208) En bror till IV nr 204. Visbyköpman 1368, då han förde åtta läster och fem fat osmundjärn, värt 252 ½mark, och tjugotvå ”mesen” koppar, värt 213 2/5 mark, mellan Visby och Lübeck (HPZ 98). S å införde han, imotsatt riktning, en läst salt, värd 10 mark (HPZ 105) och på ett annat skepp tre rullar linnetyg och två tunnormed diverse gods, värt 150 mark, med en läst salt för 9 mark (HPZ 106). Tydligtvis var han kompanjon medHermannus Bercham.210) Hustru till IV nr 212.211) Jmf IV nr 189.212) Troligen identisk med någon av de bägge Johannes Berkhof som 1331 6/12 (civilitates 1331:215) eller1332 24/6 (civilitates 1332:86) fick burskap i Lübeck. Därefter utflyttad till Visby. Hustrun IV nr 210. En son varmöjligen köpmannen Hechart Berchhof som 1382 förde varor värda 170 pund till/från Reval (RevPfz II 1218).214) Son till IV nr 219.215) Jmf maken(?) IV nr 67.216) Han avled enligt calendariet 1368 3/9 och gav till kyrkans byggande 100 mark silver, och för vilken gåvahan skulle erhålla en evig minnesmässa för sin själ (p 30). Han måste ha varit son till en Ludolfus de Elten iVisby, och en äldre bror var Dorpatborgaren Ludekinus de Elten 1363-1368 (död före 1377 21/9, HR I 201, HPZ174, NStB II 380:8). Yngre bröder var IV nr 247 och köpmannen Albrecht de Elten 1368-1378 (HPZ 331, 1104,PfzB 1369 p 264, RevPfz II 207). Hermannus’ barn torde ha varit köpmannen Herman van Elten 1379 (RevPfzII 745) och Revalborgaren Jordanus van Elten 1379-1415 (RevPfz II 373, 374, PfzB 1381, DESR 54, 109, 337,395, 755, PRS 4:V 232, PRS V 253). Till släkten hörde också Stockholmsborgarna Johannes de Elten 1324-1326 (DS III s 654, 700) och Godekinus de Elten (före 1351, LBM II 426, 738), vilka måste ha varit bröder tillovannämnde Ludolfus. Son till Johannes var Stockholmsrådmannen Engelbertus de Elten 1366-1374 (PRS4:IV 39, UBL IV 148 anm, 233), vars son Johannes de Elten 1398 var rådman i Visby (KHK bulla 1398 20/12).Sistnämndes söner var Visbyrådmannen och -borgmästaren Johan van Elten 1426-1449 (Pergamentsbrev iStockholms stadsarkiv 1426 26/9, Lreg 1427 28/6, HR 2:III 15, 26, 28, 288, UBL VIII 177, Bidrag III 2) ochborgaren Engilbrecht van Elten 1422-1431 (HUB VI 419, pergementsbrev i Stockholms stadsarkiv 1426 26/9,HUB VI 910). Sistnämndes sonson, Iohan fan Elten, var 1504 4/5 svensk frälseman och hövitsman underriksföreståndaren Svante Nilsson (Sturearkivet nr 495).217) Rutgher Egerschede hade senast 8/5 samma år 6 fat osmundjärn, värda 13 ½ mark, på ett skepp mellanVisby och Lübeck (HPZ 98). 1368 hade också en Thidericus Hegherscheden efterlämnat gods i Stralsund(SLM IV 34).218) Han var väl en son till borgaren Anselmus de Bûcheým 1312-1313 (RA pergbr 1312 1/2, DS III 1936) ochfar till Hinricus de Bochem 1371 (SLM I 492) och köpmannen Gerlach Bukem 1368 (HPZ 392).219) Hans son, IV nr 214. Jmf köpmännen Wessel de Dorsten 1368 (HPZ 389, 686, 803) och Hinric vanDorstene 1373-1384 (HR I 201, RevPfz II 1980, 2304), samt Rostockborgaren Jan de Dorsten 1368-1393(HPZ 771, UBL IV 579).220) Jmf sonen(?), köpmannen och borgaren Arnd Saffenberg 1378-1393 (RevPfz II 301, 1406, 1576, 1893,2<strong>62</strong>6, SRAP II 2679) och dennes son(?) Arnoldus Saffenberghe, Revalborgare 1399 (DESR 453) och -rådman1402-1431 (Bunge s 56). En bror till sistnämnde var väl Johan Saffenberg 1410-1417 (död före 1427 16/1, HRV 705, DESR 806, 938, 1031), vilken bör ha varit borgare i Visby.222) Jmf II nr 32.224) Maken IV nr 185(?).226) Hustrun, IV nr 143.227) Jmf köpmannen Arnt Schile 1369 (PfzB 1369 p 265) och den före 1381 på Gotland avlidne BertoldusSchelen aliter dictus Stot vilken hade systern Ghertrudis i Stralsund (SLM I 686).
229) Jmf II nr 36.230) Hennes make, IV nr 289.231) ”Tysk köpman” 1351 29/9 då två köpmän i England överlät en resterande fordan på Wilhelmus deKerdeston till honom och Johannes Patton (PrUB IV s <strong>62</strong>6). Samma år förde han och Thomas de Notingham241 pund 14 skilling och 4 penningar som en kommission i London tillerkänt Lübeckborgaren Henricus Buk(HR I 155). Åter samma år frigavs gods till honom som beslagtagits i grevskapet Hereford i England (HR I156). Han kallas även då ”tysk köpman”. Rådman i Visby 1360 3/9, då första hustrun, Elizabet, avled (GG II524). 1368 Visbyköpman, då Henrik Kure betalde 2 gulden i Lübeck i pundtull för honom för införsel av 350mark i kontanter (HPZ s 155). Han avled som borgmästare 1375 21/12 enligt calendariet (p 40). Till dessahade han donerat ett par guldvirkade dräkter till sakristian och därtill donationer, värda särskild uppmärksamhet,till korets byggande. Hans far, troligen med namnet Gerekinus, måste ha inkommit till Visby från Dortmundomkring 1315 (Jmf Dortmundborgaren Hermannus Monetarius med sönerna Gerungus och Hermannus 1253,DUB I 97). En broder var borgaren Hinricus Munter 1356-1368 (HR I 201, HPZ 1444) och en andra hustru IVnr 294. I första äktenskapet bör Ghert Munter ha fötts, vilken var köpman i Visby ännu 1379 (AGM II s 522)men 1380-1400 borgare i Reval (RevPfz II 1560, DESR 210, 296, 482). I andra giftet föddes Herman Muntere,köpman 1383 och rådman 1410-1427 (RevPfz II 1855, 2540, HR V 333, SD II 1286, B 99 p 54, DRAP III 6187,<strong>62</strong>19, Lreg 1427 28/6) samt Hezeke, 1412 25/9 gift med rådmannen Hermannus Mundtepenningh (B 99 p 54,Lreg 1427 28/6). Däremot hör inte borgmästarna Matheus Muntere 1450-1451 (KSR II s 244, KämRev I 829,842) och Michel Munter 1482-1486 (VDB 1482 3/5, C 9 p 2, 75v) till denna släkt.232) Hon härstammade från en ort, Doruchow, i Schlesien (nuvarande Polen). Det är oklart huruvida”Wer[me]skirske” hör till henne, eller det står ensamt (jmf IV nr 66). Här har räknats med att det står som namngenom äktenskap, under det att ”Doreko” skulle vara ett ”flicknamn”. Heyne Wormelskerke var Visbyköpman1370-1378 (PfzB 1370 p 577, RevPfz II 354) och omtalas i Stralsund 1390 och 1400 (SLM I 848, 9<strong>62</strong>). Hansbröder var väl Stockholmsorgmästaren Gotskalcus Wermeskerk 1396-1402 (RA pergbr 1396 26/3, SRR II s 3)Thidericus Warmeskerken 1374-1390 (SLM I 750, 848, IV 119), vilken 1376 var Visbys ålderman i Brügge (HRI 201), och Reyneke Warmeskerken, Visbyköpman 1380-1385 (PfzB 1380, SLM I 750). En avkomling tillnågon av dem var Hinricus Warmeskerke i Stralsund 1413-1414 (SLM IV 479, II 107). Sannolikt var Gretehustru till en av de tre bröderna Thidericus, Reyneke eller möjligen Heine.233, 234) Jmf IV nr 108.237) Johannes Flaming var Visbyköpman 1369 22/5 då han jämte fem andra köpmän på Nicolaus Velewetesskepp förde pälsverk, vax, smör och havre, för över 100 mark rigiskt, till Reval och betalde pundtull där (RevPfzI 28). 1378 förde han gods till/från Reval, värt 203 mark (RevPfz II 150). 1379 på samma trad med gods för360 mark (RevPfz II 506) och 1380 förde han varor för 15 mark till Lübeck (PfzB 1380). Rådman 1389 8/8 dåhan i Lübeck lånade ut 500 mark penningar till Reynerus de Kaluen (NStB 1389 Cyriaci, Koppe GF). Sammaår, 22/9, lånade han ut 200 mark till bröderna Nicolaus, Conradus och Hermannus de Styden i samma stad(NStB 1389 Mauricii, Koppe GF). 1390 i Februari lånade han ut 212 mark lübska penningar till JohannesHeetvelt i Lübeck (NStB 1389 Reminiscre, Koppe GF). 1392 16/10 hansedagssändebud i Lübeck (HR IV 105).Samma år återbetaldes lånet från 1389 8/8 (NStB 1389 Cyriaci, Koppe GF). 1395 14/9 erkände sig HyllegundisZobber, änka efter Lübeckborgmästaren Gotfridus Travelman, vara skyldig honom 200 mark lübskt (NStB1395 exaltationis christi, Koppe GF). I april 1396 återbetaldes lånet om 200 mark till bröderna Nicolaus,Conradus och Hermannus de Styten och Johannes Schoneberch, från 1389 22/9 (NStB 1396 misericordiadomini, Koppe GF), ett lån om 840 mark lübskt till Johannes Oldenborch, Hermannus Hylghe och Bertrammusvan Rentlyn (NStB 1396 misericordia domini, Koppe GF) och ett om 875 mark lübskt till Timme Hadewerk,Marquardus Vrigborch och Hinricus Koning (NStB 1396 misericordia domini, Koppe GF). Samtliga i Lübeck.1398 30/11 återställdes den skuld som Hyllegundis Zobber hade (NStB 1395 exaltationis christi, Koppe GF).Samma år hade han fått 2 styck lödigt silver, nämligen 9 viertung, av tyska orden som 1399 8/2 betaldes tillkompturen i Rangnith (MT s 13). 1399 24/5 fick han av orden 13 ½ ”scot” för sina vinterkläder (MT s 25). 139922/8 fick han 8 mark för en häst av ordensmästarens ”kumpan” Mathias (MT s 22). En ytterligare son tillJohannes var väl Visbyrådmannen Johannes Vlamyngh som 1414, jämte svärsonen, lübeckborgaren Engelkinus[Nachtegale], klagade hos domkapitlet i Uppsala över uteblivna hyror för hus i Visby (UUB C6 p 105v). Jmfdennes hustru, IV nr 351. Jmf också Visbyrådmannen(?) Johannes dictus Vlaming före 1299 (OsnUB IV 548),hans bror Thethardus dictus Vlaming, som troligen var Visbyrådman 1299 och dog 1302 (OsnUB IV 548, 549,Archiv für die Gescichte und Alterthumskunde Westphalens I:4 p 23), [ARNOLDV]S(?) FLAM[INCH] som dogca 1360 (GGW 513), köpmannen Clawus Flamynk 1368-1369 (HPZ 631, 824, PfzB 1369 261v, 2<strong>62</strong>v, 264v,324v), köpmannen Adam Vlamynk 1370 (PfzB 1370 p 579), köpmannen Incghe Flomynch 1379 (RevPfz II