p. 62: HEC SUNT NOMINA MILITUM ET ... - Medeltidsgotland

More documents

Recommendations

Info

266) Kanske var hon en släkting till Hintze Knop som 1368 förde diverse värt 104 mark mellan Visby ochLübeck (HPZ 392). Jmf också dennes son(?) Hinsekino Knop som 1378 var borgare i Åbo (FMU I s 372) ochMattis Knop som 1416 uppträder i Vadstena (SD III s 198) och därför kan tänkas anknyta till Geseke Knop iSöderköping. I Visby var Oloff Knop 1485-1486 (C 9 p 30, 36v, 53) och Lauris Knop 1487 (C 9 p 107v)arbetskarlar.267-268) Föräldrar till IV nr 203.269) 1378 förde han gods värt 180 mark till/från Reval (RevPfz II 95). På samma trad 1379 med varor för 1370mark (RevPfz II 402) respektive ospecifiserat värde (RevPfz II 727). Så också 1382, med 127 pund (RevPfz II1243), och 1384, med 42 pund grote (RevPfz II 2439). Hans gravsten fanns förr i franciskanernas kyrka (GGII 557). Hans fader var väl den Johannes Hemerden som 1344 3/1 var husinnehavare i Reval (WSR 577) ochen farbror torde ha varit den Gherardus de Hemerde som 1342 1/1 erhöll burskap i Lübeck (Civilitates 1341:167).En broder var väl Werneke Hemerde som även han bedrev handel på Reval 1378-1382 (RevPfz II 219, 1059,586, 679, 998, 1379). Jmf också Revalborgaren(?) Hermen Hemerdes 1390 (PRS 4:V 1426).271) Hon måste ha varit gift med rådmannen Bode Swedenkusen som ca 1385 var rådssändebud till Novgorod,angående röveri av koppar (HUB III 565). Jmf svärmodern, IV nr 314.272) Jmf makens släkt, I nr 53, IV nr 152-154.273) Han var troligen en son till Visbyrådmannen Johannes Gulden. Jmf IV nr 241.275) Sannolikt densamme som 1352 blev borgare i Lübeck (Civilitates 1352:248) och som 1364 jämteEuerhardus van Alen var löftesman i Lübeck för mester Johannes Hegheweder (NStB II 39:5). Han var troligenredan då överflyttad till Visby. Hans son IV nr 307.281) Jmf IV nr 50.282) Jmf brodern IV nr 283. 1369 förde han 56 mark mellan Visby och Lübeck (PfzB 1369 p 263) och i motsattriktning diverse för 146 mark (PfzB 1369 p 265v). 1370 förde han korn mellan Visby och Lübeck (PfzB 1370 p577). S å, 9/6, intygade Visby att han betalt tull för 24 mark silver enligt vad rätt sjöstäderna fastställt (Lreg). Dv s att han betalt pundtull. 1378 betalde han pundtull i Reval för 830 mark (RevPfz II 125). Han avled 1385 31/10 enligt calendariet (p 33) då han skänkt franciskanerna 5 mark silver och 30 mark rent silver. Han begravdesi kyrkan (B 99 p 71a). En person med namnet Swane är känd i Visby redan 1250, då Warnero de Suania såldepälsverk till engelska hovet för 46 pund 17 skilling och 6 penningar (HUB I 395). Till samma släkt hörde också(Visbyrådmannen?) Hartmanno Cigno som 1289 lånade ut 8 ½ viertung i Riga till guldsmeden Johannes Witte(RS 550) och den Gerhardus de Cigno som 1312 25/9 gjorde sitt testamente i Lübeck (LBM I 36) — i vilketLübeckrådmannen Hinricus de Plessekowe och hans bror Arnoldus (IV nr 3) var verkställare — och som självuppträder som testamentsverkställare 1314 21/10 i den från Visby till Lübeck utflyttade Nicolaus de Werdene’stestamente (LBM I 46). Han hade en son som hette Lubbertus (LBM I 36) och borgade 1318 29/9 för enLubbert de Iperen’s burskap i samma stad (Civilitates 1318:159), vilken alltså bör ha varit en släkting sominkommit från Visby. På 1400-talet målades en vapenbild, med en svan simmande på vatten, till en ”adelstavla”i Vårfrukyrkan i Visby (Svahnström 1986 s 127). Det kan tyda på att en medlem av släkten under dettaårhundrade tillhört Visbyrådet. Sannolikt den utan hemort nämnde rådmannen Heineman Swane, vilken 144010/3 erhöll den avlidne Revalrådmannen Evert Hollogers fastighet i Reval, bestående av sten- och tyghus vidLilla Strandporten (DESR 1181). Vid samma tillfälle utökades egendomen med Hans Grotes hus genom köp(DESR 1182) och så överläts det stenhus som fordom Herman Volentas brukade bebo (DESR 1183). Sammafastighet överlät han genom ombud till den från Visby till Reval utflyttade Revalrådmannen Marquart Bretholt1443 10/5 (DESR 1215).283) 1369 3/5 betalde han pundtull i Riga för gods värt 9 mark (RevPfz I 105). S å, 25/7, betalde han återpundtull, i samma stad. Nu för gods värt 110 mark rigiskt (RevPfz I 112). Möjligen var han och brodern (IV nr282) söner till en Johannes Swan, vars änka Alheydis 13<strong>62</strong> 31/8 blev ihågkommen i Lübeckborgaren NicolausCittorp’s testamente (LBM II 949). Jmf också en Domino Johanni Swan som 1401 var Cisterciensiermunk(SLM IV 334).284) Jmf II nr 32.
285) 1368 förde han diverse mellan Lübeck och Stockholm, för 10 mark (HPZ 645). 1381 betalde JohannesKnode pundtull i Reval för varor värda 8 pund grote (RevPfz II 948). Att även han var Visbybo är troligt då hanuppträder samtidigt som Visbyköpmannen Johannes Gral (RevPfz II 947).286) Jmf IV nr 107.289) Makan IV nr 230. Hans son var möjligen den frater Hermannus Skoningh som 1405, jämte frater BernardusStake, sändes på tiggarmission till Livland (B 99 p 56) och som för franciskanerkonventets räkning hyrde ettstall av rådmannen Tydemannus Kumen, för 6 öre gross (calendariet p 24). Denne Hermannus var avlidenföre 1425 2/7. Jmf också bröderna Nicolaus och Marquardus Schonyng, vilka av Lübeck 1437 10/8rekommenderades i Visby och Västervik, angående arv efter deras drunknade broder Cristoffer Schonyng(HUB VII 293 not 3).290) 1374 28/4 särskiljde och delade han all gemensam egendom i Reval med Visbyborgmästaren DominusHermannus (Bretholt), vars sistnämndes egendom blivit ansenlig med hjälp av Löwen (ZESR 496, Wase 1990s 42 f). 1382 betalde han pundtull i Reval för gods värt 31 pund grote (RevPfz II 1152) och 1384 gjorde handetsamma, nu för varor värda 32 pund (RevPfz II 2316). Han var troligen gift med en syster till samme HermanBretholt (Wase 1990 s 43) och bror till Revalborgaren Arnoldus Louwe 1364-1384 (NStB II 24:3, ZESR 286,829, PRS V 10). Barn torde ha varit HERMEN VAN LØVENE 1412 (AGM II s 73), en icke omtalad Johannes,samt prästen vid Vårfrukyrkan, MARTINUS DE LØUENE som avled 1433 10/6 (GG I 70).291) Han avled enligt calendariet (p 37) 1385 22/11 med hustrun (jmf IV nr 292) och skänkte 30 mark silver tillfranciskanerna för instiftandet av en årlig mässa, vilken i all framtid skulle firas med mässor och förböner vidAllhelgonaaltaret innan S:ta Katarinas dag. Jmf släktingarna I nr 114 och IV nr 361.292) Hon avled enligt calendariet 31/10 1385 och skänkte franciskanerna 20 mark till kyrkbygget (p 33), menantecknas också som avliden med maken 1385 22/11 (p 37, jmf IV nr 291).293) Jmf maken, IV nr 204.294) Jmf maken, IV nr 231.295) Jmf sonen, I nr 105.296) Hon var troligen hustru till Visbyköpmannen Johannes Deken, vilken 1370 förde kläde, värt 60 mark,mellan Lübeck och Visby (PfzB 1370 p 505). En son var väl IV nr 381.298) Jmf maken, IV nr 207.301) Dotter till IV nr 247. Hon var gift med Hinricus Ghildehus, vilken 1374 27/1, jämte brodern Albertus, imoderns testamente tilldelades hennes hus i Lübeck med lös och fast egendom (DS X 301). 1384 förde hanvaror värda 49 pund grote till/från Reval (RevPfz II 2478). Rådman i Visby senast 1385 då Giseltrud bar frutitel.1388 lånade han och brodern Albertus ut 250 mark till Stralsundsborgaren Tidricus Hagendorp, vilken till dempantsatte halva sitt hus (SLM I 811). 1392 flyttade han till Lübeck och ingick äktenskap igen (Joh-Q s 160).Borgare i Lübeck 1392-1402 (Joh-Q s 16, 160, NStB II 1393 24/9, 1393 corporis christi (Koppe GF), StAStrtestamente 461, Jac-Q s 557, SLM I 899, HR IV 375, 441 §17, SD I 208). Död före 1413 (SLM IV 453).Tillsammans hade de barnen Johannes och Mechtildis Ghyldeshusen, vilka 1393 fick ut sitt arv efter fadern(NStB, Koppe GF). Detta bestod av: ett synnerligen stort hus i Visby (Liljehornska huset?) + det lilla husetbredvid, som tillhört deras morfar + en gård i samma stad + 250 mark lübska penningar + 20 mark rent silveri obearbetat skick + 15 ½ lod rent obearbetat guld + hälften av allt faderns lösöre. Johannes levde ännu 1420,då halvbrodern Albertus Ghildehus var ombud för honom och halvbrodern Ludeke Gildehusen, att uppbära depengar och den egendom Stralsundsrådmannen Tobias Ghildehus testamenterat till dem (SLM II 450). Mechtildvar 1413 gift med Visbyborgaren Albertus Schattenhusen och tillerkändes då 10 denarers ränta i Stralsundefter fadern (SLM IV 453). 1420 var Stralsundsrådmannen Simon Urden skyldig henne och hennes make 100mark sundensiskt, för vilka årligen skulle utbetalas 8 mark ränta (SLM IV 568). Ett tredje barn till Hinricus ochGiseltrud var en nunna i Solberga kloster — möjligen med namnet Gerborg Ghyldehusen — som 1394 10/2 avStralsundsborgmästaren Albrecht Ghyldehus (far till ovannämnde Tobias) i dennes testamente gavs 50 marksundensiskt (StAStra test nr 461). Visbyrådmannen Hinricus Ghildehusen flyttade som sagt till Lübeck 1392,där han då ingick gifte med Gheseke, dotter till Lübeckrådmannen Hermannus Ozenbrugge (Joh-Q s 160).Med henne hade han sönerna Albertus Ghildehus (SLM II 450, UBL VII 323 anm) och Ludeke Gildehusen (UBL
Page 1 and 2: p. 62:HEC SUNT NOMINA MILITUM ET BU
Page 3 and 4: SMEDES1. [178] DOMINUS LAURENCIUS K
Page 5 and 6: [1412 374] frater wenemarus buchorn
Page 7 and 8: 8) Han var son till den ca 1314(?)
Page 10 and 11: (jmf IV nr 75), dels att Egbertus f
Page 12 and 13: tullvärderade skepp gick i två v
Page 14 and 15: 1381 (PfzB 1381, RevPfz II 847), I
Page 16 and 17: 139) Hon är knappast identisk med
Page 18 and 19: 179) Troligen en bror till Bolte fi
Page 20 and 21: 208) En bror till IV nr 204. Visbyk
Page 22 and 23: 787, felaktigt Intghe), samt Johann
Page 26 and 27: VIII s 11, Mag-Q s 673, Jac-Q s 643
Page 28 and 29: s 33, 34).331) Han utsågs troligen
Page 30 and 31: 361) Se IV nr 291.362) Utan tvekan

p. 62: HEC SUNT NOMINA MILITUM ET ... - Medeltidsgotland

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?