FYSIOTERAPI

NYHETER
Artrosskola har fått egen kod
Klassifikation av vårdåtgärder
används i digitala journalsystem.
Från den 1 januari 2016 har artrosskola
en egen KVÅ-kod. Det underlättar
uppföljningen av artros patienter
och BOA-registrets täckningsgrad.
UPPFÖLJNING Från början användes
kodsystemet för planering av kirurgi under
förkortningen KKÅ, klassifikation av vårdåtgärd,
men det utvecklades successivt
för att passa vårdåtgärder inom öppenvården.
Bokstäverna KVÅ står för klassifikation
av vårdåtgärd och används för
att följa upp åtgärder, men också för att
stämma av resursanvändning och flöden.
KVÅ-kodsystemet samverkar med DRG,
diagnoskoderna och de KVÅ-kodområden
som berör fysioterapeutisk verksamhet
som är kopplade till ICF-systemet. Men
kodandet är frivilligt. Långt ifrån alla
landsting och kommuner har infört
KVÅ-kodningen som ett obligatorium
inom hälso- och sjukvården.
”Med en KVÅ-kod kan man
oavsett journalsystem följa
upp patienterna som
gått artrosskola.”
Att artrosskola har fått en egen kod
(GB020) innebär att det nu är enklare att
följa upp artrospatienterna. Svårigheten
med uppföljningar har tidigare varit att
inte alla journalsystem tillåter användning
av sökord som till exempel artrosskola,
vilket gjort sökningar krångliga och ibland
till och med omöjliga. Fysioterapeuter har
inte heller tillgång till slutenvårdens patientregister
på samma sätt som läkare har,
vilket förstås försvårat uppföljningar.
Med den nya KVÅ-koden för artrosskola
försvinner en del av dessa hinder.
– Med en KVÅ-kod kan man oavsett
journalsystem följa upp patienterna som
gått artrosskola, se om de hamnar i BOAregistret
och därmed bedöma registrets
täckningsgrad, säger Carina Thorstensson,
registerhållare för BOA-registret.
– Det är inte lätt att få en kod, berättar
Carina Thorstensson.
– När vi från BOA-registret tidigare
sökte själva fick vi avslag. Nu gick vi ihop
med Sveriges Arbetsterapeuter och
Svensk Ortopedisk Förening, och troligen
var det trycket från flera organisationer
som gav resultat, säger hon.
12 420
Fysioterapeuterna hade vid
års skiftet 12 420 medlemmar.
Det är nytt rekord.
Ny medicinteknik
ska rädda hjärnan
Vid en stroke tar det ofta timmar innan man via röntgen kan
se om det är en propp eller blödning. I framtiden kanske vi
får diagnosen redan i ambulansen. Forskare vid KTH har via
kliniska tester visat att bioimpedans, som används för att
mäta andelen kroppsfett, kan upptäcka skadad hjärnvävnad.
Nu ska fler tester göras på patienter med akut stroke, för att
verifiera tekniken så att den kan ge kvalitativa diagnoser.
foto: colourbox
Svenska forskare skrev bästa artikel
Forskaren Ulrika Aasa har tillsammans med medförfattarna
Björn Aasa och Lars Berglund vid Umeå universitet, samt
Peter Michaelson vid Luleå tekniska universitet, vunnit
2015 års JOSPT Excellence in Research Award för en artikel
i Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy.
KLINIKNÄRA Artikeln publicerades i februari 2015 och bygger
på en klinisk studie där 70 patienter tränat fysiskt på olika sätt
för att minska sin ländryggssmärta. Studien visade tydligt att
låg belastande träning ger bättre resultat för vardagsfunktionen,
men att både lågbelastande och högbelastande träning gav
meningsfulla förbättringar av patienternas smärtintensitet och
muskelfunktion. Forskarna betonar att träning i kombination
med utbildning om smärtfysiologi och rörelsemönster är det
bästa för denna patientgrupp.
– Att bedriva forskning på klinik är inte helt enkelt. Men vi
gjorde det ändå! Priset är bevis på att kliniknära forskning av hög
kvalitet är viktig, vi är så glada och stolta! säger Ulrika Aasa.
Priset delades ut i februari vid två ceremonier i Anaheim,
Kalifornien.
Källa: Umeå universitet
FYSIOTERAPI 2.2016
7