FYSIOTERAPI

Text: Hilda Zollitsch Grill
Hennes forskning är knivskarp
Kjerstin Vogel har i samarbete med styckningsbranschen
kartlagt och studerat de ergonomiska
utmaningarna för styckare. Resultatet blev ett
utbildningspaket, som bland annat lär ut hur man
håller sin kniv tillräckligt vass.
kjerstin vogel har genomfört två stora
ergonomiprojekt i samarbete med företag
i styckningsbranschen, deras branschorganisation
och styckarnas fackförbund,
där hon har kartlagt riskerna och vad man
kan göra för att minimera dem. En del av
målsättningen med forskningen har varit
att ta fram resultat och verktyg som företagen
kan ha nytta av i sitt arbete. Att
forskningsresultaten har kommit till nytta
för branschen är hon särskilt stolt över.
styckningsbranschen är en av få kvarvarande
branscher med ackordsystem.
– Men insikten kommer att det inte är
så lönsamt i längden och det har vår
forskning bidragit till att visa berättar
Kjerstin Vogel.
Det hon syftar på är studieresultat som
visar att om arbetstakten är för hög så blir
styckningskvaliteten sämre och skador
och sjukskrivningar ökar. Följden blir
förstås att företagens lönsamhet minskar.
Att styckare ofta jobbar med för hög arbetstakt
visar också Kjerstin Vogels forskning.
Hon har mätt pulsen under en hel dags
styckningsarbete och satt det i relation
till konditionstest. Mer än hälften av
försökspersonerna låg över de internationella
rekommendationerna
för relativ
aerob ansträngning
(RAS).
styckare ligger i topp
när det gäller yrkesskador
enligt AFA
Försäkrings statistik.
Skärskador, besvär
från nacke, axlar, armbåge
och handled är
vanliga liksom halkolyckor på våta golv.
Att minska belastningen är centralt om
man vill minska skador och förbättra
arbetsmiljön. Genom att mäta knivskärpan
och studera hur styckarna
använder olika knivar kunde Kjerstin
Vogel visa att hanteringen har större
betydelse än knivfabrikatet. En välvässad
kniv minskar belastningen och därmed
skaderisken rejält, liksom hur man
arbetar med kniven.
– Det finns ingen systematisk utbildning
så styckarna är utlämnade åt att
lära sig det på egen hand. Vi har visat
hur viktigt det är med rätt instruktion
och stöd från början, och har tagit fram
ett utbildningspaket i ergonomi och
Sjukgymnasten Kjerstin Vogel vid disputationen.
hur man håller kniven vass på ett
effektivt sätt.
Kjerstin Vogel har forskat sedan 2009
men allt höll på att gå om intet när hon
2013 råkade ut för en allvarlig trafikolycka
under ett studiebesök i Nya Zeeland. Hon
fick flera kotfrakturer vilket krävde en lång
sjukhusvistelse. Hon fick bestående men
men som tur var inga förlamningar, berättar
hon. Numera, efter disputationen, arbetar
hon halvtid som ergonom hemma i Vara.
– Jag fick ett fantastiskt bra stöd från
KTH där jag hade min forskartjänst och
jag känner mig stolt över att jag slutförde
avhandlingen, jag hann ju fylla 60. Allt
är möjligt, ibland tar det mer tid och
kraft men det går konstaterar hon.
FOTO: PRIVAT
SYFTE
Syftet med avhandlingen är att
identifiera och utvärdera arbetsmiljöförbättringar
som styckningsföretag
och anställda styckare
i samverkan kan vidta, samt att
ge ett kunskapsbidrag som
branschen kan tillämpa i sin
arbetsmiljöutveckling.
RESULTAT
Resultaten visade att styckningsarbete är så
fysiologiskt krävande att många styckare
i studien låg över den nivå som rekommenderas
för hållbart arbete. Ökad arbetstakt
försämrar kvalitet och företagens lönsamhet
och upplevs negativt av styckarna.
Polering av knivarna i stället för att slipa
dem innebär att kniven kan bli vassare,
vilket minskar risken för belastningsskador.
TITEL
Styckares arbete: knivskarpt om hållbarhet
Kungliga Tekniska Högskolan, 2015.
Länk till avhandlingen:
http://bit.ly/1n02NIU
Länk till utbildningspaket och videofilmer:
https://www.kth.se/sth/forskning/
halso- och-systemvetenskap/ergonomi/
framtagna- verktyg/skarp-1.512937
FYSIOTERAPI 2.2016
29