. Det kunde vara efter namn påkunderna eller personnummer eller gatuadresser, ja vad som helst som du ville ha fram. Jagminns att ibland kunde det bli lite enformigt att stå där och sortera så jag tävlade med migsjälv om vilken hög och vilket fack som det skulle komma flest kort i.Från hemsida:http://carlotta.got/ib.goteborg.se/pls/carlottalVisaObjekt ?pin_objMasidn= 203720GIM:3901håIkortssorterare