D<strong>en</strong> noterade prestation<strong>en</strong> för <strong>kross</strong>ning <strong>av</strong> brun grot är <strong>av</strong>sevärt högre än detidigare prestationsnivåerna <strong>Skogforsk</strong> noterat för liknande <strong>kross</strong>ar(Nordén, 2009). Det finns två anledningar till detta dels att arbetet på terminal<strong>en</strong>i Hed<strong>en</strong>sbyn var välorganiserat <strong>med</strong> väl upplagt material, dels på att<strong>en</strong>dast det effektiva <strong>kross</strong>ningsarbetet studerades. Under <strong>en</strong> arbetsdag måste<strong>kross</strong><strong>en</strong> flyttas ett antal gånger för att separatlastar<strong>en</strong> skall nå materialet som<strong>kross</strong>as, tid<strong>en</strong> för detta arbete ingår inte i studi<strong>en</strong>. Medtar man dessa kringarbet<strong>en</strong>då prestation<strong>en</strong> beräknas, sjunker <strong>kross</strong><strong>en</strong>s prestationsnivå <strong>med</strong> uppskattningsvis20 % baserat på de observationer som gjordes under studi<strong>en</strong>.Fukthalterna mellan material<strong>en</strong> varierade <strong>en</strong> hel del och delvis orsakades dehöga fukthalterna för framför allt grot<strong>en</strong> <strong>av</strong> d<strong>en</strong> snö som täckte högarna. Ensnöfri fukthalt för grot<strong>en</strong> bör ha varit ca 50 %. Fukthalt<strong>en</strong> för stubbarna påverkadesinte i lika hög grad <strong>av</strong> snön då mycket <strong>av</strong> snön föll <strong>av</strong> vid matning<strong>en</strong> <strong>av</strong><strong>kross</strong><strong>en</strong>. På rundvedstr<strong>av</strong><strong>en</strong> låg <strong>en</strong>dast små mängder snö och d<strong>en</strong>na föll <strong>av</strong> vidlastning<strong>en</strong>.Skellefteå Kraft har ett såll och <strong>en</strong> slut<strong>kross</strong> i bränsleberedning<strong>en</strong> som mal nerdet material som inte passerar g<strong>en</strong>om siktarna på väg till pannan. Där<strong>med</strong> kanman använda något grövre roster i CBI-<strong>kross</strong><strong>en</strong>, vilket har ökat CBI-<strong>kross</strong><strong>en</strong>sproduktivitet <strong>av</strong>sevärt <strong>en</strong>ligt de som arbetar <strong>med</strong> maskin<strong>en</strong>. Detta <strong>med</strong>för atthuvuddel<strong>en</strong> <strong>av</strong> d<strong>en</strong> producerade flis<strong>en</strong> bestod <strong>av</strong> <strong>stor</strong>a flisbitar, m<strong>en</strong> bara <strong>en</strong>lit<strong>en</strong> del <strong>av</strong> flis<strong>en</strong> var större än Skellefteå Krafts eg<strong>en</strong> definition på acceptabel<strong>stor</strong>lek och detta kan man hantera i bränsleberedning<strong>en</strong>.Refer<strong>en</strong>serEdman, T. 2009. Buntning <strong>av</strong> grot <strong>med</strong> lastbilsmonterad utrustning. SLU, Inst.f. Skogshushållning, Arbetsrapport 251.Nordén B. 2009. Sammanställning <strong>av</strong> studier på <strong>kross</strong>ar och flisare 2007–2009.St<strong>en</strong>cil, <strong>Skogforsk</strong>.6<strong>Krossning</strong> <strong>av</strong> <strong>skogsbränsle</strong> <strong>med</strong> <strong>en</strong> <strong>stor</strong> <strong>kross</strong> – En studie <strong>av</strong> CBI 8400 hos Skellefteå kraft
Arbetsrapporter från <strong>Skogforsk</strong> fr.o.m. 2009År 2009Nr 699Nr 670Almqvist, C., Eriksson, M. & Gregorsson, B. 2009. Cost functions for variable costs ofdiffer<strong>en</strong>t Scots pine breeding strategies in Swed<strong>en</strong>. 12 s.Andersson, M. & Eriksson, B. 2009. HANDDATORER MED GPS. För användning vidröjningsplanläggning och röjning. 25 s.Nr 671 St<strong>en</strong>er, L.G. 2009. Study of survival, growth, external quality and ph<strong>en</strong>ology in a beechprov<strong>en</strong>ance trial in Rånna, Swed<strong>en</strong>. 12 s.Nr 672 Lindgr<strong>en</strong>, D. 2009. Number of poll<strong>en</strong> in polycross mixtures and mating partners for fullsibs for breeding value estimation. 15 s.Nr 673 Bergkvist, I. 2009. Integrerad <strong>av</strong>verkning <strong>av</strong> grotbuntar. 21 s.Nr 674 Rosvall, O. 2009. Kompletterande strategier för det sv<strong>en</strong>ska förädlingsprogrammet. 26 s.Nr 675 Arlinger, J., Barth, A. & Sonesson, J. 2009. Förstudie om informationsstandard förstå<strong>en</strong>de skog. 21 s.Nr 676 Nordström, M. & Möller J. J. 2009. D<strong>en</strong> skogliga digitala kedjan – Fas 1. 38 s.Nr 677 Möller J.J., Hannrup, B., Larsson, W., Barth, A. & Arlinger, J. 2009. Ett system förberäkning och geografisk visualisering <strong>av</strong> <strong>av</strong>verkade kvantiteter <strong>skogsbränsle</strong> baserat påskördardata. 36 s.Nr 678 Enström, J. & Winberg, P. 2009. Systemtransporter <strong>av</strong> <strong>skogsbränsle</strong> på järnväg. 27 s.Nr 679Nr 680Nr 681Nr 682Nr 683Nr 684Iwarsson Wide, M. & Belbo, H. 2009. Jämförande studie <strong>av</strong> olika tekniker för <strong>skogsbränsle</strong>uttag.– Skogsbränseluttag <strong>med</strong> Naarva-Grip<strong>en</strong> 1500-40E, Bracke C16.A ochLogMax 4000, Mellanskog, Färila. 43 s.Iwarsson Wide, M. 2009. Jämförande studie <strong>av</strong> olika metoder för <strong>skogsbränsle</strong>uttag.Metodstudie – uttag <strong>av</strong> mass<strong>av</strong>ed, helträd, kombinerat uttag samt knäckkvistning italldominerat bestånd, Sveaskog, Askersund. 25 s.Iwarsson Wide, M. 2009. Teknik och metod Ponsse EH25. – Trädbränsleuttag <strong>med</strong>Ponsse EH25 i kraftledningsgata. 14.Iwarsson Wide, M. 2009. Skogsbränsleuttag <strong>med</strong> Bracke C16. – Bränsleuttag <strong>med</strong> BrackeC16 i tall respektive barrblandskog. 14 s.Thorsén, Å. & Tosterud, A. 2009. Mer effektiv implem<strong>en</strong>tering <strong>av</strong> FoU-resultat. – Enintervjuundersökning bland <strong>Skogforsk</strong>s intres<strong>en</strong>ter. 58 s.Rytter, L., Hannerz, M., Ring, E., Högbom, L. & Wesli<strong>en</strong>, J.-O. 2009 Ökad produktion iSv<strong>en</strong>ska kyrkans skogar – Med hänsyn till miljö och sociala värd<strong>en</strong>. 94 s.Nr 685 Bergkvist, I. 2009. Skördar<strong>stor</strong>lek och metod i förstagallring <strong>av</strong> tall och gran – studier <strong>av</strong>prestation och kvalitet i förstagallring. 29 s.Nr 686 Englund, M. 2009. Röststyrning <strong>av</strong> aggregatet på <strong>en</strong> <strong>en</strong>greppsskördare – En Wizard ofOz-studie. 32 s.Nr 687 Lindgr<strong>en</strong>, D. 2009. Polymix breedning with selection forwards. 14 s.Nr 688 Eliasson, L., Nordén, B. 2009. Fyra olika studier <strong>med</strong> A-grip<strong>en</strong>. 31 s.Nr 689Nr 690Nr 691Nr 692Nr 693Nr 694Nr 695Nr 696Larsson, F. 2009. Skogsmaskinföretagarnas kundrelationer, lönsamhet och produktivitet.Under bearbetning. 44 s.Jönsson, P., Löfroth, C. & Englund, M. 2009. Förarstol för stå<strong>en</strong>de arbetsställning – <strong>en</strong>pilotstudie. 12 s.Brunberg, T., Lundström, H. & Thor, M. 2009. Gallringsstudier hos SCA vintern ochsommar<strong>en</strong> 2009. 26 s.Eliasson, L. & Johannesson, T. 2009. Underväxt<strong>en</strong>s påverkan på bränsleanpassadslut<strong>av</strong>verkning – Studie från <strong>av</strong>verkning hos Sca Skog AB. 11 s.Nordén, B. & Eliasson, L. 2009. En jämförelse <strong>av</strong> ett Hugglinksystem <strong>med</strong> <strong>en</strong>traktormonterad flishugg vid flisning på <strong>av</strong>lägg. 9 s.Hannrup, B. et al., 2009. Utvärdering <strong>av</strong> ett system för beräkning och geografisk visualisering<strong>av</strong> <strong>av</strong>verkade kvantiteter <strong>skogsbränsle</strong>. 42 s.Iwarsson Wide, M. 2009. Skogsbränsleuttag i vägkanter. Prestationsstudie – uttag <strong>av</strong>Skogsbränsle i vägkant <strong>med</strong> BRACKE C16. 14 s.Iwarsson Wide, M. 2009. Skogsbränsleuttag i vägkanter. Prestationsstudie – uttag <strong>av</strong>Skogsbränsle i vägkant <strong>med</strong> ponsse dual <strong>med</strong> EH 25. 15 s.