Psykbryt

Recommendations

Info

”Jag låg i mitt eget blod” Vad fick dig att sluta? Mitt sista försök till att ta livet av mig. Då fick jag ett ”wake up call” och insåg att jag hade skadat min kropp alldeles för mycket för mitt eget bästa. Jag insåg att jag faktiskt förtjänar bättre. Hur gjorde du för att sluta? Jag pratade om det istället, pratade om min ångest och det som kändes svårt och sen slängde jag rakbladen. Vilken typ av problematik har du? Svår depression, olika typer av ångestproblematik, OCD (tvångssyndrom) och Borderline, som också kallas emotionellt instabil personlighetsstörning. Jag har även ett förflutet med självskadebeteende och ätstörningar. Varför började du skada dig? För att minska ångesten och känna att jag lever. Jag hade läst på internet att det skulle hjälpa mot ångest och när jag testat första gången märkte jag att det hjälpte, tyvärr. Med tiden blev det mer och mer, till slut dagligen eftersom ångesten och måendet bara blev värre. Varför fortsatte du? Jag tyckte att det hjälpte mot min ångest, jag kände mig levande och tillfreds när jag såg blodet. Men det var ju bara som jag blev lurad av demonerna, de fick mig att tro att det var det enda som hjälpte. Beskriv en dag i ditt liv när det var som värst. Jag tror det var.... Dagen då jag gjorde mitt sista självmordsförsök och låg i mitt eget blod innan jag insåg att jag behövde hjälp, på riktigt. Jag var på botten och det kändes som att jag aldrig skulle komma upp därifrån. Det var så himla mörkt. Hur ser det ut i ditt liv idag? Glädje och ångest. Upp och ner med humöret på grund av min borderline. Många pussar av min pojkvän och jag delar många skratt med nära och kära. Det är fortfarande tufft men så mycket bättre än det har varit. Vad vill du säga till alla som gör sig själva illa eller överväger att göra det? Det är inte värt det. Försök prata om det istället, försök få ut dina känslor, be om hjälp även om det är svårt. Fast i slutändan är det bara du själv som kan göra dig själv frisk. Börja med att slänga dina verktyg som du skadar dig med. Det är ett bra första steg. Det kommer antagligen att bli känslofyllt, för även om självskadebeteende är farligt så är det ofta en tröst för den som gör det. Men du måste bestämma dig för att det inte är något alternativ längre. Jag tror på dig, kan jag så kan du. Kom ihåg att självskadande inte är något att skämmas över. Du är inte ensam, våga prata. Mer om självskadebeteende Självskadebeteende är i botten ett ångestdrivet beteende som går ut på att dämpa jobbiga känslor och flytta fokus från det som är svårt att hantera psykiskt, till något fysiskt. Det innebär precis det som ordet står för; att skada sig själv. En kortsiktig lösning Att skada sig själv kan få det jobbiga att lätta för ett tag, men det är alltid, alltid en kortsiktig lösning. Det som händer i kroppen när man självskadar sig är att man får korta kickar av endorfiner, och ångesten minskar. Det hjälper kanske de första gångerna du skadar dig. Men sedan behöver kroppen ytterligare kickar för att ångesten ska lätta. Det leder till att du skadar dig mer och mer för att få de där endorfinerna. Till slut krävs det flera gånger om dagen och skadorna blir allt allvarligare. Viktigt att söka hjälp Jag fastnade för självskadandet när jag var fjorton. Jag mådde extremt dåligt och att skada mig var det enda sätt jag visste att bli kvitt ångesten. Efter fyra år av allt svårare ångest hjälpte det inte mer. Då stod 6 jag ensam och insåg hur grovt jag blivit lurad. Jag insåg aldrig på allvar hur fast jag var förrän första gången jag försökte sluta självskada. Det hade gått så fort, på bara ett år hade jag ramlat in i karusellen som bara snurrade allt fortare. Det tog mig ytterligare tre år att försöka få stopp på den. Det är så mycket lättare att hamna i ett beteende än att ta sig ur det, eftersom man inte riktigt hanterat det som är svårt, utan bara tryckt undan det. Självskada är aldrig en lösning. Oavsett hur “allvarligt” det är, så är det ett självskadebeteende. Det spelar ingen roll om du slår dig, skär dig, rispar eller bankar huvudet i väggen. Det är ett självskadebeteende oavsett om det inte syns ett dugg dagen efter eller om du har ärr kvar flera år efteråt. Vad ska jag göra? Om du lider av ett självskadebeteende finns det konkreta saker du kan göra när det blir svårt. Alla har sin egen “krislista”, men allt handlar om att stå ut och att rikta om uppmärksamheten. Krislistan hjälper dig att stå ut tills den svårhanterliga känslan sjunkit. Du kan själv fundera kring vad som ska vara med på din lista, men den vi gjort i tidningen på sida 5, får du gärna använda och inspireras av. Ångest är oftast en känsla av stark oro, sorg eller rädsla. Försök hitta känslan bakom ångesten, så är det lättare att hantera den på ett bra sätt. Om det till exempel är sorg du känner, så behöver du troligen tröst snarare än förstörelse av dig själv. Om du är rädd, så behöver du få känna trygghet, inte förstöra din kropp. Går det att bli fri? Ja, det går! Ett självskadebeteende är jämförbart med alkohol, nikotin eller droger. Det ger dig kortvariga kickar och tillfälliga lättnader från det som är svårt, men det är aldrig en långsiktig lösning. Det handlar om att hitta andra vägar, att lindra svåra känslor med sådant som är hållbart i längden. Jag har lärt mig av egen och andras erfarenhet att det går att hantera känslorna på mer konstruktiva sätt. Jag lovar att det går. Text: Elza Ardevall Källor: BUP.se, Socialstyrelsens rapport “DBT vid Borderline” 2013
Vikten är inte viktig Många tror att en ätstörning innebär att man måste vara underviktig. Men då talar man om Anorexi, en av många olika ätstörningar. De flesta som lider av en ätstörning är inte underviktiga. Det som kännetecknar en ätstörning är att man har ett mönster av stört beteende kring mat och/eller träning samt ett skevt sätt att känna och tänka kring mat och sin kropp. Ätstörningar sitter inte i vikten. Det är en psykisk sjukdom som på olika sätt kan ta sig fysiska uttryck. Det som är gemensamt för ätstörningar är att det ofta ligger mycket skam i sjukdomen och att den därför till varje pris ska döljas för omgivningen. Samtidigt kan den som är sjuk lägga stort värde i sjukdomen, och känna sig värdelös utan den, trots att vissa vet att beteendet är skadligt. Varför blir man sjuk? Varför man blir sjuk i en ätstörning är inte helt klarlagt. Vissa studier säger att genetiken spelar roll; om ätstörningar finns i släkten tenderar någon i kommande generation att bli sjuk. Det som är betydligt mer klarlagt kring varför man insjuknar är dock följande: •ett försök att få kontroll •det börjar som en bantningskur •grupptryck •ett resultat av mobbing •som ett sätt att hantera känslor Att bli frisk Det finns tyvärr ingen magisk formel för hur man blir fri(sk) från en ätstörning. Det är olika för alla. För vissa tar det lång tid och för andra går det fortare. Det vissa blir hjälpta av kanske inte fungerar för andra, dock är det alltid lättare att dela kampen med någon annan: en vuxen, en vän, ätstörningsvården eller med en egen samtalskontakt. Det är viktigt att du inte är ensam. En del klarar det på egen hand, men ofta är det lättare med hjälp, för det finns hjälp att få. Våga sök den! För att kunna bli frisk krävs det först och främst en insikt om att man har problem. Då har man öppnat första porten till att hitta hjälp. Men även om man har insikt så kan det finnas en tveksamhet till att bli frisk eftersom man trots all smärta känner en trygghet i ätstörningen. Kom ihåg: - Om du är orolig över att du är ”för frisk” för att söka hjälp - sök hjälp. Chansa inte med att “jag ska bara nå den vikten/det midjemåttet/lyckas med det och det”, för ätstörningen nöjer sig aldrig. Den är har ett enda syfte: att hålla kvar dig i det sjuka. - Den enda som kan göra dig frisk är du själv. Din omgivning kan inte förutom i extrema fall och nödsituationer tvinga dig att äta. Du måste själv lyfta gaffeln och tugga och svälja. Varje tugga kan kännas som en kamp, men den kampen är alltid, alltid värd att föra. Om du inte tänker att du är värd det, så gör det för dina vänner, för din familj, för din katt eller för att senare kunna hjälpa andra som har det lika svårt som du. Det blir lättare allt eftersom din kropp får återhämta sig och din hjärna börjar reparera sig. Mod - våga släppa taget. Det finns hur mycket fint som helst ute i världen även om ätstörningen inte låter dig se det nu. Tillit - lita på omgivningen, inte på ätstörningstankarna. Våga lita på dina föräldrar, behandlare, dina vänner eller syskon. Det du ser i spegeln är ätstörningens förvridna bild av dig själv och så länge hjärnan är i svält eller i en annan typ av ätstörning kommer du aldrig kunna se din kropp så som den faktiskt ser ut. På riktigt. Mat - massor av god mat såklart, det är du värd! Tålamod - det tar tid. Hur lång tid är svårt att säga eftersom det är olika från person till person. Men det är alltid värt den tiden. Du kommer att ha ångest. Det kommer vara fruktansvärt jobbigt, men jag lovar dig att det kommer vara värt det. Du kommer kunna bli fri, om du håller målet hårt i handen. Olika sorters ätstörningar Anorexia Nervosa innebär ett mönster där man svälter sig själv och är livrädd för att öka i vikt trots att man ofta är grovt underviktig. I sjukdomen ingår en skev kroppsuppfattning, alltså att man inte ser sin kropp så som den faktiskt ser ut utan tycker att man är överviktig. Symptom kan vara: -Ångest över vikt och viktuppgång, mat och “nyttiga/onyttiga” livsmedel. -Bortfall av mens för livmorderbärare. -Gulnad, torr, eller blå hud till följd av kyla. -Lanugobehåring; små fjun som växer på kroppen för att den inte kan hålla sig varm på egen hand då bränslet i kroppen är slut till följd av svälten. Bulimi är en förkortning av Bulimia Nervosa. Den som har Bulimi har perioder av strikt diet där man svälter kroppen och därefter en period där man hetsäter stora mängder mat eller sötsaker för att kroppen är så desperat efter mat och näring. Hetsätningsperioderna leder ofta till att man fylls av skam. Då kompenserar man sitt ätande, vanligtvis genom överdriven träning, genom att spy eller återigen en period av svält. En bulimiker kan se helt frisk ut på utsidan. Ortorexia Nervosa är en form av ätstörning som bottnar i att personen har strikta regler kring vad som är nyttigt – och onyttigt - att äta och tränar oproportionerligt mycket. Det som från början verkar vara en hälsosam kost förvandlas till en destruktiv diet med förödande konsekvenser. En person med Ortorexi kan se hälsosam ut utanpå, men inuti huvudet råder krig och kaos. Det kan handla om att du själv måste handla och laga maten för att vara säker på att den är på det sättet du anser vara nyttigt, eller att du inte får äta en speciell sak förrän du tränat x antal timmar. BED - Binge eating disorder eller på svenska: hetsätningsstörning liknar till stor del Bulimi, dock utan kompensationen. En person med BED hetsäter stora mängder mat på kort tid, och blir ofta ångestfylld och skuldtyngd efteråt. De fysiska symptomen på BED är framför allt viktuppgång till följd av de extremt stora mängderna mat. Ätstörning UNS är en ätstörning där den sjuka har symptom från flera olika slags ätstörningar eller inte passar in i de vanliga kriterierna för en specifik ätstörning. En ganska vanlig uppfattning är att ätstörning UNS inte är lika allvarligt som till exempel Anorexi. Detta stämmer inte. UNS är precis lika allvarlig och farlig som vilken annan ätstörning som helst. Text: Elza Ardevall Källor: SCFA (SCÄ), KÄTS, ätstörningar.se, bulimi.se, friskfri.se 7
Page 1 and 2: Läs receptet som får din självk
Page 3 and 4: Sex, depressioner, ätstörningning
Page 5: Medicin kan hjälpa En del som mår
Page 9 and 10: Hjärnan bakom beroendet Du kan int
Page 11 and 12: Sov bättre! Ibland kan det vara sv
Page 13 and 14: Jag vill vara jag Jag är perfekt s
Page 15 and 16: “Skulle jag vara psykiskt sjuk?

Psykbryt

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?