p. 62: HEC SUNT NOMINA MILITUM ET ... - Medeltidsgotland

361) Se IV nr 291.362) Utan tvekan en broder till efterföljande:363) Lindström (AGM II s 323) anger, att de unga bröderna i franciskanerkonventet även anges som ”juvenes”,ynglingar, vilket helt bygger på denne Petrus Ottonis Juuenis. Emellertid är påståendet utan grund, då Petrusär i avsaknad av titeln broder (frater). ”Juuenis” måste i detta fall avse den latinska formen för släktnamnet”Junge”. Såväl Petrus som hans broder (IV nr 362) tillhörde alltså den gotländska Visbysläkten Junge. Jmf idenna köpmannen Andreas Yonge som 1333 20/4 betalde tull i Boston för tran, fisk och hudar, värt 15 pund(DN XIX s 660), magister Andreas Junge som 1347 var linköpingskanik och fick Ålem socken i Småland iprebende (Linköpings stifts herdaminne s 243), Visbyskepparen Lambert Junghe 1383 (PfzB, borgare i Kalmar1401, KST s 132), Visbyköpmannen och sedemera borgmästaren Hannus Jonge 1380-ca 1400 (RevPfz II1707, 1958, Koppe 1933 s 115, RA papbr nr 13), Visbyköpmannen Johan Junghe 1399 (PfzB 1399 p 143),studenten och sedemera kyrkoherden vid Vårfrukyrkan, Andreas Iohannis Iunghe (son till föregående) 1426-1433 (UnivRo I s 24, KHK bulla 1432 11/3, 1433 14/8, supplik 1433 14/8) och köpmannen Hans Jwnge som1486 11/10 1 mark 1 viertung från Visborg slott, för att han fört 3 läster gods och 2 packar kläde från Lübeck (C9 p 87). I Visby bodde naturligtvis också Petrus’ och Olauus’ far, Otto Junge. Visbyköpmannen Euart Iunghe1369-1378 (PfzB 1369 p 324, 326, 392, RevPfz I 101, RevPfz II 179) var med all sannolikhet inflyttad frånLübeck, bror till Lübeckrådmannen Albertus Junghe 1357-1363 (RL 380) och farbror till tillika LübeckrådmannenThidemannus Junge 1391-1408 och 1416-1421 (RL 430). Den sistnämnde var gift med Simon Swertingsäldsta dotter, Katarina, i hennes tredje äktenskap (Hs 771 p 216, NStB II 194:7, RL 407, RL 380). Derassonson, Euert Junge, var formellt borgare i Lübeck, men bodde i Visby långa perioder. 1465 5/7 var han svågertill Herman den Keller, då han besvärade sig hos Visbyrådet över att hans skepp — med skepparen GodschalkWestfal — inte tillåtits att resa vidare till Stockholm, trots att Olof Axelsson givit lejd (UBL X 621). S å, 2/8,försvarade sig Visbyrådet mot anklagelserna att sekvesterat skeppet, lastat med salt och äpplen, och förklaradeatt det skulle avsegla mot Stockholm samma dag (UBL X 632). Ytterligare detta år, 29/9, förklarade ErikAxelsson, att det inte var Visbyrådets fel att Westfal och skepp kvarhållits. Det var Axelsson själv som utfärdatförbudet (Bidrag III 81). 1469 köpte han fastigheten Schlusselboden 200 i Lübeck, vilken han försålde redanåret därpå (Mar-Q s 246), då han kanske slutgiltigt överflyttade till Visby. 1470 10/3 sålde han och HansBretseke i Lübeck sin holk ”Christoffer” (till Gotskalk Westfal? UBL XI 558). Han avled i Visby 1474 20/9 ochbegravdes vid Vårfrukyrkan (GGW 303). En Jochim Junge var borgare i Visby 1685-1700 (Taxl, MeSt 71 s362).364) Fadern(?) IV nr 273.366) Hon var förmodligen modern till den ”Dominus Johannes Thordonis de Wiisby” som 1395 inträdde vidden juridiska fakulteten vid universitetet i Prag (KÅ 1929 s 292) och vilken redan 1393 promoverats tillbacchalaureus vid samma universitet (KÅ 1929 s 288). Han var 1400 28/10 kanik vid domkyrkan i Linköping(SRAP II 3136) och 1433-1435 prost i Visby (KHK bulla 1433 14/8, Lreg). Förmodligen har han varit kyrkoherdevid S:t Clemens eller S:t Hans i Visby.369) 1376 8/9 tilldelades han 20 mark lübskt i testamente av sin ”avunculus”, lübeckborgaren Arnoldus deLenepe (Hs 771 p 261). I sammes nya testamente, 1380 27/9, gavs han lika mycket och Rolavus de Scheninghen10 mark lübskt (B 39). Bägge hemmahörande i Visby och angivna som ”cognatus” till Lenepe. Han är antecknadi pundtullslistorna i Lübeck 1381 då han förde gods på Bernd Zotes skepp från Lübeck till Gotland, värt 40 mark(PfzB 1381). Samma år förde han också i motsatt riktning på Peter Prams skepp en gång redan förtullat godsoch en andra varor värda 100 mark (PfzB 1381).370) Identisk med I nr 115.371) Namnet förmodligen en sammandragning av ”by den Velde”, d v s ”Hinricus bi then Velt” (jmf dock ävenbyn Beidenfleth vid Elbes mynning). Han tillhörde då en av 1200-talets mest framstående gotländska släkter,tidigast sannolikt känd med den Helgerus iuxta Campo som 1221-1223 var rådman i Münster (WUB III 173,181), dit han bör ha inflyttat från Visby. Nästa vittnesbörd är änkan(?), DOMINA LVTGARDIS DE VELDE, varssigillstamp från omkring ca 1290 som vapenbild har agnus dei. Detta indikerar starkt, att släkten varit suveräntframstående bland gotlänningar i Visby eftersom man faktiskt dristat sig att som personlig vapenbild föra sammavapen som representerade ön Gotland. Utan tvekan har Lutgards make varit medlem av Visbyrådet, ochövriga namn i släkten indikerar att han hetat Hinricus de Velde. Deras son var möjligen den (Johannes?) Veldissom 1294 25/12, jämte ryssen (och kompanjonen?) Ymake hade 1 viertungs fordran på Rigaborgaren HenricusCluiz (RS 1677). Hene vp den Velde, Visbyköpman 1368-1380 (HPZ 362, PfzB 1369 p 264, PfzB 1380), torde