FYSIOTERAPI

FAKTA
SGP I SJU PUNKTER
• Patienturval: Sjukgymnastikprogrammet (SGP) på
Skånes universitetssjukhus i Lund riktar sig till patienter
med komplex, långvarig muskulo skeletal smärta som
bedöms vara påverkbar med fysioterapeutiska insatser.
Rehabiliteringen är individualiserad och kvalitetsackrediterad
enligt CARF (se faktaruta s. 22). Primärvårdsnivån
ska redan vara prövad samtidigt som interdisciplinär
smärtrehabilitering med läkare, psykolog och sjukgymnast inte
anses vara aktuellt. SGP-teamet består av patient och fysioterapeut.
Vid behov kan även anhöriga ingå.
7
• Funktionsanalys: SGP inleds med en grundlig funktionsanalys där
patientens resurser och begränsningar kartläggs. Exempelvis smärta,
rörlighetspåverkan, funktionsnedsättning, och aktivitetsbegränsningar.
Resultatet diskuteras och förankras hos vårdtagaren. Tillsammans
med patienten upprättas en rehabiliteringsplan. Den utgår från WHO:s
internationella klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder
och hälsa (ICF).
Ett mål för Sofie Hejde är att kunna ta hand om dottern
Iris utan att överväldigas av trötthet eller smärta. Här
hjälper Christina Mo till med underlaget när ett par
papper ska skrivas på.
ringsträning och att kalibrera muskelrekryteringen.
– Här har jag lärt mig att träna hela
kroppen samtidigt, det hoppade man
över tidigare, säger Sofie Hejde.
det var 2010 som sjukgymnasterna Anna
Trulsson och Karin Wikforss blev programansvariga
för SGP. Tillsammans med
övriga kollegor vid enheten startade de
kvalitetsarbetet mot CARF-ackrediteringen.
– Ackrediteringsprocessen har inneburit
en omstrukturering för oss, från
behandlingar till rehabilitering. Att sätta
aktivitetsbaserade mål, och inte enbart
struktur- och funktionsmål, utgör den
största skillnaden. Femton graders bättre
rörlighet, det är förstås bra, men vad ska
det användas till? undrar Anna Trulsson
retoriskt.
• Målstyrning: Rehabiliteringen är målstyrd eftersom patient och
fysioterapeut gemensamt upprättar mål som är SMARTa (Specifika,
Mätbara, Aktivitetsbaserat accepterade, Realistiska och Tidsavgränsade).
Dessa följs upp under och efter rehabiliteringsperioden på maximalt
sex månader.
• Innehåll: Rehabiliteringen kan till exempel innehålla träning av
sensomotorisk funktion och postural kontroll, akupunktur, kroppskännedom,
TENS och annan sensorisk stimulering. Likaså manuella
tekniker som ledmobilisering och spray-and-stretch-teknik. Individuellt
anpassade hemträningsprogram ingår alltid. Rehabiliteringen har ett
kognitivt angreppssätt där patienten görs med veten om sina tankar
och känslor kring smärtan, kroppen, rörelser och om fysisk aktivitet.
• Lärande: En lärande miljö främjas genom att fysioterapeuten tar
hänsyn till deltagarens individuella lärostil, tar till vara patientens
resurser, följer upp att patienten har förstått informationen och ger
återkoppling.
• Utvärdering: För utvärdering används en rad frågeformulär före,
under och efter rehabiliteringen. Frågorna rör allt från besvärens art
och konsekvenser till patienternas tillfredsställelse med programmets
olika delar.
• Resultat: En analys (2014) av SGP visar på goda resultat trots
patienternas komplexa problematik och långa smärtduration. Efter
i genomsnitt åtta besök hos sjukgymnast under rehabiliteringsperiodens
sex månader uppnåddes minskad smärtupplevelse, förbättrad hantering
av smärtan, ökad funktion och aktivitet i dagligt liv, samt en förbättrad
upplevelse av hälsorelaterad livskvalitet. Dessutom visar analysen
att de kvalitets förbättringar som genomförts gett en effektivare,
tillgängligare och mer patientsäker rehabilitering med hög patienttillfredsställelse.
FYSIOTERAPI 2.2016
21