Marianne Brismar - Posten

” Börsen? Vad skavi dit och göra?”PERSONLIGTMer om MarianneNAMN: Marianne Brismar. ÅLDER: 45 år.TITEL: Vd Atlet. FAMILJ: Gift med företagarenClaes Brismar, dottern Elsa, 5 år. BOR: Göteborg.FRITIDSINTRESSEN: Flyga det egna Cessna-planet– gärna till Frankrike, Italien, Spanien eller Kroatienpå semester med familjen. Köra motorcykel.”Jag har en snäll Cagiva (Ducati), jag delar medmin man. Vi skaffar varsin när Elsa är större ochkan åka med.” BAKGRUND: Född och uppvuxen iGöteborg. Utbildade sig till apotekare. Började i30-årsåldern jobba på Atlet där hon gjorde snabbkarriär samtidigt som hon utbildade sig till civil–ekonom och tog flygcertifikat. Koncernchef sedannio år tillbaka. UPPRÖRS ÖVER: Att många myndigheterär så dåliga på att använda mejl. ”Jagförsökte boka om en tid för Elsa på barnavårdscentralenmen det gick inte att nå dem, det kändesverkligen omodernt.” ÖVRIGT: Mottog VeuveClicquots prestigefyllda utmärkelse BusinessWoman of the Year 2001. Är Europas enda kvinnligavd i sin bransch. Blev mäkta förvånad närhon helt nyligen googlade sig själv och fick massorav träffar.>>är bra. Vi har snarare insourcat. Jag tyckerhela konceptet måste ifrågasättas mer ändet görs i dag. Går det att räkna hem kostnadeninom rimlig tid? Bara att byta leverantörav en enda komponent är en storaffär, det tar så mycket energi.Har ni planer på att börsnotera Atlet?– Börsen? Vad ska vi dit och göra? Det kanmöjligen vara bra om man behöver massorav nytt kapital och inte lyckas övertyga banken.Men det är inget för oss, jag kan inte seatt det skulle gynna företaget.Är du i själva verket lite kärringen motströmmen?– Haha… (Marianne tänker efter.) Det ärnog så att jag har blivit mer skeptisk medåren. Både i jobbet och privat. Jag köperinte vad som helst och gör ingenting baraför att det råkar ligga i tiden.Vad har ni för personalpolitik? Med tankepå att många stannar så länge verkar de jutrivas.– Jag tror starkt på återkoppling i arbetet.Mellan oss och våra underleverantörer,mellan kunderna och Atlet, mellan mig,personalen och styrelsen. Syftet med återkoppling,oavsett om den uppfattas sombra eller inte av motparten, är att skapa enständig förbättring. Och det fungerar.– Varje år gör vi en medarbetarenkät ochdet är fantastiskt att se hur engagerade våraanställda är. Vi är noga med att följa regleroch avtal och har en öppen dialog med vårafackliga klubbar. Samtidigt ställer jag högakrav på mina medarbetare.Vad betyder det i praktiken?– Vi är i princip en monteringsfabrik ochalla måste ställa upp vid hög orderingång.Det gör jag, och jag förväntar mig detsammaav våra anställda och underleverantörer.Det är ju vad våra kunder kräver avoss.Vad tycker facket om det?– Det går inte att driva ett sådant härföretag om det inte finns en flexibilitet vadgäller arbetstiderna, och det är alla medvetnaom. Vi har en god dialog.Hur skulle du vilja förbättra förutsättningarnaför svenska tillverkningsföretag?– Vi borde återinföra lärlingssystemet.Alla ungdomar ska bli tv-kockar och såpastjärnori dag, men det vi behöver är folksom kan svetsa och snickra. Kompetenseni dag är alldeles för likriktad och yrkesutbildningarnahar för låg status. Det börjarbli bråttom att göra något åt det. Jag vet attmånga i min bransch håller med. ■30 DU&CO 2-2007