p. 62: HEC SUNT NOMINA MILITUM ET ... - Medeltidsgotland

p. 62:HEC SUNT NOMINA MILITUM ET BURGENCIUM UIRORUM ET MULIERUM DE CIUITATEWISBYCENSIS NEC NON ET HOSPITUM SEPULTORUM IN HOC LOCO.[1325 1] DOMINUS WOGEN ASCERSUN MILES. [2] DOMINUS IOHANNES DEWARENDORPE. [1327 3-5] DOMINUS ARNOLDUS PLESCEKOUWE ET DOMINA MERSIKAUXOR EIUS ET FILIA EORUM. [1329 6] DOMINA ELIZABET PLESCEKOUWE. [1331 7]DOMINA GERBURGIS BURSENGATE. [1333 8-9] DOMINUS HINRICUS DICTUS DESTRAND ET FRATER EIUS HERMANNUS. [10] DOMINUS RICWINUS PROCURATORQUONDAM FRATRUM. [1335 11] DOMINUS IOHANNES HARDENACKE. [1337 12-13]DOMINUS HEÝNEMANNUS STOLTENBERCH PROCURATOR FRATRUM ET DOMINAGERTHRUDIS VXOR EIUS. [1339 14] DITMARUS DE PORTA. [15] DOMINUS THIDERICUSVNROUWE. [1341 16] DOMINA BLIDEKE MATER DOMINI IOHANNIS PASCHEDACH. [134217-18] DOMINUS EGBERTUS ET MATER EIUS DOMINA ELIZABET. [19] JOHANNESSTOLTE GENER EORUM. [20] DOMINUS SIGFRIDUS DE SWERCEN. [21] DOMINUSIOHANNES CURINGH. [22-23] DOMINUS GERHARDUS KRANCH ET DOMINAWALBURGIS VXOR EIUS. [24-25] JOHANNES CURO ET SOROR EIUS WALBURGIS.[26-28] DOMINUS DITMARUS NIGER ET IOHANNES FRATER EIUS ET REMBOLDUSIPSORUM GERMANUS COLONIE APUD FRATRES MINORES SEPULTUS HIC MERITONOMINATUS. [29-30] DOMINUS WINOLDUS WLPH ET DOMINAp. 63:HILLIKE VXOR FRATRIS EIUS DOMINI GERARDI [WLPH]. [31-32] DOMINUS HINRICUSDE FLANDRIA ET UXOR EIUS DOMINA OSANNA. [33-34] JOHANNES WALKIN GENEREORUM [ET] GERTRUDIS UXOR EIUS. [1343 35] DITMARUS SCAPIAR. [36]HELENBORGH COGNATA DOMINI HINRICI WISE. [37] RUTTHWI DE CURIA MILITUMCHRISTI. [38] KÛNNE BRILOUWE. [39] GESE KABBE. [1344 40] KINE kwnne1 DE SCOLIS.[41] DETHRADIS. [42] GERTHRUDIS SOROR LUTCHARDIS. [43-44] OTTHO CARNIFEXET VXOR EIUS. [45] KONEGUNDIS. [46] ERMEGARDIS FILIA MARTINI. [47] JOHANNESPAGE. [48] EUERHARDUS DRAKE. [49] MARGARETA CUM OCULO. [50] HARALDUS DESUDERCOPIA. [51] OLAUUS MANGERE. [52-53] BERO FINNCULARIUS ET UXOR EIUSMARGARETA en repslager2. [54] WENDELE UXOR HERBORDI WITTE. [55] ANDREASSARTOR. [56] GODIKE GRELLE. [57] SIGFRIDUS DE MEGEDEBORCH. [58] GREGORIUSARMIGER en wepner2. [59] DOMINUS PETRUS DICTUS KONINGH. [60] JUTTAFORMANNTIS. [1345 61] BOTWI VXOR QUONDAM ANDREE RESTIARIJ. [62] JOHANNES.[63] PETRUS. [64] DOMINA ALEYDIS WERLE. [65] HEV[MU]NDARUS MAGNUS. [134666] KETELHOT. [67] HINRICUS LONGUS. [68] THIDEMANNUS TOLK. [69] JOHANNESGRONINCH. [70] ELIZABET. [71] KATHERINA. [72] ESTREDIS. [1347 73] OLAUUS RØD.[74] HALDIJAVDIS1) Kunne rättat ovanför raden.2) Tillagt i marginalen.p. 64:[vxor] jo[hanni]1 KIERNE. [75] ELIZABET DE SANCTO SPIRITU. [76] JOHANNES. [134877] HALDIIAUDIS NICHOLAI. [78] ENGLEGE. [79] JOHANNES DANSCHE. [80]LAURENCIUS DE CLIUO. [81] ALLEÝDIS OLLIFICIS. [1349 82] RUDWI DE CALMARNIA.[83] ELIZABET RELICTA QUONDAM ANDREE SARTORIS. [84] GERTHRUDIS PUELLA2DE SKENINGIA. [85] JNGEBORGIS. [86] GERTHRUDIS LÝDIKINI. [1350 87] CRISTINABEGGINA. [88] DOMINA HILLIGE DANSCHE. [89] NICHOLAUS STARKE. [90] DOMINUSOTMUNDUS DE STENHAL PROCONSUL. [91] DOMINA GERDIKE VXOR WINALNDI ROTE.

[92] MARGARETA VXOR RANGWALDI. [93] KØNEGUNDIS MATER FRATRIS IOHANNIS[DE CALMARNIA] LECTORIS. [94] PETRUS QUIDAM MENDICUS. [95] DOMINUSIOHANNES HOFMAN. [96] LÛDIKINUS BALTARE. [97-98] MARFA ET EIUS SOCIACRISTINA IUXTA3 FORES. [99] JOHANNES BISCOP. [100] GESA IUXTA PORTAM. [101]DETHARDUS DE SKENINGIA. [102-103] BOTEYDIS DANSCHE CUM MARITO BO. [104]SIGFRIDUS CUM VACCA. [105] DOMINA VINA DE FLANDRIA. [106] DOMICELLA4BOTEYDIS CROK. [107] JOHANNES SASSE. [108] CLAUS FRYS. [109-110] ALBERTUSBONSTETE CUM SORORE. [111] ANNA DE FORO. [112] JOHANNES BRAKEL. [113]GRETHE WIPPERUORDE. [114] DOMINUS THIDEMANNUS DE MONTE. [115] DOMINAKÛNNE BENTEMS. [116] SOPHIA cat5. [117] NICHOLAUS FORMAN. Anno dominj m d xliiijmonis komangers6.1) I marginalen framför ”Kierne” tillagt ”Jo”. Det kan rimligen inte tolkas annorlunda än att Halþiauð varitJohannes Kiernes hustru.2) Överstruket.3) Ovanför ”iuxta” tillagt två kraftigt raderade ord, vilka möjligen har varit ”bydeme steden”.4) Ovanför Domicella tillagt ett senare raderat ”Domina”.5) Tillagt i marginalen.6) Skrivet i den nedre marginalen.p. 65:[118] THURKILLUS DE UICIA. [119] BERTOLDUS WALMES. [120] GERARDUS DE ESSEN.[121-122] DOMINUS HERMANNUS SWErTtSLIPERE APUD FRATRES MINORES COLONIESEPULTUS, HIC MERITO NOMINANDUS CUM CONSORTE SUA [DOMINA] HERBORCH.[123] JOHANNES BURRE1. [124] SIGRID BLOMBERG1. [125] BERTOLDUSVOLMES[TEN]2. [126-127] HERBOLDUS BOLTE CUM VXORE DOMINA GERBORCH. [128-129] 3-dominus lybbertus bolte cum vxore-3 DOMINA GERDIKE VXOR DOMINI LYBERTIBOLTI. [130] DOMINUS ANDREAS LIMBORGH. [131] DOMINA GERDIKA DE CASTELLOvan deme cou4. [132] HILLE LYBERTI1. [133] GERARDUS DE COLONIA. [134] DOMICELLAHILIGE. [135] GERARDUS DE CÆRNE1. [136] HINRICUS SKIMBLEPENNINCH. [137] SILLEKNUTSSON1. [138] JOHANNES SWARTE. [139-141] GRETA IUXTA LITUS CUM FILIABUSVOLBURGIS ET HASSELE1. [142] GRETA WIPPERUORDE2. [143] SOPHIASKAFENRODIS. [144] MARGARETA KROC. [145] THIDEMANNUS GRULLE CUM VXORE.[146-147] ELIZABET PERNAUWE CUM5 MARITO. [148-149] HERMANNUS FINLAND CUMGENERO GOTSCALCO. [150] HELENBORGH PINNE. [151] RIXE VXOR HERMANNI. [152-154] HESTREDIS DE FORO CUM FILIABUS HILLE ET GÝRET. [155-156] KATERINA DEROSENGART CUM SORORE HELEWIGH. [157] GERTHRUDIS SOROR DOMINI EGBERTI.[158] GRETA ANCILLA DOMINI OLAUI [PROCONSULI]. [159] TALE FILIA CONRADI.1) Lätt raderat.2) Helt raderat. Endast första delen av namnet ännu skönjbart, men utrymmet och otydbara textrester visar attnamnet har avslutats TEN.3) Tillagt i övre marginalen.4) Tillagt ovanför ”Castello”.5) Häremellan ett överstruket VXORE.p. 66[160] GERDIKE MALCHOUWE1. [161] GERTHRUDIS VXOR STEPHANI1. [162] GERDICHEVXOR WICHMANNI. [163] MARGARETA VXOR FREDERICI SOOST. [164] GRETA VXORGREGORIJ2. [165] GESEKE BECKINE1. [166] KATHERINA BECKINÆ1. [167] CRISTINAHASSE1. [168] NICHØLAUS COCUS1. [169-172] NICHOLAUS AURIGA CUM UXORE ETFILIIS wagendriuer3. [173] D[OMI]NA ELIZABET WACKE1. [174] GRETE THIDEMANNIGRÝLLE1. [175] WINALDUS STOLTE1. [176] HILLE SUTRIX1. [177] WALBURGIS

SMEDES1. [178] DOMINUS LAURENCIUS KRÝDENER1. [179] DEGENART BOLTE. [180]WASMUNDUS BRUNSWICH. [181] HENNIKINUS MEINE DE SUDERCOPIA. [182-183]JOHANNES FRIDACH CUM VXORE GESE. [184] JOHANNES BUTENSCHONE. [185]HEGWOLDUS DE STENHAL1. [186] HINCIKINUS DE EMEN1. [187] HINRICUS DE EMEN1.[188] KATHERINA DE SUDERCOPIA1. [189-191] CECILIA VXOR KONEKINI DE TELGETECUM FILIJS1. [192] MARGARETA DE SUDERCOPIA1. [193] JOHANNES WESTFAL. [194]HALDIAUDIS1. [195] JOHANNES DE UPSALIA1. [196] CRISTINA OLAUI1. [197] METTIKECRUSÆ1. [1365 198] IOHANNES SYMONSON1. [199] HILLE VROME1. [200] DOMINAGERTRUDIS VRIDAGES. [201-202] GERARDUS MØNIK ET FRATER SUUS TIDERICUS.[203] GESE FRIDDE2. [204] DOMINUS LYBERTUS BOLTE. [1368 205] WOLTERUSSARTOR. [206] OLAUUS DE SUDHURCOPIA. [207] HINRICUS SCRIPTOR. [208]JOHANNES BOLTE. [209]wy4 botyll tybylle ij hanguarii51) Raderat.2) Helt raderat.3) Skrivet ovanför Auriga.4) Möjligen slutet på året 1368 m ccc lxviij.5) Anteckningen skriven i undre marginalen.p. 67[210] GRETE BERCOUES. [211] ARNEKINUS VAN TELGHETEN. [212] JOHANNESBERKHOF1. [213] GRETÆ HOLLANDERS. [214] JOHANNES DE DØRSTEEN IUNIOR.[215] TALE LANGE. [216] DOMINUS HERMANNUS DE ELTEN. [217] ROTGHERUSÆGHESCHEDE. [218] HINRICUS BOOKHAM. [219] JOHANNES DE DØRSTEEN. [220]HINRICUS SCAFFENBERCH. [221] DOMINUS IOHANNES DE BØDHUM2. [222] GYRIDHDE ØLANDIA. [223] JØNIS DE WESTRARUS. [224] KATERINA DE STENHAL. [1375 225]CRISTINA. [226] HERMANNUS SCAFFENROT. [227] JOHANNES SKELE. [228] GERDEKEHOMANS3. [229] JACOBUS CROK3. [230] KATERINA SKANINGES3. [231] DOMINUSHERMANNUS MYNTER [PROCONSUL WISBYCENSIS]. [232] GRETA DORECOWER[ME]SKIRSKE. [233-236] ARNOLDUS FRESE CUM FILIO4 HINRICO ET FILIIS. [237]ARNEKINUS FILIUS JOHANNIS FLAMING. [238] ESTRIDH HØKERSCHE. [1384 239] hertideman van rode5. [1385 240] LUCIA HINKERSKE3. [241-242] DETMARUS GYLDIN ETCRISTINA. [243-245] GERARDUS FINKE CUM UXORE ET FILIO. [246] DEGHENARDUSBOLTE. [247-249] JOHANNES DE ELTEN CUM FILIIS. [250] HILLEBRANDUS WISE. [251]CRISTINA SANDERS3. [252] HINRICUS POTHOF3. [253] JNGRIDH HULTE. BUTEIDISDE STANGA6. [254] ARNOLDUS CREMER. [255] HINRICUS GRYTER. [256] CLAUUSBOOT. [257] GRETA BEGGINA DE WIPPERFØRDH. [258-259] DOMINA WALBURGIS DERODE CUM FILIA GERDHEKÆ. [260] DOMINUS BODE BOLTE PROCONSUL.1) ”Berkhof” raderat.2) Namnet överstruket.3) Raderat.4) Ordet överstruket.5) Skrivet i nedre marginalen.6) Hela namnet övermålat. Jmf III nr 31.p. 68[261] HILLEBRANDUS KRØWEL. [262-263] BENEDICTUS PISTOR CUM VXOREMARGARETA1. [264] JOHANNES PRYYS1. [265] RAMBORGIS DE ØLANDIA1. [266]GØSEKE KNOP1 de sudhurcopia2. [267-268] ELAUUS FREDHE CUM VXORE GESE1.[269] JOHANNES DE HEMERDEN. [270] ANÆ SNELLE1. [271] DOMINA BERTEKÆSWEDINGHUSEN1. [272] ELIZABET VXOR IACOBÝ de foro3. [273-274] ENGELKÆGÝLDENES ET CRISTINA. [275] HERMANNUS DE ALLON. [276] METTÆ FILIA ADAM.

[277-280] AMBROSIUS CUM CONSORTE BERTEKE ET FILIIS EORUM. [281] CLAUSFILIUS HILLEBRANDI DE SUDHURCOpia. [282-283] THIDEKINUS SWANE ET JOHANNESSWANE. [284] MARQUARDUS DE OLANDIA. [285] WINEKEN KNODE. [286-287] johannessasse cum consorte lykkae4. [288] KATHERINA BULGOTE1. [289] JUWAN SCHONINC.[290] HENS[E] LEUWE. [291-292] HEGEWElDEr5 DE NER CUM CONSORTE KATHERINE.[293] DOMINA ERMEGARDIS bolten6. [294] DOMINA GRETE MUNTERS. [295] ELZEBEBREMERS. [296] JNGEBORCH DIEKENEs. [297] SCIPPER TOMAS. [298] WENDELESCRIUERS. [299] HOLWESTER. [300] AGHATA. [301] VOR GISELDRUD gilthhusen7. [302]MARGARETE LØUWENBORCH. [1389 303] vor vru8 ælzeben sirenberges. [304] thidemanvrydach. [305-306] jungen lambertus wizen cum vxore ælzebe. [307] junge9 herman vanallen. [308] kætilø. [309] johannes sparenbergh. [310] peter homborch. [311] bertoldus humvelt.[312] her lambert vizen10. [313] albert bremen11. [314] domina margareta swedenkusen.[315] cristina schimmellpennings. [316] finn ranguualtsun11. [317] hinric anderssun11. [318]nicolaus vence10. [319] henricus migelssdiorp11. [320] roluf kölner. [321] timme snaken.[322] peter plograt. [323] hulfrid. [324] ranguualt. [325] wulf. [326] clawus luderissæ. [1397327] DOMINUS JOHANNES BOZEPOL MILES ALBERTUM. [328] CLAUUS VAN TUNEN.[329] marquart holste. [330] katerina van tenggelgarte.1) Raderat.2) Tillagt i marginalen ovanför.3) Tillagt ovanför Iacoby.4) Skrivet ovanför Wineken Knode.5) Först skrivet ”Hegewede”, därefter ändrat till ”Hegewelder”.6) Bolten i marginalen.7) Skrivet under Giseldrud.8) Skrivet ovanför raden.9) Skrivet ovanför raden.10) Överstruket.11) Starkt raderat. Läsningen osäker.p. 66[331-333] her dan[i]el van der heide vnde gøbele sinen brode[r] vnde vor gesseken vanlenepe1.1) Skrivet i högermarginalen på p 66.p. 69[334] dominus remboldus zanewitche miles. [335-336] dominus booecius de kalande mileset vxor eius domina sigrydis. [337] herbordus bolte. [338] wernerus1 hovoet2. [339] hartwicussedorp. [340] margareta schelynes. [341] týdericus de hartesrode. [342] matyas dývel. [343]birgitta virgo nobilus de gørtzen. [344] henninch michelesdorp. [1400 345] ffrater3 albertusøstinchusen quondam custos lyncopensis et gardianus huius loci. [1401 346] frater jacobusde herwerde4 sacerdos. [347] peter ragwaldson. [348] hinricus adamsson. [349] nicolausbentem. [1403 350] frater olauus gerlaci sacerdos. [1404] ANNO DOMINI M CCCC IIII [351]GERDIKE VLAMYNGES. [352] FRATER JOHANNES NER SACERDOS. [353] NICOLAUSPENNINCMUNTER. [354] JOHANNES SKÛTTE. [355] DOMINUS GOSCALCUS CRØWELORDINIS CRVCIFERORUM. [356] LAURENCIUS SCRIUER. [357] DOMINUS ALBERTUSNOTHAFT MILES DE WERENBERGH. [358] JOHANNES GANZERHUSEN NAUCLERUS.[359] TÝDEKINUS NASGHARTH. [360] GUDELØGE. [361] ODOWATER DE NER. [362]FRATER OLAUUS OTTONIS PROFESSUS. [363] PETRUS OTTONIS JUUENIS. [364]KATERINA GÛLDENE. KATERINA GULDENES5. [365] katerina gamble. [366] jngeborchtordes. [367] mette bernardis. [368] KUNNE PICTORIS. [369] EUERADUS RACHEUS. [370]ffrater johannes gerlaci ssacerdos. [371] hinricus bintfelt6. [372] virgo lucia. [373] thore smyth.

[1412 374] frater wenemarus buchorn sacerdos7. [1409 375] OLOF NICLESSON. [376]WILLEKEN FOS. [377] PETERUS SWARTE. [378] DOMINUS IOHANNES CURATUS DEBOGHE. [379] DOMINUS DAUIT CURATUS DE HWETYE. [380] DOMINUS SUENOCURATUS DE KELDE. [381] JOHANNES DIEKEN. [382] TURGILLUS BAGGE. [383] HINRICSKrØDER. [384-386] ELIZABET GUDWASTES CUM FILIIS. [387] CRISTINA BELTERES.[388] JACOB HINRICSSON. [389] FRATER GEORGIUS NOUICIUS. [390] HANS STAL.[391] FRANCISCUS ALARDI. [392] FRATER HERMANUS SASSE. [393-394] GODEKINUSWANTSNIDER CUM VXORE. [395] KAROLUS FAMLERS. [396] BUTEYDIS SIGWARS.[397] HENNINGUS BELYN. [1412 398] FRATER TIDEKINUS SWESSYN SACERDOS. [14423/8 399] anno dominj mcdxlij in die jnuentionis8 beati stephanj prothomarturis obiit dominushermannus funth proconsul wiisbucensis. [1434 19/1 400-401] anno domini m cccc xxx iiijobijt frater iohannes nicolai in die sancti henrici sacerdos et bonus scriptor. eodem anno obijtfrater matheus høuchu sacerdos et bonus predicator.1) Härefter ett överstruket ”How”.2) Hovoet överstruket.3) Föregånget av ett överstruket ”fratrem albertum”.4) Härefter ett överklottrat ”presbiter”.5) Överstruket.6) Alla tidigare läsare har missat abbreviaturen i form av t ovanför ”bin”.7) Notisen inklämd senare.8) Jnuentionis överstruket.p. 70[1436 6/8 402] anno domini m cccc xxxvj obijt frater nicolaus stenbrink in die sanctorummartirum sixti felicissimi et agapiti. [1437 27/12 403] Anno domini mcd xxxvii obiit frater iacobusbrill feria sexta ante festum thome quondam sacrista. [1437 17/3 404] Anno domini mcdxxxvii feria quarta maioris ebdomade Obiit frater laurencius iacobi terminarius. [1437 17/6405] Anno domini mcdxxxvii1die sancti botulphi Obiit reuerendus pater frater abraam quondamgardianus sudhercopensis qui optimam elemosinam contulit conuentui vysbicensis. [143821/1 406] Anno domini mcdxxxviii sabbato infra octaua corporis christi Obiit frater gregoriusturgilli organista. [1439 1/11 407] Anno domini m cd xxxix obijt frater iohannes conradisuderkopensis dyaconus circa festum omnium sanctorum. [1442 29/11 408] Anno dominimcdxlij jn vigilia sancti andree obijt Notabilis vir laurencius kreyenscoch qui dedit conuentuipro edificijs ij marchas argenti in testamento et cuilibet sacerdoti tunc conuentuali vnumfiertung et cuilibet juuenj dimidium fiertung.[1442] Anno millesimoquadringentesimoquadragesimosecundo. [1449 409] anno dominj 1449obiit venerandus pater ffrater swerkerus lector wysbicensis et quondam gardianus lyncopensiscuius anima in pace quiescat.Anno domini 1549 fuit maxima pestilentia2Anno domini 1545 bleff må3Anno dominj 1542 vredagen fore sancte moris dag bleff en datter Cerestinss föd stod faderwoislaff wobysser claus stapell henrik pellesen anne lauris hansens brarbro anders rempes.Anno dominj m d xliiij monis komangers4.Anno domini 1524 a festo Erici rege vsque michaelis obsessa fuit ciuitas wysbicensis persweuos tamen non capta et hoc mediantibus danis illis tamen ad maximum dampnum, quiaanno sequenti capitaneus gotlandie videlicet dominus seuerinus dictus norby miles5 intrauitscaniam et blekingiam volens sibi subiugare totam daciam ex parte cristierni quondam regis.

1) Härefter ett raderat ”Obiit”.2) Raden raderad. Jmf Calendariet p 34.3) Sannolikt har texten avsetts att vara ”Månis Komangers”. Jmf senare text.4) Raden raderad och svårläst.5) Miles skrivet ovanför raden.KOMMENTARER1) Han måste vara en son till den baltiske riddaren Asser Wogensson, och alltså en medlem av den nuvarandeätten von Rosen. Vad han gjorde på Gotland är däremot höljt i dunkel.2) Jmf Hermannus de Warendorp som 1327 erhöll burskap i Stralsund (ÄSB 782), Johannes de Warendorpe1330, som hade bolag med sedemera Lübeckborgmästaren Bertrammus de Heydeby (NStB I 70:2) och som1331 14/4 erhöll burskap i Lübeck (då samme Bertrammus borgade, Civilitates 1331:104), vilka bägge tordevara inflyttade från Visby. Vidare Visbyköpmännen Richart Warendorp som 1368 importerade 3 ½ läster salt(HPZ 99), samt Arnd Warendorp 1379-1382 (RevPfz II 789, 1249, PfzB 1381).3, 4) Arnold Pleskows far var Visbyborgmästaren DOMINUS HINRICUS PLE[SSECOWE] som avled 1292och begravdes vid Vårfrukyrkan (GGW 215) och modern var MARGARETA VXOR DOMINI HENRICI DICTIDE PLESCOWE som avled 1289 (GG I 68) och som förmodligen tillhörde släkten Osenbrugge (Wase 1993).Själv levde han i Lübeck 1307 (UBL II 1095), 1312 (LBM I 36) och 1313 (Mag-Q s 615) och 1320 igångsattes enmängd ränteköp för hans barn i Lübeck (Wiegandt 1988 s 95 ff), vilket torde utvisa att han då återflyttade tillVisby (Wase 1993). Han efterträdde där sin broder Iacobus de Plezcecowe i rådet. En annan broder varLübeckborgmästaren Hinricus Plessecowe (1299-1341, RL 294, LBM I 36). Den första hustrun torde ha variten dotter till Lübeckrådmannen Marquardus Cosvelt (1263-1292) i dennes tredje äktenskap. Med henne hadehan sönerna Arnoldus och Bernhardus Plescowe (Wiegandt 1988 s 98). Den förstnämnde återflyttade tydligentill Visby före 1345 (Wase 1993 s 7), där hans vidare öden inte är kända, den andre var rådman i Lübeck 1344-1367 (RL 358). Den andra hustrun har ett så ovanligt namn, att det är rimligt att sätta henne i samband medsläkten ”Merseke/Meseke” i staden. Denna hade tydligen sitt namn efter ett metronymika, och intressant är, attJohannes Meseke 1330 6/4 var släkting till Johannes Rentlage, som var gift med en dotter tillStockholmsrådmannen Johannes Gheismar (LBM I 102) och vars svägerska, Alheidis Gheismar, var gift medArnold Pleskows yngre broder, Stockholmsborgaren Johannes Plessecowe (Jac-Q s 668). Det finns alltså endirekt koppling mellan släkterna Pleskow och Merseke som ytterligare indikerar att Arnolds andra hustru var avsläkten Merseke. Sannolikt var hon en syster till nämnde Johannes och en dotter till den Thidemannus Mesekesom, säkerligen som borgare i Visby, 1288 köpte fastigheten Schmiedestrasse 26 i Lübeck (Mar-Q s 796).Johannes Meseke själv torde senare ha blivit rådman i Visby, då änkan(?), Margareta, 1360 27/2 bar frutitel(DS VII 6241).6) Hon torde ha varit syster till den Gertrudis de Gruten som 1338 26/1 gjorde sitt testamente i Lübeck (LBM I165, Wase 1993 s 9) och änka efter Iacobus de Plezcecowe som 1312 satte in 20 mark i ett gemensamt bolagmed brodern Hinricus de Plezcecowe (NStB I 55:1). Bland hennes syskon märks då JOHANNES DE GRVTEN,rådman som avled 1314 (GG I 35), Lübeckborgaren Thidemannus de Gruten 1309-1319 (Jac-Q s 672, Mar-Qs 162, UBL II 379), Visbyrådmannen Lodewich van Gruten 1323-1325 (ST I 459 f, UBL II 457, DS III 2531),kyrkoherden vid S:t Petri och Vårfrukyrkan Gøbelinus de Gruten 1300-1318 (Wallin I s 258, DS III 2114,2161),Revalborgaren Thidemannus de Gruten (NStB I 69:8) och prästen vid Vårfrukyrkan ARNOLDUS DE GRUTENsom dog 1331 1/11 (GG I 383). Av hennes frutitel framgår att maken måste ha suttit i rådet. Han bör ha avlidit1319/1320, då brodern Arnoldus återflyttade till Visby och efterträdde honom där (IV nr 3). Deras son varVisbyrådmannen Johannes Plescowe (LBM II 642) som sannolikt avled senast omkring 1339 (jmf att änkanoch sonen 1341 22/2 erhöll burskap i Lübeck, Civilitates 1341:67). Han i sin tur var gift med Margareta Wise(LBM II 642) och far till den framstående Lübeckrådmannen och borgmästaren Jacobus Plezschowe (RL 373)och Geseke, gift med Hinricus Travelman (LBM I 249). Ytterligare barn till Jacob Pleskow och Elizabet vanGruten var möjligen den nunna, Fredeburgis, som i Gertrud van Grutens testamente erhöll 1 mark silver (LBMI 165) och HAZEKE som avled 1333 och var gift med gotländske borgaren HINRICUS TALINGHE.7) Namnet troligen ett från förlagan missuppfattat ”Bursengate”. D v s ”Börsengaten”, en gata i Visby somnamngivit Gerborgs make eller svärfar. Maken bör, av hennes frutitel att döma, ha varit medlem av Visbyrådet.Förmodligen är han identisk med IV nr 10.

8) Han var son till den ca 1314(?) avlidne Visbyrådmannen DOMINUS FREDERICVS APVD LITUS, sombegravdes på S:t Trinitatis och S:t Laurenti kyrkogård i Visby (GGW 523). 1315 köpte han fastigheten BreiteStrasse 809 i Lübeck, vilken han sedan testamenterade till systern Walborgis (Mag-Q s 621). 1325 24/6lånade han och Gotskalcus Caspele ut 115 mark silver till Lübeckborgarna Albertus och Detmarus Brun (NStBI 97:15) och 348 mark silver till Hinricus Pleskowe och Hinricus Sobbere (NStB I 97:16). Samma år, 15/7,lånade de ut 160 mark silver till Lübeckborgarna Hermannus Wickede och Arnoldus Manse (NStB I 98:6).1327 lånade han ensam ut 154 mark silver till Gerlacus Wese och Lübeckborgaren Johannes Zulpeke (NStB I136:4) och 135 mark silver till borgarna i samma stad, Marquardus Warzowe, Detmarus Manhusen och JohannesVogel (NStB I 137:4). 1329 24/2 lånade han ut 82 mark penningar till Gerlacus Wese (NStB I 166:2). Sammaår, 2/7, lånade han ut 188 mark penningar till Lübeckborgaren Eghardus Sasse (NStB I 174:1), 184 mark silvertill Hinricus Sobbere (NStB I 175:6) och 400 mark penningar till Lübeckrådmannen Marquardus Cosvelt (NStBI 175:9). Samma år, 15/7, borgade han för Johannes Hesse då denne blev Lübeckborgare (Civilitates 1329:100).1330 1/1 lånde han ut 62 mark silver till Lübeckborgarna Willekinus Lewantkopere och Meinricus Westfal(NStB 185:1) och 60 mark silver till Gerlacus Wese (NStB I 185:2). Vidare detta år så lånade han 24/6 ut 70mark silver till Lübeckborgaren Johannes Rote (NStB I 195:10) och 93 mark till Eghardus Sasse (NStB I 195:12).Slutligen detta år lånade han 11/11 till Gerlacus Wese ut ytterligare 90 mark silver (NStB I 202:1). 1331 2/2lånade Lübeckrådmannen Hermannus Klendest och borgarna i samma stad Tidemannus Witte och JohannesRote 299 mark penningar (NStB I 207:6). Samma år, 24/6, lånade Eghardus Sasse 69 mark silver av honom(NStB I 214:2) och 15/8 lyfte Lübeckborgaren Cristiernus Klingenberch 92 mark silver i lån av Strande (NStB I219:10). Detta år, 1331, köpte han tillsammans med Lübeckborgaren Nicolaus Visch ett hus på Braunstrassei Lübeck av Gerlacus Weses testamentsexecutorer (Mar-Q s 162). De erhöll också, som fordringsägare påsamme Wese, ett hus på Hundestrasse i samma stad, vilket de sålde 1332 (Jac-Q s 136). Det abrupta slutetpå hans uppträdande i de Lübska källorna utvisar, att han måste ha avlidit kort efter 1332. Hustrun var sannoliktden Domina Greta iuxta Litus som enligt calendariet avled 1349 22/11 och i sitt testamente till franciskanernadonerade 3 mark silver, och som under sitt liv bland mången from gärning givit högaltaret ett par röda dräkter,att användas vid firandet av apostlarnas fest (p 36). Hon var också troligen identisk med den Greta Visches,syster till nämnde Nicolaus Visch, vilken 1328 5/1 och 1333 23/11 i mostern Elisabet de Kamens testamenteni Lübeck gavs 3 mark penningar (LBM I 86, 127, Wase 1997 s 148) Ett av deras barn bör ha varit den Bernartapud Strand som 1336 erhöll burskap i Stralsund (ÄSB 1765), då farbrodern(?), Johannes de Strand, borgade.En annan son var far till den Johannes Strand som 1383 13/12, jämte en Tidericus Brilon, lånade 85 markpenningar av Lübeckborgarna Johannes Schiphorst och Hinricus Krummesse (NStB II 532:2). Jmf IV nr 9,139-141.9) Se brodern, IV nr 8. Hans hustru och barn torde ha varit IV nr 139-141.10) Han är känd redan 1291 22/4, då Rigaborgaren Conradus, svåger till Hinricus Westphalus, hade att lösaden skuld om 1 skippund smält vax han hade till Dominus Riquinus (RS 231). Han har alltså avlidit i hög ålder,då han bör ha varit född senast omkring 1245. Det förefaller sannolikt att herr Rikwin varit borgmästare, då hanendast nämns med dopnamnet. Då han också bör vara Visbygotlänningarnas procurator för franciskanerna(jmf IV nr 12), så är det rimligt att koppla samman honom med IV nr 7.11) Fragment av hans gravsten, återfunnet före 1996, ligger nu i nedre rummet närmast kyrkan i södrakonventslängan. Text; //////// [OBIIT DNS IOHANNES HAR]DEN[A]CKE ////////. Han var säkerligen son tillVisbyrådmannen Meynardus Hardenacke, som 1305 7/4 utsågs till Egbertus’ från Gotland testamentsexecutor(LBM I 21).12) Hans farfar(?) var väl Visbyköpmannen Johannes de Stoltenberg som 1287, mellan påsk och pingst, avRigarådmannen Johannes de Beveren i Visby hamn skulle erhålla 7 läster aska (RS 494). Hans moder varDOMINA ELIZABET STOLTENBERG som avled 1329 och begravdes under samma sten som sin fader,Visbyrådmannen RUTCHERUS REX (Konink, GG I 180). Ännu 1444 levde medlemmar av släkten, då IohannesStoltenborgh, jämte andra Visbybor, skrevs in vid universitetet i Rostock (UnivRo I p 80). Heineman Stoltenberchvar rådman och tyskarnas procurator för franciskanerna.14) I mitten av 1400-talet målades Gøze van der Phortens vapensköld och namn på en ”adelstavla” i Vårfrukyrkan(Svahnström 1986 s 126), vilket väl torde utvisa att han tillhört Visbyrådet.15) Borgare i Visby 1321 31/1 då furst Wizislav III av Rügen intygade att riddaren Hinricus de Dechow sålt en32 marks ränta i sin gård till Johannes de Techlin och Thidericus Unrowe, vilken kunde säljas vidare för 200mark (PomUB VI 3454). 1324 var han i Reval för att förordna med svågern(?) Nicolaus Kreles fastighet i Reval(WSR 226). 1331 fordrade han 6 mark silver ur arvet efter Bernhardus Kok i Reval (WSR 346). Hans söner

var Thidemannus och Nicolaus Unrowe 1348 10/3, då de delade sitt arv, löst och fast, som de hade i Reval(WSR 709). Sistnämnde var Visbyköpman ännu 1378 (RevPfz II 96) och 1381 (PfzB 1381). Jmf ocksåprästen vid Vårfrukyrkan, Hermannus Vnruwe 1319 (DS III 2211), Visbyköpmännen Herman Unrowe 1379-1384 (RevPfz II 585, 2228, 2398, PfzB 1381) och Radeke Vnrowe 1383 (PfzB 1383), samt DanzigborgarenStephan Unrowe, vilken 1443 1/8 haft ett kompanjonsskap med Visbyrådmannen Herman Bretholt (brev iStADzg).16) Hon var änka efter Johannes Paschedach, som 1290 2/4 var skyldig Rigaborgaren Fredericus Papendorp1 skippund smält vax (RS 563). Samma datum var han också skyldig borgaren i samma stad, WillekinusEstes, 8 viertung (RS 584). 1293 var han skyldig Rigaborgaren Fredericus de Woldemer 6 mark, minus 1viertung (RS 728). Rådman och kyrkvärd vid Vårfrukyrkan 1316 18/2 (DS III 2047), 1318 10/9 (DS III 2162)och 1322 18/11 (DS III 2362). Sonen Johannes nämns 1336 3/5, då han jämte Rigarådmannen ArnoldusLongus och en Hermannus Niger hade fordran på Rigaborgaren Conradus Smethusens hustru Tebele om 8mark rigiskt, minus 8 öre (RS 1515). Han tycks då ännu inte ha invalts i rådet. Jmf också VisbyköpmännenJohannes Paschedach 1369 3/5, då Revalrådet utfärdade ett pundtullskvitto för befraktarna på Hinricus Castorpsskepp (RevPfz I 105), och Hence Paschedach 1381-1383 (RevPfz II 968, 1928), samt Arnd Paschedaghe som1437 sänts av Visby som kapellan till Petershof i Novgorod (HUB VII 275).17) Omnämnandet med bara dopnamn antyder att han vid sin död varit borgmästare. Det förefaller ocksåtroligt att han tillhörde släkten Werle. Dels då detta namn förekommer hos en senare hos franciskanernabegravd rådmanshustru (IV nr 64), dels då namnet Egbert återfinns hos en medlem av släkten i Dortmund(Egbertus de Werle 1298, DUB I 279). Herr Egbert skulle då vara son till Visbyrådmannen Johanne van Werlesom 1298 var i Riga jämte Bertold Kruse, för att medla i stridigheterna mellan denna stad och tyska orden(Grautoff s 419). Två yngre bröder måste då ha varit Nicolaus de Werle i Reval 1318 (WSR 29) och Johannesde Werle 1320, från vilken Rigarådet tagit rent silver av 22 ½ mark rigisk vikt (RS 1907). (Samma år återbetaldedetta råd honom 15 mark rent silver där det gick 56 öre för marken, RS 1909). En son måste ha varitVisbyköpmannen Johannes de Werle 1368 (HPZ 91, 103, 642, 686, 854, 943, HPZ II Ssk 14) och barnbarntillika Visbyköpmännen Johannes van Werle 1380 (PfzB 1380) och Drewus de Werle 1383 (PfzB 1383). Hustruntorde ha varit IV nr 64. En syster var IV nr 157. Det är tänkbart att han varit en av de avrättade 1342 och attmodern, liksom hustrun för andra, placerats ihop med honom av skrivaren fast hon avlidit något tidigare.18) Jmf IV nr 17. Hon var sannolikt änka efter Visbyrådmannen Johanne van Werle som 1298 var i Riga jämteBertold Kruse, för att medla i stridigheterna mellan denna stad och tyska orden (Grautoff s 419).19) Sannolikt en son till ARNOLDUS STOLTE som avled 13/9 1314 (GG I 380) och bror till VisbyrådmannenSeghebodonus dictus Stolte, vilken 1350 24/7 utsågs till Dortmunds ålderman i Visby (HUB III 187) och IV nr175. Hans hustru var väl IV nr 157 och söner Visbyköpmännen Jan Stolte 1368-1371 (HPZ 390, 332, 339, PfzB1369 p 262v, 1370 p 577, ZESR 382) och Arnoldus Stolthe 1350 (PRS 4:VIII 392). Det är tänkbart att han varen av de avrättade 1342.20) Sannolikt är namnet missuppfattat från ett ursprungligt ”Dominus Sigfridus de Swerten”. JmfVisbyköpmannen Johannes de Sverethe som 1350 fick handelsborgen i Reval (PRS 4:VIII 392). Det är tänkbartatt han varit en av de avrättade rådmännen 1342.21) Han var son till Botollf Koringe, vilket framgår av ett norskt dokument 1320 4/2 då den norske frälsemannenBiørn Odensson på Gotland hade fordran på ”Peter Kollgard oc hans arffuinge Hans Botollf Korings[søne]”(DN XVI 2). Sannolikt var denne Botulf Kuringe också rådman, då hans fader i sin tur, Jacobe Curinge,tillhörde det gotländska rådet 1269 (HUB I 665). Ännu 1459 fanns släkten i staden, då Botolff Kuryng jämteskepparen Herman wan Northen vittnade inför rådet (B 15 fol 164). Han tillhörde möjligen de avrättaderådmännen 1342. En son (eller möjligen han själv?), JOHANNES CURINGUS, skänkte med hustrun BOTTAen kalk till kyrkan i Källunge (AGM II s 88) före 1352. Han ägde gård i samma socken, vilken efter honomsenare kom att benämnas ”Kuringsarve” (idag Kullsarve). Hustrun avled 1352 21/9 och kallas BOTTHIAUDISKURINGIS på gravstenen.22) Han tillhörde möjligen de avrättade rådmännen 1342. Hustrun har då avlidit före honom och av skrivarensammanfogats med honom i den nyupprättade begravningslistan.24) Hans hustru var änka efter en Tetteke och mor till Hinricus Tetteke, som var borgare i Borgå 1346 (SD V s574), och nämns i Reval för en vicaria han instiftat där med sin svärson Olavus, också kallad Tetteke, 1348(WSR 737, ZESR 129, 835). Han var avliden 1351 28/3 och (halv)bror till Jacobus Curo (WSR 807), vilken var

(jmf IV nr 75), dels att Egbertus från Gotland i sitt testamente 1305 7/4 gav ”Sankt Jacob och hospitalet (S:tJörgen) vardera anläggning 1 viertung gutniskt och till ljus åt de fattiga därstädes 8 markpund vax” (LBM I 21).D v s, att någon form av vårdsverksamhet varit knuten till S:t Jacob vid denna tid, vilket stämmer väl överensmed tanken på att Svärdsriddarnas gård varit kopplad till detta kapell.38) Hennes dopnamn och släkten Brilows nära band till släkten Weze indikerar att hon varit född Weze.Sannolikt var hon syster till Visbyrådmannen Johannes de Wese som 1332 köpte ett badhus utanför muren iReval (WSR 350) — där S:t Olofs gille 1345 och 1350 hade sitt gilleshus (WSR 612, 775) — och som varVisbyrådman 1353-1362 (WSR 850, 902, 930, 1049, ZESR 37). Denne hade nämligen också en dotterConegundis de Wese som 1365 21/5 i faderns kusin Johannes de Weses testamente tilldelades en årliglivstidsränta om 10 mark penningar (Hs 771 p 129). Hon har varit gift med en bror till den från Visby till Lübeckutflyttade Conradus Brylowe (1339-1354, Civilitates 1339:60, UBL II s 1004, NStB I 450:9, 667:5, LBM I 405, II526, Jac-Q s 12), sannolikt med namnet Johannes, och var mor till Visbyköpmannen Johannes Brilow 1368-1369 (HPZ 394, 683, 1265, PfzB 1369 p 323v, 326), Visbyborgaren Godeken Brilouwen — som 1362 köptefastigheten Koberg 30 i Lübeck (Mag-Q s 624), för att 1365 sannolikt ha inträtt som lekbroder hos franciskanereller dominikaner, då han sålde samma fastighet och dessutom av moderns kusin, den ovan omtalade Johannesde Wese, s å 21/5 tilldelades en årlig livstidsränta om 20 mark penningar i dennes testamente (Hs 771 p 129)— Hinricus Brilowe som 1351 8/9 erhöll burskap i Lübeck (Civilitates 1351:242) och Herburgis Brilowen, nunnavid Solberga kloster 1347-1383 och ihågkommen av en mängd släktingar med gåvor (LBM I 249, II 725, Hs771 p 122, 129, 331, DS VIII 7001, UBL IV 259).39) Till denna släkt hörde säkert den Petrus Cabbæ som 1318 ca 15/11 uppträder som vittne i Kalmar (DS III2174) och definitivt den Reynboldus Kabben, borgare i Visby(?), som omtalas i flera sammanhang i Reval, påvilken stad han tydligen bedrev en omfattande handel. 1312 pantsatte Revalborgaren Hinricus Claviar sitt husför 7 mark och 1 viertung till honom och en Hinricus Vlebbe (WSR 16), 1315 pantsatte borgaren i samma stad,Johannes Dankmari sitt hus för 8 mark silver och 1 viertung rigiskt, vilket hus — om panten inte löstes — skullefritt besittas av Rembold (WSR 62), samma år pantsatte Petrus Zeland åt honom Robert Fabers hustrus husför 9 ½ mark silver i mynt (WSR 68), 1317 pantsatte Ludolphus Skinnmaker med sin hustrus och sina sönersgodkännande halva huset till Rembold för 5 mark silver (WSR 125), åter 1319 då änkan efter Hinrici Vlebbeoch hennes son Mikael pantsatte sitt hus för 30 mark silver (WSR 148) och 1328 då staden Reval var skyldighonom 10 mark silver (WSR 218). Död före 1342 (WSR 551). Från Visby till Stockholm har väl också köpmannen1368 Hans Cabba utflyttat (HPZ 370, 627, 1120).50) Av de många uppträdanden som är i listan med personer benämnda ”de Sudercopia” så måste det röra sigom en svensk släkt med detta namn, bördig från Söderköping. Jmf IV nr 188, 192, 206, 281.54) Herbordus Albus omtalas 1303 29/9 då han jämte Johannes Vridach ägde att lösa de 5 mark sämre myntsom de var skyldiga en Rigaborgare (RS 886). Samma datum skulle de också lösa de 4 läster salt som de varskyldiga en annan borgare i samma stad (RS 888). Förmodligen var Wendele, av det uppenbarakompanjonsskapet att döma, en syster till samme Johannes Vridach.55) Han tillhörde säkerligen den köpmannasläkt Skreder som kan beläggas i Stockholm och Visby. I denförstnämnda staden bör räknas den Enwaste, som var far till Cristina, rådmannen i samma stad HannusSkyrebyttas hustru, Alheidis Henricus Svartens hustru och Gerthrudis, änka efter StockholmsborgmästarenFolko Brachele och mor till borgmästaren där Everhardus Kansteen (RA pergbr 1385 3/7, LBM I 353, RApergbr 1370 8/10, 1366 17/1). Vidare köpmännen där Johannes Sartor 1368-1381 (HPZ 636, 899, SRAP I1853, RevPfz II 825), Hermannus Sartor 1366-1376 (RA pergbr 1366 17/1, HPZ 189, 496, B 38 test 1376 12/4), Ludeke Sartor 1368 (HPZ 369) och Hintze Sartor 1368-1370 (HPZ 369, 637, 645, 909, PfzB 1370 p 576).Från Visby omtalas Andreas’ son(?), Andreas Scroder som 1384 förde gods till Reval, värt 8 pund grote (RevPfzII 2286) och IV 205, 383. Hustrun IV nr 83.57) Jmf Tidemannus Meghedeborch som 1324, jämte Lübeckborgarna Hermannus Junge och Borchardus deBlusmen var prosecutor för två fastigheter på Beckergrube i Lübeck, vilka tillhörde Hinricus de Wesenberg ochvilka de försålde till Bernhardus de Plawe (Mag-Q s 190). 1326 13/1 då han jämte Martinus Brunswich ochHermannus de Monasterio var skyldig Lübeckborgarna Johannes Holte och Hermannus de Vorden 45 markpenningar (NStB I 106:4). Samma år, 12/3, lånade han med samma män 20 mark penningar av LübeckborgarenHinricus de Cervo (NStB I 110:6). Ytterligare detta år, 30/11, lånade han med Martinus Brunswich 20 ½ markpenningar av Lübeckborgaren Godefridus de Dortmunde (NStB I 123:7). 1327 ”in oculi” lånade han medsamme Brunswich åter pengar i Lübeck. Nu 19 mark penningar och 4 skilling av borgaren där, GerhardusOrinch (NStB I 130:8). Jmf också Visbyköpmannen Laverens Meghedeborgh 1383 (RevPfz II 1955).

58) Förmodligen rör det sig inte om en väpnare, trots det senare tillägget ”en wepner”. Troligare förefaller attdet är ett binamn ”Wepner”. Annars borde vi haft modellen ”Gregorius” + binamn + ”armiger”.59) Han kan inte inordnas i den tyska släkten Koninch, inkommen från Lippstadt med rådmannen RUTCHERUSREX, som avled 1293 (GG I 180), och känd också genom tillika rådmännen Arnoldus Køning 1318-1322 (DSIII 2162, 2211, 2362), Jordane Koninghe 1342 (HUB IIII 590) och Jordanus Køningh 1352 (HR III 9, 10).Förmodligen tillhörde han en inhemsk, gotländsk släkt, och en son kan tänkas vara den Petrus Koningh som1336-1370 var bosatt i Lübeck (Civilitates 1336:63, NStB I 324:7, 566:4, 637:4, Mar-Q s 189, 200, 414). Tilldenna släkt hörde väl också Visbyköpmannen Hinrik Koningh 1399 (PfzB 1399 p 142, 183v) och den NicolausConink som 1435 30/4, jämte andra Visbybor, inskrevs vid universitetet i Rostock (UnivRo I s 51). En del frånhans gravsten, funnet vid grävningar på Franciskanerkonventets område, har texten ...[OBIIT DOMINUSPETRUS DICTUS RE]X CUIUS ANIMA... (GGW 483a).60) Hustru till IV nr 117.64) Hon torde vara änka efter IV nr 17.65) Troligen är namnet missuppfattat från ett orginal; ”Hevmundarus Magnus”. D v s ”Hegmunder Grote” aven gotländsk Grote-släkt. Jmf 1369 änkan efter Vlauus Groten som handlade på Lübeck (PfzB 1369 p 316)och den Magnus Magnus (”Mogens Store”), vars vapensköld kunde ses ännu under Strelows tid ”uti muren” iS:t Nicolai kyrka och som bidragit till myten om en hövitsman, Magnus Store, som insatts av ”de preussiske”(Strelow p 184, AGM I s 7ff). Till denna vapensköld — som väl bör ha varit ett på muren hängande träepitafiumliknande det Swertingska i Vårfrukyrkan, och sammanhängande med en instiftad vicaria — har troligen ocksåen text funnits. Denna bör ha varit lydandes något i stil med ”ANNO DOMINI M CCC LXXXVII DNS MAGNUSMAGNUS”, från vilken Strelow erhållit dödsåret 1387.66) Jmf riddaren Bernhardus Ketelhot i Westfalen 1247 (OsnUB II 489), Visbyborgaren Bernardus Ketelhot ca1270 (MUB II 903), Västeråsrådmannen Bernardus Kietilhot 1307 (DS II 1552) och den från Visby till Lübeckutflyttade Hinricus Ketelhot, som 1318 29/6 erhöll burskap i sin nya hemstad (Civilitates 1318:105) och somlevde där ännu 1339 (Mar-Q s 69, NStB I 348:4, 365:8).67) Han avled 1346 ”proxima feria ii post annunciacionem domini” och hans gravsten finns numera vidVårfrukyrkan (GGW 276). Jmf I nr 47, IV nr 215.68) Jmf Tile Tolke som i Reval 1403 27/4 försålde sitt trähus på ”Zusterstraten” i denna stad till rådet där(DESR 514) och Johan Tolken som 1422 5/3 uppges ha chartrat ut sitt skepp till frakt för Danzigköpmän, vilkettagits av spanska kapare och hölls kvar i Flandern (HUB VI 419). För att få skeppet frigivet sände Tyska ordenshögmästare Visbyborgarna Engilbrecht van Elten och Jacob Schuwreman som brevvisare.73) Han tillhörde den gotländska släkten Røde. Jmf t ex Simone Rout de Gutlond som 1305 15/4 på sitt skepp”le Gaut” (Guten) förde malt, honung och mjöl, värt 23 pund, till Lynn i England (DN XIX s 503, på sammaskepp förde Johannes Mœp varor, vilket kan indikera ett anförvantskap, då ju Simon Moper är känd 1304-1305, DN XIX s 487, 509, 510, 528). Vidare Jon Roden, borgare i Visby(?) 1315, då hustrun för 10 mark rentsilver löste panten på halva sitt hus och på hälften av den gård som tillhörde Melussin van Luggehusen i Reval(WSR 60) och Johannes Rode, död före 1344 4/4 då barnens ombud i Reval förklarade att bröderna Lechte varskyldiga samma barn 40 mark rent silver och Albertus Cosvelt hade en skuld på 12 ½ mark silver (WSR 594).1349 30/5 var bröderna Lechte fortfarande skyldiga dem 40 mark silver och den yngste av bröderna Røde varskyldig Albertus Cosvelt lika mycket. Vid samma tillfälle avstod den äldste sonen sin del i det hus som tillhälften tillhörde Albertus Cosvelt till sina systrar (WSR 764). 1351 20/5 var Albertus Cosvelt skyldig dottern ikloster 10 mark silver, att utbetalas till hennes bröder Johannes och Albertus Rode (WSR 811). 1351 u d varAlbertus Cosvelt skyldig den yngre brodern, Albertus, 40 mark silver (WSR 812). Johannes Rode varuppenbarligen en mycket förmögen man, med en omfattande Balticum- och Rysslandshandel. Sonen Albertusvar också rådman i Reval 1381-1387 (ZESR 741, 799, PRS V 73, 124). Jmf vidare Hinricus Roden, borgare iVisby före 1344 1/10, då Visby vände sig till Reval med ett brev rörande hans mellanhavanden medVisbyrådmannen Wenemarus de Essende och borgaren Jacobus Yborch (HUB III 661). För honom hade dåbroderns svåger, Johannes Cosvelt gått i god. Så NICOLAUS RODE BECKER som avled 1350 och hans sonIOHANNES RODE som avled något före (GGW 278). Dubbelnamnet utvisar att Nicolaus’ mor tillhört släktenBecker (en dotter till rådmannen Gehrardus Pistor, jmf IV nr 262) och vapenskölden att familjen tillhört rådet(troligen Simon, ovan). Jmf också redaren och skepparen Johannes Rode 1383, då hans till 60 mark

tullvärderade skepp gick i två vändor mellan Visby och Lübeck (PfzB 1383). 1398 gick ett skepp med ospecificeratvärde och gods och ett till 24 mark tullvärderat skepp, tillhöriga honom, åter mellan Visby och Lübeck (PzfB1398 p 318). Hansz Rode, Visbyskeppare och köpman 1474-1476 (DanPfb III p 25v, 151v). I andra städermärks bl a följande medlemmar av släkten; Hinricus Rodhe i Stockholm 1355 (DS VI 5087), Laurentius Rode,köpman i Söderköping 1368 (HPZ 662) och Oleff Roede i Reval 1413-1432 (PRS V 580, 822, 859, VI s 3,DESR 820, 931).74) Makens fader var möjligen den Nicolaus dictus Kerne — utan tvekan Visbyborgare — som 1335 lånade utpengar i Lübeck (Reimpell s 106). En broder var väl IV nr 135. Jmf också 1352 18/11 Eleuer Kiærne iBergslagen (Vedbo härad, DS VI 4869).75) Från Helgeandshuset. Jmf nr 37.79) Av en gotländsk släkt med namn av handelsfärder på staden Danzig eller upptaget modersnamn. Troligenson till IV nr 88 och bror till IV nr 102. Jmf också Her Hanis Danske, troligen borgmästare i Visby, som 1475 6/11 stod i rådhusrätten i Stockholm och 1499 3/8 hade ärvt Niclis Junge Vynman i samma stad (SStB 1:I s 36, IIIs 447) och ”Hans van Danskis hwss” som 1585 gav 8 skilling i åminnelsepengar årligen till Vårfrukyrkan(Gotländskt arkiv 1933 s 52).80) Jmf Nicolaus Brand, som 1369 jämte Laurentius Bruncowen intygade i Stralsund (SLM I 453), LaurenciusBrand, kung Eriks kansler i Visby 1439 (DN XVI 106) och schipper Merten Brandt 1439 som fått sitt skeppuppbringat av holländare, då de tog varor för tre köpmän ”till hus i Preussen” hörande (HUB VII s 436). Han varrådman vid sin död, före 1445 1/12, då Margareta Romers i Stralsund köpte de bodar på S:t Nicolai gård isamma stad, vilka Martin disponerat på livstid (SLM V 231). Vidare den utan dopnamn nämnde, 1476 24/6avlidne rådmannen HER BRANT GRUNUER (GG II 585, Grunuer torde vara hustrun Gretes namn, jmf GG II576), Larentsz Brant som 1476 exporterade 4 tunnor strömming och 4 tunnor fläsk till Danzig (DanPfb III p151v) och Bernardus Brand som 1475 skrevs in vid universitetet i Rostock (UnivRo I s 193).81) Hennes son(?) IV nr 255.82) Jmf I nr 27, 80, IV nr 93. Hon torde ha varit hustru till den Hinric van Kalmeren som 1358 anförde klagomålöver flamländska övergrepp (DS VII 5950) och mor till Conradus de Calmarnia senior 1392 (Jmf junior, GG II538) och Telze de Calmeren, 1372 änka efter Visbyrådmannen(?) Gerardus de Essende (Jac-Q s 578, UBL IV350, SLM I 894).83) Maken IV nr 55.84) Jmf I nr 52. Då ”puella” är struket förefaller det troligt att hon är maka till IV nr 101.88) Jmf Johannes de Dantzeke som 1296, jämte svågern(?) Lübeckborgaren Euerhardus de Alen, köpte huspå Johannisstrate i Lübeck (Jac-Q s 33). Denne var förmodligen make till Hillike och rådman i Visby omkring1320-1330, då hon bar frutitel. Jmf barnen(?), IV nr 79 och 102.89) Jmf skeppsägaren Johan Starke som 1383 förde sitt skepp mellan Visby och Lübeck (PfzB 1383). Jmfockså den ”Starke” som i Stralsund borgade för burskap för Andreas Kosvelt ( 1322, ÄSB 161), JohannesHardinghes (1323, ÄSB 303) och Johannes de Vreden (1324, ÄSB 380).90) Sonen(?) IV nr 185 och sonhustrun(?) IV nr 224. Möjligen, säger möjligen, är det resterna av hansgravsten som återges som GG II 487. Han skulle då ha avlidit kring 10 februari 1350 och texten på stenen skadå kompletteras; ..SCI GALLI ABBATIS [OBIIT DNS] O[TMUNDVS] D[E STENHAL PCOSVL]..91) Maken Winandus de Rode överflyttade senast 1354 till Lübeck, där han erhöll burskap 1355 24/5 (Civilitates1355:54). Han var i sin tur son till rådmannen Ecbertus de Rode som troligen avled 1321, då 1322 sönernaGotscalcus och Thidericus var i Dortmund och gjorde anspråk på kvarlåtenskap efter fadern (DUB I 400 (!)).Barn till Winandus och Gerdike var IV nr 239, köpmannen Coneke, som 1368 utförde smör från Stockholm tillLübeck, till ett värde av 36 mark (HPZ 630) och avled samma år (NStB II 125:5), samt Winekinus de Rode iReval 1365-1376 (ZESR 167, 359, 570).93) Hennes son, I nr 60. Hon bör ha varit hustru till Conradus de Kalmarnia som 1300 jämte brodern Detmarushade fordran på staden Rostock om 1200 mark penningar, för vilka de skulle erhålla en årlig ränta om 120

mark (MUB IV 2598). Deras barn, förutom Johannes, torde ha varit Hinric van Kalmeren, som 1358 anfördeklagomål i Brügge (DS VII 5950) och Bernardus de Calmaria, Visbyborgare(?) och medlem i S:t Olofs gille iReval 1345-1350 (WSR 612, 686, 775).95) Möjligen har släkten inkommit från Sverige. Jmf Iacobus dictus Hofman i Uppsala 1326 (DS III 2587). Jmfockså Visbyköpmännen(?) Hintze Hoveman 1368-1378 (HPZ 517, RevPfz II 39, 1084) och Johannes Huffeman1380-1400 (RevPfz II 1612, PfzB 1400 p 289). Troligen hör också Stockholmsborgmästaren Olof Hofman1400-1412 till samma släkt (RA pergbr 144 24/8, SStB 1:I s 228). Denne kan mycket väl ha varit inkommenfrån Visby.96) Tysk släkt. Jmf IV nr 387, STEPHANUS BELTER som dog 1362 1/4 (GG I 70) och Hinricus Belter 1367(DS IX 7506).99) Jmf I nr 9, Ghobele Bischop, troligen utflyttad från Visby då han 1318 24/6 fick burskap i Lübeck (Civilitates1318:80), köpmannen Hintze Bischov som 1368 förde 7 läster salt, värda 63 mark, mellan Lübeck och Visby(HPZ 102) och Peter Bischob som 1398 förde varor mellan Visby och Lübeck, värda 18 mark (PfzB 1398 p319).100) Maken(?), IV nr 14.101) Hustrun(?), IV nr 84. Jmf I nr 52.102) Modern(?), IV nr 88.104) Han torde vara son till den omkring 1320 avlidne rådmannen SIGFRIDVS CVM UACCA, som också varbegraven hos franciskanerna (GG II 458), och IV nr 173. Farfadern och farmodern var IOHANNIS CVMUACCA och hans hustru fru GERTHRVDIS, vilken sistnämnda avled 1316 25/12 (GG II 454). Till släkten hördeockså Kalmarborgaren Wynoldus cum Vacca, avliden före 1346 25/5 (UBL II 849), vilken torde ha varit enfarbror till Sigfrid. En (discretus vir) Boldwinus cum Vacca i Nederländerna i slutet av 1200-talet och hans sonPetrus cum Vacca tillhörde också släkten (Vroegmiddelnederlands Woordenboek).105) Hon torde ha varit hustru till den Henneke de Vlanderen som 1321 29/9 erhöll burskap i Lübeck (Civilitates1321:113) och som Johan de Flandria 1332 erhöll detsamma i Stralsund (ÄSB 1225), men som ändå fortsattesin verksamhet från Visby. Han var säkerligen en yngre bror till Albertus de Flandria och IV nr 31 (jmf denne)och torde med hustrun Fina haft sönerna, Visbyborgaren Johannes dictus de Flandria som 1350 1/3 av påvenerhöll rätten att utse en ”förlösare”, vilken i hans dödsstund skulle äga rätten att utdela syndernas förlåtelse (DSVI 5226) och prästen Petrus de Flandria i Lunds stift 1358 9/3 (RA pergbr). Möjligen var Fina en syster till denPeter Rasche som borgade för Johan de Flanderns burskap i Stralsund 1332.106) Hennes frökentitel indikerar en broder eller fader som rådman. Jmf II nr 36.107) Jmf Visbyköpmännen Gitzeler Sasse 1368 (HPZ 348, 402) och Jacob Sasse 1369 (PfzB 1369 p 263v,265) samt borgarna Hans Sasse 1406 9/6 (Lreg), Hans Sasse 1436-1445 (HUB VII s 20, 412, 427, 448,Handlingar 83, 99) och IV nr 286. En runristare SAKSE högg runor på en dopfunt i Tofta omkring 1170-1190(Gotlands runinskrifter 199).108) Namnet ”Fris”, ”Frise”, ”Frese”. D v s från Friesland. Jmf IV nr 233, 234, Ecbertus Friso som 1326 25/12erhöll burskap i Lübeck (Civilitates 1326:148), Visbyköpmannen Hans Vrise 1368 (HPZ 104, 399, 557, 639,928), skepparen Laurencius Vrese 1380 (PfzB 1380) och borgaren Michel Vrese 1492 17/5 (VDB).109) Jmf köpmannen Hinricus Bonstede som 1368 förde diverse värt 50 mark, 4 ½ tunnor värda 75 mark ochtyg värt 205 mark i tre omgångar från Oldesloe till Lübeck (HPZ 201, 850, 852).111) Jmf I nr 53, IV nr 152-154, 272.112) Jmf I nr 59, 63. Han erhöll 1350 9/8 i brodern Godekinus de Brakeles testamente i Lübeck 42 vita kläden(LBM I 361). Denne hade redan 1335 15/6 erhållit burskap i Lübeck som ”Gotschalcus de Brakelle” (Civilitates1335:58) och omtalas där senast 1358 6/10 (LBM II 721). Förmodligen var de också bröder till I nr 59. Barn varsannolikt Hinricus de Brakele 1354 (DS VI 5046) som 1383 var rådman (NStB II 516:4), StockholmsborgarenJohannes 1366-1369 (DS IX 7295, HPZ 389, DS IX 7773, PfzB 1369 p 262v), Visbyskepparen Peter Brakel

1381 (PfzB 1381, RevPfz II 847), I nr 63 och två döttrar 1366 (DS IX 7295).113) Hon var troligen mor till Visbyköpmannen Peter Wippervorde 1368 (HPZ 94, 851, 854). Jmf IV nr 142,257.114) Han torde vara son till Lübeckborgaren Tidericus de Berge 1280 (Brehmer 1884 s 243) och bror tillLübeckborgarna Godekinus de Berge 1316 (LBM I 53) och Conradus de Berghe 1330-1358 (NStB I 188:4,LBM I 191, 259, 352, 398, 415, II 458, 659, 711), samt Västeråsrådmannen Ewerardus de Monte 1332-1346(DS IV 2911, V 4081). Tideman var rådman senast 1341, då första hustrun vid sin död, 1342 21/3, bar frutitel(GG II 484). Hon skrivs THALE DE MONTE och var dotter till den under samma sten begravde, 1321 25/3avlidne HINRICUS DE ERGHESTEN. De torde ha haft barnen EVERHARDUS DE MONTE (1346, rådman vidsin död, före 1376, GG II 484, B 38 test 1376 1/10, SStB 1:I s 33), Hintze de Berghe (Stockholmsborgare 1368-1381, HPZ 364, 373, 634, NStB II 461:7, SLM IV 221) och Kûrt de Berghe (Skeppare 1368, Visbyrådman 1378,borgmästare 1389, HPZ 99, HR II 156 §11, HUB IV 933). I ett andra äktenskap, efter 1342, hade han sannoliktsönerna Godekinus de Monte (borgare i Reval 1361-1389, ZESR 17, DESR 202) och Bernardus van demBerghe (Visbyborgare, köpte 1400 fastigheten Fischergrube 15 i Lübeck och avled ca 1410, Mag-Q s 318, GGII 548). En sonson (son till Everhardus) var borgmästaren Cord van deme Berghe 1402-1424 (SD I 195, 196,GG II 469).115) Jmf Münsterborgaren Nicolaus de Benethem 1222 (WUB III 175). Genom namnet Nicolaus’ uppträdandedär finns det all anledning att tro, att Konnes make varit en annars okänd Visbyrådman, Nicolaus de Benthem,eftersom sonsonen, IV nr 349, också bar detta. En son torde ha varit köpmannen Wilke de Bentem som 1368förde tyg mellan Oldesloe och Lübeck, värt 114 mark (HPZ 853, har ”Benten”).116) Hon torde ha varit modern till köpmännen Rûtger Katte, som 1368 förde 1 tunna pälsverk, värd 75 mark,mellan Lübeck och Oldesloe och i motsatt riktning kläde, värt 600 mark (HPZ 237, 855) och Hinrich Catte somsamma år förde fisk, värd 10 ½ mark, mellan Danzig och Lübeck (HPZ II D 37). Rûtgers söner måste ha varitköpmannen Johannes Katten 1378 (RevPfz II 159, som dött ung) och rådmannen Hinrik Katte 1410-1415 (SDII 1286, III 2077), vilken sistnämnda år uppträder som Visbygotländskt sändebud. Rûtgherus Katte, son tillJohannes(?), skrevs 1420 1/6 in vid universitetet i Rostock (UnivRo I s 5) och var 1429 präst med anknytningtill Visby, då han var halvbror till Gertrud Gelremans, dotter till Visbyrådmannen Gotsckalk Witte (LECUB VIII33, hennes make var Winrik Gelreman).117) Hustrun IV nr 60. Jmf Nycolaus Vorman som 1354 13/4 erhöll burskap i Lübeck (Civilitates 1354:76), den.. VORM[AN] som begravdes vid S:t Clemens ca 1470 (GGW 574a), Hans Vorman som 1490 24/7 flyttat tillDanzig (StADzg D 11:195) och 1492 23/7 beskyllt Visbyborgmästaren Olof Osterland för att ha drivit honom urämbete och gille (Handlingar 380), samt Gert Forman 1531 (AGM II s 393, 395).119) Jmf Bertoldus de Walmus som 1302 jämte Rigaborgaren Tilo Crudener till rådmannen i samma stad,Hilleboldus, skulle leverera 2 skippund vax (RS 1491).120) Han måste ha varit en yngre bror till Visbyrådmännen Olricus de Essendia (avliden 1336?, HUB III 661)och Wenemarus de Essende 1338-1355 (HUB II 622, Civilitates 1355:54, 1355:180, jmf dennes son Gerhardusde Essende 1344-1369, HUB III 660, PfzB 1369 p 392a, se IV nr 82) och sannolikt även till den (Dorpat?)rådmanHinricus de Essende som omtalas 1340 (UBL II s 1006).121) Han avled på pilgrimsfärd till Köln 1350 9/3 enligt calendariet (p 11). Möjligen har dock dödsfallet inträffatredan 1349 och notisen hamnat under 1350 9/3 för att beskedet nått Visby då. Herman gynnade på många sättfranciskanerna i Visby i sitt testamente. Han instiftade ett altare i kyrkan helgat till Gud, jungfru Maria ochaposteln Bartholomeus och till samma altare skänkte han en altartavla, prästerliga dräkter, en kalk, ett missale,oljeflaskor av silver och annan speciell utrustning. För sin själs frälsning hade han instiftat en evig mässa somskulle underhållas med 3 mark i årlig ränta. Till kyrkans byggnadskassa gav han 5 mark silver och för måltidertill bröderna 5 mark. Gardianen fick 1 mark silver, varje prästbroder en viertung och de icke prästvigda bröderna2 öre vardera (p 11). Han torde ha varit son till den ..ERICI.. vars hustru avled 1303 och begravdes i Vårfrukyrkan(GGW 421). Det ser vi av hans egne äldste son, Stockholmsrådmannen Erikes Swerdslipare 1371 (Bidrag I44). Modern bör ha varit en dotter till rådmannen IACOBUS SILKENTOP och hans hustru CRIST[I]NA (GGW97), förmodligen med namnet Gertrud. Hermans övriga barn bör ha varit rådmannen JOHANNES SUERTSLIPIR(avled 1377 29/9, GG II 464), Stralsundsrådmannen Jacobus Swerdsliper 1366-1379 (NStB II 89:7, SLM I619), Elizabet 1358-1392 (LBM II 725, Joh-Q s 12, DS X 301, UBL IV 643, Hs 771 p 331, NStB II 620:2, Jac-Qs 580, Wase 1982 s 110), som först var gift med en Gerhardus de Yborch och sedan Visbyrådmannen Hinricus

Gildehusen (d ä, Wase 1982 s 109 ff), samt möjligen också Skänningeborgaren Magnus 1359 (DS VII 6094).124) Jmf Gherardus Blomenberch som 1350 29/9 borgade för Make Oldenborchs burskap i Lübeck (Civilitates1350:126).126) Han avled 1350 22/8 enligt calendariet (p 28) och gav franciskanerna 5 mark silver. Hans barn varmöjligen IV nr 246 och franciskanern (i Lübeck?) Johannes Bolthe som 1352 24/7 blev hågkommen i ettLübecktestamente, av Telse Seleghe (LBM II 476). Jmf I nr 77, IV nr 128-129, 179, 204, 208, 246, 260, 293,337. Troligen en bror till Bolte filius Bolten som 1320 löste panten på sitt stenhus i Reval till Tethardus Regisbarn, för 10 mark silver i penningar (WSR 155), Bode Bolthe senior 1350 (jmf Bode iunior, LBM I 299), IV nr179 och kanske I nr 77.128) 1336 4/12 erhöll han burskap i Lübeck (Civilitates 1336:150). 1350 28/2 gavs han, jämte brodern Bolte,i släktingen Bolte Lymborchs i Lübeck testamente, en gård i Schönböcken med utsäde, nöt, hästar och allttillbehör och därtill allt husgeråd, allt hushållssilver, nämligen glas, skedar och fat (LBM I 299). Sannolikt enson till Bolte filius Bolten som 1320 löste panten på sitt stenhus i Reval till Tethardus Regis barn, för 10 marksilver i penningar (WSR 155) och en bror till Johannes Bolte som 1331 29/9 erhöll burskap i Lübeck (Civilitates1331:172, felaktigt ”Bolce”) och som 1358-1368 var rådman i Riga (Böthführ s 78, HPZ 515, 870), Bolte Bolthe1350 28/2 (LBM I 299) och Visbyköpmannen Rulof Bolte som 1369, för ”sitt” värt 11 mark, betalde 7 penningari tull i Lübeck (PfzB 1369 p 577v). Möjligen var hans dotter IV nr 132.130) 1350 28/2 tilldelades han, jämte IV nr 246, i Bolte Lymborchs i Lübeck testamente en fjärdedel i de bäggehus som denne återköpt av sin syster (LBM I 299). Han var då tydligen inte rådman, utan bör ha utsetts efterfaderns död samma år. Fadern, rådmannen Johannes Lymborch, gavs nämligen i samma testamente 5 markpenningar och ett bälte som tillhört testamentatorns fader Lybertus (LBM I 299).131) Hon måste vara änkan efter den Henricus Kastel som 1304 hade ärende i Greifswald och som måste havarit rådman vid sin död 1326 (jmf DS IX 7557, 7587), eftersom hon bär frutitel. Deras barn var 1) Johannes deCasteele, som 1329 7/5 erhöll burskap i Lübeck (Civilitates 1329:71) och som därefter levde i Stockholm 1347(DS V 4136, 4143, 4162) och framåt, för att återflytta till Lübeck 1359 (Jac-Q s 569). Han gjorde testamenten1350 (LBM I 353), 1353 (LBM II 513) och 1367 (DS IX 7557, 7587). 2) Fredericus Castel, som 1326 skiftadefadersarvet med sina tre syskon, då de bl a erhöll varsin fjärdedel i faderns hus i Visby (DS IX 7557, 7587).Borgare i samma stad 1350 31/7 då han i broderns testamente gavs två tredjedelar av avkastningen av denneshus i Stockholm (LBM I 353). Då han inte vidare omtalas i broderns testamenten finns anledning att förmodaatt han avlidit i pesten 1350. 3) Mechtildis Castel, omnämnd i brodern Johannes’ testamente 1353 12/816.Hon bodde då i Norrköping och var mor till borgaren där, Hinsekinus de Zozato (1367, DS IX 7557, 7587) ochMechtildis (1353, LBM II 513). 4) Berten Castel, som gavs testamentariska gåvor av brodern Johannes 135031/7, nämligen all fast och all lös egendom han hade på Gotland samt 2 skippund koppar (LBM I 353), 1353 29/8, 20 mark penningar och den gård han bebodde (LBM II 513), 1367 15/717och 1367 14/9, 15 mark lübskt ochhans fjärdepart i det fäderneärvda huset i Visby (DS IX 7557, 7587). Jmf också Olaff Kasstel, borgare i Visby1506, då han hade arv efter morbrodern, Hans Balce, i Borch på Fehmarn (ViLa pergbr, DRAP 2:VI 10641,felaktigt ”Balte”). Gerdika själv torde, av sonen Johannes’ släktförbindelser att döma, ha varit en syster tillEnwaste [Skrøder] i Stockholm och en faster till IV nr 55.132) Hon är möjligen hustru till IV nr 128.133) Jmf Gerardus de Colonia som ca 1285 betalde avgifter i Lübeck (UBL II s 1022), IOHANNES DE COLONIAsom avled ca 1320 (GGW 65) och ROTGHERUS DE COLONIA som avled i Lödöse 1317 (af Ugglas s 204).134) Hennes frökentitel indikerar att fadern var rådman. Möjligen var hon en dotter till Harteken Wisen 1342(HUB III 590) — som begravdes som borgmästare hos franciskanerna i Visby på 1350-talet (GGW 508) — ochvilken i sin tur var son till rådmannen NICOLAUS WISE, vars hustru HILLEGUNDIS avled 1320 (GG II 457).Jmf att Hillika är en diminutivform av just Hildegund. Hennes syskon var i så fall IV nr 250 och 312.135) Jmf IV nr 74.136) Jmf IV nr 315.138) Jmf IV nr 26.

139) Hon är knappast identisk med den Greta iuxta Litus som enligt calendariet avled 1349 22/11 (p 36).Denna var, av frutiteln att döma, änka efter IV nr 8. Denna Greta, med döttrarna Walborg och Hasseke, var välänka efter IV nr 9.142) Förmodligen var hon hustru till Peter Wippervorde 1368 (HPZ 94, 851, 854), och svärdotter till IV nr 113.Hennes son var då Thideke Wipperuorde, Visbyköpman 1370 då han förde järn för 30 mark mellan Visby ochLübeck (PfzB 1370 p 575v). Samma år förde han i motsatt riktning diverse värt lika mycket(PfzB 1370 578).1378 förde han gods värt 21 mark till/från Reval (RevPfz II 245). 1381 förde han gods värt 200 mark mellanLübeck och Visby (PfzB 1381) och i samma riktning senare för 100 mark (PfzB 1381). I motsatt riktning fördehan redan förtullade varor samma år (PfzB 1381). 1383 4/4 betalde han tull i Reval för gods värt 60 pund(RevPfz II 1959). Rådman 1399, då han mellan Visby och Lübeck förde gods värt 210 mark (PfzB 1399 p142v). Två döttrar var väl IV nr 257 och priorissan i Solberga kloster, Cristin Wipperførdha, som 1387 11/11sålde Lickerarve i Barlingbo till Nikles Sudergute (VDB 1387 11/11). En sonson var Thideke Wippeluorde som1397 6/1 erhöll ett års handelslejd i Reval (PRS 4:IV 872). 1399 förde han 2 läster salt och 1 terling från Lübecktill en annan hamn (PfzB 1399 p 142v). Samma år, då han förde ½ läst mellan Visby och Lübeck av något somredan var förtullat (PfzB 1399 p 108). Rådman 1417, då han antecknades i Lübeck i Niederstadtbuch (GLS p489).143) Troligen hustru till IV nr 226.144) Jmf II nr 36. Möjligen hustru till IV nr 229.145) 1335 15/6 erhöll han burskap i Lübeck (Civilitates 1335:182). Möjligen inflyttad därifrån till Visby. Jmfdottern(?), IV nr 174. En Jo[han] van Grulle förde 1398 sitt 30-marksskepp mellan Visby och Lübeck (PfzB1398 p 318). Möjligen identisk med den Johannes Grulle som 1379 förde gods värt 100 mark till/från Reval(RevPfz II 628) och 1381 varor för 21 pund grote på samma trad (RevPfz II 846). Jmf också att en JohannesGrulle var rådman i Danzig 1351 (PrUB IV s 624).146) Jmf Nicolaus Perno som 1355 4/3 med sin hustru gavs 8 mark silver i svärmodern Yngheborghs —hustru till Hinricus Ollifex — hus i Reval (WSR 852).148) 1328 20/1 var han, jämte Lübeckborgaren Fredericus Vinland skyldig Johannes de Raceborch ellerLübeckrådmannen Hermannus Mornewech 60 mark silver (NStB I 147:1). 1330 21/9 var han ensam skyldigAlardus de Brema i Lübeck 12 mark penningar + 7 skilling penningar (NStB I 200:3). 1331 14/4 antecknadeshan för erhållande av burskap i Lübeck (Civilitates 1331:66). Oklart om det var ett formellt sådant, eller om hanvarit född i Lübeck och sedan utflyttad till Visby. Fredericus Finland var en framträdande Lübecköpman, medhandel på Stockholm 1332 och 1336 (B 38, NStB 1332, DS IV 3220). Anknytning till Gotland kan ocksåHartwich Vi[n]llant ha haft, vilken 1318 29/6 erhöll burskap i Lübeck, då Siwert Platensleghere borgade (Civilitates1318:125). Sistnämndes dotter, Mechtildis, var nämligen 1309 28/4 gift med Visbyborgaren Nicholaus Clippeator(OStB I p 591). Nicolaus Fi[n]llandh var 1333 rådman och 1338 borgmästare i Åbo (DS IV 2969, 3357).150) Jmf hennes son(?) Johannes Pynne, en mycket framträdande Visbyköpman åren 1368-1384 (HPZ 91,853, PfzB 1369 p 261v, 262v, 264v, 323v, 326, PfzB 1370 p 442a, PfzB 1381, 1383, RevPfz II 2357) och dennesson(?) Coneke Pinne, Visbyköpman 1380 (PfzB 1380). Jmf också gravstensfragment från Väskinde kyrka,från 1354(?) där namnet troligen ska tolkas JOHANNES PINNE (AGM II s 114, 115). Möjligen Helenborghsmake. Jmf också en Werner Pynne som 1405 antecknas i Deventer som överlupen till staden Campen, somerhöll 10 placken (HR V 317).152) Hon avled 1350 18/8, enligt calendariet, och gav i sitt testamente franciskanerna 1 mark silver och ensilverbägare (p 28). Jmf sonen I nr 53.155) Jmf Clawus Rosengarte som 1368 förde varor på Visbyskepparen Godeke Helt’s skepp till Aa (HPZ1471).157) Syster till IV nr 17, och troligen den som gjorde dennes svågerskap till IV nr 19. D v s att hon varit gift medJohannes Stolte.158) Hon avled 1350 10/8, enligt calendariet, och gav franciskanerna 8 mark silver, och för sakristian envävnad för 10 vitten, såväl som redskap och kläder (p 27).

160) Jmf Thidemannus Malchouwe, vilken jämte Hinricus Cloot 134(7) anhöll hos Revalrådet att det skulleutbetala de pengar som den avlidne Revalrådmannen Johannes de Bremis testamenterat till Cloots hustrussyster, vilken annars inte kunde bortgiftas (LECUB II 883). Jmf också Gherd Malchowen i Visby som 1394 fick10 mark sundensiskt i sin halvbroder, Stralsundsborgaren Johan Stremelowe’s testamente, för vilka salt skulleinköpas och sändas till Gherd på Gotland (StAStrals test nr 462). I samma testamente gavs också Gherdsdotter, Ghertrude, lika mycket pengar samt Stremelowes bästa ”hoyken” och ”eyn gheste bedde yn de eregodes”. Jmf också den Gheverardus Malchowe som 1442 18/8 var skyldig Stralsundsborgaren Stoyslavus deOsten 75 ½ mark penningar, för vilka han pantsatte fjärdedelen av sitt hus i Stralsund på ”Hilghestrasse” (SLMV 132) och samma datum överlät hälften av samma hus för 50 mark penningar till StralsundsrådmannenBernardus de Rode (SLM V 133).163) Jmf IOHANNES ZOST som avled 1350 (GG I 385) och köpmannen Lambrecht de Zozat som 1368 fördesalt för 18 och kläde för 110 mark från Lübeck till Visby (HPZ 1133). Från Visby till Lübeck utflyttade möjligenockså den Henneke de Zost som 1341 29/9 erhöll burskap i sistnämnda stad och då den från Visby utflyttadeGodeke de Brakele borgade (Civilitates 1341:155).167) Jmf Johannes dictus Hase, vilken avlidit före 1332 13/5, då syskonen Hermannus, Sophye och Gertrudisi Dortmund gjorde anspråk på gods som han efterlämnat i Visby (DUB I 482). Jmf också Jo[hannes] de Hasesom 1368 förde kläde mellan Lübeck och Söderköping, till ett värde av 50 mark (HPZ 676) och som varVisbyköpman 1383, då han förde gods värt 18 pund till Reval (RevPfz II 1918) och 1384, då han på samma tradförde varor för 16 pund grote (RevPfz II 2391).168) Jmf I nr 42.173) Sannolikt är Wacke en germanisering av det latinska Vacca, och hon kan därför misstänkas vara en änkaefter den omkring 1320 avlidne rådmannen SIGFRIDVS CVM UACCA, som också var begraven hosfranciskanerna (GG II 458), och mor till I nr 104.174) En dotter(?) till IV nr 145.175) Han avled 1350 8/8, enligt calendariet, och skänkte i sitt testamente 20 mark svenskt mynt och ettsilverbälte till franciskanerbröderna (p 27). Jmf IV nr 19.177) Jmf sonen(?) Vrederic van der Smeden som 1365 var ålderman i Brügge (HR III 273) och rådman 1371-1373 (HR II 10, 53) och dennes änka Hestred van der Smyden som 1379 förde gods till/från Reval, värt 10pund (RevPfz II 712). Deras barn var sannolikt Nicolaus Smede — borgare i Lübeck 1375-1383 (HGBl 1997 s71, 86, NStB II 509:1) — Simon Faber — rådman avliden före 1422 (HLG I s 18) — Johannes Smet, — köpman1380 (RevPfz II 1649) och Visbyrådman 1412-1413 (DESR 665, 701), — Peter Smit — vilken 1375 15/10betalde pundtull i Malmö, för 1 ½ läst sill (HGBl 1997 s 73SLM II 538) — samt herr Gerhardus Frederici som1421 nämns då till Peters änka, Wendele Smedeske, systersonen(?) Peter Mas 1421 uppgav de 40 mark somhans ombud, herr Gerhardus Frederici, inför Stralsundsrådet krävt av henne och gjorde henne fri och kvittskulden. Därtill avstod samme herr Gerhardus åt henne dessa pengar så att samma Wendele och hennesarvingar ingen påföljd hade för dessa 40 mark. Från Johannes Smet härstammade en gren i Reval, medbörjan i sonen Hans Smede 1424 (DESR 928), rådman 1441-1451 (PRS 4:V 928, Bunge s 57). Simons sönervar väl Visbyköpmannen och skepparen Henneken Smedde 1404-1438 (LECUB IV 1719, 1722, V 2008, UBLVII 759), Stockholmsborgaren Henrik Smit 1422 (SStB 1:II s 8), Olof Smede som 1423 26/11 av Hans Bolemanfick en fastighet i Reval på Smedjegatan till sig överlåten (DESR 911) — och som väl var far till Eleff Olefssonsom 1473 utställde ett skuldbrev till borgmästaren Ambrosius Kreyenschok (VDB 1473 6/6) — samt ElauoFabro Dominj Symonis som 1422 fick betalt av Helga lekamens gille i Stockholm (HLG I s 18). Henrik iStockholm var far till rådmannen och borgmästaren där, Hans Smit 1444-1464 (SRR II s 8) och Bertel Smit1463-1482 (SMP II sp 309, HUB X 962) Från Henneken Smede härstammade Visbyborgaren N Smede 150214/4 (Handlingar 429), gammel Hans Smedt före 1603 (ViLa papbr 1603 10/8), borgmästaren Baltzer Smedt1624 (RRprot 1624 21/10), hans son Lyleff Smedt 1627 (RRprot 1627 23/1) samt dennes son, rådmannenHinderich Smidt före 1686 (Kristensson:Halla).178) Jmf Johannes Crudenere som 1317 22/2 erhöll burskap i Lübeck, då Johannes Kerswen borgade (Civilitates1317:8), Hinricus Krytinær 1329 (i Nyköping eller Stockholm?, DS IV s 128), Laurencius Krydenær borgare iNyköping 1336 (DS IV s 477) och Stralsundsrådmannen Thidericus Crudener 1373 (NStB II s 222:9). Allasannolikt av samma släkt.

179) Troligen en bror till Bolte filius Bolten som 1320 löste panten på sitt stenhus i Reval till Tethardus Regisbarn, för 10 mark silver i penningar (WSR 155), Bode Bolthe senior 1350 (jmf Bode iunior, LBM I 299), IV nr126 och kanske I nr 77. Jmf IV nr 126, 128, 179, 204, 208, 246, 260, 293, 337.180) Jmf Visbyborgaren MARTINUS DE BRVNSVIC ca 1300 (sigillstamp Gotlands fornsal, inventarienummerC 494) som mellan 1322 och 1330 omtalas i flera ärenden i Lübeck (Jac-Q s 290, NStB I 106:4, 110:6, 123:7,130:8). Jmf också borgmästaren(?) Johan Brunswik 1356 (HR I 200), köpmännen Hans Brunswik 1368-1384(död före 1390 6/3, HPZ 487, 976, RevPfz II 380, 778, 2402, B 35 fol 122) och Hintze Brunswik 1369-1384(PfzB 1369 p 263, 264v, 325, 383, 383v, 391v, RevPfz II1166, 1592, 2315) samt Ericus Brunswyk som 1385 vari Stralsund som intygare, jämte flera Stralsundsborgare, för testamentariska förordnanden efter den avlidneHinricus de Rostok (SLM I 759). Denne var 1368 borgare i Erfurt och brevvisare i Stralsund med tillika borgareni Erfurt Tidericus de Bergen. Han kallas då Erykus Wassmund (SLM I 449) och var alltså son till WassmundBrunswich i Visby.182) 1349, in corporis christi, var han jämte en Ludekinus Posslegher skyldig Lübeckborgaren Radekinusvamme Zee 150 mark penningar (NStB I 552:3). Jmf rådmannen BERTOLDUS URJDACH som avled 131531/12 (GGW 469), borgaren Johannes Vridach 1303 29/9 (RS 886, 888) död före 1334 20/7 (BKE II s 188),Willekinus dictus Vridach 1319 (DS III 2209, 2211), Hinricus Vridach som 1323 20/1 utflyttat till Lübeck (burskap,Civilitates 1323:24), bröderna Bertoldus och Gerlacus Vridach 1334 20/7 (BKE II s 188, borgare i Reval 1365-1373 ZESR 176, 177, 461), köpmannen Hans Vridach 1368 (HPZ 107, 393), skepparen Helmich Vridach 1381(PfzB 1381), bröderna Willekinus Vrydach och Volquinus Vrydach 1370 24/6 (NStB II 167:5), rådmannen HermanVrydach 1410-1418 (SD II 1286, HR VI 556), rådmannen(?) IOHANNES VRIDACH ca 1445 (GGW 566),Iohannes Vrydach som 1453 4/5 skrevs in vid Rostockuniversitetet (UnivRo I s 98), borgmästaren VrederichVrydagh 1469-1478 (HUB IX 724, GGW 107), Tidemannus Vriedach i Lübeck 1317-1320 (Joh-Q s 738),Söderköpingsborgaren Thydikinus Fryædaghxs 1347 (DS V 4135), Revalborgaren Johannes Vrydach 1361-1368 (ZESR 45, 255, 257, 260, HPZ 333, 340), Stockholmsborgaren Hans Vridach 1402 (SStB 1:I s 266),Revalborgaren Johannes Vrydaghe 1394-1412 (DESR 321, 667, PRS V 312) och Åboborgaren Gerlagh Fredagh1414 (SD II s 797). Alla av samma släkt. Jmf också IV nr 54, 200 och 304.185) Fadern(?) IV nr 90. Hans hustru(?) IV nr 224.186) Fadern IV nr 187.187) Sonen IV nr 186.188) Jmf IV nr 50.189) Jmf köpmannen Pelgrim van Telgeten 1383 (RevPfz II 2123), Arnt van Telgeten, som 1438 och 1440råkat ut för nederländska kapare (HUB VII s 414, 459), Stockholmsköpmannen Albrecht de Telghete 1368(HPZ 84, 366, 374, 639, 640, 642, 1118, 1120), som 1370 också förde sitt skepp över Gotland (PfzB 1370 p442), och Revalrådmannen Hinricus Telgete 1415-1423 (Bunge s 56). Jmf också Matheus de Thelegh, som1322 7/9 betalde tull i Lynn för stockfisk och uppträder med andra Visbybor (DN XIX s 642), och IV nr 211.192) Jmf IV nr 50.193) Jmf Johannes Westfal 1296-1306 (RS 791, 884, DN XIX s 538, 540) och hans broder, Hinricus Westfali Riga 1294-1296 (RS 304, 791). Den senares änka, Dedike, hade 1301 pantsatt sitt hus i en ränta och tydligen(åter)flyttat från Riga med sonen Johannes Westval (RS 308). Sistnämnde torde vara identisk med den hosfranciskanerna 1350 begravde Johannes. Jmf också köpmannen Johannes Westfal 1368-1383 (HPZ 393,690, PfzB 1370 p 442, 579, PfzB 1383), skepparen Hinse Westfal 1398 (PfzB 1398 p 319), köpmännen HansWestfæl 1441-1460 (HUB VII s 409, DanPfb I p 9), Hinrich Westuale 1469 (DanPfb II p 57a), skepparenGodschalk Westual 1465-1486 (UBL X 621, 632, Bidrag III 81, C 9 p 30v, 81v), Mathiesz Westuale 1474(DanPfb III p 20v), skepparen Hans Westphal 1486 (HUB XI 23, 52), Cristoffell Wesfell 1532 31/3 (DRA HenrikRosencrantz arkiv) och skräddarskråets bisittare Effuert Schreder Westfallenn 1626-1638 (RRprot 1626 1/8,1628 6/5, 1630 15/6, GG I 326).197) Hon blev 1349 25/6 ihågkommen i Lübeckborgerskan Helwigis de Dulmens testamente med 10 markpenningar (LBM I 279). I samma testamente omnämns också hennes föräldrar, nämligen VisbyrådmannenJohannes Cruse, som tilldelades 4 lübska floriner, och Domine Mechtilde Cruse som erhöll 5 mark penningar.Även året efter, 1350 22/9, blev ”Domine Mette Cruse” i hågkommen i ett Lübskt testamente, nämligen i

Lübeckrådmannen Hermannus de Dulmenes med 10 mark penningar (LBM I 401). Fadern, Iohan Cruse, hade1320 8/9 erhållit burskap i Lübeck (Civilitates 1320:171), där han samma år köpte fastigheten Marlesgrube 13-19 och 21 (Mar-Q s 616, 619). Dessa fastigheter avyttrade han 1331 och 1332 (Ibidem) då han återflyttat tillVisby, där han var köpman 1333 20/4, då han på Bern de Heythes skepp förde fisk och läder, värt 16 pund, tillBoston (DN XIX s 661). Modern Mechtild var av allt att döma dotter till en Margareta de Dulmen i Lübeck, som1337 28/6 gjorde sitt testamnte (LBM I 157). Jmf också rådmannen Bertoldus Crispus 1288-1303 (RS 333,374, Grautoff s 419), borgarna Hermannus Crispus 1292-1307 (LECUB VI 2770, RS 203, 204, 406) och JohannesCrispus 1296-1312 (RS 275, 401, 1763, DS III 1834, WSR 10, 23, 24), rådmännen Henricus Kruse före 1338(DS IV 3375) och Lodewicus Crusen 1381 (B 35 fol 200), borgarna Johannes Cruse 1380-1383 (RevPfz II1327, 1544 1891, 1912), Gherlacus Cruse 1386-1387 (B 35 fol 115, LECUB III 497) och Godscalcus Cruse1428 (SLM V 52), samt kyrkoherden vid Vårfrukyrkan, Gotscalcus Crusen 1429-1435 (RA pergbr 1437 11/7,KHK bulla 1433 14/8, Lreg 1435). En gotländsk krusesläkt fanns tydligen också i Visby, känd genom köpmannenPeter Cruze 1383 (PfzB 1383) vilken sannolikt är identisk med borgmästaren(?) Dominus Petrus som 1398förde 14 tunnor salt, värda 13 ½ mark, mellan Lübeck och Visby (PfzB 1398 p 317). Till denna släkt hördetroligen också bröderna ”Kristoffer ok Pether Kruse”, vilka 1416 i Stockholm erhöll 78 mark svenska penningari lösen av fru Katarina Erengisladotter i lösen för sex gårdar i skärgården (SD III s 147). Dessa skulle följas avytterligare 36 mark, och tydligen hade fru Katarina tidigare pantsatt dessa till dem för ett lån. Till denna släkthörde också Pedher Krwsse 1486 14/5 (C 9 p 59v), Michel Krwsse s d (C 9 p 62), IOREN KRVS och THORDIEKRAVS som avled 1579 (GG I 27), HANS KRVSE som avled 1582 (GG I 310) och borgmästaren Hanss Krusse1624-1631 (KanIB 1629 15/6, RRprot 1624 24/2, 1625 5/7 m fl, Steffens samlingar i ViLa).XXX200) Hon avled enligt gravstenen 1365 6/5 (GG II 528, DOMINA GERTRUDIS URIDAGES) och bör, av bomärketpå stenen att döma, ha varit en dotter till den 1316 27/8 avlidne rådmannen GERHARDVS POPPO (GG I 86).Hon var mor till IV nr 304 och hennes make bör ha varit den 1334 20/7 omtalade Visbyborgaren BertoldusVridach (BKE II s 188), vilken av hennes frutitel att döma på 1350-talet måste ha varit Visbyrådman. Jmf ocksåIV nr 182.202) Såväl han som hans broder bör ha haft anknytning till den Monik/Monek-släkt som är känd i Lübeckredan 1220, med rådmannen Johannes Moneke (RL 108). 1293-1325 omtalas i Lübeck en borgare,Thidemannus Monek svärson till Poppo Albus’s änka fru Gese (Mag-Q s 257, Mar-Q s 714, Civilitates 1323:68,1323:78, 1323:93, 1324:77, 1325:110), vilken kan misstänkas vara en farfar till de bägge bröderna i Visby.Deras fader bör då ha inflyttat från Lübeck omkring 1325 och bar förmodligen faderns namn (jmf 1468Visbyköpmannen Tidike Monnink, DanPfb II p 4v). En äldre broder till Gerardus och Tidericus kan misstänkasvara (Visby)köpmannen Johannes Monnick 1381 (RevPfz II 897, 944) och en son till denne möjligen denJohannes Monnek som 1406 7/3 upplöste sitt kompanjonsskap med Gherardus van dem Brynke (SD IV 3091).203) Dotter till IV nr 267 och 268?204) Han bör ha varit en son till den indirekt kände Bode seniore 1350 28/2 (LBM I 299) och en äldre bror till IVnr 208 och 260. Hustrun IV nr 293.205) 1359 19/11 kallas han ”Voltzekinus Sartor”, då han efter den avlidne Marquardus de Schattin till HinricusScheele betalde de 20 mark lübska penningar som denne i Lübeck skulle indriva å Godscalcus Krøwel’svägnar (DS VII 6154).206) Jmf Iv nr 50, 188, 192, 281.207) Han erhöll 1329 14/10 burskap i Lübeck (Civilitates 1329:156), utflyttade till Visby på 1330-talet ochomtalas senast 1368, då han på sommaren förde salt, värt 41 mark, mellan Lübeck och Elbing (HPZ 616). Hanvar son till den 1307 i Lübeck omtalade Johannes Scriptor, son till Lübeckborgaren Johannes Scriptor 1291-1296 och dennes änka 1307, Wendelen (Mag-Q s 446). Hinricus’ bröder var Lübeckköpmannen JohannesScriuere 1339-1368 (Civilitiates 1339:165, HPZ 917) och Mertinus Scriptor. Sistnämnde erhöll 1341 29/9burskap i Lübeck (Civilitates 1341:150) och köpte 1353 fastigheten Hundestrasse 26 i Lübeck, vilken han 1358försålde vid sin utflyttning till Visby (Jac-Q s 110). 1379 9/6 hade Visbyborgaren Martinus Scriuer, jämte JohannesEbbink, som testamentsverkställare för Hermannus Wisen, fordran på Lübeckborgaren Thidemannus Geysmer,vilken för de avlidna Hermannus Wisen och Bertoldus Stenbeken tagit i förvar 2 läster järn och 2 ”lagena” smör(B 35 fol 105). 1381 1/11 dog ELIZABET VXOR MARTINI SCRIVAR (GG II 535). Hinricus’ hustru var IV nr 298och en son IV nr 356.

208) En bror till IV nr 204. Visbyköpman 1368, då han förde åtta läster och fem fat osmundjärn, värt 252 ½mark, och tjugotvå ”mesen” koppar, värt 213 2/5 mark, mellan Visby och Lübeck (HPZ 98). S å införde han, imotsatt riktning, en läst salt, värd 10 mark (HPZ 105) och på ett annat skepp tre rullar linnetyg och två tunnormed diverse gods, värt 150 mark, med en läst salt för 9 mark (HPZ 106). Tydligtvis var han kompanjon medHermannus Bercham.210) Hustru till IV nr 212.211) Jmf IV nr 189.212) Troligen identisk med någon av de bägge Johannes Berkhof som 1331 6/12 (civilitates 1331:215) eller1332 24/6 (civilitates 1332:86) fick burskap i Lübeck. Därefter utflyttad till Visby. Hustrun IV nr 210. En son varmöjligen köpmannen Hechart Berchhof som 1382 förde varor värda 170 pund till/från Reval (RevPfz II 1218).214) Son till IV nr 219.215) Jmf maken(?) IV nr 67.216) Han avled enligt calendariet 1368 3/9 och gav till kyrkans byggande 100 mark silver, och för vilken gåvahan skulle erhålla en evig minnesmässa för sin själ (p 30). Han måste ha varit son till en Ludolfus de Elten iVisby, och en äldre bror var Dorpatborgaren Ludekinus de Elten 1363-1368 (död före 1377 21/9, HR I 201, HPZ174, NStB II 380:8). Yngre bröder var IV nr 247 och köpmannen Albrecht de Elten 1368-1378 (HPZ 331, 1104,PfzB 1369 p 264, RevPfz II 207). Hermannus’ barn torde ha varit köpmannen Herman van Elten 1379 (RevPfzII 745) och Revalborgaren Jordanus van Elten 1379-1415 (RevPfz II 373, 374, PfzB 1381, DESR 54, 109, 337,395, 755, PRS 4:V 232, PRS V 253). Till släkten hörde också Stockholmsborgarna Johannes de Elten 1324-1326 (DS III s 654, 700) och Godekinus de Elten (före 1351, LBM II 426, 738), vilka måste ha varit bröder tillovannämnde Ludolfus. Son till Johannes var Stockholmsrådmannen Engelbertus de Elten 1366-1374 (PRS4:IV 39, UBL IV 148 anm, 233), vars son Johannes de Elten 1398 var rådman i Visby (KHK bulla 1398 20/12).Sistnämndes söner var Visbyrådmannen och -borgmästaren Johan van Elten 1426-1449 (Pergamentsbrev iStockholms stadsarkiv 1426 26/9, Lreg 1427 28/6, HR 2:III 15, 26, 28, 288, UBL VIII 177, Bidrag III 2) ochborgaren Engilbrecht van Elten 1422-1431 (HUB VI 419, pergementsbrev i Stockholms stadsarkiv 1426 26/9,HUB VI 910). Sistnämndes sonson, Iohan fan Elten, var 1504 4/5 svensk frälseman och hövitsman underriksföreståndaren Svante Nilsson (Sturearkivet nr 495).217) Rutgher Egerschede hade senast 8/5 samma år 6 fat osmundjärn, värda 13 ½ mark, på ett skepp mellanVisby och Lübeck (HPZ 98). 1368 hade också en Thidericus Hegherscheden efterlämnat gods i Stralsund(SLM IV 34).218) Han var väl en son till borgaren Anselmus de Bûcheým 1312-1313 (RA pergbr 1312 1/2, DS III 1936) ochfar till Hinricus de Bochem 1371 (SLM I 492) och köpmannen Gerlach Bukem 1368 (HPZ 392).219) Hans son, IV nr 214. Jmf köpmännen Wessel de Dorsten 1368 (HPZ 389, 686, 803) och Hinric vanDorstene 1373-1384 (HR I 201, RevPfz II 1980, 2304), samt Rostockborgaren Jan de Dorsten 1368-1393(HPZ 771, UBL IV 579).220) Jmf sonen(?), köpmannen och borgaren Arnd Saffenberg 1378-1393 (RevPfz II 301, 1406, 1576, 1893,2626, SRAP II 2679) och dennes son(?) Arnoldus Saffenberghe, Revalborgare 1399 (DESR 453) och -rådman1402-1431 (Bunge s 56). En bror till sistnämnde var väl Johan Saffenberg 1410-1417 (död före 1427 16/1, HRV 705, DESR 806, 938, 1031), vilken bör ha varit borgare i Visby.222) Jmf II nr 32.224) Maken IV nr 185(?).226) Hustrun, IV nr 143.227) Jmf köpmannen Arnt Schile 1369 (PfzB 1369 p 265) och den före 1381 på Gotland avlidne BertoldusSchelen aliter dictus Stot vilken hade systern Ghertrudis i Stralsund (SLM I 686).

229) Jmf II nr 36.230) Hennes make, IV nr 289.231) ”Tysk köpman” 1351 29/9 då två köpmän i England överlät en resterande fordan på Wilhelmus deKerdeston till honom och Johannes Patton (PrUB IV s 626). Samma år förde han och Thomas de Notingham241 pund 14 skilling och 4 penningar som en kommission i London tillerkänt Lübeckborgaren Henricus Buk(HR I 155). Åter samma år frigavs gods till honom som beslagtagits i grevskapet Hereford i England (HR I156). Han kallas även då ”tysk köpman”. Rådman i Visby 1360 3/9, då första hustrun, Elizabet, avled (GG II524). 1368 Visbyköpman, då Henrik Kure betalde 2 gulden i Lübeck i pundtull för honom för införsel av 350mark i kontanter (HPZ s 155). Han avled som borgmästare 1375 21/12 enligt calendariet (p 40). Till dessahade han donerat ett par guldvirkade dräkter till sakristian och därtill donationer, värda särskild uppmärksamhet,till korets byggande. Hans far, troligen med namnet Gerekinus, måste ha inkommit till Visby från Dortmundomkring 1315 (Jmf Dortmundborgaren Hermannus Monetarius med sönerna Gerungus och Hermannus 1253,DUB I 97). En broder var borgaren Hinricus Munter 1356-1368 (HR I 201, HPZ 1444) och en andra hustru IVnr 294. I första äktenskapet bör Ghert Munter ha fötts, vilken var köpman i Visby ännu 1379 (AGM II s 522)men 1380-1400 borgare i Reval (RevPfz II 1560, DESR 210, 296, 482). I andra giftet föddes Herman Muntere,köpman 1383 och rådman 1410-1427 (RevPfz II 1855, 2540, HR V 333, SD II 1286, B 99 p 54, DRAP III 6187,6219, Lreg 1427 28/6) samt Hezeke, 1412 25/9 gift med rådmannen Hermannus Mundtepenningh (B 99 p 54,Lreg 1427 28/6). Däremot hör inte borgmästarna Matheus Muntere 1450-1451 (KSR II s 244, KämRev I 829,842) och Michel Munter 1482-1486 (VDB 1482 3/5, C 9 p 2, 75v) till denna släkt.232) Hon härstammade från en ort, Doruchow, i Schlesien (nuvarande Polen). Det är oklart huruvida”Wer[me]skirske” hör till henne, eller det står ensamt (jmf IV nr 66). Här har räknats med att det står som namngenom äktenskap, under det att ”Doreko” skulle vara ett ”flicknamn”. Heyne Wormelskerke var Visbyköpman1370-1378 (PfzB 1370 p 577, RevPfz II 354) och omtalas i Stralsund 1390 och 1400 (SLM I 848, 962). Hansbröder var väl Stockholmsorgmästaren Gotskalcus Wermeskerk 1396-1402 (RA pergbr 1396 26/3, SRR II s 3)Thidericus Warmeskerken 1374-1390 (SLM I 750, 848, IV 119), vilken 1376 var Visbys ålderman i Brügge (HRI 201), och Reyneke Warmeskerken, Visbyköpman 1380-1385 (PfzB 1380, SLM I 750). En avkomling tillnågon av dem var Hinricus Warmeskerke i Stralsund 1413-1414 (SLM IV 479, II 107). Sannolikt var Gretehustru till en av de tre bröderna Thidericus, Reyneke eller möjligen Heine.233, 234) Jmf IV nr 108.237) Johannes Flaming var Visbyköpman 1369 22/5 då han jämte fem andra köpmän på Nicolaus Velewetesskepp förde pälsverk, vax, smör och havre, för över 100 mark rigiskt, till Reval och betalde pundtull där (RevPfzI 28). 1378 förde han gods till/från Reval, värt 203 mark (RevPfz II 150). 1379 på samma trad med gods för360 mark (RevPfz II 506) och 1380 förde han varor för 15 mark till Lübeck (PfzB 1380). Rådman 1389 8/8 dåhan i Lübeck lånade ut 500 mark penningar till Reynerus de Kaluen (NStB 1389 Cyriaci, Koppe GF). Sammaår, 22/9, lånade han ut 200 mark till bröderna Nicolaus, Conradus och Hermannus de Styden i samma stad(NStB 1389 Mauricii, Koppe GF). 1390 i Februari lånade han ut 212 mark lübska penningar till JohannesHeetvelt i Lübeck (NStB 1389 Reminiscre, Koppe GF). 1392 16/10 hansedagssändebud i Lübeck (HR IV 105).Samma år återbetaldes lånet från 1389 8/8 (NStB 1389 Cyriaci, Koppe GF). 1395 14/9 erkände sig HyllegundisZobber, änka efter Lübeckborgmästaren Gotfridus Travelman, vara skyldig honom 200 mark lübskt (NStB1395 exaltationis christi, Koppe GF). I april 1396 återbetaldes lånet om 200 mark till bröderna Nicolaus,Conradus och Hermannus de Styten och Johannes Schoneberch, från 1389 22/9 (NStB 1396 misericordiadomini, Koppe GF), ett lån om 840 mark lübskt till Johannes Oldenborch, Hermannus Hylghe och Bertrammusvan Rentlyn (NStB 1396 misericordia domini, Koppe GF) och ett om 875 mark lübskt till Timme Hadewerk,Marquardus Vrigborch och Hinricus Koning (NStB 1396 misericordia domini, Koppe GF). Samtliga i Lübeck.1398 30/11 återställdes den skuld som Hyllegundis Zobber hade (NStB 1395 exaltationis christi, Koppe GF).Samma år hade han fått 2 styck lödigt silver, nämligen 9 viertung, av tyska orden som 1399 8/2 betaldes tillkompturen i Rangnith (MT s 13). 1399 24/5 fick han av orden 13 ½ ”scot” för sina vinterkläder (MT s 25). 139922/8 fick han 8 mark för en häst av ordensmästarens ”kumpan” Mathias (MT s 22). En ytterligare son tillJohannes var väl Visbyrådmannen Johannes Vlamyngh som 1414, jämte svärsonen, lübeckborgaren Engelkinus[Nachtegale], klagade hos domkapitlet i Uppsala över uteblivna hyror för hus i Visby (UUB C6 p 105v). Jmfdennes hustru, IV nr 351. Jmf också Visbyrådmannen(?) Johannes dictus Vlaming före 1299 (OsnUB IV 548),hans bror Thethardus dictus Vlaming, som troligen var Visbyrådman 1299 och dog 1302 (OsnUB IV 548, 549,Archiv für die Gescichte und Alterthumskunde Westphalens I:4 p 23), [ARNOLDV]S(?) FLAM[INCH] som dogca 1360 (GGW 513), köpmannen Clawus Flamynk 1368-1369 (HPZ 631, 824, PfzB 1369 261v, 262v, 264v,324v), köpmannen Adam Vlamynk 1370 (PfzB 1370 p 579), köpmannen Incghe Flomynch 1379 (RevPfz II

787, felaktigt Intghe), samt Johannes broder, Stockholmsrådmannen Arnoldus Flaminges 1387-1400 (SRAP II2299, 2798, 3127, MUB XXII s 526).238) Jmf Olavus Hukere som 1328 10/8 överenskom med den till Reval utflyttade sonen, att till honom utbetala9 mark årligen (WSR 204). Sonen, Magnus Olavi Penestici filius, omtalas i övrigt i Reval 1345-1350 (WSR613, 620, 660, 776). Han avled sistnämnda år, då halvbrodern Johannes Swarthe 1351 4/6 inför Revalrådetförklarade att han delat allt löst och fast efter sin halvbroder med dennes änka (WSR 814). Då Swarte kallasstyvson till Olof Hökere så bör denne ha varit gift med änkan efter en som ung avliden [Olof] Swarte.239) Han var Visbyköpman 1368 då han utförde 12 tunnor smör, 12 tunnor talg och 1 ”reventunna” till Lübeck(HPZ 92). Samma år förde han i samma riktning 1 packe (pälsverk eller skinn?) värt 106 mark (HPZ 681) ochvaror till Oldesloe (HPZ 1359-1363). Slutligen detta år så ärvde han brodern Coneke, och fick efter honom 70mark och allt löst och fast (NStB II 125:5). 1370 förde han åter varor mellan Visby och Lübeck. Nu fisk värd 14mark (PfzB 1370 p 575v). Rådman 1371 29/7 då han jämte Johannes Guldene hade äganderätten till denavlidne Hermannus Heruests del i kvarlåtenskapen efter den nyligen avlidne Henricus de Reine (DS X 71). Dehade då ombud i Lübeck för att hämta sagda egendom. Han avled 1384 6/12, enligt calendariet (p 39), ochskänkte Visbyfranciskanerna 85 mark silver för två pelare och annan byggnation. Han var son till IV nr 91.Hans hustru var IV nr 258 och en dotter IV nr 259. Övriga barn var I nr 95 och Tidericus de Rode, avliden före1422, då sonen, prästen Johannes de Rode, och svärsonen, Lasse Axe, vänskapligt och till fullo deladekvarlåtenskapen efter honom med hans andra hustru, Tilse (SLM II 656).241) Han var troligen en yngre bror till Johannes Guldene, vilken 1345 22/2 borgade i Lübeck för MarquardusBratman då denne erhöll burskap där (Civilitates 1345:28) och var rådman i Visby 1371 29/7, då han jämtesvågern(?) Thidemannus de Roode ägde rätten till den del av Lübeckborgaren Henricus van Reineskvarlåtenskap som tillhört svärfadern(?) Hermannus Heruest (DS X 71). Jmf IV nr 273 och 333.243) Jmf IV nr 318 och Gherke geheten Vinke, borgare i Dorpat 1365 1/11 (UBL III 539), vilken kan misstänkasvara en släkting. En Gerhardus Vinke var 1291 borgman i Ravensberg (WUB III 1426).246) Han torde ha varit en son till IV nr 126. Borgare i Visby 1350 28/2, då han jämte IV nr 130, i LübeckborgarenBolte Limborchs testamente, gavs en fjärdedel i de två hus som den sistnämnde återköpt från sin syster (LBMI 299). Hans son var väl IV nr 337.247) Borgare och husägare i Visby 1371 då han vittnade inför rådet (DS X 71). 1378 , 1379 och 1384 förde hanvaror till/från Reval för 112 pund respektive 52 pund grote respektive 142 pund grote (RevPfz II 363, 743,2403). Han var far till IV nr 301 och ytterligare två döttrar torde ha varit gifta med Visbyborgarna JohannesRaven och Cergius de Lenneppe 1393 (NStB 1393 corporis christi, Koppe GF). Han var son till en Visbyborgare,Ludolfus de Elten och yngre bror till IV nr 216.250) Borgare i Visby 1374 27/10 då han överlät sitt hus på skomakarnas huvudgata i Reval till borgaren där,Johannes Vasholt (ZESR 506). Han torde ha varit son till rådmannen Harteken Wisen 1341 (HUB III 590) —som begravdes som borgmästare hos Visbyfranciskanerna på 1350-talet (GGW 508) — och sonson tillrådmannen NICOLAUS WISE (GG II 457). Hans syskon var Revalborgaren Hinrik Wise 1365-1375 (PRS III270, ZESR 205, 282, 325, 406, 545) och IV nr 312, samt möjligen IV nr 134.252) Jmf Cristianus de Pothove, borgare i Münster 1314 (WUB VIII 881), Conradus Pothove som rimligen frånVisby flyttade till Lübeck, där han blev borgare 1349 12/4 (Civilitates 1349:42) samt Visbys ålderman i Novgorod1437 17/4, ”Pothoff” (HUB VII 263).253) Jmf rådmannen Conradus Holterus 1380 6/1, vilken innehade gods efter Hemmingus Scorpe, vilketJohannes Westere överlät till sin blodsfrände, Lübeckborgaren Wennemarus de Essen (NStB II 422:3). Jmfockså borgaren Thomas Holthe 1536 4/7 (RevReg II 291). Den efterföljande, Buteidis de Stanga, är övermåladoch tillhör landsbygdsborna, antecknad som III nr 31.254) 1356 30/9 uppträder han som vittne i det testamente som Ghesen uxor Thidemanni upprättade i Falsterbo(DS VII 5649b). Jmf GOTMVNDUS INSTJTOR som avled 1328 och begravdes i S:t Lars (GG II 472), köpmannenYonis Kremer 1368 (HPZ 689, 1120), skepparen Sasse Kremer s å (HPZ 515) och Steyne Institor som 1374 3/8 i Lübeck lånade ut 60 mark penningar till Jacobus Høne (NStB II 260:3). Sistnämnde var möjligen fader tillköpmannen Hans Stensone 1383 (PfzB 1383, RevPfz II 1951).

255) Son till IV nr 81? Han är sannolikt identisk med den Hinrici Ollificis, vars hustru, Yngheborgh 1353 4/3gav sin dotter och hennes make, Nicolaus Perno, 8 mark silver (i ränta) i sitt hus i Reval (WSR 852). Rimligenhade hon varit gift en gång tidigare, och dottern var ur det äktenskapet. 1363 29/11 var han skyldig JohannesBoyenhagen och Petrus Este 3 mark silver (LBM II 1063), 1380 förde han gods till/från Reval, värt 43 pundgrote (RevPfz II 1504), 1382 på samma trad med varor för 41 pund grote (RevPfz II 1234) och 1383, slutligen,åter med gods för 28 pund (RevPfz II 2059). Hans son var förmodligen Revalborgaren Hinsoni Grüter 1386-1399 (DESR 107, 361, 467). Jmf Gerde Gruter som 1469 9/10 varit ett antal Lübeckborgare behjälplig iförsöken att återfå gods från fogden på Visborg slott (UBL XI 507).256) Säkerligen identisk med den Nicholaus Boot som 1330 25/4 erhöll formellt burskap i Lübeck (Civilitates1330:77). Jmf HINRICI DICTI BOTEN ca 1325 (Sigillstamp Statens historiska muséum, inventarie nr 12040),köpmannen Johannes Boet 1368 (HPZ 1135) och Johannes Bot som 1406 9/6 var i Wismar jämte WilkenScharbowe och Hans Sasse för ett arv till Mathias Vischer (Lreg).257) Jmf IV nr 142, vilken bör ha varit hennes moder.258) Hon var hustru till IV nr 239 och troligen en dotter till rådmannen Hermannus Heruest, vilkens del i ettkompanjonskap 1371 29/7 gjordes anspråk på av rådmännen Tidemannus de Roode och Johannes Guldene(DS X 71).260) Jmf IV nr 126, 128, 179, 204, 208, 246, 293, 337. 1350 28/2 gavs han i Bolte Limborchs testamente 10mark penningar (LBM I 299). 1361 var han Visbys ålderman i Brügge (HR I 201). 1368 förde han smör, värt120 mark, mellan Visby och Lübeck (HPZ 680). Rådman 1373 29/9, då han jämte Gerd van Wedderen ochsändebud från Lübeck var i Novgorod och ingick förlikning med Novgoroderna å hanseaternas vägnar (HR II67, 68). 1374 25/7 antecknades han i en tvist han jämte Hinrike van Vlanderen, Bernde van Dulmen och IV nr331 hade med en Lambert van Markede (HR II 77 §9). Troligen är det också han som avses då en ”Bolte” 1381förde gods värt 73 + 100 pund grote till/från Reval (RevPfz II 898). Han var son till Bode d ä 1350 28/2 (LBM I299) och bror till IV nr 204 och 208.261) Visbyköpman 1368 då han förde 16 läster smör, värda 770 mark, från Visby till Lübeck (HPZ 91). Han vartroligen son till en Visbyborgare, Gotscalcus Krowel, och bror till rådmannen Godschalcus Krowel 1370-1371(PfzB 1370 p 442, SLM IV 88, GG II 544) och skepparen Johannes Krowel 1368 (HPZ 803). En brorson var IVnr 355.262) Han var väl en son till den Ericus Pistor som 1327 17/9 hade en fordran om 110 mark i Lübeck jämte sexandra (NStB I 143:9), en sonson till borgaren NICHOLAVS PISTOR som avled 1319 (GGW 233) och en sonsonsson till rådmannen GERHARDVS PISTOR ca 1290 (GGW 228, 444). Släkten var tysk och gjorde ingiften i denVisbygotländska borgararistokratien. Benedicts farmor, den ca 1310 avlidna HILLEBORGIS (GGW 115), varav bomärket att döma av släkten Kattlund. Troligen en dotter till storredaren Johannes Catlond, vilken med sinkompanjon Andreas de Kampen 1294 13/12 på kunglig order fick sina tolv i Scarborough kvarhållna koggarfrigivna (HUB I 1167). En syster till Hilleborgis make, Nicholaus, var också gift med Visbyrådmannen(?) SimoneRout 1305 15/4 (DN XIX s 503), vilket framgår av hennes sons dubbelnamn. Han skrivs nämligen NICOLAUSRODE BECKER på gravstenen från 1350 (GGW 278). En son till Benedictus och Margareta var väl denNicolaus Becker som 1391 köpte och sålde en fastighet vid Weberstrasse 9-15 i Lübeck (Joh-Q s 558).264) Visbyköpman 1368, då han förde diverse, värt 125 ½ mark, mellan Visby och Lübeck (HPZ 389). Sammaår förde han öl, värt 8 mark, mellan Lübeck och Skåne (HPZ 929, HPZ II SSK 112). 1370 förde han ospecificerat,värt 7 ½ mark, mellan Lübeck och Visby (PfzB 1370 p 577v). 1372 20/7 hanseatiskt sändebud till Novgorod dåhan förlängde stilleståndet mellan denna stad och hansan (DS X 179). Att han då ändå inte var rådman pekarmycket starkt mot att brodern, Martin, måste ha varit det. Samma år, 29/8 och 10/9, rörande ett statut han förtfrån Novgorod (HUB IV 424, 427). 1382 förde han sitt skepp, värderat till 18 pund grote, till/från Reval (RevPfzII 1148). 1384 handlade han på Stockholm (Koppe 1933 s 116). Han var sannolikt son till en icke omtaladborgare i Visby, Johannes Prysse (vilken möjligen är identisk med den Johannes Prusce som 1319 29/9 erhöllett burskap i Lübeck, Civilitates 1319:108), och bror till (rådmannen?) Martinus Prus, vilken 1353 och betaldeskott för en bod i S:t Olofs församling Reval (PRS 4:VIII 511, 528:12) och som 1368 förde salt, värt 55 mark,mellan Lübeck och Elbing (HPZ 608). En annan bror var möjligen Hinze Pruze som 1362 21/3 överlät en gårdi Reval till borgaren där, Simon van Brakel (ZESR 43) och som 1378 handlade på Stockholm (Koppe 1933 s116). Jmf också sonen, I nr 87.265) Jmf II nr 32.

266) Kanske var hon en släkting till Hintze Knop som 1368 förde diverse värt 104 mark mellan Visby ochLübeck (HPZ 392). Jmf också dennes son(?) Hinsekino Knop som 1378 var borgare i Åbo (FMU I s 372) ochMattis Knop som 1416 uppträder i Vadstena (SD III s 198) och därför kan tänkas anknyta till Geseke Knop iSöderköping. I Visby var Oloff Knop 1485-1486 (C 9 p 30, 36v, 53) och Lauris Knop 1487 (C 9 p 107v)arbetskarlar.267-268) Föräldrar till IV nr 203.269) 1378 förde han gods värt 180 mark till/från Reval (RevPfz II 95). På samma trad 1379 med varor för 1370mark (RevPfz II 402) respektive ospecifiserat värde (RevPfz II 727). Så också 1382, med 127 pund (RevPfz II1243), och 1384, med 42 pund grote (RevPfz II 2439). Hans gravsten fanns förr i franciskanernas kyrka (GGII 557). Hans fader var väl den Johannes Hemerden som 1344 3/1 var husinnehavare i Reval (WSR 577) ochen farbror torde ha varit den Gherardus de Hemerde som 1342 1/1 erhöll burskap i Lübeck (Civilitates 1341:167).En broder var väl Werneke Hemerde som även han bedrev handel på Reval 1378-1382 (RevPfz II 219, 1059,586, 679, 998, 1379). Jmf också Revalborgaren(?) Hermen Hemerdes 1390 (PRS 4:V 1426).271) Hon måste ha varit gift med rådmannen Bode Swedenkusen som ca 1385 var rådssändebud till Novgorod,angående röveri av koppar (HUB III 565). Jmf svärmodern, IV nr 314.272) Jmf makens släkt, I nr 53, IV nr 152-154.273) Han var troligen en son till Visbyrådmannen Johannes Gulden. Jmf IV nr 241.275) Sannolikt densamme som 1352 blev borgare i Lübeck (Civilitates 1352:248) och som 1364 jämteEuerhardus van Alen var löftesman i Lübeck för mester Johannes Hegheweder (NStB II 39:5). Han var troligenredan då överflyttad till Visby. Hans son IV nr 307.281) Jmf IV nr 50.282) Jmf brodern IV nr 283. 1369 förde han 56 mark mellan Visby och Lübeck (PfzB 1369 p 263) och i motsattriktning diverse för 146 mark (PfzB 1369 p 265v). 1370 förde han korn mellan Visby och Lübeck (PfzB 1370 p577). S å, 9/6, intygade Visby att han betalt tull för 24 mark silver enligt vad rätt sjöstäderna fastställt (Lreg). Dv s att han betalt pundtull. 1378 betalde han pundtull i Reval för 830 mark (RevPfz II 125). Han avled 1385 31/10 enligt calendariet (p 33) då han skänkt franciskanerna 5 mark silver och 30 mark rent silver. Han begravdesi kyrkan (B 99 p 71a). En person med namnet Swane är känd i Visby redan 1250, då Warnero de Suania såldepälsverk till engelska hovet för 46 pund 17 skilling och 6 penningar (HUB I 395). Till samma släkt hörde också(Visbyrådmannen?) Hartmanno Cigno som 1289 lånade ut 8 ½ viertung i Riga till guldsmeden Johannes Witte(RS 550) och den Gerhardus de Cigno som 1312 25/9 gjorde sitt testamente i Lübeck (LBM I 36) — i vilketLübeckrådmannen Hinricus de Plessekowe och hans bror Arnoldus (IV nr 3) var verkställare — och som självuppträder som testamentsverkställare 1314 21/10 i den från Visby till Lübeck utflyttade Nicolaus de Werdene’stestamente (LBM I 46). Han hade en son som hette Lubbertus (LBM I 36) och borgade 1318 29/9 för enLubbert de Iperen’s burskap i samma stad (Civilitates 1318:159), vilken alltså bör ha varit en släkting sominkommit från Visby. På 1400-talet målades en vapenbild, med en svan simmande på vatten, till en ”adelstavla”i Vårfrukyrkan i Visby (Svahnström 1986 s 127). Det kan tyda på att en medlem av släkten under dettaårhundrade tillhört Visbyrådet. Sannolikt den utan hemort nämnde rådmannen Heineman Swane, vilken 144010/3 erhöll den avlidne Revalrådmannen Evert Hollogers fastighet i Reval, bestående av sten- och tyghus vidLilla Strandporten (DESR 1181). Vid samma tillfälle utökades egendomen med Hans Grotes hus genom köp(DESR 1182) och så överläts det stenhus som fordom Herman Volentas brukade bebo (DESR 1183). Sammafastighet överlät han genom ombud till den från Visby till Reval utflyttade Revalrådmannen Marquart Bretholt1443 10/5 (DESR 1215).283) 1369 3/5 betalde han pundtull i Riga för gods värt 9 mark (RevPfz I 105). S å, 25/7, betalde han återpundtull, i samma stad. Nu för gods värt 110 mark rigiskt (RevPfz I 112). Möjligen var han och brodern (IV nr282) söner till en Johannes Swan, vars änka Alheydis 1362 31/8 blev ihågkommen i Lübeckborgaren NicolausCittorp’s testamente (LBM II 949). Jmf också en Domino Johanni Swan som 1401 var Cisterciensiermunk(SLM IV 334).284) Jmf II nr 32.

285) 1368 förde han diverse mellan Lübeck och Stockholm, för 10 mark (HPZ 645). 1381 betalde JohannesKnode pundtull i Reval för varor värda 8 pund grote (RevPfz II 948). Att även han var Visbybo är troligt då hanuppträder samtidigt som Visbyköpmannen Johannes Gral (RevPfz II 947).286) Jmf IV nr 107.289) Makan IV nr 230. Hans son var möjligen den frater Hermannus Skoningh som 1405, jämte frater BernardusStake, sändes på tiggarmission till Livland (B 99 p 56) och som för franciskanerkonventets räkning hyrde ettstall av rådmannen Tydemannus Kumen, för 6 öre gross (calendariet p 24). Denne Hermannus var avlidenföre 1425 2/7. Jmf också bröderna Nicolaus och Marquardus Schonyng, vilka av Lübeck 1437 10/8rekommenderades i Visby och Västervik, angående arv efter deras drunknade broder Cristoffer Schonyng(HUB VII 293 not 3).290) 1374 28/4 särskiljde och delade han all gemensam egendom i Reval med Visbyborgmästaren DominusHermannus (Bretholt), vars sistnämndes egendom blivit ansenlig med hjälp av Löwen (ZESR 496, Wase 1990s 42 f). 1382 betalde han pundtull i Reval för gods värt 31 pund grote (RevPfz II 1152) och 1384 gjorde handetsamma, nu för varor värda 32 pund (RevPfz II 2316). Han var troligen gift med en syster till samme HermanBretholt (Wase 1990 s 43) och bror till Revalborgaren Arnoldus Louwe 1364-1384 (NStB II 24:3, ZESR 286,829, PRS V 10). Barn torde ha varit HERMEN VAN LØVENE 1412 (AGM II s 73), en icke omtalad Johannes,samt prästen vid Vårfrukyrkan, MARTINUS DE LØUENE som avled 1433 10/6 (GG I 70).291) Han avled enligt calendariet (p 37) 1385 22/11 med hustrun (jmf IV nr 292) och skänkte 30 mark silver tillfranciskanerna för instiftandet av en årlig mässa, vilken i all framtid skulle firas med mässor och förböner vidAllhelgonaaltaret innan S:ta Katarinas dag. Jmf släktingarna I nr 114 och IV nr 361.292) Hon avled enligt calendariet 31/10 1385 och skänkte franciskanerna 20 mark till kyrkbygget (p 33), menantecknas också som avliden med maken 1385 22/11 (p 37, jmf IV nr 291).293) Jmf maken, IV nr 204.294) Jmf maken, IV nr 231.295) Jmf sonen, I nr 105.296) Hon var troligen hustru till Visbyköpmannen Johannes Deken, vilken 1370 förde kläde, värt 60 mark,mellan Lübeck och Visby (PfzB 1370 p 505). En son var väl IV nr 381.298) Jmf maken, IV nr 207.301) Dotter till IV nr 247. Hon var gift med Hinricus Ghildehus, vilken 1374 27/1, jämte brodern Albertus, imoderns testamente tilldelades hennes hus i Lübeck med lös och fast egendom (DS X 301). 1384 förde hanvaror värda 49 pund grote till/från Reval (RevPfz II 2478). Rådman i Visby senast 1385 då Giseltrud bar frutitel.1388 lånade han och brodern Albertus ut 250 mark till Stralsundsborgaren Tidricus Hagendorp, vilken till dempantsatte halva sitt hus (SLM I 811). 1392 flyttade han till Lübeck och ingick äktenskap igen (Joh-Q s 160).Borgare i Lübeck 1392-1402 (Joh-Q s 16, 160, NStB II 1393 24/9, 1393 corporis christi (Koppe GF), StAStrtestamente 461, Jac-Q s 557, SLM I 899, HR IV 375, 441 §17, SD I 208). Död före 1413 (SLM IV 453).Tillsammans hade de barnen Johannes och Mechtildis Ghyldeshusen, vilka 1393 fick ut sitt arv efter fadern(NStB, Koppe GF). Detta bestod av: ett synnerligen stort hus i Visby (Liljehornska huset?) + det lilla husetbredvid, som tillhört deras morfar + en gård i samma stad + 250 mark lübska penningar + 20 mark rent silveri obearbetat skick + 15 ½ lod rent obearbetat guld + hälften av allt faderns lösöre. Johannes levde ännu 1420,då halvbrodern Albertus Ghildehus var ombud för honom och halvbrodern Ludeke Gildehusen, att uppbära depengar och den egendom Stralsundsrådmannen Tobias Ghildehus testamenterat till dem (SLM II 450). Mechtildvar 1413 gift med Visbyborgaren Albertus Schattenhusen och tillerkändes då 10 denarers ränta i Stralsundefter fadern (SLM IV 453). 1420 var Stralsundsrådmannen Simon Urden skyldig henne och hennes make 100mark sundensiskt, för vilka årligen skulle utbetalas 8 mark ränta (SLM IV 568). Ett tredje barn till Hinricus ochGiseltrud var en nunna i Solberga kloster — möjligen med namnet Gerborg Ghyldehusen — som 1394 10/2 avStralsundsborgmästaren Albrecht Ghyldehus (far till ovannämnde Tobias) i dennes testamente gavs 50 marksundensiskt (StAStra test nr 461). Visbyrådmannen Hinricus Ghildehusen flyttade som sagt till Lübeck 1392,där han då ingick gifte med Gheseke, dotter till Lübeckrådmannen Hermannus Ozenbrugge (Joh-Q s 160).Med henne hade han sönerna Albertus Ghildehus (SLM II 450, UBL VII 323 anm) och Ludeke Gildehusen (UBL

VIII s 11, Mag-Q s 673, Jac-Q s 643, SLM V 162), samt dottern Gheseken (Mag-Q s 673, Jac-Q s 643).Hinricus Ghildehus var son till Visbyrådmannen Hinricus Gildehusen, som avled 1368 (AGM II s 468, DS X301), och dennes hustru Elisabet Swerdsliper (jmf IV nr 121). Denne Hinricus var farbror till ovannämndeStralsundsborgmästare Albrecht.303) Hon var förmodligen änka efter en Visbyrådman, vilken då skulle vara upphov till den vapensköld somDirick Czirenberch förde i Reval 1477 (Nottbeck 1880 Tafel 13). Enligt Koppe (1933 s 231) kom släkten frånRüthen i Lippstadtområdet. Det bör då ha varit fru Elzebe och make, vilka omkring 1345-1350 bör ha kommittill Visby med de mycket små barnen. Det förefaller nämligen mer troligt att Lübeckborgaren HermannusCirenberch 1405 (UBL V s 261) inflyttat från Visby. Allrahelst som han 1380, 1383 och 1398 bedrev handel pådenna stad (PfzB). En andre son till Elsebe var då Kalmarborgaren Mathias Tzirenberg 1402-1407 (KST s 18,132, 134). Jmf också Henrik Syrenberg, 1484 17/7 besättningsman hos Claus Skreddere, nämnd i Stockholm(SStB 1:II s 57).304) Han avled 1389 15/7 (GG II 528). Jmf modern, IV nr 200.305) 1393 24/9 överlämnade Hinricus Ghildehusen 200 mark till Lübeckborgaren Thidemannus Lune, vilkahan erkände sig skyldig Haseken, dotter till Lamberti Wisen den unge från Gotland (NStB 1393, Koppe GF).Han var son till IV nr 312.306) Son till IV nr 275.309) 1375 hade han och hans syskon en fordran på 60 mark penningar i Lübeck (NStB II 291:2). 1376 8/12hade de återigen en fordran (NStB II 348:4). Visbyköpman 1378 då han förde gods till/från Reval, värt 310mark (RevPfz II 191). Son till Stockholmsborgaren Hannusse Sparenberghe 1370-1371 (RA pergbr 1370 10/9, B 35 fol 85), avliden före 1374 (NStB, Koppe 1933 s 177, 178). Koppe har sammanblandat honom medfadern (Koppe 1933 s 177 f) och gjort Arnt Sparenbergh i Lübeck 1368-1417 (HPZ 1359-1363, Mar-Q s 47,498, Jac-Q s 266, RL 433) till broder med sin egen far. Johannes själv var far till Arnoldus 1381 21/1 (B 38 testArnoldus Sparenbech).310) Jmf EVA DE HOMBORG som avled i 1300-talets mitt (GG I 395) och Stockholmsborgaren Arnolt Homborg1375 (Bidrag I s 159-160).311) 1380 betalde han pundtull i Reval för gods värt 30 pund grote (RevPfz II 1568). Så också 1383, för varorvärda 18 pund (RevPfz II 1859). Han avled 1389, före 29/11, då fyra borgare i Lemgo lovade att hålla dennastad skadelös för den borgen för Humfelts testamentsverkställare — med borgmästaren Conradus van demBerghe i spetsen — den övertagit från Humfelts tre bröder (HUB IV 933).312) Visbyköpman 1368 då han importerade diverse och öl från Lübeck (HPZ 403). Rådman 1370 då hanförde tyg från Lübeck till Reval (PfzB 1370 s 487). 1382 förde han varor till/från Reval värda 55 pund (RevPfzII 1330). 1383 förde han på samma trad gods värt 30 pund grote (RevPfz II 1843). Han var son till borgmästarenHARTWICUS WISE, som avled på 1350-talet och begravdes hos Visbyfranciskanern (GGW 508), bror till IV nr250, och möjligen IV nr 134, samt far till IV nr 305.313) Förutsatt att det verkligen stått Albert Bremen, så är han känd 1368 då han importerade salt för 50 + 10mark, samt ospecificerat för 6 mark (HPZ 692).314) 1360 27/2 hade hon, jämte modern Margareta Merzeken och systern Gherburgis, fordran efter sin svåger,Ambrosius Swedinchusen, om 61 ½ + 10 pund grote, vilket denne lånat ur det handelsbolag som systernsmake, Visbyrådmannen Hinricus Vut d ä, och hennes egen make, tillika Visbyrådmannen Herman Swedinchusen,måste ha haft med hennes mor (DS VII 6241). Denna fordran indrevs i Stralsund genom deras ombud, sedemerarådmannen Hinricus Vut d y. 1382 18/10 dog hennes son Ambrosius Swedinchusen, enligt calendariet (p 32).Hennes andra barn var rådmannen Bode Swedenkusen som ca 1385 var rådssändebud till Novgorod, angåenderöveri av koppar (HUB III 565, jmf IV nr 271) samt dottern Margareta, som dog 1407 25/11 enligt calendariet (p37) och var gift med gotländske borgmästaren Johannes Kreyenskocces. Maken, Hermannus Suedinchusen,erhöll 1341 22/2 burskap i Lübeck (Civilitates 1341:16). Han var Visbyköpman 1345, då han hade 200 klippingpå ett skepp som förolyckats utanför floden Maas (HUB III 63). Rådman 1352, då han jämte DorpatrådmannenGobelin van der Heide för Gotlandsdrittelns del korresponderade med de övriga drittlarna, angående en ny vågi Brügge (HR I 169, 170, 171). Gotlandsdrittelns städer ansåg det onödigt att skaffa en ny och ville slippabidraga till kostnaden. Före 1358 3/8 hade han haft varuförluster i Brügge jämte brodern (HR III 240:3 ½ 1, 2).

Han avled 1359 16/10 (DS VII 6241). Margaretas fader torde ha varit Johannes Meseke, omtalad 1330 6/4, dåhans ”cognatus”, Johannes Rentlage, utsåg honom till verkställare i sitt testamente (LBM I 102). Han bör havarit rådman i Visby, då änkan 1360 bar frutitel (DS VII 6241).315) Jmf IV nr 136.316) Jmf IV nr 347. Densamme?317) Jmf IV nr 348. Densamme?318) Jmf IV nr 243.319) Jmf IV nr 344. Densamme?320) Han torde ha varit en son till den i Reval födde Visbyrådmannen Richardus Colnere, vilken 1312 nämnsi denna stad, då borgaren där, Hinricus Clavier, satte sitt hus i borgen för ett lån på 28 mark silver + 15 ½ öre avhonom (WSR 8). 1315 sålde Bo[t]fits hustru, av nödvändighet och fattigdom, sin tomt i Reval till honom för 7mark silver + 2 mark penningar (WSR 69). 1316 fick han av Tidemannus Brunswik i Reval 3 ½ mark silver,vilka denne hade att fordra efter Jon Roden, på det att Brunswiks söner skulle vara kvitt med Rikhard (WSR85). Samma år pantsatte fru Guda i Reval sitt hus till honom för 7 mark silver i räknade penningar (WSR 89).1317 pantsatte fru Nuckerske i Reval sitt hus till honom för 2 mark silver i räknade penningar (WSR 111).Tydligen utflyttad till Visby redan 1324, då staden Reval var skyldig Rikards svåger 12 mark silver (WSR 216).Rådman i Visby, avliden före 1346 15/9, då hans änka, Beken, och söner för Revalrådmannen JohannesWittes del pantsatte fyra valv i deras hus i Reval i tre år till Revalrådmannen Johannes van Bremas syster för10 mark silver (WSR WSR 661). Samma år, 18/12, sålde änkan för 10 mark silver en årlig ränta om 1 marksilver i sitt stenhus i Reval, mitt emot dominikanerna där, till testamentsverkställarna för RevalrådmannenDetmarus de Unnas barn (WSR 670). Troligen är denne Richard identisk med den RICA[RDUS] som avledomkring 1340-1345 och begravdes vid Vårfrukyrkan (GGW 7). Släkten fanns dock i Visby redan med Rikhardsfarfar(?), Visbyrådmannen (borgmästaren?) Urowinus Colnere, som 1287 av Rigarådmannen Johannes vanBeveren fick sig levererat 6 läster aska och 1 viertung silver med vägda fat (RS 489). 1288 var han en av demsom året innan drabbats av de estländska vasallernas strandrov i Wirland (UBL I 520). Han var då, jämteConradus Stalbuk och Rotgerus de Brema, till riddaren herr Odvardus Lode för att klaga och förde sedan budfrån denne till Revalrådet om, att de skulle förbjuda handel med det rövade godset (vilket de dock inte tycks hagjort). Även en farbror(?) till Richard, Volmarus Colnere, var rådman i Visby, 1324-1326, (WSR 211, 241, GGI 19).321) Jmf Danzigskepparen Wilken Snake 1368 (HPZ 20, 288, 592).327) Han var inkommen från Mecklenburg med kung Albrekt och uppträder tidigast 1378 9/3 på svensk botten,som sigillvittne om en morgongåva (SRAP 1323). 1385 10/9 fick han Rumlaborgs län och Jönköpings stad ipant (SMP III sp 6). I Stockholm, riddare 1391 (MUB XXII s 22). Såväl han som de övriga Vitalianerna (IV nr328, 334, 335, 339, 343, 344) har säkerligen kommit till Gotland efter att Lübeckarna övertagit Stockholm 31/8 1395.328) Han tillhörde sannolikt den Mecklenburgiska adelssläkten van Tune (Sundqvist 1958 s 333 f), och varalltså en av de 1397 avlidna vitalianerna. Den mest kände av dess är naturligtvis hertig Ericus, son till kungAlbrekt av Mecklenburg, om vilken Visbyfranciskanernas annaler berättar; ”Herrens år 1397 27/7 dog hertigEricus, son till Alberti, på Gotland i Klinte på slottet som han byggt, kallat Landeskrone, och vilar vid Vårfrukyrkan”(B 99 p 49). Såväl han som de övriga Vitalianerna (IV nr 327, 334, 335, 339) har säkerligen kommit till Gotlandefter att Lübeckarna övertagit Stockholm 31/8 1395.329) Visbyköpman 1369 då han förde salt värt 39 ½ mark från Lübeck till Visby (PfzB 1369 p 326v). 1381 fördehan gods värt 25 mark i motsatt riktning (PfzB 1381). Jmf också t ex Clawus Holste som 1381 förde gods värt60 mark mark mellan Lübeck och Visby (PfzB 1381), skepparen Marquard Holste 1398 (PfzB 1398 p 189v,191v, 289v, 319), Hansz Holste, Visbyskeppare 1460, då han förde sitt 30-marksskepp med 3 fat osmundjärntill Danzig (DanPfb I p 34), Hans Holste d y, som var (Visby)skeppare och husägare i Stockholm 1460-1495(SStB 2:I s 239, 2:III s 253, 255, 3:I s 19), hans son(?) Clawes Holste som var i tjänst på Visborg slott 1485-1487 (C 9 p 39v, 46v, 59, 95v), 1508 kunglig befälhavare till sjöss (RevReg II 266) och 1515 rådman (VDB 151510/2), hans bror(?) Gorius Holste, som var borgmästare i Stockholm 1520 och rådman 1523-1543 (SRR II s13f), samt rådmannen(?) Hans Holste som 1524 agerade bud från Severin Norrby till kung Christian II (Larsson

s 33, 34).331) Han utsågs troligen i midfastan 1370 till rådman och redan samma år, 24/6, omtalas han som sådan, dåVisby och Lübeck beslutade att sända honom och lübeckrådmannen Johannes Schepenstede till Dorpat förarbetet med en ny edition av Novgoroder skra (HR II 32). 1371 11/3 och 6/4 meddelas att han och Schepenstedeföranstaltat om förbud att föra varor till eller från Novgorod p g a ett intermesso där (HR 33, 34). S å, före 22/8,har man med ärkebiskop Alexius av Novgorod, borggreven Turge och de ryska köpmännens åldermän, Sideroch Jereme, slutit ett fördrag till lösning av tvisterna (HUB IV 397). Fortfarande 1372 10/9 var dockhandelsförbudet i kraft och sändebuden åberopades (HUB IV 427). 1373 15/5 föranstaltades om förlängningav stilleståndet med Novgorod, och att köpmännen skulle ersätta de växande kostnaderna för Heides ochSchepenstedes sändebudsuppdrag (HR II 66). Samma år, 17/4, erhöll Daniel ett års handelslejd på Reval(PRS 4:IV nr 225). 1374 25/7 hade han, jämte medrådmännen Henrik van Vlanderen, Bernde van Dulmen ochBode Bolte en tvist med en Lambert van Markede (HR II 77 §9). Hans änka, Domina Gerdele Danielis,utgjorde 1412 25/9 jämte borgmästaren Johannes Lippus fadderpar vid franciskanerkyrkans invigning (B 99 p54). Det är därför troligt att hon var en syster till samme Lippe. Daniel var troligen son till Visbyskepparen Bernde Heythe som 1333 20/4 förtullade skepp och timmer i Lynn för 100 skilling (DN XIX s 661), 1335 25/10 erhöllett formellt burskap i Lübeck (Civilitates 1335:133) och 1341 2/2 lånade ut 40 mark penningar där (NStB I406:5). Bröder torde ha varit Visbyköpmannen Hans de Heide 1368-1369 (HPZ 103, 396, PfzB 1369 p 324), IVnr 332 och Helmich van der Heide som 1378 förde varor till/från Reval, värda 100 mark lübskt (RevPfz II 17).En son var väl Visbyskepparen Bernd van der Heyde 1398-1399 (PfzB 1398 p 319v, 1399 p 142, 183v) ochfarbröder åtminstone Dorpatborgmästaren Gobelin van der Heyde 1352-1374 (HR I 169, 170, 171, Krüger s146, LECUB III 1096) och Visbyborgaren Hinricus de Heyda 1354-1369 (WSR 878, PfzB 1369 p 323v, 326),men troligen också Rigarådmannen Johannes de Heide 1355-1357 (Böthführ s 78, han är troligen identiskmed Visbyskepparen med samma namn 1333, DN XIX s 662).332) Jmf brodern, IV nr 331.333) Hon var väl hustru till Hans / Johannes de Lennepe, Visbyköpman 1368, då han på brodern Thideman deLennepes skepp förde salt, värt 45 mark, till Skåne (HPZ 933). 1371 29/7 intygade han för Johannes Guldenoch Tidemannus de Roode (DS X 71). Rådman 1379 24/6, då han var hansedagssändebud i Lübeck (HR II190). Samma år 25/7, då han jämte andra verkställare av borgmästaren Henricus Tydermans testamenteköpte en ränta i Lübeck (UBL IV 357). 1381 införde han gods, värt 20 mark, från Lübeck (PfzB 1381). 1398 20/12 borgmästare, då han som kyrkvärd vid Vårfrukyrkan nämns i tvisten mellan prästerna Winandus Swarte ochJacobus Hauerbrot (KHK Vat bulla 1398 20/12). Han antecknas enligt calendariet ha avlidit 1410 7/2, jämtebrodern Gotskalcus, Hinse Kule och Johannes Gripeswald, då han testamenterat Visbyfranciskanerna 40 marksilver för byggnadsarbeten (p 6). Hans van Lennepe var son till Tidemannus de Lenepe, som 1322 6/12 erhöllburskap i Lübeck (Civilitates 1322:189) och som dog som Visbyrådman 1350 27/8 (GG I 126). En son tillGeseke och Hans van Lenepe var Visbyrådmannen ENGELBERTUS DE LENNEPE som avled 143(1) ca 1/7och begravdes i Vårfrukyrkan (GGW 90).334) Han var riddare och Vitalianerbroder i Stockholm, med bl a Bosse van deme Kalende (IV nr 335) 1394 24/6 (DRA pergbr) och avseglade 1397 från Golwitz, varefter han alltså måste ha avlidit (MUB XXIII s 291). Såvälhan som de övriga Vitalianerna (IV nr 327, 328, 335, 339) har säkerligen kommit till Gotland efter att Lübeckarnaövertagit Stockholm 31/8 1395.335) 1390 9/9 befann han sig i Stockholm och var ännu inte riddare (RA pergbr). Det var han däremot 1394 24/6, med bl a Rembold Sanewitze (IV nr 334) då han ännu var Vitalianerbroder i Stockholm. Såväl han som deövriga Vitalianerna (IV nr 327, 328, 334, 339) har säkerligen kommit till Gotland efter att Lübeckarna övertagitStockholm 31/8 1395. Såväl hans eget namn, Bo / Bosse / Boecius som den svenska hustrun tyder på äldresvenska kontakter. Möjligen med släkten Natt och Dag, där såväl Bo som Sigrid var vanliga namn.337) 1378 förde han gods, värt 225 mark, till/från Reval (RevPfz II 259). 1380 betalde han 1 öre och .. markrigiskt i pundtull för sitt gods i Reval (RevPfz II 1547). 1382 förde han till samma stad gods värt 120 pund(RevPfz II 1274). Troligen en son till IV nr 246.338) Till hans släkt hörde Hermanno dicto Houud i Stockholm 1293 (DS II 1084), Albertus Höueth som 134624/6 erhöll burskap i Lübeck (Civilitates 1346:51), Hermann Hoeft som 1364, 1368, 1372 och 1376 var åldermani Brügge (HR I 201), samt TIDEKE HOVEDES, vars hustru HADEWIG avled 1393 24/12 (GGW 197).339) 1394 24/6 tillhörde han Vitalianerna i Stockholm (RA pergbr). 1399 24/11 utpekades han som en av dem

som fångat och plundrat biskop Tordonis av Strängnäs (RA pergbr). Men då var han redan död. Såväl hansom de övriga Vitalianerna (IV nr 327, 328, 334, 335) har säkerligen kommit till Gotland efter att Lübeckarnaövertagit Stockholm 31/8 1395.340) Hon var möjligen gift med Visbyköpmannen(?) Jacob Schellyn som 1378 betalde pundtull i Reval för godsvärt 35 mark lübskt (RevPfz II 20).342) Hans anfader i Visby var väl Hence Duuel, gotländsk köpman ca 1265, då han jämte flera andraVisbyköpmän plundrats av sjörövare (MUB II 903). Jmf också Hinricus Douel som 1345 22/2 erhöll burskap iLübeck (Civilitates 1345:29), vilken förmodligen är identisk med den Hinric Duvel som 1341 borgade i Stralsund(ÄSB 2480).343) Möjligen var hon en dotter till riddaren Marqward Gørtz, som 1389 27/12 var i Stockholm (pergbr UppsalaUniversitetsbibliotek) och vilken i övrigt endast är känd som medlem i Helga lekamens gille 1393 (HLG I s 1,10) och alltså kan tänkas ha anslutit sig till Vitalianerna.344) Han tillhörde sannolikt den Mecklenburgiska frälsesläkten, känd genom väpnaren Henrik Mikelstorps1364-1371 (DNP s 244), hans far Cristofær Mykelsthorp 1368-1374 (DNP s 245) och farbror Otto Mykelsthorps1368-1381 (DNP s 245). Alltså bör han ha varit Vitalian.345) Identisk med I nr 111.346) Identisk med I nr 112.349) Se IV nr 115.350) Identisk med I nr 113.351) Hon var sannolikt hustru till Visbyrådmannen Johannes Vlamyngh som 1414, jämte svågern Engelkinus[Nachtegale], klagade hos domkapitlet i Uppsala över uteblivna hyror för hus i Visby (UUB C6 p 105v). Jmf IVnr 237.352) Identisk med I nr 114.353) Han avled enligt kalendariet 1401 22/12 och antecknas för att ha skänkt konventet 5 mark silver (p 41).354) 1368 Jmf t ex (Visby)skepparen Torkel Schutte som 1368 förde kläde mellan Lübeck och Stralsund(HPZ 1268) och samma år, 25/11, betalde pundtull i samma stad för sitt skepp och ”gods” (HPZ II Str 25).Vidare Visbyköpmannen Johannes Schutte som 1368 kalk, värt 12 mark, mellan Visby och Lübeck (HPZ 97),Wl[o]f Scutte som 1368 förde koppar, värt 40 mark, mellan Stockholm och Lübeck (HPZ 365), VisbyskepparenClawus Schutte 1381 (PfzB 1381), Stockholmsborgmästaren Olof Schutte 1417 (SRR II s 310), VisbyborgarenHans Schûtte som omtalas med hustrun Lutgard i Reval 1422 24/4 (DESR 879) och var rådman 1438-1457(HUB VII 351, Bidrag III 2, GG I 91), skepparen Bothol Skytthe som 1485-1487 utförte tjänster åt Ivar Axelsson(C 9 p 2v, 8, 32, 44v, 50, 89v), samt Borgart Schutte som var borgare i Visby 1491 29/10, då Visbyrådetförordade honom i Danzig, som närmsta arvinge till Jacob Ekemann, men förklarade att han inte kunde kommadit förr än till våren (Handlingar 378).355) Se IV nr 261. Korståget han anges ha deltagit i måste ha varit i Tyska ordens regi. Jmf nämligen faderns,sedemera Visbyrådmannen Gotschalck Krowell, egendomar i Preussen, vilka han 1352 6/8 erhöll av tyskaordens högmästare. Nämligen 20 hemman med anvisade gränser vid Garbnicken, inklusive den lilla sjön, attfritt och ärftligt inneha och med den lilla rätten över sina landbor mot erläggande av 1 krampund vax och 1kölnisk penning vid Martini varje år vid inspektion (PrUB V 74). Även sonen, Visbyborgmästaren her God[skalk]Krawell, hade nära förbindelser med orden, och följaktligen förmodligen egendomarna i behåll ännu, då hanoch ordensriddaren Tonies Wessler 1439 30/5 av Revalrådet erhöll vardera 1 tunna öl med trä för 3 ½ markoch 6 flaskor ”romnie” (sydländskt vin, KämRev I 381).356) Se IV nr 207.357) En tyska ordensriddare som avlidit på ön.

361) Se IV nr 291.362) Utan tvekan en broder till efterföljande:363) Lindström (AGM II s 323) anger, att de unga bröderna i franciskanerkonventet även anges som ”juvenes”,ynglingar, vilket helt bygger på denne Petrus Ottonis Juuenis. Emellertid är påståendet utan grund, då Petrusär i avsaknad av titeln broder (frater). ”Juuenis” måste i detta fall avse den latinska formen för släktnamnet”Junge”. Såväl Petrus som hans broder (IV nr 362) tillhörde alltså den gotländska Visbysläkten Junge. Jmf idenna köpmannen Andreas Yonge som 1333 20/4 betalde tull i Boston för tran, fisk och hudar, värt 15 pund(DN XIX s 660), magister Andreas Junge som 1347 var linköpingskanik och fick Ålem socken i Småland iprebende (Linköpings stifts herdaminne s 243), Visbyskepparen Lambert Junghe 1383 (PfzB, borgare i Kalmar1401, KST s 132), Visbyköpmannen och sedemera borgmästaren Hannus Jonge 1380-ca 1400 (RevPfz II1707, 1958, Koppe 1933 s 115, RA papbr nr 13), Visbyköpmannen Johan Junghe 1399 (PfzB 1399 p 143),studenten och sedemera kyrkoherden vid Vårfrukyrkan, Andreas Iohannis Iunghe (son till föregående) 1426-1433 (UnivRo I s 24, KHK bulla 1432 11/3, 1433 14/8, supplik 1433 14/8) och köpmannen Hans Jwnge som1486 11/10 1 mark 1 viertung från Visborg slott, för att han fört 3 läster gods och 2 packar kläde från Lübeck (C9 p 87). I Visby bodde naturligtvis också Petrus’ och Olauus’ far, Otto Junge. Visbyköpmannen Euart Iunghe1369-1378 (PfzB 1369 p 324, 326, 392, RevPfz I 101, RevPfz II 179) var med all sannolikhet inflyttad frånLübeck, bror till Lübeckrådmannen Albertus Junghe 1357-1363 (RL 380) och farbror till tillika LübeckrådmannenThidemannus Junge 1391-1408 och 1416-1421 (RL 430). Den sistnämnde var gift med Simon Swertingsäldsta dotter, Katarina, i hennes tredje äktenskap (Hs 771 p 216, NStB II 194:7, RL 407, RL 380). Derassonson, Euert Junge, var formellt borgare i Lübeck, men bodde i Visby långa perioder. 1465 5/7 var han svågertill Herman den Keller, då han besvärade sig hos Visbyrådet över att hans skepp — med skepparen GodschalkWestfal — inte tillåtits att resa vidare till Stockholm, trots att Olof Axelsson givit lejd (UBL X 621). S å, 2/8,försvarade sig Visbyrådet mot anklagelserna att sekvesterat skeppet, lastat med salt och äpplen, och förklaradeatt det skulle avsegla mot Stockholm samma dag (UBL X 632). Ytterligare detta år, 29/9, förklarade ErikAxelsson, att det inte var Visbyrådets fel att Westfal och skepp kvarhållits. Det var Axelsson själv som utfärdatförbudet (Bidrag III 81). 1469 köpte han fastigheten Schlusselboden 200 i Lübeck, vilken han försålde redanåret därpå (Mar-Q s 246), då han kanske slutgiltigt överflyttade till Visby. 1470 10/3 sålde han och HansBretseke i Lübeck sin holk ”Christoffer” (till Gotskalk Westfal? UBL XI 558). Han avled i Visby 1474 20/9 ochbegravdes vid Vårfrukyrkan (GGW 303). En Jochim Junge var borgare i Visby 1685-1700 (Taxl, MeSt 71 s362).364) Fadern(?) IV nr 273.366) Hon var förmodligen modern till den ”Dominus Johannes Thordonis de Wiisby” som 1395 inträdde vidden juridiska fakulteten vid universitetet i Prag (KÅ 1929 s 292) och vilken redan 1393 promoverats tillbacchalaureus vid samma universitet (KÅ 1929 s 288). Han var 1400 28/10 kanik vid domkyrkan i Linköping(SRAP II 3136) och 1433-1435 prost i Visby (KHK bulla 1433 14/8, Lreg). Förmodligen har han varit kyrkoherdevid S:t Clemens eller S:t Hans i Visby.369) 1376 8/9 tilldelades han 20 mark lübskt i testamente av sin ”avunculus”, lübeckborgaren Arnoldus deLenepe (Hs 771 p 261). I sammes nya testamente, 1380 27/9, gavs han lika mycket och Rolavus de Scheninghen10 mark lübskt (B 39). Bägge hemmahörande i Visby och angivna som ”cognatus” till Lenepe. Han är antecknadi pundtullslistorna i Lübeck 1381 då han förde gods på Bernd Zotes skepp från Lübeck till Gotland, värt 40 mark(PfzB 1381). Samma år förde han också i motsatt riktning på Peter Prams skepp en gång redan förtullat godsoch en andra varor värda 100 mark (PfzB 1381).370) Identisk med I nr 115.371) Namnet förmodligen en sammandragning av ”by den Velde”, d v s ”Hinricus bi then Velt” (jmf dock ävenbyn Beidenfleth vid Elbes mynning). Han tillhörde då en av 1200-talets mest framstående gotländska släkter,tidigast sannolikt känd med den Helgerus iuxta Campo som 1221-1223 var rådman i Münster (WUB III 173,181), dit han bör ha inflyttat från Visby. Nästa vittnesbörd är änkan(?), DOMINA LVTGARDIS DE VELDE, varssigillstamp från omkring ca 1290 som vapenbild har agnus dei. Detta indikerar starkt, att släkten varit suveräntframstående bland gotlänningar i Visby eftersom man faktiskt dristat sig att som personlig vapenbild föra sammavapen som representerade ön Gotland. Utan tvekan har Lutgards make varit medlem av Visbyrådet, ochövriga namn i släkten indikerar att han hetat Hinricus de Velde. Deras son var möjligen den (Johannes?) Veldissom 1294 25/12, jämte ryssen (och kompanjonen?) Ymake hade 1 viertungs fordran på Rigaborgaren HenricusCluiz (RS 1677). Hene vp den Velde, Visbyköpman 1368-1380 (HPZ 362, PfzB 1369 p 264, PfzB 1380), torde

ha varit fadern till den hos Visbyfranciskanerna begravde Hinricus Bitenfelt och ännu 1486-1487 sålde HermenFelt varor till Visborg slott (C 9 p 89, 89v, 108v). Den tidiga etableringen på tysk botten, de tyska dopnamnenoch det faktum att man förde agnus dei som vapenbild indikerar starkt att man haft en mycket ledande positioni Visby tidigt och att man också etablerat nära kontakter med tyskar tidigt. Det motiverar en hypotes om, att detsändebud som 1192 avslöt det s k ”Jaroslavfördraget” med Novgorod varit en medlem ur denna släkt. Hansnamn skrivs av ryssarna ”Arbud” (HUB I 50), vilket torde vara en förvrängning av Halbot (xxx). Även denLichnatus som 1161 avslöt det s k ”Artlenburgfördraget” (HR I 15, 16) kan ha tillhört släkten och namnetHelgerus 1221 kan t o m ge en anknytning till den Hailgair Helgason som omkring 1075 avled i Visby och varinflyttad från Hablingbo (Wase 1998:2 s 56, 57).374) Han är införd i efterhand, efter nr 373. Enligt kalendariet avled han 1412 7/3 (p 10). Han var en son tillborgaren och rådmannen Albertus Bukhorn vilken 1347 10/9, jämte systern Elisabet (gift Rauensberg) ochkusinen Libertus Bukhorn utställde en böneskrift till påven, om tillgift för alla synder (DS V 4240). 1358 23/5 varhan ålderman i Dordrecht (HUB III 399). Rådman i Visby samma år 1/9, då han utsågs till alternativtestamentsverkställare av Tidemannus Loos (LBM II 698). 1361 och 1366 betalde han avgift för gods i Dortmundgenom ombud (DUB I s 566, 568). 1367 10/8 ihågkommen i brodern Wenemarus’ testamente med denneshus på Semelowestrate i Stralsund, med tillbehör, samt 1500 mark penningar sundensiskt att kvitta derashandelsbolag (DS IX 7565). 1368 25/11 lånade Schwerinborgaren Ludekinus Kruse 120 mark penningar avhonom (NStB II 142:9). 1370 ålderman i Brügge (HR I 201). Albertus’ bror Wenemer Buchhorn blev 1348borgare i Stralsund (ÄSB 3448) och var rådman där 1366-1367 och avliden före 1386 (LBM II 698, HR I 376,SLM I 38a, 263, 420, DS IX 7565, NStB II 606:2). Deras fader var Visbyrådmannen Vrederike Buchorne 1341-1342 (HUB III 590). Franciskanerbrodern Wenemarus hade två bröder, nämnda i Reval 1379 28/2 som ”RotgheroBückhorn et suo fratri” då de erhöll det hus i Reval, beläget mitt emot S:t Olofs torn, vilket tillhört den avlidneborgaren där, Arnoldus Schreder (ZESR 684). Rotgherus var borgare i Reval till 1396 (DESR 354, LECUB IV1419) den andre brodern, sannolikt med namnet Fredericus Buchorn, stannade i Visby och var fader till denAlbert(?) Buchorn som på 1400-talet fick sin vapensköld målad på en minnestavla i Vårfrukyrkan, och alltså börha varit rådman (Wase 1998:1 s 27). Den ovannämnde Libertus Bukhorn var 1347 fortfarande borgare i Visby(DS V 4220) men flyttade snart ut till Lund, där han var borgare 1355-1367 (DRAP II 2435, HUB IV 209) ochavled 1368 24/3 (HUB 366 a2). Hans son var Gynterus Lybbrektsson, rådman i Malmö 1389 (RDD 1:II s 340)och som levde ännu 1415, då han skrivs Gynteri Bukhorn (SD III 2068). En av hans söner var väpnaren JohanGyntherson 1419-1482 (SD III s 400, RDD 1:III s 319f, SMP IX sp 491f), vars dotter Brita Johansdotter blevanmoder för adliga ätten Siöblad (Gillingstam; Ätten Siöblad s 31).