UngKAB09 - GUPEA - Göteborgs universitet

edan innan samtalet funderade på sexuella risker. Knappt en femtedelmenar att samtalet ledde till att man efteråt tar mindre risker. Denresterande femtedelen säger att de funderat över risker men att detinte lett till några beteendeförändringar.Tabell 6.15. Gjorde samtalet att du funderade mer på om du själv tar sexuella risker?N= 2 854. Andelar i procent.Kvinnor Män AnnatJa, men det har inte påverkat hur jag gör 19 25 13Ja, och jag tar mindre risker nu 18 22 13Nej, jag funderar/de redan på sexuella risker 41 32 62Nej, och det har inte påverkat vad jag gör 22 21 12TOTALT 100 100 100Vi kan i tabell 6.15 se att kvinnor, samt de som inte kategoriserat sigutifrån kön, i större omfattning funderat på risker redan innan samtalet.Män däremot blir mer påverkade till att göra beteendeförändringarefter samtalet. Då vi jämför olika undergrupper med varandra kanvi se något liknande när det gäller ålder; de äldre i studien funderademer på risker innan, medan samtalet påverkade de yngre att förändrasitt riskbeteende.Ett bra samtal i samband med test bör innehålla en diskussion om hurman skyddar sig mot hiv och andra STI (Tikkanen, 2007). Kondomär en bra skydd mot hiv. Om den används under hela sexakten innebärden dessutom ett skydd mot andra STI. Vi ställde en fråga omkondominformation till dem som erbjöds ett samtal i samband medsitt senaste test.Vi kan se att information om kondomer finns med i ungefär hälftenav de samtal som ägt rum. Det finns stora skillnader mellan könen.Bland de personer som inte kategoriserat sig utifrån kön fick hela 75procent inte någon information om kondomer. Vad detta kan bero påär svårt att säga något bestämt om utifrån enkäten. En förklaring kanvara att dessa personer vid samtalet uppgett att det inte finns någonpenis med när de har sex. 22 När det gäller kvinnorna i studien kan vi22 Vi vet inte om respodententerna i kategorin har ett manligt könsorgan eller inte.100