p. 62: HEC SUNT NOMINA MILITUM ET ... - Medeltidsgotland

Gildehusen (d ä, Wase 1982 s 109 ff), samt möjligen också Skänningeborgaren Magnus 1359 (DS VII 6094).124) Jmf Gherardus Blomenberch som 1350 29/9 borgade för Make Oldenborchs burskap i Lübeck (Civilitates1350:126).126) Han avled 1350 22/8 enligt calendariet (p 28) och gav franciskanerna 5 mark silver. Hans barn varmöjligen IV nr 246 och franciskanern (i Lübeck?) Johannes Bolthe som 1352 24/7 blev hågkommen i ettLübecktestamente, av Telse Seleghe (LBM II 476). Jmf I nr 77, IV nr 128-129, 179, 204, 208, 246, 260, 293,337. Troligen en bror till Bolte filius Bolten som 1320 löste panten på sitt stenhus i Reval till Tethardus Regisbarn, för 10 mark silver i penningar (WSR 155), Bode Bolthe senior 1350 (jmf Bode iunior, LBM I 299), IV nr179 och kanske I nr 77.128) 1336 4/12 erhöll han burskap i Lübeck (Civilitates 1336:150). 1350 28/2 gavs han, jämte brodern Bolte,i släktingen Bolte Lymborchs i Lübeck testamente, en gård i Schönböcken med utsäde, nöt, hästar och allttillbehör och därtill allt husgeråd, allt hushållssilver, nämligen glas, skedar och fat (LBM I 299). Sannolikt enson till Bolte filius Bolten som 1320 löste panten på sitt stenhus i Reval till Tethardus Regis barn, för 10 marksilver i penningar (WSR 155) och en bror till Johannes Bolte som 1331 29/9 erhöll burskap i Lübeck (Civilitates1331:172, felaktigt ”Bolce”) och som 1358-1368 var rådman i Riga (Böthführ s 78, HPZ 515, 870), Bolte Bolthe1350 28/2 (LBM I 299) och Visbyköpmannen Rulof Bolte som 1369, för ”sitt” värt 11 mark, betalde 7 penningari tull i Lübeck (PfzB 1369 p 577v). Möjligen var hans dotter IV nr 132.130) 1350 28/2 tilldelades han, jämte IV nr 246, i Bolte Lymborchs i Lübeck testamente en fjärdedel i de bäggehus som denne återköpt av sin syster (LBM I 299). Han var då tydligen inte rådman, utan bör ha utsetts efterfaderns död samma år. Fadern, rådmannen Johannes Lymborch, gavs nämligen i samma testamente 5 markpenningar och ett bälte som tillhört testamentatorns fader Lybertus (LBM I 299).131) Hon måste vara änkan efter den Henricus Kastel som 1304 hade ärende i Greifswald och som måste havarit rådman vid sin död 1326 (jmf DS IX 7557, 7587), eftersom hon bär frutitel. Deras barn var 1) Johannes deCasteele, som 1329 7/5 erhöll burskap i Lübeck (Civilitates 1329:71) och som därefter levde i Stockholm 1347(DS V 4136, 4143, 4162) och framåt, för att återflytta till Lübeck 1359 (Jac-Q s 569). Han gjorde testamenten1350 (LBM I 353), 1353 (LBM II 513) och 1367 (DS IX 7557, 7587). 2) Fredericus Castel, som 1326 skiftadefadersarvet med sina tre syskon, då de bl a erhöll varsin fjärdedel i faderns hus i Visby (DS IX 7557, 7587).Borgare i samma stad 1350 31/7 då han i broderns testamente gavs två tredjedelar av avkastningen av denneshus i Stockholm (LBM I 353). Då han inte vidare omtalas i broderns testamenten finns anledning att förmodaatt han avlidit i pesten 1350. 3) Mechtildis Castel, omnämnd i brodern Johannes’ testamente 1353 12/816.Hon bodde då i Norrköping och var mor till borgaren där, Hinsekinus de Zozato (1367, DS IX 7557, 7587) ochMechtildis (1353, LBM II 513). 4) Berten Castel, som gavs testamentariska gåvor av brodern Johannes 135031/7, nämligen all fast och all lös egendom han hade på Gotland samt 2 skippund koppar (LBM I 353), 1353 29/8, 20 mark penningar och den gård han bebodde (LBM II 513), 1367 15/717och 1367 14/9, 15 mark lübskt ochhans fjärdepart i det fäderneärvda huset i Visby (DS IX 7557, 7587). Jmf också Olaff Kasstel, borgare i Visby1506, då han hade arv efter morbrodern, Hans Balce, i Borch på Fehmarn (ViLa pergbr, DRAP 2:VI 10641,felaktigt ”Balte”). Gerdika själv torde, av sonen Johannes’ släktförbindelser att döma, ha varit en syster tillEnwaste [Skrøder] i Stockholm och en faster till IV nr 55.132) Hon är möjligen hustru till IV nr 128.133) Jmf Gerardus de Colonia som ca 1285 betalde avgifter i Lübeck (UBL II s 1022), IOHANNES DE COLONIAsom avled ca 1320 (GGW 65) och ROTGHERUS DE COLONIA som avled i Lödöse 1317 (af Ugglas s 204).134) Hennes frökentitel indikerar att fadern var rådman. Möjligen var hon en dotter till Harteken Wisen 1342(HUB III 590) — som begravdes som borgmästare hos franciskanerna i Visby på 1350-talet (GGW 508) — ochvilken i sin tur var son till rådmannen NICOLAUS WISE, vars hustru HILLEGUNDIS avled 1320 (GG II 457).Jmf att Hillika är en diminutivform av just Hildegund. Hennes syskon var i så fall IV nr 250 och 312.135) Jmf IV nr 74.136) Jmf IV nr 315.138) Jmf IV nr 26.