You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Nr 1<br />
2009<br />
En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms<br />
Gallra rätt<br />
– och tjäna mer<br />
lastbil<br />
lastbil<br />
Rekordlång<br />
Rekordlång<br />
5 sidor tips<br />
Dags att<br />
deklarera<br />
Per pluggar<br />
det digitala<br />
skogsbruket
PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER<br />
Små mått<br />
stora egenskaper<br />
770D är fl exiblast av alla beståndsgående skördare. Vill du slip-<br />
pa den traditionella beståndsgående skördarens stora begränsning? Då fi nns bara<br />
ett alternativ: John Deere 770D med 9-meterskran som också klarar ren stickvägsbaserad<br />
gallring. Den frikostiga kranlängden är förstås en fördel även när du väljer<br />
att stråkgallra. Minskad körsträcka och större utrymme för metodförbättringar är<br />
några av fördelarna. Så låt inte begränsningarna hindra dig – upplev istället möjligheterna<br />
i 770D. Hör av dig för en provkörning!<br />
John Deere Forestry AB<br />
www.deere.se
INNEHÅLL Nummer 1 2009 ������������������������������������������������������������<br />
ingår som en medlemsförmån i<br />
landets fyra skogsägareföreningar<br />
tillsammans med en bilaga från<br />
respektive förening. Vid adressändring<br />
kontakta din skogsägareförening.<br />
Södra Skogsägarna<br />
www.sodra.se<br />
0470-890 00<br />
Mellanskog<br />
www.mellanskog.se<br />
018-17 09 00<br />
Skogsägarna Norrskog<br />
www. norrskog.se<br />
0612-71 87 00<br />
Norra Skogsägarna<br />
www.norra.se<br />
090-15 67 00<br />
REDAKTION<br />
Chefredaktör och ansvarig utgivare:<br />
Pär Fornling<br />
Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö<br />
Telefon: 040-92 25 55<br />
Fax: 040-601 64 49<br />
E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se<br />
Tf redigeringsansvarig:<br />
Mikael Sylvander<br />
Box 6044, 200 11 Malmö<br />
Telefon: 040-601 64 87<br />
Fax: 040-601 64 99<br />
E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se<br />
ANNONS<br />
Birgit Emilsson<br />
Box 6044, 200 11 Malmö<br />
Telefon: 040-601 64 55<br />
Fax: 040- 601 64 49<br />
E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se<br />
Ronny Gustavsson<br />
113 92 Stockholm<br />
Telefon: 08-588 367 97<br />
Fax: 08-588 369 99<br />
E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se<br />
Annonsmaterial:<br />
annons.visk@lrfmedia.lrf.se<br />
PRENUMERATION<br />
Telefon: 040-601 63 65<br />
Fax: 040-601 63 55<br />
E-post: pren@lrfmedia.lrf.se<br />
Prenumerationspris helår<br />
(6 nummer) 295 kronor inkl moms<br />
Lösnummer 55 kronor inkl moms<br />
REDAKTIONSRÅD<br />
Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla<br />
Kjellsson, Anders Olsson, Ola<br />
Persson, Carin Bengtsson och Karin<br />
Vestlund-Ekerby.<br />
Hemsida: www.atl.nu/skog i<br />
samarbete med tidningen <strong>ATL</strong>.<br />
För ej beställt material ansvaras ej.<br />
Vi Skogsägare produceras av LRF<br />
Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.<br />
TS-upplaga 2005: 98 300<br />
Tryck: Hansaprint, Åbo<br />
Repro:LRF Media AB, Malmö<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09<br />
FOLKE����������������<br />
�����������������������<br />
EMELIE��������<br />
��������������������<br />
����������������<br />
�������������<br />
�������<br />
5 LEDARE:������������������������������<br />
6 PROFILEN:����������������������������<br />
� ��������������<br />
10 NYHETER:���������������������������<br />
� �������������������<br />
12 DEBATT: Professorn som räknar med<br />
� ���������������������������<br />
14 FORSKNING:������������������������<br />
18 EU: ���������������������������<br />
20 SKOGSSKÖTSEL<br />
� ������������������������<br />
� �������������������������<br />
�����������������������������<br />
27 TEKNIK:��������������������<br />
29 KULTUR:���������������������������� �<br />
� ���������������������<br />
32 MARKNAD:�������������������������<br />
� �����������<br />
www.atl.nu/skog<br />
��������������������������<br />
DET GÅR ÅT���������������������������<br />
��������������������������������������<br />
����������<br />
JESPER�������<br />
����������<br />
��������������������<br />
traditionella<br />
�������<br />
LENA Häll<br />
����������������<br />
�������������������<br />
�����������������<br />
�������������<br />
34 UTBILDNING:����������������������<br />
� �������������������<br />
36 NYHETER:����������������������������<br />
� ���������������<br />
38 EKONOMI:�����������������<br />
� ����������������<br />
44 UTBILDNING:������������������ �<br />
� �����������������������������������<br />
46 HISTORIA:<br />
� �����������������<br />
� ������������������������<br />
� ������������<br />
53 NAMN & NYTT:<br />
� �������������������� �<br />
� ������������<br />
54 KRÖNIKA:<br />
� ��������������������� �<br />
� ������������<br />
Omslagsfoto: Pär Fornling<br />
��������������<br />
3
Terminatorservice<br />
WOOD-TERMINATOR<br />
P OWERTEAM SWEDEN<br />
Energiflismarknaden söker driftiga entreprenörer<br />
och maskinförare till en av sveriges mest expansiva bransch!<br />
Kontakta oss på Terminatorservice så hjälper vi dig hela vägen.<br />
Arbete - Leveransavtal - Maskin och finansiering.<br />
Modell T10EL<br />
Mus-Max T9XLC containertömmande<br />
Mus-Max T9XLC flishugg<br />
för traktordrift, med högtippande<br />
containertömning<br />
Mus-Max T9XL flishugg<br />
för traktordrift och flisning<br />
direkt i transportcontainer.<br />
MusMax T9XLC containertömmande<br />
med T10:ans huggteknik samt ett helt nytt<br />
chassi byggd på fackverkskonstruktion,<br />
för tuffa körförhållanden.<br />
MusMax T10FL för flisning direkt i separat<br />
container!<br />
Ökat vridmoment som ger dig jämnare<br />
flisfragment vid körning av grot,<br />
okvistad stamved eller rundvirke!<br />
En vinnande kombination som ger bättre och<br />
energitätare flis med högre megawattinnehåll<br />
som dessutom innebär lägre transportkostnader.<br />
Med våra flishuggar får du flexibilitet i framtagningen av den fraktion<br />
din uppdragsgivare söker.<br />
Sönderdelar alla rena träprodukter såsom grot, rundved och sågverksspill<br />
m m.<br />
Låt oss hjälpa dig att skräddarsy ditt flisekipage!<br />
Modell T10FL<br />
med sidoinmatning<br />
MusMax T10 en av marknadens<br />
mest effektiva flishuggar<br />
med oslagbar kapacitet!<br />
Modell T10FL<br />
Nyhet!<br />
Patenterat skrotkörningsskydd som skyddar<br />
huggen för främmande material!<br />
Mus-Max T10E elevatorhugg<br />
Fabrik, Österrike Försäljning/Tillverkning/Information<br />
Södra Sverige<br />
Norra Sverige<br />
Terminatorservice<br />
Försäljning:<br />
Lars Johansson 0707-68 41 14<br />
Försäljning/Service:<br />
Funck Oil AB<br />
Landtechnik Urch GmbH.<br />
Oberer Markt 8<br />
WOOD-TERMINATOR<br />
P OWERTEAM SWEDEN<br />
Karin Zabel<br />
Robert Fichtinger<br />
0707-68 41 18<br />
0707-68 41 13<br />
Magnus Funck<br />
Mikael Funck<br />
0705-84 88 65<br />
0705-76 69 27<br />
AT-8522 Groß St. Florian<br />
Tel 0515-72 89 09. Fax 0515-72 89 03<br />
www.mus-max.at<br />
E-post: info@terminatorservice.se<br />
www.terminatorservice.se
Förvirrande färd mot målen LEDAREN<br />
Det ska va gött å leva annars kan det kvitta.<br />
Den jordnära visdomen om livet lanserades av Galenskaparna i något revynummer för ett<br />
okänt antal år sedan. De glada göteborgarna har kanske inte så mycket att göra med skogen<br />
(frånsett möjligen ett stråk av galenskap hos myndigheten). Men det behövs lite revy-känsla bland<br />
träden: Det ska va gött med skogsbruk annars kan det kvitta.<br />
ÄNTLIGEN HAR Skogsstyrelsen tagit fram en offensiv prognos över vad som är möjligt att<br />
producera och avverka (se sidan 36). Och myndigheten börjar tala om ett konkret mål för produktionen<br />
för fram tiden. Läget i dag är att man stakat ut ett antal delsträckor med någorlunda tydliga mål (framför<br />
allt då det gäller föryngringar) men det blir förvirrande när både flera etapper och slutmålet bäddas in i<br />
ett dunkelt dis.<br />
Det blir en obalans gentemot miljömålet, vilket är tydligt som en gps-navigering. Nu går färden mot<br />
de ytterligare 900 000 hektar skogsmark som riksdagen beslutat ska skyddas av naturvårdsskäl. Och<br />
även i övrigt är myndigheten påtagligt engagerad och flyttar gärna fram positionerna. Det går så långt<br />
att man gärna trixar med gps-programmeringen för att höja ambitionen: Trots att det är en bra bit kvar<br />
till riksdagens mål bidrog Skogsstyrelsen aktivt till ett förslag att höja miljömålet med ytterligare<br />
500 000 hektar. Det kan verka galet på flera sätt. Inte minst att analysen kom i efterhand.<br />
Den nu aktuella prognosen visar att det kostar uppåt 5 miljoner kubikmeter virke om året. Och<br />
skillnaden blir ännu större när man jämför med vad ett offensivt skogsbruk kan ge.<br />
Enligt analysen skiljer det 30 miljoner kubikmeter om året mellan ett passivt miljöscenario och ett<br />
aktivt produktionsscenario. Det räcker till många massaindustrier, sågverk och kraftvärmeverk!<br />
Kanske är Skogsstyrelsen dessutom för passiv i sina slutsatser, det tycker i alla fall professor Peter<br />
Lohmander (sidan 12).<br />
VISSERLIGEN är det dystra tider och krisartad stämning på flera skogsföretag, men det ska inte<br />
förväxlas med en kris för trä som råvara och material. Det behövs både för välstånd och<br />
miljö.<br />
Det finns alltså grund för ett högt produktionsmål. Frågan är bara hur vi kommer dit.<br />
Nästan allt som görs i skogen är långsiktigt och kommer efterföljande generationer till<br />
del. Priserna på skogsmark är så höga att den direkta avkastningen på skogen ofta<br />
får underordnad betydelse. För många köpare betyder jakt och ägandets glädje<br />
betydligt mer.<br />
Myndigheten kan och bör skärpa sin polisiära roll, men hugg och slag är aldrig<br />
någon garanti för välskötta föryngringar med förädlade plantor.<br />
Tyvärr går det alltid att misshushålla med skogen för att få kortsiktiga<br />
vinster. Men tack och lov går detta tvärt emot ryggradskänslan hos de allra<br />
flesta skogsägare. Det finns i stället en genuin vilja att förvalta skogen på<br />
ett klokt sätt.<br />
FÖR ATT TA VARA på den drivkraften måste det vara ”gött”, roligt<br />
och inspirerande att gå vidare mot högre mål.<br />
Kraftsamling skog är ett lysande exempel på vad som kan göras.<br />
Kampanjen andas möjligheter och framtidstro. Dessutom blir det en<br />
bekräftelse på att skog oftast kan vara riktigt roligt.<br />
Och på samma tema har Skogsstyrelsen massor att göra både i praktisk<br />
handling och i den allmänna attityden. Det är en lång resa att återskapa<br />
förtroendet hos skogsägarna och att mer utgå från möjligheterna än<br />
problemen.<br />
Ett tydligare, och väl<br />
tilltaget, produktionsmål<br />
kan vara en bra början.<br />
Pär Fornling, Chefredaktör<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09
PROFILEN<br />
Med gitarr och röjsåg<br />
Många lever med ett ben i stan och ett i<br />
skogen. En av alla dessa är Ulf Stureson;<br />
medlem i Mellanskog, musiker och skogsägare.<br />
Han fogar samman världarna i musiken.<br />
...I mossan under granarna<br />
där sprang vi kring som galna<br />
medan sommarn blev till höst<br />
för sommarbarna...<br />
Strofen kommer från Ulf Sturesons<br />
skiva ”I overkligheten”.<br />
Texten handlar om skogsgården<br />
hemma i Alfta och om lillasyster<br />
som gått bort i alltför<br />
unga år.<br />
– Det har varit lite dubbla<br />
känslor inför ansvaret att ta över<br />
gården. Man kan väl säga att jag<br />
förlikat sig med tanken mer och<br />
mer. Nu kan jag se fördelarna<br />
och blir mer intresserad av skogen<br />
för varje dag. Jag tror det<br />
händer mycket med känslorna<br />
när man får barn själv, säger<br />
Ulf Stureson när vi träffas en<br />
vintergrå dag i Stockholm.<br />
De där dubbla känslorna mellan<br />
stad och land har på något<br />
sätt funnits där hela tiden. Ända<br />
sedan Beatles; ”From me to<br />
you” öppnade fönstret på glänt<br />
mot ett annat liv.<br />
MÅNGA UTBOR, med rötterna<br />
både i staden och landet,<br />
känner säkert igen mycket i<br />
Ulf Sturesons relation till skogen<br />
– samtidigt som varje historia<br />
är unik.<br />
Här är hans berättelse:<br />
”<br />
Första gången Beatles<br />
hördes från radion hemma<br />
i Viken blev jag helt knockad.<br />
Jag var tio år och blev som<br />
besatt. Efter det ägnades nästan<br />
all min fritid åt musiken.<br />
Det var något helt annorlunda<br />
än mammas piano, Harry<br />
Belafonte och Frank Sinatra.<br />
Vi fick en rullbandspelare av<br />
pappa som gjorde att låtarna<br />
kunde spelas om och om igen.<br />
Vi byggde musikinstrument<br />
och bildade ett band som brukade<br />
spela på föräldrarnas tillställningar.<br />
Skogen och gården fanns där<br />
förstås också, alldeles naturligt.<br />
6<br />
Av Ulf Stureson/Pär Fornling<br />
Den har ju varit i släkten sedan<br />
1500-talet.<br />
Men jag var rastlös och sugen<br />
på att upptäcka världen. Jag<br />
drömde om storstan, nattliv,<br />
dekadens och glamour.<br />
I april 1977 åkte jag på språkresa<br />
till England och kom i<br />
kontakt med punken. Det var<br />
en jättekick. Fram till dess hade<br />
mycket av rock-kulturen handlat<br />
om ouppnålig arena-musik<br />
med superband som Yes och<br />
Genesis. Punken tog ner musiken<br />
på jorden. Kunde de stå på<br />
scen kändes det som om vi<br />
också kunde. Det var bara att<br />
ha lite egna låtar och köra.<br />
ETT ÅR EFTER språkresan<br />
gjorde vi vår första singel. Asidan<br />
var ganska urban och Bsidan<br />
hette ”Traktor”.<br />
Där har vi den där dubbelheten<br />
igen!<br />
Gården kom alltså med på ett<br />
hörn och så har det fortsatt, mer<br />
och mer.<br />
Det finns mycket skog, berg<br />
och sjöar i låtarna. Det är den<br />
världen jag har inne i huvudet.<br />
Det kommer alltid nya låtidéer<br />
när jag är i skogen. Dessutom<br />
har skogen gett mig ekonomiska<br />
möjligheter att ägna mig åt<br />
musiken, vilket jag är väldigt<br />
tacksam för.<br />
FÖRUT LÄNGTADE jag till<br />
stan. Nu, speciellt på våren,<br />
drömmer jag om livet på landet.<br />
Man blir visst aldrig nöjd.<br />
Jag har funderat en hel del<br />
över var jag hör hemma, vilket<br />
faktiskt kan vara bra. Inre konflikter<br />
föder kreativitet. Om<br />
man känner sig för självklar<br />
och hemma behöver man inte<br />
hålla på med sånt här.<br />
Man kan säga att hela mitt liv<br />
kretsat kring skogen och musiken.<br />
Hemma hände det att jag<br />
följde med pappa ut och planterade,<br />
eller körde röjsåg. Det<br />
var inte några jättekul utflykter.<br />
Nu, många år senare, är det en<br />
skön avkoppling. Det är kul att<br />
köra motorsåg och jag funderar<br />
på att göra en större manuell<br />
gallring.<br />
JAG HAR GÅTT en LRF-kurs<br />
om skogsskötsel för folk i stan<br />
och funderar på att aktivera<br />
mig ännu mer. Det känns som<br />
att vi skogsägare sitter på väldiga<br />
möjligheter och det vore<br />
roligt att ta ett steg till.<br />
Min farfars far var inne på<br />
samma linje och försökte starta<br />
ett sågverk som olyckligtvis<br />
brann ner.<br />
I dag finns kanske möjligheterna<br />
kring energi, pellets, eller<br />
någon helt annan variant.<br />
Man kan ju reflektera över att<br />
locket i min favoritgitarr är av<br />
granträ. Det är en älskvärd förädling.<br />
En annan koppling mellan<br />
mina två världar är likheten<br />
mellan musikskapande och<br />
skogsskötsel.<br />
Att skriva text och musik<br />
handlar ju också om att vårda<br />
bra idéer och gallra bort de dåliga.<br />
Först kanske man väljer<br />
vilken typ av skog eller låt det<br />
ska bli. Gran eller tall? Vilket<br />
Beatles var inkörs-<br />
porten till musiken för<br />
Ulf Stureson.<br />
verkar komma upp lättast?<br />
Det är bra med någon slags<br />
linje, en känsla för vad som<br />
funkar ihop.<br />
Man sätter en massa plantor,<br />
sen måste man röja och därefter<br />
gallra för att det inte bara ska<br />
bli massaved och klentimmer.<br />
Det blir ingen bra skog om allt<br />
får växa fritt. Inte heller blir det<br />
en bra låt om den är överlastad<br />
med för många idéer som spretar<br />
åt olika håll.<br />
Man förädlar hela vägen.<br />
Och i bägge fallen får man<br />
hålla på med något eget. Man<br />
sår ett frö och hjälper det växa<br />
till någonting mycket större.<br />
Det är en skön känsla.<br />
NÄR DEN DÄR första singeln<br />
släpptes var jag 17 år och<br />
gick på gymnasiet i Bollnäs.<br />
Därefter fortsatte musiken<br />
med Traste Lindéns kvintett<br />
och fyra egna skivor.<br />
En av dem kom att handla en<br />
hel del om min syster. Så här i<br />
efterhand antar jag att det var<br />
en sorts terapi för att komma<br />
igenom sorgen.<br />
Några år tidigare hade dessutom<br />
min yngre bror dött.<br />
Livet förändrades och det var<br />
uppenbart att jag skulle ta över<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09
”Det finns<br />
mycket<br />
skog, berg och<br />
sjöar i låtarna.<br />
gården. Att förvalta en gammal<br />
släktgård är mycket ansvar som<br />
läggs på ens axlar. Ibland vill<br />
man bara fl y. Ibland, och allt<br />
oftare, börjar man inse vilket<br />
fantastiskt ställe det är.<br />
NU ÅKER JAG UPP till Alfta<br />
så ofta det är möjligt och leker<br />
med tanken att fl ytta dit. Vi får<br />
väl se vad som händer.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09<br />
Det hänger förstås på resten<br />
av familjen också, hustrun och<br />
de bägge sönerna. Den äldste<br />
är 12 år och precis som sin lillebror<br />
en riktig stockholmare.<br />
Man kan fundera över vilken<br />
relation de får till släktgården.<br />
Själv har jag blivit 47 år och<br />
står med ett ben i Alfta och ett<br />
i Stockholm, där jag nu bott i<br />
24 år.<br />
Kanske föds nästa skiva av kombinationen gitarr och röjsåg, hittills<br />
har Ulf Stureson gjort följande egna utgåvor; I Overkligheten<br />
(1996), Ulf Stureson (2000), Allt jag ville säja (2003), Beroende<br />
(2007).<br />
Den egna musiken går i vågor.<br />
Det var intensivt ett tag, med<br />
ett väldigt turnerande fram till<br />
mitten av 90-talet med Traste<br />
Lindens.<br />
Till slut kändes det som vi<br />
kommit till vägs ände. Efter det<br />
har jag gjort en del egna skivor<br />
och jobbar med musik på Studiefrämjandet<br />
och som inspelningsproducent,<br />
vilket är jät-<br />
teroligt. När tiden är mogen<br />
kommer det väl fl er egna skivor.<br />
Hans Lidmans ”Svartån” rinner<br />
genom ett av mina skiften<br />
hemma i Viken. Det skulle<br />
vara skönt att bygga ett enklare<br />
hus, eller en koja vid stranden,<br />
Att bo där ett tag för att skriva<br />
ihop en ny platta, med gitarr<br />
och röjsåg. ”<br />
7
NÄRINGSPOLITIK<br />
Förtroendekris för naturvården<br />
Hur mycket är bra nog? Det är<br />
vi många som undrar efter<br />
Skogsstyrelsens utspel under<br />
hösten där man utan förvarning<br />
plötsligt höjer ribban för generell<br />
hänsyn vid föryngringsavverkning<br />
från 5 till 10 procent.<br />
Hur mycket ska en enskild skogsägare<br />
spara för naturvården? Och<br />
vad är meningen med att överhuvudtaget<br />
spara för naturvården, om inte<br />
myndigheten Skogsstyrelsen eller<br />
övriga naturvårdsintressen tycker att<br />
det som görs är bra.<br />
8<br />
� � �<br />
Jag har läst en rapport från Naturvårdsverket<br />
om miljötillståndet<br />
i Sverige. Den är avsedd för en<br />
internationell publik. Där tas allt<br />
negativt fram som svenska skogsägare<br />
ibland kan göra. Skogsägare<br />
som plockar bort ”naturvårdsträd”<br />
efter avverkning, skogsägare som gör<br />
sena gallringar före slutavverkning<br />
för att ta bort höga naturvärden och<br />
skogsägare som brister i generell<br />
hänsyn.<br />
Rapporten innehåller visserligen<br />
också ett citat av mig om allt bra<br />
familjeskogsbruket gör för naturvården,<br />
men det är inklippt som ett citat,<br />
så det står det för oss och inte för<br />
Naturvårdsverket.<br />
Borde man inte kunna förvänta<br />
sig att naturvård som bygger på<br />
frivillighet från skogsägarens sida<br />
uppmuntras och uppskattas av staten?<br />
Borde det inte vara självklart,<br />
även om det nu är så att staten tycker<br />
vi borde göra ännu mera, att<br />
kommunikationen utgick från det<br />
som är positivt.<br />
Möjligen med tillägget att ”det<br />
hade varit ännu bättre om du gjort så<br />
här också”.<br />
� � �<br />
Alternativet till frivillighet är regler.<br />
Generell hänsyn är en lagstadgad<br />
skyldighet. Det hjälper inte. Det är<br />
inte tydligt nog vad som ska sparas<br />
och inte sparas.<br />
Reglerna skulle behöva tala om<br />
exakt vad som ska sparas, i vilken<br />
ordning olika trädslag och ålderskategorier<br />
ska sparas i förhållande till<br />
varandra, självklart olika beroende<br />
på vilken skogstyp det handlar om.<br />
Orimligt? Absolut.<br />
� Ur kalendern<br />
Hösten-våren: Rolf Annerberg utreder miljömålssystemet. LRF har expert i utredningen.<br />
Hösten-våren: Björn Risinger utreder möjligheten att ta bort gränsen för svårföryngrad skog<br />
med mera. Utredningen inkluderar även renbruksplaner.<br />
Hösten-våren: Skogsstyrelsen utreder system för uppföljning av frivilliga avsättningar.<br />
22 januari: Norras stämma.<br />
28–29 januari: NSF:s presidiemöte i Danmark.<br />
Våren: Regeringen lägger en områdesskyddsproposition, där vi hoppas på nya former för<br />
skogsskydd.<br />
21–24 april: Skogsnäringsvecka med många aktiviteter i Stockholm.<br />
OXEN<br />
MINILUNNARE<br />
Myreback MASKIN<br />
Box 12, 667 21 Forshaga � Tel 054-87 23 10 � www.myreback.com<br />
Alltså är frivillighet enda<br />
möjligheten att få en bra naturvård.<br />
� � �<br />
Och då är jag tillbaka där jag började.<br />
Staten måste utgå från verkligheten,<br />
ta fasta på det som görs, uppmuntra<br />
det som är bra och, om det är statens<br />
bestämda uppfattning, uppmuntra<br />
skogsägarna att göra ännu mera.<br />
Samtidigt är det viktigt att ribban blir<br />
tydlig.<br />
Hur stort intrång sammantaget<br />
förväntas en enskild skogsägare tåla<br />
utan ersättning, utan att ”pågående<br />
markanvändning avsevärt försvåras”?<br />
Enligt Skogsstyrelsen beror det på<br />
hur stora naturvärden som finns på<br />
den enskilda egendomen.<br />
Just det synsättet kan knappast<br />
vara förenligt med svensk grundlag<br />
och den rättsäkerhet som föreskrivs<br />
där.<br />
Linda Hedlund<br />
LRF Skogsägarna<br />
Gallring, vindfällen<br />
Tandem-OXEN<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09
Skogslikvidkonto – en bra början<br />
Magdalena Forsberg är flerfaldig världscupvinnare och OS-medaljör i skidskytte. Hon har erhållit Jerringpriset<br />
fyra gånger. Magdalena har även verkat som skattekonsult på revisionsbyrå samt varit programledare på TV.<br />
Hon är uppväxt på familjegården i Ullånger, vilket har bidragit till hennes stora intresse för natur och jakt.<br />
Foto: Christian Roosvall � 10721 www.bilbo.se
NYHETER<br />
Rullande kontor på väg<br />
I höstas kom Lena Häll Eriksson till Jönköping<br />
för att skapa ordning och reda.<br />
Mycket har hänt, men en nyckelfråga med<br />
frågetecken är Skogsstyrelsens försäljning av<br />
tjänster. Av Pär Fornling<br />
När vi träffar henne hemma i<br />
Norrköping är bokslutet för<br />
2008 på gång. Hon låter ganska<br />
optimistisk. De ekonomiska<br />
siffrorna blir bättre än vad<br />
hon fruktade för några månader<br />
sedan och det ska inte gå så<br />
illa som för ett år sedan.<br />
Då blev det ett minus på nästan<br />
40 miljoner kronor. Men än<br />
värre var att det inte blev ett<br />
”rent” godkännande av revisorerna.<br />
DET BLEV första signalen på<br />
ett turbulent år.<br />
� Den nya organisationen<br />
visade sig rörig och oklar.<br />
� Det var dålig koll på saker<br />
och ting.<br />
� Ingen tycktes veta vart bilar,<br />
motorsågar och annat material<br />
från försvaret hade tagit<br />
vägen.<br />
� Ekonomidirektören slutade<br />
och chefen för redovisningsenheten<br />
fick gå.<br />
� 100 personer (ungefär 10<br />
procent av personalen) har hoppat<br />
av och lämnat Skogsstyrelsen<br />
det senaste året.<br />
� Pengar från EU:s landsbygdsprogram<br />
kunde inte delas<br />
ut på grund av bristande säkerhetsrutiner.<br />
� En intern undersökning<br />
visade att bara 60 procent av<br />
personalen hade förtroende för<br />
sin närmsta chef.<br />
EN DEL AV OREDAN berodde<br />
på problemen när skogsvårdsstyrelserna<br />
lades ner och<br />
allt blev en enda myndighet.<br />
Och en del av de ekonomiska<br />
problemen berodde på att regeringen<br />
avslutade projektet<br />
”gröna jobb” (en del av arbetsmarknadspolitiken)<br />
som omsatte<br />
en miljard kronor.<br />
Likväl fick chefen sparken<br />
och Lena Häll Eriksson blev<br />
tillförordnad generaldirektör.<br />
Hon har ingen bakgrund i skogen,<br />
men lång erfarenhet från<br />
statlig förvaltning.<br />
10<br />
Hennes första bedömning<br />
var att det behövdes årliga besparingar<br />
på 50–100 miljoner<br />
kronor.<br />
– Nu handlar det inte om så<br />
mycket pengar, delvis genom<br />
att så många personer slutat.<br />
Inte minst har skogsnäringen<br />
rekryterat många tidigare medarbetare.<br />
Det måste väl skapa problem<br />
när nyckelpersoner slutar?<br />
– I vissa delar har vi brist på<br />
skogsexperter. Några personer<br />
har anställts, men vi måste fortsatta<br />
att spara och ta vara på de<br />
resurser vi har. Regionerna<br />
stöttar varandra och vi får växla<br />
upp egen kompetens genom<br />
utbildning.<br />
I dag har myndigheten runt<br />
1 000 personer anställda. Eftersom<br />
en del arbetar deltid<br />
handlar det om knappt 900 årsarbeten.<br />
UNDERSKOTTET i ekonomin<br />
beror i första hand på den<br />
så kallade uppdragsverksamheten.<br />
Det handlar om tjänster<br />
som myndigheten säljer, allt<br />
från gröna planer till inventeringar<br />
och uppdrag åt andra<br />
myndigheter. För ett par år sedan<br />
ägnades hälften av myndighetens<br />
arbetsdagar åt uppdragsverksamhet,<br />
därefter har<br />
andelen börjat krympa.<br />
Underskottet förväntas bli<br />
runt 30 miljoner kronor. Från<br />
och med i år får man inte sälja<br />
stämplingar av rotposter, vilket<br />
ytterligare anstränger ekonomin.<br />
– Vi måste få uppdragsverksamheten<br />
att gå runt och finansiera<br />
sig själv, betonar Lena<br />
Häll Eriksson.<br />
Varför ska myndigheten ägna<br />
sig åt affärer som andra<br />
företag kan erbjuda?<br />
– Vi har i dag 100 regionala<br />
kontor. För att hålla igång alla<br />
dessa behövs uppdragsverk-<br />
samheten som ett komplement<br />
till de andra uppgifterna. Det<br />
handlar med andra ord om att<br />
klara den lokala förankringen.<br />
Hur stor vinst ska verksamheten<br />
ge?<br />
– Staten får bedriva affärsverksamhet<br />
men inte tjäna<br />
pengar på den. Därför är det<br />
ingen väg för att finansiera annan<br />
verksamhet, men den ska<br />
inte heller kosta några pengar.<br />
Därför måste underskottet<br />
bort.<br />
Är det inte knepigt att ena<br />
dagen vara säljare och nästa<br />
dag polis för att kolla så lagen<br />
följs?<br />
– Det handlar om att skilja på<br />
rollerna och arbeta professionellt.<br />
Jag har inte uppfattat det<br />
här som något problem i praktiken.<br />
BASEN i organisationen är 40<br />
distrikt runt om i landet (några<br />
försvann vid årsskiftet). De<br />
sorterar under fem regioner.<br />
Dessutom finns ett par avdelningar<br />
som arbetar genom hela<br />
organisationen.<br />
Mycket är decentraliserat och<br />
på ett distriktskontor kan flera<br />
kollegor ha helt olika chefer.<br />
Lena Häll Eriksson medger<br />
att hon skulle valt en rakare<br />
organisation, men nu handlar<br />
det om att bygga vidare på vad<br />
som finns. Förändringar är i<br />
– Mitt återkommande<br />
budskap<br />
på Skogsstyrelsen<br />
handlar om tre saker.<br />
Styra, sälja, samverka,<br />
berättar Lena Häll<br />
Eriksson.<br />
alla fall på gång och tanken är<br />
att minska regionerna, kanske<br />
bara två blir kvar.<br />
För att klara den lokala förankringen<br />
ute i landet kommer<br />
man att testa mobila kontor där<br />
personalen åker runt med en<br />
husbil till förutbestämda platser.<br />
DET VANLIGA arbetet har<br />
rullat på, men Lena Häll Eriksson<br />
konstaterar att de utåtriktade<br />
debatterna på ledningsnivå<br />
stannat av en del.<br />
– Vi har varit så fruktansvärt<br />
upptagna med ordning och reda.<br />
Det har tagit all min kraft<br />
men också andras.<br />
Hon tycker flera bitar börjar<br />
falla på plats och berättar att<br />
allt militärt material är spårat.<br />
– Tack och lov finns ingen<br />
anledning att misstänka oegentligheter.<br />
Det var däremot<br />
för dålig kontoroll, inte bara<br />
här utan också hos försvaret<br />
som trodde de gett material till<br />
oss men lämnat det till andra.<br />
REKRYTERINGEN av en ny<br />
generaldirektör är i full gång.<br />
Tidigast till sommaren kan<br />
hon eller han vara på plats i<br />
Jönköping.<br />
Lena Häll Eriksson tillhör<br />
inte de 12 personer som sökt,<br />
men är inte helt avvisande om<br />
frågan skulle dyka upp.<br />
– Jag säger varken ja eller nej<br />
i det här skedet.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09
Han rekommenderar Husqvarna XP motorsågar.<br />
Och ärligt talat, vem vågar säga emot honom?<br />
För det första är han stor och stark. Han är dessutom professionell<br />
skogshuggare och vet vad han pratar om. Husqvarna motorsågar tillverkas<br />
med vevhus i robust magnesium. De är skoningslöst testade innan de<br />
får lämna fabriken. Självklart är de ergonomiskt designade för att<br />
minimera fysisk stress och ansträngning. Med TrioBrake kan<br />
kedjan bromsas antingen automatiskt genom tröghetsutlösningen<br />
eller mekaniskt med vänster- eller högerhanden.<br />
www.husqvarna.se<br />
Hjälm<br />
på köpet!<br />
VÄRDE CA 625:-<br />
HUSQVARNA 346 XP G E-TECH TRIOBRAKE<br />
Cyl. vol. 50.1 cm 3 , effekt 3.7 hk, vikt 5.1 kg, rek. svärdlängd 33–50 cm.<br />
Vid köp av motorsåg Husqvarna 346 XP medföljer en skyddshjälm utan<br />
extra kostnad. Gäller under perioden 12/1 – 28/2 2009.<br />
Rek.cirkapris inkl. moms 9.100:-<br />
Copyright © 2009 Husqvarna AB (publ). All rights reserved. Husqvarna and other product and feature marks are registered or unregistered<br />
trademarks of Husqvarna AB (publ) as displayed at www.husqvarna.com (under trademarks).
DEBATT<br />
Öka avverkningen och<br />
hjälp Sverige ur krisen<br />
deBATT. Skogen räcker till både en växande<br />
industri och mer energi. Det framhåller<br />
professor Peter Lohmander. I det här debattinlägget<br />
argumenterar han för ökade avverkningsnivåer<br />
– för ekonomin och miljöns skull.<br />
Virkesförrådet i Sverige har<br />
ökat mycket kraftigt under drygt<br />
80 år. Tillväxten har med stor<br />
marginal överstigit avverkningarna<br />
och uthålligheten i skogsbruket<br />
är absolut inte hotad!<br />
Jag anser att det är mycket<br />
viktigt för landet att den extrema<br />
förrådsökningen ifrågasätts.<br />
Ingenting talar för att<br />
detta är en vettig politik!<br />
VI HAR NÄSTAN dubbelt så<br />
mycket skog i dag som för 80<br />
år sedan! Ändå är myndigheten<br />
inte nöjd.<br />
I skogsstyrelsens pressrelease<br />
(16 december förra året) står att<br />
12<br />
SKOGSÄGARRESOR<br />
Resor för skogsägare och<br />
naturintresserade. Erfarenhet<br />
från Sverige, Finland, Norge,<br />
USA, Ryssland, Sydafrika,<br />
Kenya, Tanzania, Japan och<br />
Nepal.<br />
För 14:e gången åker vi till<br />
nordvästra USA. Washington,<br />
Oregon och Kalifornien. Enstaka<br />
platser � nns kvar på Mellanskogs<br />
resa 9-20 maj. Vandra i enorma<br />
ekosystem av Redwood, Sequoia<br />
och Douglasgran. Upplev världens<br />
största träd 1 487 m 3 , 11 m i diameter och 35 m i omkrets! Se träd<br />
över 100 m höga. Träffa amerikanska skogsägare, se ett kommersiellt<br />
ångsågverk och världens största julgransfarm m m.<br />
Mellanvästern USA 13-26 juli. Minnesota, North Dakota,<br />
Montana, Wyoming och South Dakota. Vi upplever den<br />
amerikanska naturen när den är som bäst i Rocky Mountains och<br />
Yellowstone nationalpark. Besök på rodeo, Buffalo Billmuseet,<br />
Mt Rushmore och guldgrävarbyn Deadwood. Vi lär om indiankulturen<br />
genom Mandan- och Siouxindianerna, kör över den ändlösa<br />
prärien och besöker svenskbygderna i Minnesota. Det ingår även<br />
skogsbruksbesök där vi delar våra erfarenheter med både skogsägare<br />
i USA och skogsägare på resan.<br />
Kontakta Jan Hedberg för mer information.<br />
023-172 22 • 070-671 72 22<br />
www.janhedberg.se • info@janhedberg.se<br />
”den högsta hållbara avverkningsvolymen<br />
i snitt kommande<br />
tio år ligger i intervallet<br />
95–100 miljoner skogskubikmeter<br />
per år med nuvarande<br />
förutsättningar”.<br />
Om mAN lÄSeR den rapport<br />
som en grupp vid Skogsstyrelsen<br />
och Sveriges Lantbruksuniversitetet<br />
skrivit och<br />
som skickas till regeringen<br />
(”SKA-VB 08”) finner man<br />
följande på sidan 6:<br />
”Trots de höga avverkningsnivåerna<br />
ökar det totala virkesförrådet<br />
på produktiv skogsmark<br />
från cirka 3 100 miljoner m 3 sk<br />
år 2010 till mellan 4 500 och<br />
5 300 miljoner m 3 sk år 2110.”<br />
UPPeNBARlIGeN kan vi<br />
öka avverkningen väldigt<br />
mycket mer än vad rapporten<br />
kommer fram till om vi inte<br />
kräver en sådan exempellös<br />
förrådsuppbyggnad!<br />
Det är minst sagt oklart vad<br />
Skogsstyrelsen menar med<br />
”högsta hållbara avverkningsolymen”<br />
eftersom den enligt<br />
skogsstyrelsens egna beräkningar<br />
leder till en sådan förrådsökning!<br />
mIlJÖN ÄR viktig, men är<br />
god miljö och högt virkesförråd<br />
samma sak? Svaret är nej.<br />
Ingenting pekar på att naturmiljön<br />
generellt blir ”bättre” av<br />
ett ökat virkesförråd. De djur<br />
och växtarter som vi hade i<br />
Sverige för 80 år sedan existerade<br />
trots att virkesförrådet var<br />
mycket lägre än idag. Ingenting<br />
säger att våra skyddsvärda arters<br />
existens förutsätter ett virkesförråd<br />
över 1920 års nivå.<br />
Ibland sägs, med hänsyn till<br />
växthuseffekten, att det kan finnas<br />
ett värde i att binda koldioxid<br />
i skogens virke. Detta är<br />
ett helt korrekt men alltför avgränsat<br />
faktum.<br />
I själva verket är det bra att<br />
bruka skogen med tanke på<br />
växthuseffekten (se faktaruta).<br />
HUR BÖR VI då utveckla<br />
skogsbruket, skogsindustrin<br />
och energiindustrin i Sverige?<br />
Min forskning handlar mycket<br />
om hur de olika sakerna<br />
hänger samman för bästa totalekonomin.<br />
Några av slutsatserna<br />
i beräkningsmodellerna är:<br />
4 Vi kan påtagligt minska<br />
användningen av fossila bränslen<br />
såsom kol, olja och naturgas<br />
genom att öka användningen av<br />
bränslen från skogen.<br />
Energiproduktionen från<br />
skogen kan öka med 40–50<br />
TWh (då är inte potentialen att<br />
ta vara på stubbarna medräknad).<br />
4 Vi kan samtidigt öka avverkningen<br />
i skogen högst väsentligt<br />
under mycket lång tid<br />
utan att sänka virkesförrådet<br />
under den nivå som vi hade exempelvis<br />
1980.<br />
4 Vi kan rejält expandera de<br />
olika delarna av skogsindustrin<br />
under flera decennier.<br />
Kvalitet på skogen i högsätet<br />
DEBATT. Angående artikeln<br />
om grova träd (nr 6 sidan 24).<br />
Det är inte lätt att hänga med<br />
de goda råden inför framtida<br />
resultatpolicy. Här hävdas att<br />
grova träd är bra träd. Lantbruksuniversitetetsrepresentanter<br />
förutsäger en förändring mot<br />
färre och grövre träd. Glesa gallringar<br />
i kombination med gödsling<br />
är en väg att komma dit.<br />
Tveklöst håller vi med Oriana<br />
Pfister om att juvenilved som<br />
resultat av snabb tillväxt är förkastlig<br />
för vedens kvalitet och<br />
också hennes slutsats att man<br />
håller ihop skogen i ungdomstiden<br />
och sen driver på den i<br />
turbotakt. Men innan vi har ett<br />
annat system för kvalitetsklassning<br />
än täta årsringar behövs<br />
mer på fötterna.<br />
Jag ser det som högst väsentligt<br />
att få fram skog av bra kvalitet.<br />
I övrigt ett förräntninsproblem<br />
i likhet med att tid är<br />
pengar och därför; väx, träd väx<br />
så omloppstiden går ned till 60<br />
år i stället för naturliga 90.<br />
Bo Lundberg, Gävle<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09<br />
Om CIRKA 50 åR kan vi<br />
därefter lägga oss på en skogsindustriell<br />
kapacitetsnivå som<br />
något överskrider den virkesförbrukning<br />
som vi har i dag,<br />
även om vi inte tror på att tillväxten<br />
i den nya skogen ökar<br />
(vilket den gör!). Och helt utan<br />
importerad råvara.<br />
Om vi dessutom accepterar<br />
det faktum att skogens tillväxt<br />
ALSTOR 8x8 DIESEL<br />
– en mästare i mångsidighet –<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09<br />
Det finns utrymme<br />
för betydligt fler lass från skogen.<br />
Virkesförrådets<br />
utveckling sedan<br />
1920talet, glidande<br />
5års medeltal<br />
(exklusive fjäll,<br />
fridlyst mark,<br />
militära impediment<br />
och bebyggd<br />
mark). Källa:<br />
Riksskogstaxeringen.<br />
ökar så inser vi att vi kan ha en<br />
långsiktigt uthållig kapacitet i<br />
skogsindustrin som klart överstiger<br />
dagens nivå.<br />
Givetvis medför den skisserade<br />
expansionen en kraftigt<br />
ökad sysselsättning i landet under<br />
lång tid.<br />
NU GÄlleR det Sveriges<br />
framtid. Vi måste agera koor-<br />
Flera effektfulla<br />
steg för klimatet<br />
För att motverka växthuseffekten<br />
är det bra<br />
att bruka och använda<br />
skogen. Man kan dela<br />
upp nyttan i fyra olika<br />
trappsteg.<br />
Den första<br />
koldioxideffekten:<br />
Om vi avverkar skog och använder<br />
virke för att bygga<br />
trähus och broar binder vi<br />
kol dioxiden i dessa konstruktioner.<br />
Vi flyttar alltså koldioxidlagret<br />
från skog till byggnad.<br />
Den andra<br />
koldioxideffekten:<br />
Skogsmarken frigörs i samband<br />
med avverkningen så<br />
att vi kan låta ny skog växa<br />
där.<br />
Denna nya skog kan binda<br />
ännu mer koldioxid.<br />
Om vi bara låter skogen stå<br />
kvar och inte använder den,<br />
avtar tillväxten så småningom<br />
och upptaget av koldioxid<br />
upphör.<br />
dinerat och rationellt. Vi har<br />
inte råd att misshushålla med<br />
våra naturresurser, vår industriella<br />
potential och vår arbetskraft.<br />
Vi har inte heller moralisk<br />
rätt att avstå från denna möjlighet<br />
att minska koldioxidutsläppen!<br />
Läs mer på:<br />
www.Lohmander.com<br />
En komplett<br />
skogsmaskin<br />
i litet format<br />
med en oslagbarframkomlighet<br />
i alla typer<br />
av terräng.<br />
AB ALSTOR DINGLE Tel 0524-407 45, 070-586 18 11 • www.alstor.se<br />
Den tredje<br />
koldioxideffekten:<br />
När vi efter många år river<br />
byggnaderna så använder vi<br />
det utslitna trävirket i kraftvärmeverk<br />
där det ersätter<br />
fossila bränslen.<br />
Den fjärde<br />
koldioxideffekten:<br />
Vi har även möjlighet att avskilja<br />
den koldioxid som bildas<br />
vid förbränning i kraftvärmeverken.<br />
Denna kan<br />
lagras under marken. (tekniken<br />
kallas CCS, Carbon Capture<br />
and Storage.)<br />
Den del av avverkningen<br />
som går till massa och pappersindustri<br />
genererar restprodukter<br />
i processerna (returlutar)<br />
som ger energi och<br />
därmed positiv koldioxideffekt.<br />
Pappersprodukter kan cirkuleras<br />
på marknaderna i<br />
flera år. Returpapper återanvänds<br />
och ger nytt papper.<br />
När kvaliteten efterhand blir<br />
för dålig på grund av att fibrerna<br />
slits ned, så skickas resten<br />
till kraftvärmeverken.<br />
Peter Lohmander,<br />
som skrivit<br />
debattinlägget<br />
är professor i<br />
skoglig företagsekonomi<br />
med inriktning<br />
mot ekonomisk<br />
optimering<br />
på lantbruksuniversitetet<br />
i<br />
Umeå.<br />
13
FORSKNING<br />
Timmerbilenkan lasta en extra<br />
virkestrave och sammanlagt<br />
50 procent mer virke än ett<br />
konventionellt fordon. Större<br />
lastvolym sänker kostnaderna,<br />
minskar koldioxidutsläppen<br />
och ökar trafiksäkerheten, eftersom<br />
mer virke kan transporteras<br />
med färre fordon.<br />
Räkneexemplet finns i ett nytt<br />
avsnitt på Kunskap Direkt. Det<br />
handlar om hur tillväxt och<br />
ekonomi påverkas av olika<br />
skogsvårdsåtgärder.<br />
– Räkneverktyget kan jäm-<br />
Det förutsätter bra skötsel.<br />
Ekonomin påverkas av allt<br />
från föryngringsmetod till antal<br />
gallringar.<br />
– Tillväxten är imponerande.<br />
14<br />
– Hypotesen är att vi med<br />
utökad lastvolym kan minska<br />
bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp<br />
med 20–25 procent,<br />
samtidigt som transportkostnaderna<br />
minskar, säger<br />
Claes Löfroth, Skogforsk.<br />
Fordonet är 30 meter långt<br />
och väger 90 ton. Det är utrus-<br />
föra olika åtgärder sida vid sida,<br />
säger Mats Hannerz, redaktör<br />
för Kunskap Direkt. Man kan<br />
till exempel se om det är mer<br />
lönsamt att plantera sticklingar<br />
i stället för oförädlade granplantor,<br />
eller hur tillväxten påverkas<br />
om du dikesrensar din<br />
granskog.<br />
Förutom ett räkneverktyg<br />
innehåller det nya avsnittet information<br />
om varför man utför<br />
olika skogsvårdsåtgärder.<br />
På goda marker kan den bli runt<br />
20 skogskubikmeter per hektar<br />
och år. Ibland ännu högre, säger<br />
Lars Rytter, Skogforsk.<br />
För att få hybridaspbeståndet<br />
att växa riktigt bra är det viktigt<br />
att det sköts väl.<br />
Hybridaspen är en korsning<br />
mellan svensk och nordamerikansk<br />
asp.<br />
Den passar att odla på ned-<br />
30 meter<br />
Den rekordlånga virkesbilen kör på vägarna i Norrbotten. Foto: Per Pettersson<br />
Rekordlång bil i norr<br />
På vägarna i Norrbotten rullar ett nytt virkesfordon.<br />
Genom att öka lasten är målet att<br />
både tjäna pengar och bidra till en bättre miljö.<br />
tat med fl er axlar än en traditionell<br />
timmerbil, vilket minskar<br />
slitaget på vägarna.<br />
Samtidigt förväntas också trafi<br />
ksäkerheten öka, eftersom det<br />
blir färre tunga fordon på vägarna.<br />
Virkesfordonet testkörs under<br />
tre år från en terminal i<br />
Överkalix till SCA:s sågverk i<br />
Munksund utanför Piteå.<br />
– Vi ska studera kostnader,<br />
produktion, bränsleförbrukning<br />
och miljöbelastning. Parallellt<br />
kommer vägverket att studera<br />
Vårda skogen och tjäna 70 000<br />
Aktiv skogsvård kan<br />
öka avverkningen med<br />
fem lastbilslass om året<br />
och nettointäkten med<br />
70 000 kronor.<br />
Hybridaspen är något att räkna med<br />
Redan efter 25 år kan<br />
hybridasparna vara 25<br />
meter och ha medeldiameter<br />
på 30 centimeter.<br />
Och den som vill kan pröva<br />
sina kunskaper med ett frågetest.<br />
– Vi har dessutom räknat ut<br />
effekterna på två riktiga skogsgårdar,<br />
en i Västerbotten och en<br />
i Uppland, säger Mats Hannerz.<br />
Avsnittet heter ”Kraftsamling<br />
Skog” och är en del av LRF<br />
Skogsägarnas kampanj med<br />
samma namn.<br />
www.kunskapdirekt.se/kraftsamlingskog<br />
lagda jordbruksmarker och<br />
andra bördiga marker.<br />
– Första gången man anlägger<br />
ett hybridaspbestånd<br />
kostar det en del. Men den<br />
andra generationen blir nästan<br />
gratis, eftersom rotskotten då<br />
kan nyttjas, säger Lars Rytter.<br />
www.kunskapdirekt.se, under fliken<br />
verktyg.<br />
� Del i projektet ETT<br />
Framtagandet av det nya<br />
fordonet är en del i projektet<br />
ETT (En Trave Till) där<br />
konsekvenserna av högre<br />
bruttovikter och längre<br />
virkesfordon studeras.<br />
Projektet är ett samarbete<br />
mellan Skogforsk, Vägverket,<br />
Volvo Lastvagnar, Parator,<br />
Skogsindustrierna, Holmen,<br />
SCA, Stora Enso, Sveaskog,<br />
Södra Skogsägarna, Sveriges<br />
åkeriföretag och Riksförbundet<br />
för enskilda vägar.<br />
trafi ksäkerhet, vägslitage och<br />
belastning och broar, säger<br />
Gunnar Svenson, Skogforsk.<br />
Forskare<br />
vill ha fler<br />
högstubbar<br />
Morgondagens skogar växer<br />
bättre än dagens. De kan<br />
också lagra mer kol.<br />
Men en ökad tillväxt har<br />
inte bara positiva effekter. I<br />
ett varmare klimat ökar kväveläckaget<br />
från hyggen till<br />
vattendrag och den döda<br />
veden bryts ner och försvinner<br />
snabbare.<br />
Det visar en nordisk studie<br />
där Jan Weslien, Skogforsk,<br />
medverkat.<br />
– För att motverka dessa<br />
negativa miljöeffekter bör<br />
insatser sättas in redan i dag,<br />
säger han.<br />
– Det kan handla om att<br />
öka antalet högstubbar och<br />
evighetsträd, samt att lämna<br />
mer kantzoner längs vattendrag.<br />
En annan åtgärd är att<br />
låta skogen stå lite längre än<br />
vad som är ekonomiskt optimalt.<br />
Det ger en mindre<br />
andel hyggen i landskapet.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09
FÖR UTBOR I STOCKHOLM<br />
Pub Treklövern!<br />
Mötesplats för jord- och skogsägare i huvudstan.<br />
Onsdag 4 mars Framtidens avverkning<br />
För snart 30 år sedan introducerades skördaren i Sverige. Vad händer idag? Vilka innovationer kommer? Måste<br />
skogsägare acceptera markskador eller fi nns det lösningar vid ett allt varmare klimat? Hans Eliasson, tillverkare<br />
och innovatör på Cranab samt ledamot av Norras styrelse, refl ekterar över framtiden.<br />
Tisdag 24 mars Investera i vindkraft - krångligt eller möjligt!?<br />
Behovet av förnybar energi ökar - kanske dags att satsa i vindkraft? Positivt eller negativt för bygden? Ikväll berättar<br />
Gunilla Aschan, ledamot av Södras styrelse hur du som markägare kan investera i vind och hur Södra arbetar med<br />
dessa frågor. Carl Wachtmeister, ledamot av LRFs styrelse, berättar vilka resurser LRF kan bistå med.<br />
Puben med öl och smörgåsar till försäljning öppnar 17.30, föredraget börjar kl 18.00 och pågår ungefär en timme.<br />
Vi håller till i LRF-huset Franzéngatan 6 (T-bana Stadshagen, uppgång Mariedalsvägen).<br />
Anmälan senast 2/3 resp 20/3 till: utbo@lrf.se eller 08-787 57 72. Begränsat antal platser!<br />
Boksläpp: Skogsägarens företagsbok 2009<br />
Skogsägarens företagsbok 2009 är här! Ikväll presenteras boken<br />
och det viktigaste när det gäller att förvärva-äga-överlåta en<br />
skogsfastighet. Även information om nyheter inför årets deklaration.<br />
Johan Jansson, Gunnar Hennings och Gabriel Mörner,<br />
LRF Konsult, och Sune Nilsson, Mellanskog, medverkar.<br />
10 mars kl 18 - 21<br />
Plats: LRF-huset, Franzéngatan 6 (T-bana Stadshagen)<br />
Anmälan senast 3/3 till: utbo@lrf.se eller 08-787 57 72.<br />
Begränsat antal platser!<br />
Säker Skog -<br />
Motorsågskväll<br />
Det är mycket farligt att använda motorsåg utan rätt kunskap<br />
och skyddsutrustning. Lär dig mer om skötsel och säker motorsågning<br />
av utbildare från Skogsstyrelsen och personal från<br />
Carlsönerna.<br />
9 mars kl 18 - 21<br />
Plats: Carlsönerna, Upplandsgatan 31 (T-bana Odenplan)<br />
Pris: 150 kr (inkl moms), vilket erläggs i butiken vid kursstart<br />
Anmälan senast 2/3 till: utbo@lrf.se eller 08-787 57 72.<br />
Begränsat antal platser!<br />
Motorsågskörkort<br />
Skogsstyrelsen, Champs of Logging och Studieförbundet<br />
Vuxenskolan erbjuder kurser resp studiecirklar med möjlighet att<br />
ta motorsågskörkort. Se www.sakerskog.se och www.utbo.lrf.se<br />
för mer information!<br />
Motorsågscirklar startar bl a 7/3, 24/3, 4/4 och 14/4.<br />
Skogsbruksplan i datamiljö<br />
Med programmet pcSKOG-Gård arbetar du med din skogsbruksplan<br />
i datamiljö. Vi går igenom grundläggande funktioner för att<br />
hantera och uppdatera en skogsbruksplan. OBS! Grundläggande<br />
skogskunskap, datorvana samt programvaran krävs.<br />
27 mars och 3 april kl 09 - 16<br />
Plats: Eriksbergsgatan 8B, Östermalm i Stockholm<br />
Pris: 2850 kr<br />
Anmälan senast 18/3 till: christina.ihren@sv.se eller<br />
08-679 03 75. Begränsat antal platser!<br />
Kraftsamling Skog -<br />
Studiecirklar<br />
Bättre lönsamhet på skogsgården genom ökad skogstillväxt!<br />
Cirklar i Stockholm med omnejd startar bl a 16/2, 18/2 och 4/3.<br />
Se www.sv.se eller www.utbo.lrf.se för information om tider och<br />
anmälan! Se även www.kraftsamlingskog.lrf.se !<br />
Seminariekväll - Förädlat plantmaterial<br />
Vår seminarieserie inom Kraftsamling Skog fortsätter. Bo<br />
Karlsson, forskare vid Skogforsk, berättar om förädlat plantmaterial!<br />
Nya typer av plantor och nya trädslag! Vad är viktigt att<br />
tänka på och hur bra växer plantorna på min mark.<br />
31 mars kl 18 - 21<br />
Plats: LRF-huset, Franzéngatan 6 (T-bana Stadshagen)<br />
Pris: Medlemmar i en skogsägarförening<br />
eller LRF 100 kr, övriga 200 kr.<br />
Anmälan senast 24/3 till: christina.ihren@sv.se<br />
eller 08-679 03 75. Begränsat antal platser!<br />
Vi har utökat vårt samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (08-679 03 75). Mer information om samarbetet och<br />
aktiviteterna fi nns på www.utbo.lrf.se där hittar du även aktiviteter som genomförs senare i vår.<br />
Vårens aktiviteter presenteras även i nästa nummer av Vi Skogsägare !<br />
Har du funderingar om aktiviteterna eller andra skogliga frågor, hör gärna av dig till utbo@lrf.se eller 08-787 57 72.<br />
Varmt välkomna!<br />
Riv ur och spar!
NYHETER<br />
Dra av:<br />
Kapklingan är monterad på en klingtapp<br />
30 mm, vilket ger en överlägsen säkerhet.<br />
Utrustad med en klingbroms som stannar<br />
klingan på 6 sek. Helt start-klar med<br />
motorskydd och motorhandske CP416<br />
med vändbara stift.<br />
Elmotor: 4kW/1400 v/min.<br />
O.pris:<br />
Spänning: 380V.<br />
Kling-Ø: 700 mm.<br />
Läs mer på sidan 199 i katalog nr 59.<br />
Kombinerad kap- och klyvmaskin som<br />
klyver i 2 eller 4 bitar samtidigt som den<br />
kapar veden i önskad längd genom att<br />
klippa av den. Snabb, säker och effektiv.<br />
Kap: 17-18 m³ staplad ved på 8 timmar.<br />
Robust och pålitlig. Extremt tystgående<br />
till skillnad mot<br />
maskiner med klinga.<br />
Läs mer på sidan 200 i katalog nr 59.<br />
Ventilerad vedsäck i mycket robust och<br />
tåligt utförande. 4 st stropphandtag i<br />
toppen. UV-beständig. Max 1 ton.<br />
O.pris:<br />
Standard. Med 4 stropphandtag<br />
även i botten.<br />
Öppningsbar botten __ O.pris: 149:-<br />
Läs mer på sid 202 i katalog nr 59.<br />
16<br />
Dra av:<br />
Dra av:<br />
Bandtransportörer - 400V.<br />
Med elmotor och 100 mm band. Drivs<br />
med snäckväxelmotor komplett med<br />
motorskydd, kabel och motorhandske.<br />
Längd 5 m _______________ 4995:-<br />
Längd 7,5 m______________ 5995:-<br />
Läs mer på sidan 200 i katalog nr 59.<br />
Rättvikskapen är en lättarbetad och säker<br />
balanskap där du drar handtaget mot dig<br />
och arbetar med rak rygg. Klingan är hela<br />
tiden dold och skyddad. Med rullbord.<br />
Mycket säker och lätt-manövrerad.<br />
Ihopfällbar. 400V.<br />
Elmotor: 4 kW.<br />
Läs mer på sidan 199 i katalog nr 59.<br />
Monteras direkt på griplastarens<br />
hydraularm.<br />
En ”vinsch” (utan motor) där man<br />
utnyttjar hydraularmen som drivkälla.<br />
Består av en lintrumma och fjäderhus,<br />
omtagningslåsning och linstyrning.<br />
Vajer 20 m x Ø 5 mm.<br />
Dragkraft: 1,2 ton.<br />
Läs mer på sidan 203 i katalog nr 59.<br />
ViS1<br />
En riktig kolsänke-veranda.<br />
Svenska fönster binder<br />
massor av koldioxid<br />
Enligt forskning på<br />
Hamburgs universitet<br />
binds 12–30 ton koldioxid<br />
i det trä som används i<br />
ett genomsnittligt hushåll.<br />
I detta ingår allt från möbler<br />
till husets stomme och byggmaterial<br />
såsom träfönster<br />
Det framgår i en rapport från<br />
TMF (Trä och Möbelindustriförbundet),<br />
där man räknat ut<br />
Då Skogssällskapet säljer<br />
massaved till Finland ersätter<br />
vågen traditionell virkesmätning.<br />
– Det blir alldeles för kostsamt<br />
att hålla virkesmätare på<br />
plats. Vid industrierna kostar<br />
virkesmätningen cirka 3 kronor<br />
per kubikmeter, men i ham-<br />
att svenska träfönster binder<br />
1,65 miljoner ton koldioxid.<br />
– Trä är ett förnybart byggmaterial<br />
som fungerar som en<br />
kolsänka. Den koldioxid som<br />
binds i träet släpps ut i atmosfären<br />
först när fönstret återvinns<br />
och förvandlas till miljövänlig<br />
bioenergi genom<br />
förbränning. Trä är det i särklass<br />
miljövänligaste byggmaterialet,<br />
menar Leif G Gustafsson,<br />
vd TMF.<br />
Billigare väga än att mäta massaved<br />
narna vill virkesmätningsföreningarna<br />
ha 10–50 kronor per<br />
kubikmeter, säger Skogssällskapets<br />
virkescontroller Maria<br />
Beck-Friis till Skogsland.<br />
Vägning, som redan används<br />
i Finland, ger också snabbare<br />
betalning till virkesleverantören.<br />
LRF satsar halv miljard på fler gröna jobb<br />
Med totalt en halv miljard<br />
kronor i potten går LRF vidare<br />
med ”Kraftsamling 2010”, där<br />
skogen är en av flera delar.<br />
Det är den största enskilda<br />
satsningen LRF någonsin gjort<br />
och syftar till att ta vara på de<br />
outnyttjade resurserna hos<br />
medlemsföretagen.<br />
– Många av de affärsmöjligheter<br />
som jorden, skogen och<br />
landsbygdens miljö erbjuder<br />
används inte i dag. Genom att<br />
satsa offensivt hoppas vi kunna<br />
mildra lågkonjunkturens effekter<br />
och få fart på tillväxten i<br />
hela Sverige, säger LRF:s förbundsordförande<br />
Lars-Göran<br />
Pettersson.<br />
Pengarna ska användas till<br />
före tagarcoacher, framtidssamtal,<br />
utbildning, opinionsbildning<br />
och flera liknande aktiviteter.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09
Jakt i belysning tillåts<br />
Vildsvinsstammen har ökat<br />
drastiskt de senaste åren. I dag<br />
finns över 80 000 vildsvin och<br />
om inget görs beräknas stammen<br />
öka till omkring 200 000<br />
inom några år.<br />
För att åtgärda problemen<br />
med allt fl er vildsvin har regeringen<br />
beslutat att det från den<br />
1 februari 2009 är tillåtet med<br />
belysning vid utfodringsplatser<br />
som ger möjlighet till bättre<br />
och säkrare jakt.<br />
Vid behov blir det även möjligt<br />
med ljusförstärkning i sikten<br />
på vapnen.<br />
Dessutom ska Naturvårdsverket<br />
arbeta fram nationella<br />
förvaltningsplaner för vildsvin.<br />
Ny chef för Trälyftet<br />
I början av 2000-talet var det<br />
bara några få procent av nya<br />
flervåningshus som hade<br />
stommar av trä.<br />
I dag är det 15 procent. För<br />
Setras del handlar det om byggsystemet<br />
”Trälyftet”.<br />
Arbetet leds av Per Fredriksson<br />
som är ny affärsområdeschef<br />
för Setra Byggsystem. Han<br />
tar steget från vd för Setra<br />
Byggprodukter.<br />
– Nu går vårt arbete med<br />
Jägare får byta bössan mot pilbåge<br />
Till sommaren väntas Naturvårdsverket<br />
tillåta jakt med pil<br />
och båge. Christer Petersson,<br />
handläggare för jaktfrågor,<br />
uppger för Radio Blekinge<br />
man håller på att utforma ett<br />
tydligt regelverk kring vilket<br />
Virkesfordonen drar i<br />
snitt 5,5 liter per mil.<br />
Dagens virkesfordon drar i<br />
snitt 5,5 liter diesel per mil.<br />
Det visar en enkät från Skogforsk.<br />
Det gör att bränslet utgör<br />
35 procent av åkarens totala<br />
kostnader.<br />
Transportavståndet är den<br />
enskilda faktor som påverkar<br />
Bioraffinaderiet Domsjö Fabriker<br />
fortsätter sin utveckling<br />
och övertar Utansjö Industri-<br />
Per Fredriksson<br />
är ny affärsområdeschef<br />
för Setra Byggsystem.<br />
höga trähus från utvecklingsstadiet<br />
till en kommersialiseringsfas,<br />
säger Setras koncernchef<br />
Kent Torwald.<br />
vilt som får jagas och vilken<br />
utbildning en bågjägare ska ha<br />
innan han eller hon får ge sig<br />
ut i skog och mark.<br />
Sedan tidigare är bågjakt tillåtet<br />
i både Danmark och på<br />
Åland.<br />
Bränslet 35 procent av åkarens kostnader<br />
bränsleförbrukningen mest.<br />
Vid långa transporter sjunker<br />
dieselförbrukningen per mil.<br />
Förklaringen är att andelen<br />
”lättrullade” mil på landsväg är<br />
högre än vid korta transportavstånd,<br />
som har en högre andel<br />
grusvägar.<br />
Domsjö växer och har planer på sågverk<br />
område. Möjligheterna att på<br />
sikt bygga sågverk på platsen<br />
utreds.<br />
”Att det finns så<br />
mycket småskaligt<br />
samtidigt som storskaligt,<br />
gillar jag.”<br />
Anders Eckerström, vd<br />
Eckerström Skog och Maskin AB<br />
3–6 JUNI 2009<br />
I SKOGEN · NYHETER · MÖTEN · MASKINER<br />
DEMO · TEKNOLOGI · BIOENERGI · EKONOMI<br />
www.elmia.se/wood<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09 17
NYHETER<br />
EU-bidrag till skogen<br />
Staffan Norin har drygt 600 miljoner kronor i<br />
plånboken och vill gärna bli av med pengarna.<br />
För skogsägare finns många möjligheter att få<br />
ekonomiskt stöd. Av Pär Fornling<br />
Det handlar om en del av EU:s<br />
pengar för att utveckla landsbygden,<br />
där skogen kommit<br />
med på ett hörn. Det kan vara<br />
pengar för utbildning, till att<br />
anlägga ädellövskog eller att<br />
röja bestånd med högre naturvärden.<br />
Det är med andra ord<br />
landbygsutveckling i vid bemärkelse.<br />
En hel del är ganska<br />
traditionellt skogsbruk.<br />
– Vi alla inom skogsnäringen<br />
behöver tänka om och inse att<br />
vi också är en del av landsbygden,<br />
säger Staffan Norin på<br />
Skogsstyrelsen, med den nya<br />
titeln ”skogs- och landsbygdsdirektör”.<br />
TOTALT FINNS 35 miljarder<br />
kronor i potten fram till år<br />
2013. Av dessa hanterar Jordbruksverket<br />
det allra mesta,<br />
men 620 miljoner kronor delas<br />
ut av Skogsstyrelsen.<br />
Det har gått trögt i starten.<br />
Myndigheten klarade helt enkelt<br />
inte att komma igång på<br />
utsatt tid.<br />
– Vi har tappat ett år, vilket<br />
är beklagligt. Å andra sidan har<br />
vi under det här året fått igenom<br />
en del förbättringar av<br />
stöden och har inte förlorat<br />
några pengar. Den totala potten<br />
med pengar är oförändrad, säger<br />
Staffan Norin.<br />
Vad kan man då få stöd för?<br />
Några enkla svar och tydliga<br />
18<br />
Effektiva arbetshästar!<br />
Flistugg DH 608 Puma<br />
Doppstadts nya smidiga flistugg kan<br />
rotera övervagnen 270° som underlättar<br />
inmatning på trånga ytor.<br />
Staffan Norin<br />
är skogs- och<br />
landsbygdsdirektör<br />
på<br />
Skogsstyrelsen.<br />
Foto:<br />
Michael Ekstrand<br />
gränser finns inte. Grunden består<br />
i alla fall av skogliga stöd<br />
inom tre områden:<br />
� Ny ädellövskog.<br />
Den som anlägger ny ädellövskog<br />
på åker eller skogsmark<br />
kan få 20 300 kronor per hektar,<br />
inklusive stängsling. Skogsägaren<br />
får inte göra arbetet<br />
själv, men i princip kan grannar<br />
arbeta åt varandra (förutsett att<br />
arbetet faktureras ordentligt).<br />
Under 2009 hoppas Skogsstyrelsen<br />
med att också kunna<br />
ge bidrag till att röja och gallra<br />
Flistugg DH 910 Panther<br />
Effektiv flistugg. Energisnål, servicevänlig<br />
och hög kapacitet. Låg ljudnivå<br />
och riktbar kastfläkt. Även som bandgående<br />
modell.<br />
EU vill gärna ha mer ek och annat<br />
ädellöv.<br />
fram ädellöv. Hur det går med<br />
den saken återstår att se.<br />
Totalt finns 51 miljoner kronor<br />
i potten.<br />
� Utveckla skogens mångfald.<br />
Det handlar om att röja och<br />
gallra skog med lite högre naturvärden,<br />
kulturmiljö eller<br />
bättre friluftsliv. I skogsbruksplanen<br />
kan det beskrivas som<br />
bestånd med förstärkt hänsyn<br />
eller skötsel för naturvård. Totalt<br />
kan stödet uppgå till 7 000<br />
kronor per hektar. Inte heller<br />
här får man göra arbetet själv<br />
utan ska köpa tjänsten.<br />
Det finns 257 miljoner kronor<br />
i potten.<br />
� Extra pengar till snabba ansökningar...<br />
Den som är snabb med ansökningen kan ta del av ett nytt<br />
erbjudande från Jordbruksverket, som också det är en del av<br />
Landsbygdsprogrammet.<br />
I potten finns 25 miljoner kronor för utveckling av turism, mikroföretagande,<br />
livsmedelsförädling, bidrag till att ”utveckla och bevara<br />
natur och kulturarvet” och liknande verksamhet.<br />
Målet är dels att tillvarata landsbygdens resurser, dels att de blir till<br />
nytta för hela samhälllet.<br />
– Även de som bor och verkar i stan drar nytta av de resurser<br />
som skapas på landsbygden, säger Hans Karlsson som handlägger<br />
stöden.<br />
Ansökningarna ska vara inne den 17:e februari.<br />
Läs mer på www.sjv.se<br />
735 M-HD<br />
”Pick & Carry” är en specialmaskin<br />
för timmerhantering.<br />
Extremt stabil. Lastar, transporterar<br />
och staplar snabbt<br />
och smidigt på liten yta.<br />
BILLEBERGA TEL 0418–44 62 70, GÄVLE TEL 026–65 84 70<br />
ett starkt val!<br />
� Kompetensutbildning.<br />
Här kom man igång förra<br />
året. Kraftsamling skog fick 11<br />
miljoner kronor och arbetet<br />
med motorsågskörkort 7 miljoner<br />
kronor.<br />
Men också privatpersoner<br />
kan söka till olika utbildningar,<br />
förutsatt att det bygger upp<br />
kunskapen kring ett ”hållbart<br />
skogsbruk”. Vad det kan vara<br />
är en tolkningsfråga. En ren<br />
ekonomiutbildning lär inte få<br />
stöd, men pengar har delats ut<br />
till kurser i PC skog.<br />
Totalt finns 314 miljoner kronor<br />
i potten.<br />
DET FINNS många fler möjligheter<br />
att få hjälp i gränslandet<br />
mellan skog, landsbygd<br />
och jordbruk. Nyckeln ligger i<br />
att hitta idéer med bärkraft.<br />
– Vi handlägger en del och<br />
annat hör hemma hos Jordbruksverket<br />
eller länsstyrelserna.<br />
Då vill vi gärna hjälpa<br />
till att lotsa vidare. Jag hoppas<br />
på väldigt många ansökningar<br />
så att möjligheterna som EU<br />
erbjuder verkligen nyttjas, säger<br />
Staffan Norin.<br />
Skogsstyrelsen är själv med<br />
och ansöker om pengar man<br />
själv beslutar om, vilket kan<br />
verka märkligt.<br />
– För att hantera det har vi en<br />
öppen process och ett beredningsråd<br />
med forskare och<br />
andra som får ge sina synpunkter<br />
på ansökningarna, säger<br />
Staffan Norin.<br />
En första omgång ansökningar<br />
håller på att behandlas och<br />
nästa ansökningsdag är den 15<br />
juni.<br />
Se våra produkter på:<br />
www.opsystem.se<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09
Maskinkatalogen: Höst/ Vinter
SKOGSSKÖTSEL<br />
Han ser exotiska<br />
möjligheter<br />
Industrin är i världsklass, entreprenörerna<br />
effektiva och tekniken väl utvecklad. Men då<br />
det kommer till skogsvård är inte Jesper Runge<br />
imponerad över framstegen. Text & foto: Pär Fornling<br />
Vi åker längs skogsvägarna på<br />
Björnstorps ägor och tittar på<br />
fyra alternativ till den vanliga<br />
granen.<br />
� Resliga douglasgranar<br />
som syns på mils avstånd.<br />
� Täta bestånd av sitka, som<br />
växer uppåt 40 procent mer än<br />
den vanliga rödgranen.<br />
� Planteringar av hybridlärk<br />
med en omloppstid på 40 år.<br />
� Ett bestånd kustgranar<br />
(Abies grandis) där de snabbaste<br />
träden växt 30 meter på<br />
38 år.<br />
MÖJLIGEN med undantag av<br />
lärken brukar alla fyra kallas<br />
för exoter, eller främmande<br />
trädslag. Om de ska planteras i<br />
någon större skala behövs tillstånd<br />
från Skogsstyrelsen.<br />
Men frågan är hur exotiskt<br />
det behöver vara.<br />
Med lite mer målmedvetna<br />
satsningar menar Jesper Runge<br />
det kunde vara ett naturligt alternativ,<br />
om nu inte utvecklingen<br />
inom skogsskötseln stått<br />
och stampat år efter år.<br />
FÖR TIO ÅR sedan kom han<br />
från Danmark till Sverige. Jesper<br />
följde därmed i fotspåren<br />
av flera jägmästare som tagit<br />
vägen över Öresund för att förvalta<br />
skogen på större egendomar.<br />
Basen är Björnstorp och<br />
Svenstorp. Dessutom ingår<br />
Häckeberga, Skabersjö, Näsbyholm<br />
och Börringekloster.<br />
Gruppen har sedan länge samarbetat<br />
om den skogliga förvaltningen.<br />
På kontoret, där porträtten<br />
från flera generationer Gyllenkrok<br />
tittar uppfodrande från<br />
väggarna, berättar Jesper<br />
20<br />
Douglas bör stamkvistas och växa<br />
till grova dimensioner för att få<br />
fram kvalitetsvirke.<br />
Runge om sina blandade intryck<br />
av den svenska skogsnäringen.<br />
MASSA- OCH pappersindustrin<br />
är i världsklass och mekaniseringen<br />
av skogsbruket<br />
ligger långt framme.<br />
– Nettot för skogsägaren har<br />
förbättras genom att tekniken<br />
att driva fram virke från skogen<br />
hela tiden förbättrats i många<br />
små steg.<br />
– Dessa ständiga förbättringar<br />
märker jag däremot inte så<br />
mycket av när vi kommer till<br />
skogsskötsel. I alla andra branscher<br />
jagar man procentuella<br />
förbättringar varje år, men i<br />
skogen gör vi ungefär på samma<br />
sätt som man alltid har<br />
gjort.<br />
DET HANDLAR om att också<br />
i skogen ta många små steg i<br />
en ständig jakt på förbättringar,<br />
hela vägen från föryngring<br />
till röjning och gallring.<br />
Och ibland finns möjligheten<br />
att ta riktiga språng framåt.<br />
– Med exoterna kan det plötsligt<br />
handla om tvåsiffriga procenttal<br />
att tjäna med en gång.<br />
Tyvärr upplevs det inte som<br />
riktigt politiskt korrekt. Det är<br />
svårt att engagera forskarna<br />
och det finns inget riktigt driv<br />
från samhället.<br />
Visserligen har både Jesper<br />
och hans företrädare på Björnstorp<br />
planterat en hel del nya<br />
trädslag, men det återstår ändå<br />
massor av frågetecken om allt<br />
från bästa föryngringssätt till<br />
hur skogen bör skötas.<br />
Och inte minst att få fram<br />
lämpligt genetiskt material.<br />
BJÖRNSTORP LIGGER i<br />
södra Götaland och de tillgängliga<br />
plantorna är någorlunda<br />
anpassade till det klimatet.<br />
Men det är ingen naturgiven<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09
Planteringen av douglas har kommit bra<br />
genom omsorgsfullt arbete med föryngringen,<br />
där viltavskräckande medel är en viktig del för<br />
att undvika betesskador.<br />
begränsning. Jesper Runge<br />
plockar fram en bok som visar<br />
douglasgranens utbredning i<br />
Kanada.<br />
– Titta här säger han, och pekar<br />
på markeringarna för trädens<br />
utbredning. De sträcker<br />
sig långt över den väldiga kontinenten.<br />
– Inom det här området ryms<br />
klimatet för hela Sverige!<br />
Det bör med andra ord inte<br />
vara några praktiska begränsningar<br />
i att få fram plantor för<br />
i stort sett hela landet.<br />
– Den stora genetiska variationen<br />
ger dessutom fantastiska<br />
förädlingsmöjligheter.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09<br />
HISTORIEN upprepar sig när<br />
vi tittar på kartor för sitka och<br />
kustgran.<br />
Men det tillgängliga plantmaterialet<br />
har sina geografiska<br />
begränsningar.<br />
– För hybridlärken är det lite<br />
bättre beställt. Där finns en<br />
svensk förädling, mycket tack<br />
vare en engagerad och intresserad<br />
forskare. Det antyder hur<br />
mycket mer som kan göras.<br />
– Vi behöver ett bra genetiskt<br />
material för Sverige. Och vi<br />
behöver svar på en massa frågor<br />
om bästa föryngringsmetod,<br />
hur man undviker viltskador,<br />
bästa röjning, gallring<br />
De många och grova grenarna hos sitkan drar ner virkesegenskaperna,<br />
men det finns genetisk förädling mot mer<br />
finkvistiga träd.<br />
och en rad andra saker. Det gäller<br />
i synnerhet exoterna där<br />
frågetecknen är flest, men överlag<br />
behövs medel till att förbättra<br />
skogsskötseln. De inves-<br />
teringar som görs står inte alls<br />
i proportion till det enorma<br />
värde som finns i skogen och<br />
potentialen till förbättringar.<br />
Läs mer om Björnstorp �<br />
21
SKOGSSKÖTSEL<br />
Tillväxt i rekordfart<br />
Det är lite andäktigt att famna en douglasgran<br />
och låta blicken följa stammen långt upp mot<br />
molnen. Text & foto: Pär Fornling<br />
En solig vinterdag som den här<br />
syns granarna långt bort mot<br />
horisonten, som gröna utropstecken.<br />
När vi kommer närmre<br />
höjden märks också ett bestånd<br />
av den vanliga granskogen på<br />
kullens krön. Även om granen<br />
är fin märks en påtaglig skillnad.<br />
– Här på de lite sämre markerna<br />
kommer douglas till sin<br />
rätt. Vi räknar med att tillväxten<br />
är 25–50 procent mer än<br />
rödgranen, säger Jesper<br />
Runge.<br />
BESTÅNDET ÄR 66 ÅR och<br />
verkar mer än moget för avverkning.<br />
Men skenet bedrar.<br />
– Tillväxten är fortfarande<br />
hög. Träden får stå kvar ett tag<br />
till för att bli ännu grövre. Douglas<br />
har förutsättningar att ge<br />
riktigt fin virkeskvalitet med<br />
hög densitet, trots breda årsringar.<br />
– Tänk dig vilka vackra golvplankor<br />
som kan sågas av virket<br />
härifrån!<br />
22<br />
Även om här finns äldre bestånd<br />
tog alternativen till den<br />
vanliga granen ordentlig fart<br />
efter stormen 1999, som i det<br />
här området var värre än Gudrun.<br />
– Vi fick 600 hektar stormfällt,<br />
vilket gav en tankeställare<br />
om skogsskötseln. Vi planterar<br />
fortfarande vanlig gran,<br />
som är och förblir ett viktigt<br />
trädslag, men söker också alternativ,<br />
berättar Jesper Runge när<br />
vi lämnar de lite äldre träden<br />
för att titta på en av de många<br />
planteringarna av douglas.<br />
I DET TÄTA, växt-kraft-gröna,<br />
beståndet summerar han<br />
erfarenheterna om douglas.<br />
� När träden kommer upp i<br />
50-årsåldern står de stabilt,<br />
men i ungdomsåren är de<br />
stormkänsliga. Därför bör man<br />
vara försiktigt med att gallra<br />
och därmed släppa in vinden<br />
för tidigt.<br />
� Plantorna måste vara färska<br />
för att ta sig.<br />
Rotfast väntan<br />
längs vägkanten<br />
Att gallra och anlägga<br />
stickvägar är två helt<br />
olika arbetsmoment på<br />
Björnstorp. Av Pär Fornling<br />
– När vi tagit upp en väg måste<br />
skogen vänja sig vid förändringen,<br />
annars är risken stor<br />
att vi får stormskador som förstör<br />
hela beståndet, säger Jesper<br />
Runge.<br />
För träden är det en stor omställning<br />
när skördaren går<br />
fram och öppnar upp skogen<br />
för vädrets makter. Men träden<br />
längs vägkanten anpassar sig<br />
ganska snabbt till det mer utsatta<br />
läget.<br />
– Redan efter ett par växtsäsonger<br />
har ungskogen blivit<br />
mycket stabilare. Det tar längre<br />
tid för äldre träd. När granen<br />
börjar närma sig 20 meters höjd<br />
visar forskningen att det tar<br />
minst fem växtsäsonger för att<br />
bli stabilare. Och mycket tyder<br />
på att stabiliteten aldrig återuppnås<br />
när träden blivit så höga.<br />
– Därför är det bra att vara<br />
ute tidigt, men helst bör träden<br />
från stickvägen vara stora nog<br />
för att ge en del massaved.<br />
När beståndet stabiliserats<br />
görs en sedvanlig gallring med<br />
skördare som går fram längs<br />
vägen och plockar ut träd från<br />
beståndet med en lång kran.<br />
– Vi undviker att göra vägar<br />
och gallra på samma gång. Då<br />
är risken för stormskador alldeles<br />
för stor, betonar Jesper<br />
Runge.<br />
� Vårfrost, med flera graders<br />
värme på dagen och kyla<br />
på natten är ett problem.<br />
� Viltet är ett bekymmer.<br />
Plantorna måste behandlas i ett<br />
par omgångar med viltskydd.<br />
Betestrycket minskar på arealer<br />
över två hektar.<br />
� När träden närmar sig 20<br />
års ålder bör de stamkvistas<br />
upp till 6 meter för att ta vara<br />
på potentialen att få timmer av<br />
högsta kvalitet.<br />
– Etableringen är svår, men<br />
inte alltför avskräckande. Där<br />
det är möjligt sätter vi gärna<br />
douglas, summerar Jesper<br />
Runge.<br />
PROBLEMEN med allt från<br />
viltskador till stormrisken i<br />
ungdomen är inte oövervinnliga.<br />
Med forskning i kombination<br />
med svensk förädling<br />
skulle det bli ett mycket säkrare<br />
trädslag att odla.<br />
– Vi har lärt oss en hel del av<br />
egen erfarenhet, fast även om<br />
vi är relativt stora skogsägare<br />
är vi ändå små i de här sammanhangen.<br />
För att mäkta med<br />
forskning och utveckling krävs<br />
samlade resurser under lång<br />
tid, säger Jesper Runge.<br />
HYBRIDLÄRKEN någon mil<br />
bort är mer beprövad för<br />
svenska förhållanden. Beståndet<br />
anlades för tio år sedan och<br />
det börjar redan bli dags att<br />
gallra och få ut massaved eller<br />
energived. Den största planteringen<br />
är på 70 hektar och<br />
växer så det knakar.<br />
– Det här är det snabbaste<br />
trädet i ungdomsåren, men när<br />
de blir äldre har lärken svårt att<br />
En nyss<br />
upptagen<br />
stickväg.<br />
Nu får de<br />
kvarvarande<br />
lärkarna i<br />
vägkanten<br />
stabilisera<br />
sig några år<br />
innan det<br />
är dags att<br />
gallra det<br />
nu 10-åriga<br />
beståndet av<br />
lärk.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09
hålla ångan uppe. På så här bra<br />
marker kan jag tänka mig att vi<br />
kör med 40-åriga omloppstider.<br />
� Etableringen är ungefär<br />
som för vanlig gran.<br />
� Det finns svenska plantor<br />
Gödsla!<br />
(Maglehem) och nya plantager<br />
är på gång.<br />
SITKA ÄR det trädslag som<br />
efter lärken ligger närmast till<br />
att bli mer allmänt etablerad.<br />
– En av de stora fördelarna är<br />
Få 15 procents ränta.<br />
att den tål viltet relativt bra,<br />
säger Jesper Runge när vi<br />
tränger oss in i ett 24-årigt bestånd.<br />
Och möjligen kan man förstå<br />
älgarna och hjortarna! Här är<br />
väldigt kvistigt och inte så väl-<br />
Gödsling ökar tillväxten med cirka 15 m 3 /ha under en 8-årsperiod. Medelstammens diameter<br />
ökar, vilket ger dig högre virkesvärde och lägre avverkningskostnad. Rätt gödsling i rätt<br />
bestånd ger en årlig förräntning på gödslingskostnaden på 10-20 %.<br />
Med SG-systemet får du ett komplett paket med allt ifrån rådgivning till markburen gödsling<br />
med specialutrustning och GPS-baserad dokumentation. Enkelt och tryggt.<br />
Läs mer på www.sg-systemet.com eller ring Skogens Gödslings AB på 0418-765 00.<br />
Jesper Runge famnar granen grandis<br />
som planterades för 38 år sedan.<br />
Tittar vi närmre på stammen finns<br />
där små kuddar fyllda med vätska<br />
som är rena parfymen för en skogsentusiast.<br />
Det doftar friskt av kåda<br />
och växtkraft.<br />
komnande, vilket kan ha sina<br />
fördelar.<br />
– Kvistarna är förvisso ett<br />
problem för sitkagranens virkesegenskaper,<br />
men kanske<br />
kan grenarna få ett värde som<br />
bioenergi.<br />
– Detta är ett av fyra bestånd<br />
som är med i ett examensarbete<br />
på universitetet. Resultaten<br />
visar att tillväxten är 30–40<br />
procent bättre än den vanliga<br />
granen.<br />
Jesper Runge tror det kan<br />
vara en bra idé att odla sitkan<br />
gallringsfritt med omloppstider<br />
på omkring 40 år.
SKOGSSKÖTSEL<br />
En lyckad gallring<br />
börjar med röjsåg<br />
Att röja och gallra för sent och för lite blir<br />
lätt en dålig affär. Det framhåller gallringsexperterna<br />
Folke Pettersson och Staffan<br />
Jacobson i den här artikeln. Bägge arbetar<br />
på Skogforsk där man utvecklat hjälpredan<br />
”Ingvar”.<br />
Låt oss följa utboskogsägaren<br />
Bengt som har en fastighet i<br />
Svärdsjö i Dalarna. Den nya<br />
gröna skogsbruksplanen föreslår<br />
att två granbestånd ska<br />
gallras under planperioden.<br />
De har samma ålder (35 år)<br />
och höjden på det övre trädskiktet<br />
är 12 meter.<br />
Bengt lejer bort det mesta av<br />
skogsvårdsarbetet, men ett av<br />
bestånden har han röjt själv.<br />
VID EN PROMENAD genom<br />
skogen för ett par veckor sedan<br />
såg han att det var tätt mellan<br />
träden, framför allt i det område<br />
han själv hade röjt.<br />
Bengt stämmer träff med sin<br />
inspektor ute i skogen. Inspektorn<br />
uppskattar stamantalet<br />
samt slår ett antal relaskopytor<br />
för att få ett mått på grundytan<br />
i de två bestånden (grundytan<br />
är den samlade ytan av alla<br />
trädstämmar och brukar anges<br />
i kvadratmeter per hektar).<br />
� I det bestånd som Bengt<br />
själv röjt står det 2 700 stammar<br />
per hektar.<br />
Bengt minns att han var försiktig<br />
vid röjningen och sparade<br />
alla träd som såg fi na ut.<br />
� I det andra beståndet, som<br />
röjdes av en entreprenör, är<br />
stamantalet 1 700 per hektar.<br />
Inspektorn tar upp sin laptop<br />
och startar INGVAR. (Se faktaartikel<br />
här bredvid)<br />
DET STAMTÄTA beståndet<br />
hamnar en bit upp i det vita<br />
fältet, det bör alltså gallras<br />
snarast.<br />
Det glesare beståndet är kvar<br />
i det gröna fältet och bör gallras<br />
först om ungefär fem år.<br />
� Grundregeln är att ju<br />
24<br />
Staffan Jacobsson och Folke<br />
Pettersson tipsar om gallring.<br />
stamtätare bestånd desto tidigare<br />
bör gallringen sättas in<br />
eftersom upphissade trädkronor<br />
ökar risken för vind- och<br />
snöbrott.<br />
Inspektoren och skogsägaren<br />
enas om att det är lämpligt att<br />
gallra båda bestånden med 35<br />
procents uttag av grundytan.<br />
EFTERSOM MAN VILL låggallra<br />
(koncentrera uttaget till<br />
de klenare stammarna) medför<br />
denna gallringsstyrka att man<br />
tar ut 45 procent av stamantalet.<br />
Den viktiga inledningen på gallring,<br />
det kan bli en dålig affär att gå<br />
försiktigt fram.<br />
För det bestånd som Bengt<br />
röjt själv varnar inspektorn för<br />
att gallringen kommer att bli<br />
dyr och ge ett lågt netto.<br />
MEDELSTAMMEN i uttaget<br />
från den täta röjningsskogen är<br />
11,7 centimeter i brösthöjd och<br />
håller 0,040 kubikmeter (fub).<br />
Det ger en avverkningskostnad<br />
på hela 250 kronor per kubikmeter.<br />
Det hårt röjda beståndet ser<br />
betydligt bättre ut.<br />
När det är dags att gallra om<br />
fem år kommer medelstammen,<br />
enligt ”INGVARS” kalkyl att<br />
vara 14,3 centimeter i brösthöjd<br />
och hålla 0,068 kubikmeter.<br />
Därmed kan avverkningskostnaden<br />
bli kring 150 kronor.<br />
DET BÖR BLI ETT rejält netto,<br />
dels för att skogen är grövre,<br />
dels för att det blir en högre<br />
andel gagnvirke i uttaget.<br />
� Med dagens massavedspriser<br />
ger gallringen i det glesare<br />
beståndet 6 500 kronor per<br />
hektar.<br />
� Det stamtäta beståndet,<br />
som omedelbart måste gallras,<br />
ger 2 000 kronor per hektar.<br />
– Så är det, säger inspektorn<br />
lite uppgivet. Svaga eller uteblivna<br />
röjningar ger klena träd<br />
och dyra förstagallringar. Det<br />
får tyvärr många skogsägare<br />
erfara.<br />
INTE NOG med det. Kalkylen<br />
visar att Bengts egen röjning<br />
behöver gallras två gånger<br />
till innan slutavverkning.<br />
I det andra beståndet räcker<br />
det med en gallring.<br />
Det påverkar också totalekonomin.<br />
I det stamtäta beståndet kommer<br />
en större andel av den totala<br />
virkesskörden från gallring,<br />
vilket är en dyrare<br />
avverkningsform. Dessutom tar<br />
det längre tid att uppnå önskad<br />
dimension på träden i en tät<br />
skog. Omloppstiden blir längre,<br />
vilket också är negativt för ekonomin.<br />
”Svaga eller<br />
uteblivna<br />
röjningar ger klena<br />
träd och dyra<br />
förstagallringar.<br />
Det får tyvärr många<br />
skogsägare erfara.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09
VI SKOGSÄGARE 1/09<br />
För att få<br />
vägledning<br />
i gallringsskogen<br />
finns ett<br />
nytt dataprogram.<br />
Nytt dataprogram<br />
ger hjälp på vägen<br />
INGVAR (Interaktiv gallringsvariator)<br />
är ett datorbaserat beslutsstöd för analyser<br />
av olika skogsskötselstrategier.<br />
Programmet ger prognoser för hur ett<br />
skogsbestånd utvecklas över tiden.<br />
Avsikten är att det ska kunna ersätta<br />
nuvarande ”gallringsmallar”.<br />
Programmet är kopplat till en nyutvecklad<br />
beståndssimulator där alla beräkningar<br />
och framskrivningar av bestånden<br />
görs.<br />
Man kan analysera konsekvenserna<br />
av olika gallringsprogram genom att<br />
variera gallringstidpunkt, stickvägsavstånd,<br />
gallringsstyrka och gallringsform.<br />
Med utgångspunkt från detta kan<br />
man se hur skogen utvecklas fram till<br />
slutavverkning.<br />
INGVAR räknar också ut hur mycket<br />
gagnvirke och vilken medelstamvolym<br />
som faller ut vid en avverkning.<br />
Projektet har fi nansierats av Södras<br />
forskningsstiftelse och Skogforsk. I<br />
gruppen som utvecklat INGVAR ingår<br />
Staffan Jacobsson, Folke Pettersson,<br />
Ulf Sikström, Kenneth Nyström (SLU<br />
Umeå) och och Bengt Övergaard (Bitvision).<br />
Programmet hämtas gratis från<br />
Skogforsks hemsida: www.skogforsk.se eller<br />
www.kunskapdirekt.se<br />
Praktiska tips<br />
Gallring är den arealmässigt största<br />
åtgärden i svenskt skogsbruk, med<br />
uppåt 350 000 gallrade hektar om året.<br />
Och åldersklassfördelningen medför<br />
att arealen sannolikt kommer att öka<br />
ytterligare den närmaste tiden.<br />
För skogsägaren är det viktigt att utföra<br />
röjning och gallring så att bestånden<br />
får en god värdeutveckling och bra<br />
stabilitet mot vind och snö.<br />
För att få ut de bästa effekterna av<br />
röjning och gallring är det viktigt att<br />
åtgärderna sätts in i rätt tid. Röjning bör<br />
normalt utföras vid 2–3 meters höjd och<br />
första gallring då övre höjden är 12–14<br />
meter. Det är betydelsefullt att röja och<br />
gallra i rätt tid, samt att inte lämna för<br />
höga stamantal efter slutröjning.<br />
Alla skötselåtgärder under en omloppstid<br />
bör ses i ett sammanhang och<br />
inte isolerade från varandra. Tänker<br />
man sig ett skötselprogram med två<br />
gallringar så kan slutröjning till 2 000<br />
stammar per hektar vara lämpligt, och<br />
motsvarande för tre gallringar kanske<br />
2 500 stammar.<br />
Antalet stammar efter röjning får stor<br />
påverkan på framtida gallringsbehov<br />
och beståndets omloppstid.<br />
25
Succévagnen<br />
för<br />
ATV!!!<br />
Kraftigt dimensionerat<br />
ekipage med bästa köregenskap<br />
och maximal<br />
rörlighet<br />
Vagnen är fullutrustad med kran och<br />
eget hydraulaggregat. Hydrauliska<br />
stödben är standard. All hydraulik och<br />
slangdragning är inbyggd eller placerat<br />
på ett skyddat sätt för att minimera<br />
risken för yttre skador. För mindre<br />
traktorer och större ATV.<br />
För mindre<br />
traktorer<br />
Fraktfritt vid köp<br />
över 3.000:-<br />
Ring oss<br />
idag!!!<br />
Max gripvidd 1.35 m.<br />
Modell GL 34<br />
Totalbredd 1350 mm<br />
Räckvidd 3,4 m<br />
Lyftkraft: 175 kg vid 3 m<br />
Hjul: 23x10x12<br />
Höjd frontgrind: 700 mm<br />
Antal stöttor: 4 st<br />
Hyd.stödben: standard<br />
Gripklo (vidd) Runtomsv.<br />
Rotator Ja, runtomsvängande<br />
Ventil fl erspak: standard<br />
Bromsar: Nej<br />
Centrumrör: 80x80 / 90x90<br />
Lastbredd botten: 600 mm<br />
Lastbredd toppen: 1200 mm<br />
Frigångshöjd c-rör: 400 mm<br />
Vikt: 490 kg<br />
Hydraulaggregat: 6,5 hk<br />
GRIPKLO<br />
Griparea 0,08 m 2 , KG08<br />
2.900:-<br />
Griparea 0,21 m 2 , KG21<br />
4.900:-<br />
SVERIGES BÄSTA PRIS<br />
MARKNADENS BÄSTA KÖP<br />
GALLRINGSVAGN SV34<br />
HUGGARVAGN SV80<br />
Vinsch<br />
standard<br />
värde<br />
7.800:-<br />
SKOGSVAGN SV27<br />
Komplett skogsvagn med<br />
eget hydraulaggregat<br />
ROTATORER<br />
KR03 nedre fästpunkt<br />
Ø 39,5 mm 1.590:-<br />
KR07 nedre fästpunkt<br />
Ø 49,5 mm 1.990:-<br />
Moms tillkommer. Exp avg 50:-. På vissa varor tilkommer<br />
lastemballage 70:-. Viss montering kan förekomma.<br />
Bockad lyftarm<br />
för bästa<br />
geometri och<br />
styrka!!!<br />
Marknadens bästa huggarvagn<br />
i sin klass på frammarsch!!!<br />
Ett kraftigt dimensionerat ekipage<br />
med bästa köregenskaper och maximal<br />
rörlighet. Fullutrustad med hydrauliska<br />
stödben, transportlåda och vinsch som<br />
standard. All hydraulik och slangdragning<br />
är inbyggd eller placerad i ett skyddat<br />
läge för att minimera risken för yttre<br />
skador. Stabilt ekipage med låg<br />
tyngdpunkt. Mycket fri luft under vagnen<br />
för att lätt passera ev. markhinder.<br />
Finansiera Ditt köp!<br />
2166:-/mån<br />
Månadspriset gäller 8 ton vagn med kran<br />
vid avbetalning på 36 mån<br />
Hydrauliska stödben, dubbel ram och lågt placerat svänghus gör att vagnen blir<br />
mycket stabil både vid lastning och körning i skogen. Kran som lämpar sig vid<br />
gallring och massvedkörning och även att lasta och lossa större timmerstockar.<br />
29.900:-<br />
NYTT lägre pris!!!<br />
NYTT lägre pris!!!<br />
8 ton med 5,3m kran och<br />
vinsch 69.000:-<br />
9 ton med 5,3m kran och<br />
vinsch (ord. pris 76.800:-)<br />
KAMPANJ<br />
9 ton med kran.<br />
Spara...<br />
73.000:-<br />
8 ton vagn 25.400:-<br />
9 ton vagn 33.200:-<br />
Kran 5,3m inkl vinsch 49.800:-<br />
Tillbehör radiostyrd vinsch 5.900:-<br />
Ring tel 0511-242 50<br />
www.kellfri.se info@kellfri.se<br />
fax 0511-168 33 Munkatorpsgatan 6, 532 37 SKARA<br />
Dela upp din betalning!<br />
Ring 0511-242 50 så<br />
berättar vi mer!<br />
Allt detta för endast:<br />
43.000:-<br />
3.800:-<br />
Mer än varannan<br />
lantbrukare<br />
handlar redan på Kellfri.<br />
Gör det du också!
En av företagets skördare.<br />
Ny drivare på gång<br />
På årets Elmia Wood introducerar<br />
finska Logman en ny<br />
drivare. Föraren kapar stockarna<br />
direkt ner i det svängbara<br />
lastutrymmet.<br />
Den uppenbara fördelen med<br />
en kombinerad skotare och<br />
skördare är att det bara behövs<br />
en enda maskin. Framför allt är<br />
den konkurrenskraftig på korta<br />
avstånd i medelgrov skog (upp<br />
till 30 centimeter).<br />
– Jag är övertygad om att drivaren<br />
är här för att stanna. Maskinerna<br />
utvecklas hela tiden,<br />
BRETT BRÄNSLEVAL<br />
TILL TURBO-KÖK<br />
EtaPower MF är en vidareutveckling<br />
av Primus nya EtaPower-serie<br />
med en verkansgad<br />
på 80 procent.<br />
Den nya modellen<br />
kan eldas<br />
med gasol, bensin, fotogen<br />
och till och med diesel.<br />
Modell MF räcker till fyra<br />
personer med en 2,1-liters kastrull<br />
och stekpanna. Effekten<br />
uppges till 2 500 watt med en<br />
GRIP TAR HAND<br />
OM BALARNA<br />
I stället för att ha en mängd<br />
helt olika maskiner har Kranman<br />
konstruerat en redskapsbärare<br />
som kan förses med<br />
olika tillbehör.<br />
När idén presenterades för<br />
något år sedan fanns ett markberedningsaggregat<br />
till bäraren.<br />
En av de första kommersiella<br />
produkterna är en grip för<br />
att transportera rundbalar med<br />
terränghjulingen.<br />
Gripen kostar kring 12 000<br />
kronor. Dessutom behövs redskapsbäraren<br />
för knappa 15 000<br />
detta är ett nytt ekipage med<br />
bra kran och en viktfördelning<br />
som inte belastar midjan så<br />
hårt, säger Tomas Axelsson,<br />
Alex Skogsservice, som introducerar<br />
Logman i Sverige.<br />
Företaget grundades 1992 i<br />
finska Kurikka. Redan från<br />
starten hade alla maskiner,<br />
både skotare och skördare,<br />
medsvängande hytt. Motorerna<br />
är turbodieslar från Sisu.<br />
Priset på drivaren blir någonstans<br />
mellan företagets lilla och<br />
stora skördare.<br />
koktid på 2,5 minuter. Den kostar<br />
kring 1 700 kronor.<br />
www.primus.se<br />
Med ett bastant grepp kring<br />
rundbalen åker den med efter<br />
fyrhjulingen.<br />
kronor och ett hydraulikaggregat<br />
för 10 000 kronor (plus<br />
moms). Bäraren och hydrauliken<br />
kan användas till flera<br />
andra saker.<br />
www.kranman.com<br />
Öppna odlingssystem<br />
gynnar rotutvecklingen.<br />
Ett bra rotsystem är en förutsättning för att en planta<br />
ska etablera sig. Och ju snabbare den gör det desto<br />
större chans att den överlever. Det innebär kortare tid<br />
i riskzonen för snytbaggeskador, vegetationstryck m m.<br />
Därför satsar vi på odlingssystem med styrlister<br />
och luftspalter i behållarväggarna, vilket ger ett väl<br />
förgrenat rotsystem, god stabilitet och en bra framtida<br />
virkeskvalitet. Med det nya sättet att odla förbättras<br />
rotsystemens kvalitet avsevärt.<br />
Vi producerar över 70% av våra täckrotsplantor i<br />
öppna system. Hör gärna av dig till oss så berättar vi<br />
mer om våra öppna odlingssystem Svepot-Air, Starpot<br />
och Planta 80.<br />
Tel 0771-355 355 www.skogsplantor.se<br />
Peter Melin, Produktionschef.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09 27<br />
TEKNIK
TEKNIK<br />
Världens första fyrradiga harv för markberedning.<br />
Rekordstor markberedare<br />
Med den nya markberedningsharven<br />
från Bracke kör man<br />
fyra rader i taget.<br />
Därmed går det snabbare.<br />
Enligt företaget presteras 2,8<br />
hektar i timmen, vilket är över<br />
80 procent mer än den tvåra-<br />
MOBIL SOM KLARAR VATTEN<br />
En ovanligt stryktålig<br />
mobiltelefon kommer<br />
från Sonim.<br />
Den nya modellen<br />
(XP3) tål både att tappas<br />
och att ligga en halvtimma<br />
under vatten.<br />
Den har 9 dagars<br />
28<br />
Framtidens jobb fi nns<br />
i skogen.<br />
Skogstekniker<br />
En 2-årig högskoleutbildning. Skogstekniker är mycket<br />
eftertraktade på arbetsmarknaden.<br />
Välkommen med din ansökan senast 4:e maj 2009.<br />
Skogsutbildningar<br />
Jobbar du i skogen, har egen skog eller vill starta en<br />
karriär i skogsbranschen? Här fi nns breda skogsutbildningar<br />
både för nybörjare såväl som den mer erfarne.<br />
Besök vår hemsida för att se vårt kursutbud.<br />
Exempel på fortbildningskurser; Grönt Kort i Skogen,<br />
FältGIS, Skogsuppskattning, Dikning,<br />
Grunder i Dataklave m m<br />
Gammelkroppa Skogsskola<br />
Box 64<br />
682 22 Filipstad<br />
www.gammelkroppa.se<br />
0590-910 11, 910 12<br />
diga harven. Vinsten är lägre<br />
bränslekostnad och arbetskostnad.<br />
För att dra harven krävs en<br />
relativt stor skotare.<br />
standby-tid och extra<br />
hög volym på högtalaren.<br />
Upp till 20 minusgrader<br />
eller 60 graders<br />
hetta uppges inte heller<br />
vara några problem.<br />
www.brackeforest.com<br />
En telefon för tuffa tag.<br />
VÄRME UTAN<br />
VÄGGKONTAKT<br />
Pelletskaminer är oftast beroende<br />
av ström för att mata fram<br />
bränsle och blåsa ut varmluft.<br />
Det fick Jonas och Jan Hubbe<br />
att tänka till och konstruera en<br />
kamin som drivs med solceller<br />
och bilbatteri.<br />
En annan fördel är att kaminen<br />
klarar flera olika kvaliteter<br />
av pellets, däribland barkpellets<br />
som är betydligt billigare<br />
än vanlig pellets av träspån.<br />
De bägge (far och son) driver<br />
företaget Sinterteknik i Husqvarna,<br />
med blandad verkstads-<br />
HITTA RÄTT I SKOGEN<br />
Det kan vara lite si och så med<br />
gps-mottagningen i skogen.<br />
En ny modell, ”Kenatz” uppges<br />
ha en noggrannhet på under<br />
en meter, också under svåra<br />
förhållanden.<br />
Det är möjligt tack vare kontakt<br />
med flera satelliter. Mottagaren<br />
har 12 kanaler och kan<br />
utöver de som är fritt tillgängliga<br />
nyttja ”Egnos, Epos och<br />
Swepos”, vilka kräver speciella<br />
abonnemang.<br />
Därmed är det kanske inget<br />
för den vanlige användaren<br />
Den värmer<br />
även när elen<br />
brutits.<br />
produktion där kaminen nu är<br />
en del av verksamheten.<br />
Kaminen på 12 kW kostar<br />
kring 25 000 kronor. Utan solpanel<br />
är priset 5 000 kronor<br />
lägre.<br />
www.pellet-stove.se<br />
Med<br />
den här<br />
utrustningen, gps<br />
+ handdator, går<br />
man inte vilse.<br />
utan för den som arbetar i skogen<br />
med allt från att göra planer<br />
till olika skogsvårdsåtgärder,<br />
där det gäller att veta var gränserna<br />
går.<br />
Kenatz är anpassad för handdatorerna<br />
Nomad och Recon.<br />
www.handheld.se<br />
STOPPA GRANBARKBORREN<br />
MED MASSIVA INSATSER AV FÄLLOR, FÅNGSTVIRKE,<br />
SÖK OCH PLOCK KAN BARKBORREN STOPPAS.<br />
VITALA TRÄD OCH ÖKAT ANTAL NATURLIGA FIENDER<br />
GÖR INSATSER AV FÄLLOR EXTRA VERKSAMMA I VÅR.<br />
GYLLEBO GÖDNING AB, TORSJÖ 444, 260 70 LJUNGBYHED<br />
TEL:0435-441040 FAX:0435-441705 GYLLEBO.PLANTSKYDD@TELIA.COM<br />
WWW.GYLLEBOPLANTSKYDD.COM<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09
KULTUR<br />
SKOGEN – där våra<br />
glömda rötter slumrar<br />
Strax under ytan men ändå nästan bortglömd<br />
susar den skogsvärld där flertalet svenskar<br />
genom historien framlevt sina liv. Av Johannes Ekman<br />
I<br />
det rekordsnabbt urbaniserade<br />
och industrialiserade<br />
välfärds-Sverige minns få<br />
längre den värld som kallades<br />
”Fattigmans päls” eller de faror<br />
som lurade i fruktade storskogar<br />
som Kolmården och Tiveden.<br />
Men historien kastar sin<br />
skugga ända fram i vårt här och<br />
nu: var och varannan svensk<br />
har efternamn på skog och träd,<br />
vi ber ovänner ”dra åt skogen”<br />
och ”drömmer om guld och<br />
gröna skogar”. Vi har mardrömmar<br />
och får panik men<br />
glömmer att orden syftar på<br />
gamla skogsväsen som Maran<br />
och Pan.<br />
Diktaren Werner Aspenström<br />
har en liten dikt kallad<br />
Själen i Norden:<br />
O dessa mörka skogar inom<br />
oss<br />
Där jättarna slumrar<br />
Det som vi kallar själen<br />
Är bara en vandrande solrefl<br />
ex<br />
Under träden<br />
En uthuggning<br />
Dit det snedställda ljuset<br />
når<br />
Till och med huvudstan<br />
Stockholm har varit och förblir<br />
en skogsinbäddad stad. Diktaren<br />
Esaias Tegnér skriver ännu<br />
i början av 1800-talet om<br />
”kungastaden som mitt i skogen<br />
är”.<br />
ÄNNU I DAG vittnar namn<br />
på T-banestationer och förorter<br />
om stadens skogiga förfl utna:<br />
Bagarmossen, Rågsved,<br />
Skogås, Kärrtorp, Hagsätra,<br />
Stora Mossen, Näckrosen,<br />
Svedmyra.<br />
Dagens Brunkebergstorg i<br />
Stockholm city var under slaget<br />
vid Brunkeberg på 1400-talet<br />
en skogsklädd ås.<br />
Folklivsforskaren Åke Daun<br />
skriver i böckerna ”Svensk<br />
mentalitet” och ”En stuga på<br />
sjätte våningen” om hur vi ännu<br />
som storstadsbor drömmer om<br />
fritidshus i form av ”skogstorp<br />
utan insyn” och beter oss som<br />
glesbygdsbor mitt i stan:<br />
Vi känner sällan närmaste<br />
granne, och är mest avspända<br />
när vi får vara ”i fred” för<br />
andra. Gärna på ensam skogspromenad<br />
med hunden.<br />
DAGENS SVENSK har ofta<br />
kort historiskt minne. Jag gissar<br />
att för nio av tio svenskar<br />
står Kolmården bara för en<br />
stor djurpark. Men Kolmården,<br />
som betyder ”Den svarta<br />
skogen” och var den stora och<br />
fruktade skogvärld som en<br />
gång skilde landet Sunnanskogs<br />
från Nordanskogs.<br />
”För Kolmården fi ck människorna<br />
lov att vara rädda”<br />
heter det i Selma Lagerlöfs<br />
Nils Holgerssonresa.<br />
TIVEDENSKOGARNA sydväst<br />
om Kolmården var länge<br />
så vilda att en lantmätare 1688<br />
beskrev området som ”En Stoor<br />
Öken”.<br />
Dess fåtaliga invånare ansågs<br />
”råa och obildade” och sant är<br />
att här länge rådde stort socialt<br />
elände.<br />
En reseanteckning från 1653<br />
beskriver hur några prästbarn<br />
”oaktadt den stränga kylan<br />
gingo i bara lintyget och prästhustrun<br />
var je stort mer klädd.”<br />
Prästen själv klagar över hur<br />
rövare bestulit honom och varg<br />
och björn tagit en del av boskapen.<br />
I norra Tiveden rasade på<br />
Sömnen är en djup vildmark,<br />
där jagets herre<br />
kämpar mot djurets<br />
uråldriga drömmar<br />
Gösta Ågren<br />
1650-talet det så kallade ”Morgonstjärneupproret”.<br />
Bakom låg missväxttider,<br />
adelsprivilegier och ökade skattepålagor.<br />
Upproret skrämde drottning<br />
Kristina och upprorsledarna<br />
Olof i Älgåsen och Nils i<br />
Spjuthult mötte döden i Stockholm<br />
i form av rådbråkning och<br />
stegling.<br />
Det största nordiska skogs-<br />
och bondeupproret hade dock<br />
varit 1500-talets småländska<br />
Dackefejd, en revolt mot brutala<br />
kungafogdar som till sist<br />
kvästes av Gustav Vasa med<br />
6 000 tyska legosoldaters<br />
hjälp.<br />
Vilhelm Moberg noterar<br />
hur Dacke hade blivit ”skogsgångare”<br />
som tvingats stjäla till<br />
sin försörjning och ledare<br />
för vad som skulle kallas ”det<br />
30 VI SKOGSÄGARE 1/09
Vi kanske bor bland asfalten,<br />
men fortfarande finns mycket av<br />
oss kvar här bland träden.<br />
lilla kriget” – en gerilla.<br />
Det mest legendariska av gerillaslag<br />
hade varit det blodiga<br />
slaget nere i den germanska<br />
Teutoburgerskogen år 9 efter<br />
Kristus, när hela tre romerska<br />
legioner (cirka 15 000 man)<br />
överrumplades av germanska<br />
skogskrigare under sin ledare<br />
Arminius, och gav den första<br />
undergångsstöten åt det romerska<br />
imperiet.<br />
Selma Lagerlöf visste vad Kolmården<br />
var för något.<br />
Poeten Tomas Tranströmer med<br />
rötter i skogen. Foto: wikipedia<br />
SENARE SKULLE nazisterna<br />
utnyttja bilden av de forntida<br />
skogshjältarna i sin propaganda.<br />
Segern i Teutoburgerskogen<br />
skulle bevisa att Europas<br />
äldsta ”och mest sunda” vagga<br />
var ”det uråldriga tyska lövverket<br />
och inte det romerska<br />
murverket.”<br />
Skogen har genom historien<br />
varit ömsom positivt och negativt<br />
laddad. För kristendomen<br />
var skogen med dess heliga lundar<br />
och naturreligion något<br />
som skulle tuktas och övervinnas,<br />
det vill säga helst avverkas.<br />
Ordet hedning lär till och med<br />
en gång ha betytt skogsbo, där<br />
ordet hed var ett ord för en<br />
skogsmark.<br />
I och med att Europas skogar<br />
skövlades kom vildmarken att<br />
te sig mindre skrämmande och<br />
mer lockande för alltmer civilisationströtta<br />
stadsbor.<br />
Med 1700-talets romantik,<br />
Rousseaus hyllning av ”den<br />
gode vilden” och ”det naturliga<br />
livet” börjar skogen fascinera<br />
och locka, något som speglats<br />
redan med Robin Hood från<br />
Sherwoodskogen och i Shakespeares<br />
komedier.<br />
DE ÄNNU ANVÄNDA uttrycken<br />
”dra åt skogen” och<br />
”guld och gröna skogar” speg-<br />
lar just vår kluvenhet: skogen<br />
är det vilda och skrämmande,<br />
mörkermakternas hem. Men<br />
också ett andningshål från ett<br />
”överkultiverat” stadsliv och<br />
all dess onatur.<br />
Också i bildkonsten ser vi<br />
dubbelheten: jämför Elsa Beskows<br />
idyller och John Bauers<br />
skogar med exempelvis Sune<br />
Jonssons bilder på skogslandets<br />
utslitna arbetskraft och<br />
avfolkade byar.<br />
Mitt under arbetet<br />
börjar vi längta vilt efter vild<br />
grönska,<br />
efter Ödemarken själv, bara<br />
genomträngd<br />
av telefontrådarnas tunna<br />
civilisation<br />
Tomas Tranströmer<br />
Sömnen är en djup vildmark,<br />
där jagets herre<br />
kämpar mot djurets<br />
uråldriga drömmar<br />
Gösta Ågren<br />
Ännu in i medeltiden kallas<br />
Sveriges större vägar för stigar.<br />
Nissastigen, Lagastigen,<br />
Letstigen, Norrstigen.<br />
Norrstigen var helt enkelt nuvarande<br />
kustvägen E4 där<br />
Linné 1732 rider ut från Uppsala<br />
på sin Lapplandsresa.<br />
Det är roligt att läsa forna<br />
resenärers rapporter från medeltiden<br />
och framåt.<br />
1634 SKRIVER fransmannen<br />
Charles Ogier dagbok på sin<br />
resa genom Dalaskogarna.<br />
Han kommer vilse och tvingas<br />
söka härbärge i en bondgård.<br />
Men dess invånare skrämmer<br />
honom nästan från vettet.<br />
Han möter en smutsig kvinna<br />
som kommer upp ur en underjordisk<br />
håla och en stor lång<br />
man med vilt utseende och<br />
långt skägg :<br />
”Jag bjöds på saltströmming<br />
som den smutsiga kvinnan<br />
värmde på, medan hon kammade<br />
ett skabbigt barn och sög<br />
på fi ngrarna. Jag tänkte: tänk<br />
om långskägget mördar mig<br />
inatt!<br />
På bordsänden låg en sjuk<br />
man på ett täcke med frossbrytningar<br />
som fi ck bordet att skaka.<br />
Jag kände ett obeskrivligt<br />
obehag. Jag fördes till en avsides<br />
kammare där väder och<br />
vind hade fritt tillträde, jag föll<br />
tillslut på knä och anropade den<br />
Allsmäktige att ge mig kraft att<br />
tappert gå i döden och förlåta<br />
mig mina skulder!”<br />
MIN GAMLE radiokollega,<br />
poeten med Bergslagsrötter,<br />
Bengt Emil Johnson, sammanfattar<br />
i boken Hemort i<br />
några underbara rader hur dagens<br />
skogsvandrare kan uppleva<br />
suset av en svunnen<br />
värld:<br />
”Människor levde här. De<br />
låter sig anas, i några minnen<br />
har några av dem ännu namn.<br />
Deras andedräkt har blandats<br />
med kärrets morgondimma.<br />
Ingen önskar deras armod<br />
åter. Men deras betydelse är<br />
lika stor som deras Frånvaro.<br />
De andas i min glömska. De<br />
viskar i min tystnad. Var är DU<br />
hemma?”<br />
Kvar fi nns skogen som evigt<br />
andningshål för nutidsmänniskan.<br />
Med diktaren Tomas<br />
Tranströmers ord:<br />
”Där får man vända sig om.<br />
Där är<br />
det tillåtet att sörja. Så mild<br />
är skogen.”<br />
Johannes Ekman,<br />
som skrivit artikeln,<br />
är författare till<br />
boken ”Skogen i<br />
vårt inre - Utmark<br />
och frihetsdröm”<br />
(Carlsons förlag<br />
2008).<br />
Han är också kulturmedarbetare<br />
på<br />
Sveriges Radio.<br />
Bli rik på din skog<br />
www.kraftsamlingskog.lrf.se<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09 31
MARKNAD<br />
Ras för byggandet<br />
Påbörjade bostäder per månad<br />
i Storbritannien, 1000-tal<br />
16<br />
14<br />
12<br />
10<br />
8<br />
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
I Storbritannien har nedgången<br />
varit dramatisk, men kanske inte<br />
nivåerna utan snabbheten i fallet<br />
förvånar mest.<br />
Kurvan över Europas trävarukonsumtion,<br />
som varit brant<br />
uppåtriktad i flera år, bröts<br />
kraftigt nedåt under 2008 och<br />
konsumtionen föll med 10 miljoner<br />
kubikmeter till 98 miljoner<br />
kubikmeter (enligt ECE<br />
Timber Committee). Och det är<br />
sannolikt en underskattning.<br />
Bakom den kraftiga konsumtionsminskningen<br />
ligger, som<br />
jag tidigare rapporterat , det ras<br />
i byggandet vi sett i många av<br />
våra viktiga köparländer.<br />
Ett handfast bevis på den<br />
snabba omsvängningen som<br />
skett i byggmarknaden visades<br />
också vid Euroconstructs<br />
Producentprisindex<br />
för trävaror i Sverige<br />
Index 2000=100<br />
120<br />
110<br />
100<br />
90<br />
80<br />
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
Obalansen på trävarumarknaden<br />
har på sedvanligt sätt givit<br />
stigande lager och prispress på<br />
sågade varor.<br />
Tvärstopp för<br />
husbyggandet<br />
Föregående år blev<br />
minst sagt dramatiskt.<br />
Mellanskog skeppar<br />
massaved till Finland<br />
Mellanskog har börjat skeppa<br />
massaved till Finland, där priserna<br />
är bättre. Den första båten<br />
avgick från Hargshamn i<br />
mitten av januari.<br />
– Vi har även tidigare exporterat<br />
en mindre volym till Finland<br />
och vi gör detta för våra<br />
medlemmars bästa, säger Mellanskogs<br />
virkeschef Sture<br />
Karlsson. Det är viktigt att vi<br />
och nya köpare etablerar kontakter<br />
och bygger upp ett förtroende<br />
för varandra inför<br />
framtiden. Vår uppgift är att se<br />
till att våra medlemmar får bra<br />
betalt för sitt virke och att vi<br />
kan säkra deras avsättning.<br />
decembermöte ifjol då prognoserna<br />
justerades nedåt i rask<br />
takt:<br />
Nybyggandet av hus i EU:<br />
2008 2009 2010<br />
Prognos juni 2008<br />
-8% -4,7% 0,5%<br />
Prognos december 2008<br />
-13,4% -13,3% -1,7%<br />
Till detta kan vi lägga att<br />
nedgången fortsätter under<br />
2010 om än i betydligt svagare<br />
takt.<br />
Vi ser nu fallande trävaruproduktion<br />
i många länder och<br />
en anpassning kommer att fortsätta<br />
tills lagernivåerna återförts<br />
till normal nivå.<br />
I prognossammanhang är det<br />
populärt att tala om ljuset i tunneln.<br />
Även denna gång kan vi<br />
USA:s import minskar<br />
Import av trävaror per månad från<br />
Europa, 1 000-tals m<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
3<br />
Husbyggandet i USA har rasat,<br />
med minskad import i dess spår.<br />
tala om tunneln, men denna<br />
gång är den längre och mörkare.<br />
Men förmodligen blir det<br />
så att verkliga ljuset kommer<br />
snabbare för trävarorna än för<br />
många andra branscher. Vi jobbar<br />
med framtidens material<br />
och det kan inte en lågkonjunktur<br />
ändra på.<br />
Lars Göran<br />
Olsson<br />
Lars Göran Olsson har länge<br />
arbetat med statistik och<br />
analyser inom skogsindustrin. Han är<br />
nu fristående konsult och nås via:<br />
lg@woodstat.se och www.woodstat.<br />
se<br />
Redan på förra<br />
årets stämma<br />
flaggade<br />
ledningen för<br />
att det kunde<br />
bli aktuellt med<br />
mer export<br />
av virke, nu<br />
har första fulla<br />
båten gått.<br />
Fastighetspriserna<br />
på väg att gå ner<br />
Under andra halvan av förra<br />
året gick priserna på skogsmark<br />
ner knappa två procent<br />
och under året förväntas nedgången<br />
fortsätta. Det visar en<br />
enkät som LRF Konsult gjort<br />
bland 100 mäklare.<br />
– Vi kopplar den eventuella<br />
prisnedgången till en justering<br />
av priserna, snarare än en effekt<br />
av fi nanskrisen, säger Carl-<br />
Johan Jürss, chefsmäklare på<br />
LRF Konsult.<br />
– Uppgången har varit enastående<br />
stor under det senaste<br />
decenniet, varför en tillfällig<br />
avmattning är helt naturlig.<br />
Enligt prisstatistiken kostade<br />
marken i genomsnitt 364 kronor<br />
per kubikmeter för helåret<br />
2008.<br />
Holmen bygger ny såg<br />
Inte oväntat har Rörvik beslutat<br />
att skjuta planerna på ett<br />
nytt sågverk på framtiden.<br />
– Vi har den värsta konjunktursvackan<br />
någonsin, säger en<br />
något pressad vd Per Rodert till<br />
Norrköpings tidningar.<br />
Tanken är att bygga en ny såg<br />
på 700 000 kubikmeter, men nu<br />
återstår att se hur det går.<br />
Platsen är Malmölandet, en<br />
halvö direkt norr om Norrköping,<br />
vid Bråviken.<br />
Det är inte långt från Holmens<br />
bruk vid Bråviken, där<br />
det också planeras för en ny såg<br />
med en kapacitet på 750 000<br />
kubikmeter sågad vara. Det arbetet<br />
går vidare, men den planerade<br />
invigningen har skjutits<br />
fram ett halvår till hösten<br />
2010.<br />
Färre skift på sågen<br />
Södra Timber har varslat 50<br />
medarbetare i Traryd och<br />
Långasjö. Dessutom tvingas 12<br />
visstidsanställda sluta.<br />
– Hela sågverksbranschen är<br />
inne i en djup lågkonjunktur<br />
som väntas hålla i sig ett par år.<br />
För att få balans mellan produktion<br />
och försäljning måste<br />
produktsortiment till viss del<br />
ändras och kapacitet reduceras,<br />
säger Peter Nilsson, vd för<br />
Södra Timber.<br />
I Traryd läggs ett skift ner<br />
och produktionen koncentreras<br />
på furu. I Långasjö försvinner<br />
ett skift genom investeringar i<br />
en effektivare hyvel.<br />
32 VI SKOGSÄGARE 1/09
Uppgången blir långsam<br />
Också Norra Skogsägarna är beredda på röda<br />
siffror i år. Besparingar är på gång, utan att ge<br />
avkall på målet om stärkta marknadsandelar.<br />
Bland föreningarnas sågverk<br />
utmärker sig Norra Skogsägarna<br />
genom att ha flest år med<br />
positiva resultat (även om jämförelser<br />
försvåras genom att<br />
sågverken är en del av hela föreningens<br />
verksamhet, som inte<br />
särredovisas).<br />
Men nu räknar även Norras<br />
vd Bo T Holm med ett ”ganska<br />
stort” negativt resultat för helåret.<br />
FÖR BRANSCHEN som helhet<br />
hoppas han en vändning<br />
börjar komma i slutet av året.<br />
– Det blir knappast någon<br />
snabb uppgång. Tidigare fanns<br />
mycket kapital tillgängligt. Nu<br />
är finansiärerna försiktiga, vilket<br />
gör att vi får se en ganska långsam<br />
och utdragen uppgång.<br />
– Under tiden kommer nog<br />
några av landets sågverk att försvinna.<br />
Betydligt fler skulle slås<br />
ut om det inte vore för den svaga<br />
kronan, som gjort att svens-<br />
– Marocko och Tunisien har<br />
länge varit viktiga marknader<br />
för oss. De är inte så påverkade<br />
av den allmänna nedgången i<br />
ekonomin och för vår del<br />
handlar det om väsentliga volymer<br />
till de här länderna, sä-<br />
Av Pär Fornling<br />
ka sågverk tagit marknadsandelar,<br />
säger Bo T Holm.<br />
Om valutakursen förändras<br />
till de nivåer som gällde i början<br />
av förra året konstaterar han<br />
att det blir ”väldigt kärvt” för<br />
de svenska sågverken.<br />
FINSKT SKOGSBRUK har<br />
det ännu tuffare. Där har kontrakteringen<br />
av sågtimmer<br />
från privatskogsbruket halverats<br />
jämfört med 2007. När efterfrågan<br />
går ner är det förstås<br />
en fördel om utbudet minskar<br />
från Finland och andra håll.<br />
– Det ger speciellt möjligheter<br />
för oss i norra Sverige, med<br />
liknande produkter. Till bilden<br />
hör förstås att de finska sågverken<br />
har betydande rotstående<br />
lager. Därför märks ingen omedelbar<br />
effekt av den drastiskt<br />
minskade kontrakteringen.<br />
I Sverige har många sågverk<br />
tagit långa produktionsuppehåll.<br />
ger Bo T Holm, vd för Norra<br />
skogsägarna.<br />
Norra Skogsägarna är i sällskap<br />
med flera andra sågverksföretag.<br />
Förra året blev Södra<br />
del ägare i Uni4, ett försäljningsbolag<br />
för Mellanöstern<br />
och Nordafrika, tillsammans<br />
med SCA, Holmen och Martinssons.<br />
Förra månaden öppnade Setra<br />
ett konor i Tunisien och Rörvik<br />
Timber säljer ungefär en<br />
Bo T Holm,<br />
vd för Norra<br />
skogsägarna.<br />
– Det finns en risk att en del<br />
sågverk nödgas sälja ut lager<br />
för att få pengar. Det handlar<br />
då om en form av likviditetsförsäljning,<br />
som vore olycklig.<br />
MARKNADERNA ser lite<br />
olika ut. I Sverige minskar byggandet,<br />
men de nya Rot-avdragen<br />
kan kompensera en del.<br />
– Det skulle ge ännu bättre<br />
effekt om också hyreshus inkluderas<br />
i programmet, säger<br />
Bo T Holm.<br />
Storbritannien är den viktigaste<br />
exportmarknaden, med få<br />
positiva signaler.<br />
Japan gick Norra och flera<br />
andra företag i stort sett ur<br />
förra året, men valutakursen<br />
har öppnat möjligheter.<br />
– Med tanke på den starka<br />
japanska yenen borde bran-<br />
Mellanöstern nästa för sågverken<br />
Mellanöstern och<br />
Nordafrika har blivit<br />
en ljuspunkt för många<br />
sågverk.<br />
tredjedel av produktionen dit,<br />
enligt Dagens Industri, som<br />
kartlagt marknaden.<br />
Under förra året var exporten<br />
nästan 2,5 miljoner kubikmeter<br />
till området. Det är en ökning<br />
med 1 miljon kubikmeter på<br />
några år.<br />
Traditionellt har länder som<br />
Egypten efterfrågat lite enklare<br />
kvaliteter, men nu handlar det<br />
också om mycket kvalitetsvirke<br />
till regionen.<br />
Var tredje arbetsplats hotas av nedläggning<br />
Enligt en kartläggning i tidningen<br />
Dagens Arbete riskerar<br />
nästan en av tre arbetsplatser<br />
inom fackförbundet Pappers<br />
nedläggning.<br />
– Ganska förväntat, säger<br />
Pappers ekonom Christer Larsson,<br />
som menar att tröskeln för<br />
nedläggningar numera verkar<br />
vara högre på enskilda bruk än<br />
inom koncerner.<br />
– I Wargön och Norrsundets<br />
fall visar det sig att det är andra<br />
bedömningar som styr än det<br />
enskilda brukets lönsamhet.<br />
Sedan Dagens Arbetes förra<br />
kartläggning har fem bruk lagts<br />
ner och två är under avveck-<br />
ling. De som lagts ner är Stora<br />
Ensos bruk i Hammarby och<br />
Norrsundet, konkursade Klippans<br />
anläggning i Mölndal, Mrealbruket<br />
Wifsta Varv och<br />
Rottneros-ägda Utansjö.<br />
Holmens anläggning i Wargön<br />
och Arctic Papers bruk<br />
Håfreström ska läggas ner.<br />
schen bättre tagit tillvara fördelarna<br />
och inte dumpat priserna,<br />
säger Bo T Holm.<br />
USA är viktigt både i sig<br />
självt och för den nära kopplingen<br />
till Kanada. Bedömningen<br />
är att det bottnar till<br />
sommaren och vänder uppåt<br />
2010.<br />
FÖR NORRA Skogsägarnas<br />
del är man alltså beredd på ett<br />
förlustår.<br />
– Det beror på konjunkturen,<br />
men också för att vi valt att betala<br />
skogsägarna bra för virket,<br />
vilket är viktigt för en förening.<br />
Vi ska jobba med höga priser<br />
och ta marknadsandelar. Föreningens<br />
ekonomi är i grunden<br />
stark och nu lanserar vi ett<br />
sparprogram för att åter redovisa<br />
svarta siffror kommande<br />
verksamhetsår, säger Bo T<br />
Holm.<br />
Målet är fortfarande att nå en<br />
virkesfångst på 2 miljoner kubikmeter<br />
år 2011 (i dag är den<br />
runt 1,6 miljoner kubikmeter).<br />
Investeringsprogrammet rullar<br />
på som planerat, men kan<br />
förskjutas i tiden om nedgången<br />
blir långvarig.<br />
Södra in i lövskogen<br />
Genom köpet av Werner Trä är<br />
Södra ägare till Skandinaviens<br />
största lövsågverk, vilket är en<br />
ny verksamhet för föreningen.<br />
– Avsättningen för sågbart<br />
löv har länge varit en fråga som<br />
engagerat många medlemmar<br />
och den har diskuterats vid såväl<br />
vanliga medlemsmöten som<br />
stämmor. Genom förvärvet ser<br />
vi möjligheten att utveckla lövskogsskötseln<br />
och dess lönsamhet,<br />
säger södras ordförande<br />
Lars-Eric Åström.<br />
Köpet görs genom det helägda<br />
dotterbolaget Gapro.<br />
– Det finns en stor potential<br />
i al, björk, asp och ek när det<br />
gäller att ta fram nya produkter.<br />
Utvecklingen av affären kommer<br />
att ta tid men är strategiskt<br />
viktig, säger Södras koncernchef<br />
Leif Brodén.<br />
Werner Trä ligger i Södra Vi<br />
i nordöstra Småland. Företaget<br />
har 20 anställda, sågar 42 000<br />
kubikmeter om året och omsätter<br />
40 miljoner kronor.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09 33
UTBILDNING<br />
Från kolmilor till<br />
digitalt skogsbruk<br />
På landets äldsta skogsskola svingar studenterna<br />
fortfarande de väldiga kolklubborna – men<br />
bara på fritiden. I undervisningen är det<br />
handdatorer och dataklavar som gäller.<br />
– Det finns en tekniktröskel i<br />
skogen. Förhoppningsvis kan<br />
våra studenter hjälpa näringen<br />
över den tröskeln, säger Per<br />
Stejmar, rektor på Gammelkroppa.<br />
Det är landets minsta högskola<br />
med bara nio elever per<br />
år.<br />
I praktiken tar man vart annat<br />
år in 18 elever som ”svetsas”<br />
samman under de två åren på<br />
internatet mitt i den värmländska<br />
skogen, någon mil från Filipstad.<br />
HIT FLYTTADE skolan 1936,<br />
men rötterna sträcker sig 150<br />
år tillbaks i tiden. Då behövdes<br />
utbildat skogsfolk för att säkra<br />
behovet av träkol till järnframställning<br />
i Bergslagen.<br />
Det något märkliga namnet<br />
antas syfta till en gammal<br />
malmkropp.<br />
Länge hette det Gammelkroppa<br />
kolarskola och skolan<br />
skrev faktiskt in sig i historien<br />
genom att uppfinnaskorstensmilan<br />
(rökgasen<br />
leds genom<br />
okolad ved, till<br />
en skorsten vid<br />
sidan av milan.<br />
Därmed ökar<br />
både kvalitet<br />
och ubyte).<br />
När vi nu ser de sotsvarta<br />
studenterna i röken är det som<br />
att vrida klockan tillbaks eller<br />
förflyttas in i någon visa av Dan<br />
Andersson…”bort längtande<br />
vekhet ur sotiga bröst…”<br />
Men milan sköts på fritiden<br />
och längtan står möjligen till<br />
den gemensamma studentresa<br />
som försäljningen av grillkol<br />
ska finansiera.<br />
”För ett par<br />
år sedan<br />
beslöt vi att profilera<br />
oss på det digitala<br />
skogsbruket.<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
MED EN LÄTT hostning viftar<br />
Per Stejmar bort ett rökmoln<br />
från milan och konstaterar<br />
att traditionen går hand i<br />
hand med förnyelse.<br />
– För ett par år sedan beslöt<br />
vi att profilera oss på det digitala<br />
skogsbruket. Tekniken är<br />
långt framme, men det gäller<br />
att den används ute i fält. Vi vill<br />
att våra studenter ska kunna<br />
bidra genom att vara tränade på<br />
dataklavar, digitala kartor och<br />
handdatorer.<br />
– Efter examen finns goda<br />
chanser att få jobb. Om vi ser<br />
tillbaks ett antal år är det bara<br />
någon enstaka elev per kurs<br />
som inte återfinns i skogsnäringen,<br />
men det är i så fall ett<br />
eget val.<br />
Nu kärvar konjunkturen allmänt,<br />
men Per Stejmar tycker<br />
inte det finns anledning till oro<br />
när det gäller de här skogliga<br />
jobben, som sträcker sig över<br />
ett ganska brett spektrum efter<br />
utbildning.<br />
Vanligast är<br />
nog att bli virkesköpareellerarbetsledare<br />
i något<br />
skogligt företag.<br />
ATT VARA<br />
en liten skola har både för och<br />
nackdelar. Ekonomin blir ansträngd<br />
eftersom alla kostnader<br />
fördelas på ett litet antal<br />
elever.<br />
– Utbildningen till skogstekniker<br />
är en förlustaffär. Det<br />
kompenserar vi genom att ordna<br />
konferenser och erbjuda<br />
olika kurser med anknytning<br />
till skogen, berättar Per Stejmar.<br />
Den absolut mest uppmärksammade<br />
kursdeltagaren under<br />
förra året var prins Carl Philip<br />
som gick kursen med inriktning<br />
mot blivande ägare av<br />
större skogsegendomar.<br />
Det är en ganska exklusiv<br />
historia där flera av deltagarna<br />
ofta kan hittas i adelskalendern.<br />
Kursen kostar 24 000 kronor<br />
för två veckor med helpension.<br />
I andra änden av skalan planeras<br />
en kortare kurs för mindre<br />
skogsägare.<br />
– Vi tänker oss något kring<br />
skogsskötsel, med allt från di-<br />
kesrensing till gödsling och<br />
röjning. Även om man inte gör<br />
allt själv behövs kompetens för<br />
att upphandla tjänsterna, säger<br />
Per Stejmar.<br />
GAMMELKROPPA drivs som<br />
en privat högskola i stiftelseform,<br />
med flera skogsföretag i<br />
stödföreningen.<br />
Att kurser och konferenser<br />
håller högskolan under armarna<br />
är helt i linje med stiftelsens<br />
inriktning. Men det hindrar<br />
inte att Per Stejmar gärna bättrar<br />
på ekonomin med fler studenter.<br />
Det är i så fall en förhand-<br />
34 VI SKOGSÄGARE 1/09
Per Stejmar vid milan som egentligen ryker alldeles för mycket.<br />
Dagens studenter på Gammelkroppa behärskar dataklavar bättre<br />
än kolning.<br />
lingssak i anslutning till jordbruksdepartementetsbudgetarbete.<br />
Dagens statliga bidrag motsvarar<br />
86 000 kronor per student.<br />
– Vi skulle gärna öka från 18<br />
till 25. För att högskolan ska gå<br />
runt för egen maskin krävs nog<br />
30 studenter, säger Per Stejmar.<br />
POLITIKERNA ritar ofta och<br />
gärna om kartan för utbildning.<br />
Enligt planerna får yrkeshögskolan<br />
en ny utbildningsform<br />
nästa år. Det ligger nära till<br />
hands som hemvist för Gammelkroppa.<br />
Frågan är hur det<br />
rimmar med dagens samarbete<br />
med lantbruksuniversitetet.<br />
Efter att ha blivit skogstekniker<br />
kan man fortsätta ett år på<br />
universitetet för att bli skogsmästare.<br />
– Det finns en tendens att<br />
göra universiteten mer akademiska<br />
och forskningsinriktade,<br />
vilket jag inte uppfattar är något<br />
krav från näringen. Vi fortsätter<br />
i vilket fall med att vara<br />
praktiskt inriktade.<br />
Och så har det egentligen varit<br />
hela den långa vägen, från<br />
kolning till digitala kartor.<br />
Handdatorerna<br />
har blivit både<br />
tåligare och<br />
enklare att<br />
använda. Den här<br />
modellen heter<br />
Archer och har<br />
gps.<br />
Dataklaven<br />
från Haglöf i<br />
Långsele är<br />
ett mångsidigt<br />
instrument<br />
för att samla<br />
och bearbeta<br />
information.<br />
Eleverna testpiloter<br />
för senaste tekniken<br />
I den värmländska<br />
tallskogen möter vi<br />
Emelie och Per med<br />
marknadens modernaste<br />
tekniska utrustning för<br />
att planera skogsbruket.<br />
Det är en hel liten arsenal av<br />
verktyg som plockas fram ur<br />
de bärbara lådorna:<br />
� Datorklave.<br />
Utöver att mäta diameter är<br />
det en dataterminal för att<br />
samla uppgifter om varje träd.<br />
Information från höjdmätare<br />
och annan utrustning överförs<br />
trådlöst med bluetooth till klaven.<br />
� Höjdmätare.<br />
Genom att först rikta lasern<br />
mot stammen och sedan sikta<br />
mot toppen av trädet mäts höjden.<br />
Om sikten<br />
är skymd placeras<br />
en käpp (sond)<br />
vid trädet för att<br />
mäta avståndet<br />
med ultraljud.<br />
Käppen (trans-<br />
portsonden)används också för<br />
att ta ut provytor.<br />
Då ersätter ultraljudet<br />
det traditionella snöret<br />
får att ta ut cirkeln.<br />
� Fältdator.<br />
Har digitala kartor och är<br />
kopplad till en gps-mottagare.<br />
Tekniken i sig är inte ny, men<br />
den har förbättras successivt.<br />
– Vi är lite av testpiloter för<br />
Haglöfs, som är ett ledande<br />
företag i branschen, då det<br />
gäller den digitala tekniken.<br />
Det känns väldigt roligt, säger<br />
Emelie Refond, medan hon<br />
koncentrerat knappar in data<br />
Med höjdmätaren i beredskap<br />
spanar Emelie Refond<br />
mot trädkronorna.<br />
Per Spångberg matar in uppgifter<br />
i dataklaven under överinseende<br />
av kurskompisen Emelie Refond<br />
och lärare Eddie Runsten.<br />
för ytterligare ett träd i dataklaven.<br />
Hon kommer från Lidhult.<br />
där familjen har en skogsgård.<br />
– Jag jobbade tidigare som<br />
virkesmätare och ville vidareutveckla<br />
mig. Förmodligen<br />
fortsätter jag och läser till<br />
skogsmästare, om det inte<br />
omedelbart dyker upp ett<br />
drömjobb.<br />
PER SPÅNGBERG, från<br />
Särna, är inne på samma linje.<br />
– Jag kom hit via Ryssby<br />
naturbruksgymnasium. Där,<br />
som här, var det möjligheten<br />
till jakt på fritiden som påverkade<br />
mitt val. Inriktningen på<br />
det digitala skogsbruket kom<br />
närmast som en positiv överaskning,<br />
men jag tycker det är<br />
bra och skulle gärna praktisera<br />
det ännu mer, säger Per.<br />
Bland framtidens<br />
jobb står virkesköpare<br />
högt<br />
upp på önskelistan.<br />
Emelie och Per<br />
återgår till att mäta<br />
och mata in data<br />
om skogen i handdatorn,<br />
under överseende<br />
av lärare<br />
Eddie Runsten.<br />
PAPPERSKARTORNA är<br />
borta. När det är dags för avverkning<br />
får skördarföraren<br />
informationen via mail eller<br />
på ett USB-minne.<br />
– Inget av det här är helt<br />
nytt, men det tar tid att introducera.<br />
Och tekniken blir<br />
bättre. Nu fungerar gps-mottagningen<br />
och de nya handdatorerna<br />
tål både fukt och<br />
kyla, säger Eddie Runsten.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09 35
NYHETER<br />
Utrymme för<br />
ökad produktion<br />
Skogsbruket står i ett vägskäl. Valet av<br />
färdriktning handlar om många miljoner kubikmeter<br />
virke om året. Text & foto: Pär Fornling<br />
Med hjälp av Lantbruksuniversitetet<br />
har Skogsstyrelsen<br />
gjort en analys över framtidens<br />
avverkningar.<br />
Slutsatsen är att de kan öka<br />
rejält och för första gången i<br />
modern tid talar myndigheten<br />
om ett konkret mål för hur<br />
mycket virke som varje år bör<br />
tas ut från skogarna.<br />
– Det är angeläget att det<br />
övergripande produktionsmålet<br />
konkretiseras, säger överdirektör<br />
Håkan Wirtén.<br />
I KORTHET är slutsatsen att<br />
den högsta hållbara avverkningen<br />
de närmsta 10 åren är<br />
95–100 miljoner kubikmeter.<br />
36<br />
Skogsägarens livskurva<br />
Det är en ökning med ungefär<br />
10 procent. (År 2007 var<br />
något av ett rekordår, då avverkades<br />
95 miljoner kubikmeter).<br />
Det är fortfarande väsentligt<br />
under tillväxten.<br />
VERKLIGHETEN är emellertid<br />
mer komplicerad och<br />
framtiden kantas av en rad frågor:��������������������������ten?<br />
�������������������������<br />
gödsling, förädling, bättre föryngringar<br />
och liknande insatser?<br />
�����������������������������<br />
Äger du en skogsfastighet?<br />
Deklarera rätt och betala skatt, men inte mer än nödvändigt.<br />
- Det hjälper vi dig med!<br />
Det fi nns pengar att tjäna om du har god framförhållning och planering.<br />
Exempel på händelser där det kan vara läge att ta hjälp vid årets deklarationsarbete:<br />
- Om du har avverkat skog under året eller kommer att avverka skog under kommande år<br />
- Om du har köpt, fått eller sålt en gård under året eller ska göra investeringar<br />
- Om du är ny skogsägare eller om du bara vill stämma av så att du gör rätt<br />
- Om du planerar ett generationsskifte eller försäljning<br />
- Om du inte använder eller inte har använt möjligheten till räntefördelning, vilket<br />
kan ge dig lägre skatt<br />
För info eller bokning av ett möte skicka e-post till skogsdeklaration@konsult.lrf.se eller<br />
ring vår växel, 0771-27 27 27 och fråga efter en skogsekonomisk konsult nära dig. Vi fi nns<br />
över hela Sverige! Läs mer om vårt tjänsteutbud på www.konsult.lrf.se.<br />
LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings och redovisningsföretag med fler än<br />
1 400 medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, skatter,<br />
skog och fastighetsförmedling finns på över 135 orter över hela landet.<br />
miljöskäl, och en rad andra frågor.<br />
För att göra bilden tydligare<br />
finns fyra scenarier.<br />
1) Dagsläget<br />
Ett scenario med ungefär dagens<br />
förutsättningar. Alla<br />
andra alternativ jämförs med<br />
detta referensscenario.<br />
2) Mycket miljö<br />
Det finns förslag till nya miljömål<br />
som innebär att ytterligare<br />
500 000 hektar avsätts till<br />
naturvård. Då minskar den<br />
möjliga avverkningen med 4–5<br />
miljoner kubikmeter.<br />
3) Produktion<br />
Den potentiella produktionen<br />
beror på allt från hur mycket<br />
contorta som planteras till<br />
gödsling. Det är inte lätt att<br />
veta vad som är realistiskt och<br />
framför allt tar åtgärderna lång<br />
tid innan de ger resultat.<br />
Skogsbyrån<br />
Prognosen visar att avverkningarna<br />
kan öka.<br />
Med en massa förbehåll och<br />
antaganden landar potentialen<br />
på 120–140 miljoner kubikmeter<br />
år 2100.<br />
4) Miljö + produktion.<br />
Ett lite mindre extremt scenario.<br />
Jämfört med referensen<br />
har tillväxten landat på ytterligare<br />
20 miljoner kubikmeter<br />
om året.<br />
VÄGVALET MÄRKS på sikt.<br />
Efter 50 år skiljer det 27 miljoner<br />
kubikmeter om året mellan<br />
alternativet med mycket miljö<br />
och det med hög produktion.<br />
Det handlar med andra ord<br />
om en tredjedel av dagens avverkningsnivåer.<br />
Läs mer i debattinlägget på<br />
sidan 12<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09
Restprodukter<br />
blir skogsgödsel<br />
Intresset för skogsgödsling<br />
ökar, både<br />
från företag och<br />
användare.<br />
Det nya företaget Svensk<br />
Skogsgödsling planerar för<br />
egen tillverkning av gödselmedel.<br />
Råvaran hämtas från livsmedelsindustrin<br />
och angränsande<br />
verksamheter med näringsrika<br />
restprodukter.<br />
Resultatet blir ett granulat av<br />
ärtstora kulor, ungefär<br />
som konventionell<br />
handelsgödsel.<br />
KVARTETTEN bakom<br />
företaget är tills<br />
vidare ganska hemlighetsfulla<br />
om vilka<br />
industrier det gäller<br />
och hur processen går<br />
till.<br />
– Det finns många<br />
kväverika restprodukter<br />
att ta tillvara. I den<br />
mån det behövs kan vi<br />
komplettera med mineraler<br />
för att få ett<br />
fullgödselmedel. Vi<br />
arbetar dessutom med<br />
askspridning som<br />
också kan vara en värdefull<br />
restprodukt för<br />
skogen, säger Johan<br />
Bergh.<br />
Oftast gödslas skogarna<br />
drygt tio år<br />
innan slutavverkning,<br />
Genom forskningen<br />
på lantbruksuniversitetet<br />
är han väl förtrogen<br />
med möjligheten<br />
att öka produktionen<br />
genom att tillföra näring<br />
också i ungskogar.<br />
FÖRSÖKEN med ”fiberskog”<br />
i Flakliden (Västerbotten) och<br />
Asa (Småland) visar att tillväxten<br />
i norra Sverige kan<br />
mer än fördubblas och öka<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09<br />
Johan Bergh<br />
räknar med<br />
att gödslingen<br />
fortsätter att öka,<br />
vilket är positivt<br />
för miljön ur<br />
klimatsynpunkt<br />
genom att trädens<br />
inbindning av kol<br />
ökar.<br />
Daniel Glimtoft,<br />
skogsägare och<br />
en av delägarna<br />
i Svensk Skogsgödsling.<br />
med 50 procent i södra Sverige.<br />
– Kunskapen finns och potentialen<br />
är stor. Genom att<br />
anlysera träden och dosera<br />
näringen efter behov undviker<br />
man läckage, säger han.<br />
I företaget finns också Daniel<br />
Glimtoft, Per Östensson och<br />
Per Fremark.<br />
TILLVERKNINGEN AV egen<br />
gödsel ligger ett par år fram i<br />
tiden.<br />
Tills vidare handlar det om<br />
konventionellt gödselmedel genom<br />
ett samarbete med<br />
Svenska Foder.<br />
När skogsgödslingen<br />
kulminerade låg den<br />
på drygt 190 000 hektar,<br />
därefter upphörde<br />
den nästan för att<br />
åter vända uppåt i takt<br />
med att produktionsfrågorna<br />
kommit i fo-<br />
kus.<br />
– Förra året gödslades<br />
60 000 hektar och<br />
vi räknar med att ökningstakten<br />
håller i<br />
sig, säger Daniel Glimtoft.<br />
TROTS KRAFTIGT<br />
höjda gödselpriser<br />
räknar han med att det<br />
fortfarande är lönsamt<br />
för skogsägaren att<br />
gödsla.<br />
Det kostar ungefär<br />
200 kronor att gödsla<br />
fram ytterligare en kubikmeter<br />
skog.<br />
Utöver volymen<br />
bygger gödslingskalkylen<br />
på att träden får<br />
grövre dimensioner<br />
vilket ger värdefullare<br />
virke.<br />
– Också för miljön kan det<br />
vara bra, för utsatt att gödslingen<br />
görs rätt. Inbindningen av<br />
kol är tio gånger högre än energiåtgången<br />
vid tillverkning,<br />
transport och spridning av gödsel,<br />
säger Johan Bergh.<br />
Bli rik på din skog<br />
www.kraftsamlingskog.lrf.se<br />
Making more<br />
out of wood<br />
Skogsindustrins formel:<br />
naturresurser + teknik + effektivitet<br />
= hållbarhet<br />
www.ligna.de<br />
HANNOVERMÄSSANS SVERIGEKONTOR AB<br />
Tel. +46 86 11 44 06<br />
info@hf-sweden.com<br />
www.hf-sweden.com
DEKLARATIOIN<br />
Tips till deklarationen<br />
Att deklarera och planera ekonomin<br />
påminner om skogsbruk. Det gäller att planera<br />
och tänka långsiktigt. Nålsögat att passera är<br />
deklarationen. Här ger vi några tips på vägen.<br />
För att åskådliggöra en skogsägardeklaration<br />
har vi tagit<br />
hjälp av den fiktive skogsägaren<br />
Jan Skog. Jan tillämpar<br />
de förenklade reglerna när<br />
han gör bokslut och deklarerar<br />
och han redovisar moms<br />
en gång per år i samband med<br />
den vanliga deklarationen.<br />
DET FINNS nackdelar med<br />
de förenklade reglerna, främst<br />
att det inte går att göra avsättning<br />
till framtida skogsvårdsåtgärder.<br />
Att i stället tillämpa de allmänna<br />
redovisningsreglerna<br />
möjliggör avsättning till framtida<br />
skogsvårdsåtgärder men<br />
ställer också större krav på<br />
periodisering, anläggningsregister<br />
och dokumentation.<br />
Därför har vi valt de förenklade<br />
reglerna som de flesta<br />
skogsägare tillämpar. Vi har<br />
utgått ifrån kassajournalen där<br />
bokföringen är samlad. Beloppen<br />
tas från summeringen<br />
av kassajournalen och vi beskriver<br />
var varje belopp ska in<br />
i deklarationen.<br />
EN KORREKT bokföring är<br />
mer än halva jobbet för att<br />
upprätta deklarationen på ett<br />
bra sätt. Ingen skogsägare är<br />
den andra helt lik och det är<br />
omöjligt att på ett kortfattat<br />
sätt beskriva allt som kan<br />
hända för en skogsägare.<br />
Därför är detta inte någon<br />
heltäckande instruktion.<br />
Förhoppningsvis kan artikeln<br />
avdramatisera deklarationen<br />
och få några fler att våga<br />
ta steget att upprätta deklarationen<br />
på egen hand.<br />
Jan Skog, mannen i<br />
vårt exempel lämnar<br />
in följande blanketter:<br />
huvudblanketten<br />
INK 1, NE, N8, K7<br />
och momsbilagan<br />
till Skatteverket.<br />
38<br />
VI FÖLJER alltså Jan Skog.<br />
Han är en aktiv skogsägare<br />
och nu ska han upprätta deklarationen<br />
för 2008, ett händelserikt<br />
år. Han har:<br />
� Köpt och sålt skogsmark<br />
Jan köpte ett grannskifte som<br />
passar bra ihop med hans övriga<br />
skogsinnehav.<br />
För att finansiera köpet har<br />
han sålt hälften av en skogsfastighet<br />
som han köpte för tre<br />
år sedan. Tyvärr är det inte så<br />
enkelt att man bara kan kvitta<br />
försäljning mot tillköp. I stället<br />
blir det kapitalvinstbeskattning<br />
och återläggning av<br />
skogsavdrag för det som sålts<br />
och nytt anskaffningsvärde<br />
och skogsavdragsutrymme på<br />
det som köps.<br />
� Byggt väg<br />
På den nya fastigheten har<br />
han byggt en skogsbilväg för<br />
50 000 kronor plus moms.<br />
� Avverkat<br />
Han har sålt en avverkningsrätt<br />
för 600 000 kr och leveransvirke<br />
för 200 000 kronor.<br />
För det här beskattningsåret<br />
blir det aktuellt med både<br />
skogsavdrag och skogskontoinsättning.<br />
� Hyrt ut<br />
I övrigt har det varit ett ordinärt<br />
år där verksamheten rullat på<br />
som vanligt. Förutom skogsbruk<br />
bedriver han lite växtodling<br />
och hyr även ut ett hus<br />
som ligger på fastigheten.<br />
Johan Jansson &<br />
Tomas Karlsson<br />
LRF Konsult, 0771-272727<br />
johan.jansson@konsult.lrf.se<br />
tomas.karlsson@konsult.lrf.se<br />
Summering av kassajournalen för 2008<br />
Inkomster Utg. moms<br />
Skogsinkomster<br />
-avverkningsrätt 600 000 150 000 Till NE ruta R1, 978 000 kr<br />
-leveransvirke 200 000 50 000<br />
-efterlikvid 8 000 2 000<br />
Jordbruksprodukter 100 000 25 000<br />
EU-stöd 70 000 –<br />
Hyresintäkter 36 000 – Till NE ruta R2, 36 000 kr<br />
Ränteinkomster 21 400 – Till NE ruta R4, 21 400 kr<br />
FSG skogsfastighet 3 000 000 – Till blankett K7, 3 000 000 kr<br />
Summa 4 035 400 227 000 Till MB ruta 10, 227 000 kr,<br />
samt huvudblankett, ruta 109<br />
Utgifter Ing. moms<br />
Kostnader jordbruk 10 000 2 500 Till NE ruta R5, 150 000 kr<br />
-plantor 20 000 5 000<br />
-röjning 80 000 20 000<br />
-markberedning 20 000 5 000<br />
-skotning 20 000 5 000<br />
Inköp traktor 50 000 12 500 Avskrivningsplan inventarier<br />
Ny skogsbilväg 50 000 12 500 Avskrivningsplan markanl.<br />
Underh. näringsfastighet 70 000 17 500 Till NE ruta R6, 118 850 kr<br />
Underhåll uth.bostad 10 000 ---<br />
Fast.skatt, uthbostad 4 000 ---<br />
Förbr. inv, rep. och UH 11 000 2 750<br />
Energi m.m. 8 200 2 050<br />
Tillsynsresor 1 850 ---<br />
Övriga kostnader 8 800 2 200<br />
Försäkringar 5 000<br />
Ränteutgifter 16 250 --- Till NE ruta R8, 16 250 kr<br />
Mäkl.kostn. fsg skog 140 000 35 000 Till K7, moms dras<br />
av i näring<br />
Köp av skogsfastighet 1 000 000 – Till N8 och N6, 1 000 000 kr<br />
Förv-kostn. skog 20 000 --- Till N8 och N6, 20 000 kr<br />
Summa 1 545 100 122 000 Huvudblankett, ruta 110<br />
Avskrivningsplaner<br />
Huvudregeln – Avskrivning 30%<br />
Ingående avskrivningsbart skattemässigt värde 20 000<br />
Nyanskaffningar som fanns kvar vid årets utgång 50 000<br />
Ersättning för sålda eller förlorade inventarier 0<br />
Kvarstående värde 70 000<br />
Lägsta värde enl. huvudregeln, 70 % av kvarst. värde 49 000<br />
Alternativregeln – Avskrivning 20 %<br />
Anskaffningsår Kvarvarande<br />
anskaffningsvärde<br />
2008 50 000 80% 40 000<br />
2007 28 570 60% 17 142<br />
Lägsta värde enligt alternativregeln 57 142<br />
Utgående skattemässigt värde 49 000<br />
Årets skattemässiga avskrivning 21 000<br />
Avskrivning skogsbilväg<br />
Anläggningsdatum Värde Årets avskrivning<br />
(10 %)<br />
Oavskrivet krivet värde<br />
2008-01-01 50 000 5 000 till R9 45 000<br />
TÄNK PÅ ATT...<br />
...senast den 5 maj ska deklarationen lämnas till skatteverket. Du kan få<br />
anstånd med någon eller några veckor om det finns giltiga skäl. Ansökan ska<br />
vara Skatteverket tillhanda minst 10 dagar innan den dag då deklarationen<br />
ska vara inlämnad. Anstånd söks på en särskild blankett, SKV 2600.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09<br />
till R10
VI SKOGSÄGARE 1/09<br />
Blanketter<br />
hittar du på www.<br />
skatteverket.se!<br />
NE-blanketten<br />
NE-blanketten är<br />
näringsverksamhetens<br />
huvudblankett och<br />
ska lämnas in till<br />
skatteverket.<br />
I balansräkningen fyller<br />
Jan Skog i:<br />
���������������������������<br />
(B2) 45 000 kronor.<br />
����������������������������<br />
N6 (i B3) 1 510 000 kronor.<br />
���������������������������<br />
(B4) 49 000 kronor.<br />
��������� ���������������<br />
SKOGSKONTO: Ett bra instrument<br />
för att fördela inkomsterna<br />
från skogen över<br />
åren är skogskontot.<br />
Insättning på skogskonto<br />
görs i samband med deklarationen<br />
året efter beskattningsåret.<br />
Då görs också den deklarationsmässiga<br />
avsättningen i<br />
deklarationen. En skillnad<br />
mot andra regleringsmöjligheter<br />
(periodiseringsfond och<br />
expansionsfond) är att de avsatta<br />
pengarna faktiskt fi nns<br />
på ett bankkonto. Skogskontot<br />
är knutet till en fysisk person<br />
eller ett dödsbo och aldrig till<br />
en fastighet.<br />
Här är fyra grundregler för<br />
skogskontot:<br />
� Du får sätta in max 60<br />
procent av likviden från en<br />
avverkningsrätt och 40 procent<br />
från leveransvirke.<br />
� Efterlikvid från skogsägarföreningen<br />
är skogskontogrundande<br />
och det bestäms av<br />
vad efterlikviden grundas på.<br />
� Minsta insättning är<br />
5 000 kronor och minsta uttag<br />
1 000 kronor.<br />
� En skogskontoinsättning<br />
får inte leda till underskott i<br />
näringsverksamheten.<br />
Sammanlagd insättning på<br />
skogskonto för Jan blir:<br />
800 000 (avverkningsrätt) x<br />
ingen (B5) 10 000 kronor.<br />
�������������������� ����<br />
skogskonto (B9) 1 425 000<br />
kronor.<br />
�������������������������<br />
nor) hamnar i B 13, Det<br />
egna kapitalet utgör differensen<br />
(2 739 000 kronor)<br />
I resultaträkningen fyller<br />
Jan i utifrån summeringen<br />
av kassajournalen samt avskrivningarna<br />
av inventarier<br />
och markanläggningar.<br />
Årets resultat i ruta 30 förs<br />
vidare till blankettens baksida.<br />
Reglera resultaten<br />
Inkomsterna från skogen<br />
kommer långt ifrån<br />
regelbundet. Därför<br />
finns det möjligheter att<br />
jämna ut inkomsterna<br />
över en längre tid.<br />
60 % + 200 000 (leveransvirke)<br />
x 40 % + 8 000 (efterlikvid<br />
på avverkningsrätt) x<br />
60 % = 444 800 kr.<br />
Så här resonerar Jan:<br />
Hela överskottet efter skogskontoinsättning<br />
går att hantera<br />
via räntefördelningen. Det<br />
tycker Jan är bra och tar ut<br />
269 500 kronor i ruta R 30.<br />
Därför använder han inte<br />
periodiseringsfond eller expansionsfond.<br />
Vi beskriver kort<br />
dessa instrument i alla fall.<br />
PERIODISERINGSFOND<br />
(P-FOND): Av årets överskott<br />
från näringsverksamhet<br />
kan 30 procent sättas av till<br />
p-fond. Sedan har du sex år på<br />
dig att återföra detta överskott<br />
till beskattning.<br />
EXPANSIONSFOND: Som<br />
enskild näringsidkare kan du<br />
sätta av upp till 139 procent av<br />
det egna kapitalet i näringsverksamheten<br />
till en expansionsfond.<br />
Då betalar du 28<br />
procent i skatt vid avsättningen,<br />
en skatt som betalas tillbaka<br />
när expansionsfonden<br />
upplöses. Avsikten med detta<br />
instrument är att du som egenföretagare<br />
ska kunna återinvestera<br />
avkastningen i ditt företag<br />
till låg beskattning.<br />
TÄNK PÅ ATT...<br />
...spara bokföringen<br />
tillsammans med kvitton och<br />
andra verifikationer i minst<br />
tio år på ett säkert ställe.<br />
Mer deklaration �<br />
39
DEKLARATION<br />
Jan Skog sålde<br />
halva skogen...<br />
Under året har Jan sålt en<br />
skogsfastighet som han<br />
köpte för några år sedan.<br />
Försäljningen redovisas på<br />
blankett K7.<br />
Fastigheten klövs i två lika<br />
stora delar, med lika mycket<br />
skog på båda delarna. Den ena<br />
delen såldes till grannen för 3<br />
miljoner kronor. Hela skogsfastigheten<br />
köptes för 4 miljoner<br />
kronor och hälften motsvarar<br />
2 miljoner kr. Jan hade<br />
140 000 kronor i utgifter för<br />
försäljningen i form av mäklararvode.<br />
Det gav Jan en vinst<br />
på 860 000 kronor:<br />
3 000 000<br />
-2 000 000<br />
-140 000<br />
860 000 kronor<br />
...och<br />
köpte<br />
mer<br />
Jan har även köpt en<br />
skogsfastighet under året,<br />
Fastigheten heter<br />
”Skogen 1:1” och består<br />
av enbart skog.<br />
Fastigheten ligger granne med<br />
Jans nuvarande skogsfastighet,<br />
vilket i det här fallet betyder<br />
att köpet klassas som ett rationsaliseringsförvärv.<br />
Jan köpte fastigheten för 1<br />
miljon kronor och hade 20 000<br />
kronor i kostnad för fastighetsregleringen.<br />
Skogsavdragsutrymmet är 50<br />
procent av köpeskillingen plus<br />
lantmäterikostnader.<br />
I det här fallet blir det 510 000<br />
kronor.<br />
EFTERSOM KÖPET är ett<br />
rationaliseringsförvärv kan<br />
Jan göra skogsvdrag med 100<br />
procent av intäkten från avverkningsrätten<br />
samt 60 procent<br />
av leveransvirket (upp till<br />
maximalt 510 000 kronor).<br />
40<br />
Skogsfastigheten delades upp och<br />
ena halvan såldes till grannen.<br />
Foto: David Larsson<br />
Vinsten ska redovisas i huvudblanketten<br />
INK 1 (ruta 75).<br />
90 procent av vinsten beskattas<br />
med kapitalskatt som är 30<br />
procent. Det ger en total skatt<br />
på 232 200 kr.<br />
Blankett K7 ska skickas in<br />
till Skatteverket.<br />
Momsen på mäklararvodet<br />
är avdragsgillt i näringsverksamhet<br />
eftersom det är en näringsfastighet<br />
som sålts.<br />
Läs även om återläggning av<br />
skogsavdrag nedan.<br />
Jan når taket och gör maximalt<br />
avdrag. Skogsavdraget fyller<br />
Jan i vid punkt 1 på blankett<br />
N8 som ska lämnas in till Skatteverket.<br />
JAN HADE ÄVEN nyttjat<br />
skogsavdrag på den försålda<br />
fastigheten, vilket medför att<br />
detta avdrag ska återläggas<br />
som en intäkt i näringsverk-<br />
samheten (se blankett NE,<br />
R26).<br />
Eftersom Jan sålde 50 procent<br />
av fastigheten och 50<br />
procent av värdet av fastigheten,<br />
ska han också återlägga<br />
hälften av det nyttjade skogsavdraget.<br />
I detta fall blir det 500 000<br />
kronor som ska återläggas vid<br />
punkt 2 på blankett N8.<br />
TÄNK PÅ ATT...<br />
...en fullödig handledning i hur<br />
du upprättar deklarationen får<br />
du genom att ladda ner<br />
skatteverkets broschyrer<br />
Bokföring, bokslut och<br />
deklaration del 1 och 2 från<br />
www.skatteverket.se<br />
...om du har köpt en<br />
terränghjuling eller snöskoter<br />
får du ta upp den i din<br />
näringsverksamhet om syftet<br />
är att den ska användas där. Då<br />
gäller reglerna för avskrivning<br />
och du får dra av momsen<br />
direkt.<br />
...kostnaden för en ny<br />
motorsåg drar du direkt om<br />
du bedömer att den har en<br />
livslängd under tre år. Det<br />
samma gäller om inköpspriset<br />
understiger 5 000 kr. En ny<br />
traktor läggs upp på<br />
avskrivningsplan.<br />
...om du har hyrt ut ett hus på<br />
din fastighet så ska du tänka till<br />
om det är en privatbostad<br />
eller ingår i näringsverk -<br />
sam heten. Läs mer i förra<br />
numret av Vi Skogsägare.<br />
...om du har behov av att<br />
nyttja möjligheten att göra<br />
avsättning för framtida<br />
återväxtåtgärder måste du<br />
upprätta bokslut och<br />
deklaration enligt de allmänna<br />
reglerna som ställer större<br />
krav på värderingsregler,<br />
periodiseringar och<br />
dokumentation.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09
N6-blanketten<br />
– en viktig hjälp<br />
Man kan säga att<br />
blankett N6 är<br />
nyckeln till en rättvis<br />
beskattning.<br />
Det handlar om att nyttja möjligheten<br />
till att beskatta överskott<br />
från näringsverksamheten<br />
som inkomst av kapital.<br />
Annars beskattas hela inkomsten<br />
från enskild näringsverksamhet<br />
fullt ut med egenavgifter<br />
och marginalskatt, vilket<br />
kan göra en väldig skillnad.<br />
Blanketten (N6) är en så kallad<br />
hjälpblankett och är inte<br />
längre en offi ciell blankett.<br />
Skatteverket tillhandahåller<br />
en interaktiv ifyllnadshjälp på<br />
sin hemsida som ser annorlunda<br />
ut men resultatet blir det<br />
samma.<br />
Blanketten ska inte lämnas<br />
in , men uppgifter från den ska<br />
fyllas i på NE-blanketten!<br />
EFTERSOM JAN inser vikten<br />
av att kunna ha möjligheten att<br />
skatta fram sitt resultat till enbart<br />
kapitalbeskattning (30<br />
procent), så är han noga med<br />
att fylla i sin N6-blankett på<br />
rätt sätt.<br />
Blanketten består av två kolumner,<br />
den vänstra är ingå-<br />
Jan har följande tillgångar:<br />
1) Företagskontot.<br />
2) Saldot på det skogslikvidkonto<br />
som Jan öppnade i väntan<br />
på att han ska öppna ett skogskonto<br />
när deklarationen är färdig.<br />
3) Saldo på virkeslikvidkontot<br />
hos skogsägarföreningen<br />
vid årsskiftet.<br />
4) Restvärdet på inventarier.<br />
(De hittar du på blankett BI,<br />
där du gör dina avskrivningar<br />
på inventarier).<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09<br />
ende värden vid inkomstårets<br />
början och den högra utgående<br />
värden vid årets slut. De siffror<br />
som står i den högra kolumnen<br />
på föregående års blankett ska<br />
alltså in i den vänstra kolumnen<br />
på årets blankett.<br />
JAN PLOCKAR alltså fram<br />
föregående års deklaration och<br />
för över siffrorna från den högra<br />
kolumnen till den vänstra.<br />
Han lägger till den sparade<br />
räntefördelningen från föregående<br />
år i ruta 934 (ruta 867 på<br />
förra årets blankett). Samma<br />
summa fylls i ruta 863 längre<br />
ner på blanketten.<br />
Jan följer sedan anvisningarna<br />
och avslutar med att räkna<br />
ut årets intjänade räntefördelningsutrymme<br />
(ruta 843), som<br />
är 294 036 kronor.<br />
På NE-blankettens baksida<br />
gör Jan räntefördelning<br />
(269 500 kronor) vilket även<br />
fylls i ruta 877 på N6. Den<br />
kvarvarande räntefördelningen<br />
(224 536 kronor) som sparas<br />
till nästa år fylls i ruta 867.<br />
DÄREFTER ÄR det dags att<br />
fylla i från toppen av den högra<br />
kolumnen.<br />
Högst upp tar han upp hälften<br />
av de sammanlagda tillgångarna<br />
på sina skogskonton<br />
Därefter fyller Jan också i de<br />
utgående skulder som belastar<br />
näringsverksamheten (ruta<br />
940).<br />
JAN HAR SEDAN inga ersättningsfonder<br />
eller obeskattade<br />
reserver samt inget outnyttjat<br />
underskott eftersom<br />
han har ett positivt resultat för<br />
året.<br />
Jan har inte heller någon<br />
övergångspost eller särskild<br />
post och har inte heller haft något<br />
”icke varaktigt kapitaltillskott<br />
under året”.<br />
Summeringen av kolumnen<br />
ger ett kapitalunderlag på<br />
2 542 500 kronor. Knappa 139<br />
procent av den summan kan<br />
vid årsskiftet. Sedan fyller han<br />
i sin insats i skogsägarföreningen<br />
som ska in i rutan under.<br />
Det hittar Jan i sitt årsbesked<br />
från föreningen.<br />
Värdet på fastigheten får han<br />
från baksidan av blanketten<br />
(alternativt från blankett FN6<br />
som ger en bättre överblick om<br />
du har fl era olika fastigheter).<br />
Fyll i tillgångar och skulder på rätt sätt<br />
Under övriga tillgångar<br />
ska värdet av tillgångar<br />
som hör till näringsfastigheten<br />
tas upp.<br />
Jan ha som maximal avsättning<br />
till expansionsfond och det fyller<br />
Jan i ruta 868.<br />
KAPITALUNDERLAGET<br />
plus eventuell sparad räntefördelning<br />
från årets deklaration<br />
bestämmer hur mycket Jan har<br />
möjlighet att räntefördela nästa<br />
år.<br />
Observera följande:<br />
� Tänk på att det enbart är<br />
värdet på näringsdelen av fastigheten<br />
som du får ta upp.<br />
� Se även till att minska värdet<br />
på fastigheterna om du<br />
gjort värdeminskningsavdrag<br />
(avskrivning på näringsbyggnader,<br />
skogsbilvägar eller om<br />
du gjort skogsavdrag).<br />
Rutorna under fylls i om<br />
du ska sätta av till expansionsfond,<br />
om du ska föra tillbaka<br />
medel från expansionsfond.<br />
Här ska även fyllas i hur mycket<br />
du har i expansionsfond vid<br />
ingången res pektive utgången<br />
av året samt hur mycket det<br />
fi nns möjlighet att sätta av i<br />
expansionsfond.<br />
TÄNK PÅ ATT...<br />
...skogskontoinsättning ska vara gjord senast samma dag som deklarationen<br />
ska vara inlämnad. Har du anstånd för inlämning gäller det datumet.<br />
...ha en körjournal som du skriver med bläckpenna för att kunna redovisa<br />
bilresor. Där ska framgå vart du kört, hur långt och syftet med resan.<br />
I deklarationen yrkar du ett schablonmässigt avdrag med 18,50 kr per mil.<br />
Mer deklaration �<br />
41
DEKLARATION<br />
EU-stöd redovisas<br />
på momsblanketten<br />
Som skogsägare är Jan<br />
redovisningsskyldig för<br />
moms och det mesta<br />
faller sig naturligt, med<br />
undantag av EU-stöden.<br />
De redovisas i ruta R1 på NEblanketten<br />
trots att det inte utgår<br />
någon moms.<br />
(Det beror på att stöden utbetalas<br />
beroende på en momspliktig<br />
verksamhet).<br />
MOMS PÅ INKÖP (ingående<br />
moms) är avdragsgill, medan<br />
moms på försäljning (utgående<br />
moms) är en skuld till staten.<br />
Det är bara den utgående<br />
momsen på försäljning som redovisas<br />
på momsblanketten.<br />
Från kassajournalen fyller<br />
han i den momspliktiga omsättningen<br />
(ruta 5 på momsblanket-<br />
Jan fyller i ruta 100 (över skott<br />
av aktiv näringsverksamhet)<br />
där det blir noll kronor och ruta<br />
52, där det positiva räntefördelningsbeloppet<br />
om 274 500 kronor<br />
redovisas. Dessutom redovisas<br />
både den in- och utgående<br />
momsen i ruta 109 och 110.<br />
42<br />
ten). Det är samma belopp<br />
(908 000 kronor) som återfinns<br />
i ruta R1 på NE-blanketten,<br />
dock med undantag av EUstödet<br />
(70 000 kronor).<br />
Beloppet för EU-stödet redovisas<br />
i ruta 42.<br />
ÖVRIG FÖRSÄLJNING med<br />
mera, på baksidan av momsblanketten.<br />
Den övriga omsättningen<br />
som hyresintäkter och<br />
ränteintäkter ska inte redovisas<br />
på momsblanketten. Det utgående<br />
momsbeloppet (227 000<br />
kronor) hämtas från summeringen<br />
i kassajournalen och<br />
fylls i ruta 10.<br />
Momsblanketten ska skickas<br />
in till Skatteverket.<br />
På baksidan av huvudblanketten<br />
redovisar Jan både den<br />
ingående och utgående momsen<br />
i ruta 109 och 110.<br />
Gröna baksidan och<br />
bokslutet sista steget<br />
Bedriver man näringsverksamhet<br />
ska baksidan<br />
av huvud blanketten fyllas i.<br />
TÄNK PÅ ATT...<br />
...om du vill slippa<br />
eventuell kostnadsränta på<br />
ditt skattekonto ska du göra<br />
en extra fyllnadsinbetalning<br />
om ditt underskott är<br />
större än 20 000 kronor<br />
innan den 12 februari.<br />
Allt klart!<br />
��������� ��� ���������������<br />
NE-, N8-, K-blanketter och<br />
momsbilagan till Skatteverket.<br />
Gör klart bokslutet genom att<br />
fylla i och skriva under blankett<br />
2150 (förenklat årsbokslut),<br />
som ser ut nästan exakt som<br />
NE-blanketten men som också<br />
innehåller fyra upplysningsrutor<br />
där man fyller i<br />
����������������������������<br />
����������������������<br />
�����������������������<br />
�����������������������������<br />
ar som skogskonto, avbetalningsplan<br />
på skog, insatsemission<br />
och dylikt fylls i här.<br />
Bokslutet ska inte skickas<br />
in till Skatteverket men sparas<br />
tillsammans med bokföringen<br />
och deklarationen i minst tio<br />
år.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09
lantbruk � industri � jakt/slakt � trädgård<br />
Kedjor<br />
och<br />
svärd<br />
från<br />
Oregon<br />
Timber<br />
Skogsstövel<br />
sågskydd<br />
klass 2, stövelpådrag.<br />
Storlek<br />
36–48.<br />
540:–<br />
MAXI EIA XRT<br />
Röjklingor<br />
MAXI EIA XRT<br />
�200×hål 20 96:–/st<br />
10-pack<br />
84:–/st<br />
�200×hål 25 96:–/st 84:–/st<br />
�225×hål 20 100:–/st 88:–/st<br />
�225×hål 25 100:–/st 88:–/st<br />
Nima Maskinteknik AB<br />
Box 1505, 701 15 Örebro<br />
Gratis<br />
katalog!<br />
Oregon sågsvärd<br />
MicroLite Pro 13" 1,3mm 164:– Pris 3st 148:–/st<br />
MicroLite Pro 15" 1,3mm 172:– Pris 3st 156:–/st<br />
ProLite 13" 1,5mm 164:– Pris 3st 148:–/st<br />
ProLite 15" 1,5mm 172:– Pris 3st 156:–/st<br />
Oregon sågkedjor<br />
MicroLite 95VP 13" 1,3mm 84:– Pris 10st 76:–/st<br />
MicroLite 95VP 15" 1,3mm 96:– Pris 10st 86:–/st<br />
MicroChisel 13" 1,5mm 84:– Pris 10st 76:–/st<br />
MicroChisel 15" 1,5mm 96:– Pris 10st 86:–/st<br />
Strålkastare<br />
Mira 63<br />
IP65. F– och D-märkt.<br />
För stora ytor.<br />
Mira 63 250W 1060:–<br />
Mira 63 400W 1120:–<br />
Lampa högtrycksnatrium 250W 220:–<br />
Lampa högtrycksnatrium 400W 236:–<br />
Lampa metallhalogen 250W 324:–<br />
Lampa metallhalogen 400W 356:–<br />
Varmluftspannor<br />
Mobila. Dieseldrift. Rostfria.<br />
Varmlufts-<br />
Mod effekt tank Panna slang<br />
SX25 25kW 46lit 9320:– 2380:–<br />
SX37 37kW 51lit 12980:– 2496:–<br />
SX55 55kW 51lit 13980:– 2496:–<br />
SX85 85kW 100lit 15980:– 3660:–<br />
Storsäck för ved<br />
� Ventilerad<br />
� Max 1000kg, 1,5m 3<br />
� 100×100× 150cm<br />
� 4 + 4st lyft/hängstroppar<br />
� 4st tömningsstroppar<br />
Erbjudande<br />
30st 108:–/st<br />
ord. pris 120:–/st<br />
Warn Pullzall<br />
För lyft och dragning. Godkänd<br />
för upp till 454kg lyft.<br />
Justerbar fart. Levereras med<br />
krok och lina 4,6m.<br />
Warn Pullzall 230V med sladd för<br />
230V uttag 2796:–<br />
Warn Pullzall batteri 24V m. dubbla<br />
batterier och laddare 4796:–<br />
Pumpset Panther<br />
56 l/min 1840:–<br />
Dieselpumpar<br />
12 och 24V kit<br />
pris 1420:–<br />
Motorsvets 174<br />
Med Hondamotor.<br />
5–160A. Elektrod<br />
1,6–3,2mm. 130A 30%.<br />
Vikt 40kg. 14800:–<br />
Butik: Gryts ind. omr. Örebro<br />
Pris ex moms Fraktfritt över 2400:–<br />
Cube 56<br />
56 l/min 3300:–<br />
Katalogbeställning dygnet runt:<br />
019-304325<br />
www.nimaab.se<br />
Vedsäckar, stativ, pallhättor<br />
40 liter, 100-pack 2:–/st 2000st 1:80/st<br />
60 liter, 100-pack 2:20/st 2000st 2:–/st<br />
SJ/Europall, 10-p 18:–/st 200st 16:–/st<br />
Säckstativ, kombi. Euro– & hydropall 2180:–<br />
50st användarkoder<br />
Cube 70MC<br />
70 l/min 9480:–<br />
Ventilerad storsäck<br />
för ved<br />
Max 1000kg,<br />
1,5m3 91×91× 170cm<br />
Öppningsbar<br />
botten<br />
Erbjudande<br />
20st 164:–/st<br />
ord. pris 180:–/st<br />
Vedklyv Güde 10 ton<br />
Robust proffsklyv med fyra inställbara<br />
klyvlängder. Max klyvlängd 1050mm.<br />
Tryckkraft 10 ton. Försedd med motor<br />
4,5kW 400V. Tvåhands säkerhetsmanövrering.<br />
Startutrustning med 16A intag<br />
samt nollspänningsutlösning. Vikt 140kg.<br />
Vedklyv Güde 7680:–<br />
4-vägs klyvyxa 380:–<br />
Fatpump<br />
12, 24 och 230V<br />
pris från 1780:–<br />
Inverter 150<br />
230V. 5–130A.<br />
Elektrod 1,6–3,2mm.<br />
Intermittens 130A 25%.<br />
Vikt 4,3kg. 3860:–<br />
Digitalmätare för<br />
diesel, bensin<br />
1360:–<br />
Inverter 175<br />
230V.5–160A.<br />
Elektrod 1,6–4,0mm.<br />
Intermittens 160A 35%.<br />
Vikt 6,1kg. 5380:–<br />
Order 019-30 43 20<br />
Växel 019-30 43 00<br />
Paketpris 2000:–, på<br />
SJ/EUR-pallstativ<br />
plus 20st EUR-säckar<br />
Trädfällriktare<br />
Mod I+ 2520:–<br />
Mod II 2860:–<br />
Mod III 3820:–<br />
Dragsaxar,<br />
Greppvidder<br />
21cm 396:–<br />
26cm 484:–<br />
Hjul Kompletta med fälg<br />
20×10,00-8 4pr 596:–<br />
22×11,00-8 4pr 728:–<br />
10,0/80×12 10pr 1380:–<br />
Axeltappar<br />
40×40mm 316:–<br />
45×45mm 444:–<br />
55×55mm 612:–<br />
60×60mm 780:–<br />
Fler hjul och axeltappar finns i<br />
katalogen.<br />
Nivåmätare<br />
260:–<br />
Överfyllnadsskydd<br />
396:–<br />
Dieseloljefilter<br />
kompl. 640:–<br />
Löst filter till<br />
ovan 510:–<br />
Automatpistol<br />
60lit 680:–<br />
80lit 760:–<br />
Batteriladdare<br />
Telwin 320 12/24V.<br />
Laddström max 45A.<br />
Maxstart 300A 1920:–<br />
Telwin 520 12/24V.<br />
Laddström max 75A.<br />
Maxstart 400A 2960:–<br />
Fax 019-36 16 97<br />
www.nimaab.se
UTBILDNING<br />
Jan-Erik Spånberger förklarar grunden för höjdmätning.<br />
De pluggar skog<br />
över internet<br />
Distanskursen ”Hållbart familjeskogsbruk” har<br />
blivit en succé. Hittills har 2 000 personer<br />
fullföljt universitetskurserna. Fler är på gång<br />
och utbudet växer. Vi beslöt att testa inifrån.<br />
Vädret är bistert men lärarens<br />
entusiasm är på topp.<br />
– Här har vi ett typiskt förstagallringsbestånd,<br />
förklarar<br />
vår ciceron Stefan Bergqvist.<br />
Titta på trädkronorna och fundera<br />
om det börjar bli trångt.<br />
Sen tar ni en grundyta.<br />
Vätan kryper upp innanför<br />
jackärmen när vi lyfter upp<br />
våra relaskop. Grundyta 28<br />
kvadratmeter, tolv meter övre<br />
höjd. Instruktionsboken säger<br />
att det är hög tid att gallra!<br />
VI ÄR PÅ TVÅ dagars introduktionsträff<br />
i det sörmländska<br />
Öster Malma och starten på<br />
Växjö universitets distanskurs<br />
Hållbart familjeskogsbruk.<br />
I maj ska jag förhoppningsvis<br />
kunna kvittera<br />
ut examen i<br />
grundkursen<br />
på 30 högskolepoäng.<br />
I mitt<br />
sällskap finns<br />
25 entusiastiska<br />
elever. Runt<br />
om i landet<br />
hålls liknande träffar för totalt<br />
300 elever.<br />
Det visar sig snart att jag är<br />
den ende deltagaren som inte<br />
äger egen skog. Men också den<br />
44<br />
”Vi sökte efter<br />
en gedigen<br />
kurs på akademisk<br />
nivå, och vi ville<br />
studera på deltid.<br />
ende med en skoglig utbildning<br />
i bagaget. Här finns annars<br />
sjuksköterskan, organisationskonsulten,<br />
ekonomen, skogsmaskinföraren<br />
och många fler.<br />
Alla med ett brinnande intresse<br />
för att lära sig mer om hur de<br />
ska sköta sin egen skog.<br />
EN AV DELTAGARNA är<br />
Dan Nilsson, distriktsläkare<br />
från Säffle. Den egna fastigheten<br />
på 160 hektar planerar han<br />
själv.<br />
– Visst har jag gått igenom<br />
några studiecirklar, men jag<br />
tyckte det var dags att lyfta<br />
kunskaperna till en högre nivå.<br />
Det var en 74-årig kollega som<br />
varmt rekommenderade Hållbart<br />
familjeskogsbruk.<br />
För Dan Nilsson<br />
är inte virkesproduktionen<br />
det primära.<br />
Han vill ha en<br />
välskött, vacker<br />
skogsmiljö,<br />
med utrymme<br />
för naturvärden.<br />
Själv jobbar han praktiskt<br />
med röjning och plantering.<br />
– Det blir nog tre kvällar i<br />
veckan under försommaren.<br />
Det är mitt alternativ till att gå<br />
Ivar och Sofi Virgin passar på att skola in Folke i skogen<br />
redan i unga år.<br />
Text & foto: Mats Hannerz<br />
Till vardags är<br />
Dan Nilsson<br />
läkare, men den<br />
här dagen är<br />
det skogen som<br />
gäller.<br />
på gymmet, säger han.<br />
Familjen Virgin väljer att utbilda<br />
sig tillsammans. De förbereder<br />
sig för att axla ansvaret<br />
för en släktfastighet i Västergötland.<br />
Kursen ska ge de nödvändiga<br />
kunskaperna för att kunna<br />
sköta de 480 hektaren.<br />
– Vi sökte efter en gedigen<br />
kurs på akademisk nivå, och vi<br />
ville studera på deltid. Vi hittade<br />
Hållbart familjeskogsbruk<br />
på nätet. Den gav ett seriöst<br />
intryck och dessutom passade<br />
det oss att studera på distans,<br />
säger de.<br />
Till vardags arbetar Ivar som<br />
biokemist och Sofi som organisationskonsult<br />
i Stockholm.<br />
– Det är roligt att kunna gå<br />
kursen tillsammans, säger Sofi<br />
Virgin. Dessutom får vi en gemensam<br />
grund när vi ska ta<br />
hand om skogen.<br />
DAGARNA I Öster Malma är<br />
den enda obligatoriska träffen.<br />
Därefter möts deltagarna och<br />
lärarna i cyberrymden, uppkopplade<br />
mot lärplattformen<br />
vid Växjö universitet. Ytterligare<br />
mötestillfällen finns dock.<br />
En av lärarna på introduk-<br />
tionsträffen är Jan-Erik Spånberger,<br />
utlånad från sin tjänst<br />
som skogskonsulent vid Skogsstyrelsen<br />
i Aneby.<br />
Jan-Erik lotsar oss med van<br />
hand genom skogsbrukets olika<br />
moment, från ståndortsbonitering<br />
via plantering och röjning,<br />
fram till mätningar och avverkningar<br />
av beståndet. Ett besök<br />
på sågverket ger en bild av hur<br />
mycket virkesvärdet kan påverkas<br />
av hur vi har skött skogen.<br />
Jan-Erik gör sin fjärde säsong<br />
som träfflärare, och tycker att<br />
kursen ger honom mycket tillbaks.<br />
– Här finns en sån härlig<br />
blandning av människor med<br />
olika bakgrunder. Det är elever<br />
som tänker fritt och klokt, men<br />
inte alltid i de traditionella<br />
skogsmannaspåren. Och de är<br />
mycket motiverade, säger han.<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09
I dag är Harald Säll ansvarig<br />
för kursen Hållbart familjeskogsbruk:<br />
Varför distanskurs?<br />
– Elever och lärare träffas i<br />
virtuella klassrum över internet.<br />
Men det finns flera möjligheter<br />
att träffas fysiskt också.<br />
Det ska inte göra någon skillnad<br />
var i landet eleverna bor. I<br />
dag finns 18 lärcentra, från Arvidsjaur<br />
och Vilhelmina i norr<br />
till Älmhult i söder, dit lärare<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09<br />
Harald Säll<br />
ansvarar<br />
för distansutbildningen<br />
Hållbart familjeskogsbruk.<br />
är knutna och där eleverna kan<br />
träffas.<br />
Blir det inte anonymt med<br />
kontakt bara över nätet?<br />
– Vi får ju träffa alla studenterna<br />
åtminstone i början, och<br />
ofta vid uppföljande möten.<br />
Och studenterna har tät kontakt<br />
med varandra över nätet. Det<br />
finns flera par som har träffats<br />
genom kursen.<br />
Finns det någon typisk student?<br />
– Nästan alla är skogsägare,<br />
eller planerar att köpa eller ta<br />
över en skogsfastighet och de<br />
har allmän högskolebehörighet.<br />
Andelen kvinnor är på samma<br />
nivå som andelen kvinnliga<br />
skogsägare. Vi ser också att<br />
kvinnorna är precis lika aktiva<br />
i diskussionerna som männen.<br />
Fullföljer alla kursen?<br />
– Det är ungefär 60–70 procent<br />
som går igenom hela kursen.<br />
Totalt är det 2 000 personer<br />
och nu är 300 till på gång.<br />
Anna Beck-Friis Förander räknar årsringar och<br />
förbereder framtiden när hon tar över ansvaret för<br />
föräldrargården tillsammans med sin syster<br />
Mötesplatser mellan Arvidsjaur och Älmhult<br />
Tanken på en akademisk<br />
distansutbildning växte<br />
fram under 90-talet och<br />
första kursen hölls 2001.<br />
Hur många kurser har ni?<br />
– Man kan läsa grundkurs på<br />
30 högskolepoäng, vilket motsvarar<br />
en termins heltidsstudier.<br />
– Därefter kan man bygga på<br />
med ytterligare 30 poäng på<br />
fortsättningskursen. För två år<br />
sedan startade vi också en påbyggnadskurs<br />
om lövskog.<br />
Vad ställer studenterna för<br />
frågor?<br />
– Många har funderingar<br />
kring att sälja skog och virke.<br />
Det blir också många detaljfrågor<br />
kring skogsuppskattning<br />
och när de ska göra egna beräkningar<br />
av tillväxt och volymer.<br />
45
HISTORIA<br />
Kunnig styrelse<br />
lyfte Norrskog<br />
För knappa 40 år sedan föddes det som blev<br />
dagens Norrskog, men rötterna går längre<br />
tillbaks än så. Av Pär Fornling<br />
Det ”Skogshistoriska sällskapet”<br />
är precis vad namnet säger,<br />
en organisation för skogsfolk<br />
som håller historien levande.<br />
Till historien hör skogsägarföreningarnas<br />
öden och äventyr,<br />
som varit lite dåligt belyst i<br />
det här sammanhanget.<br />
Men nu finns mycket att<br />
hämta i den senaste årsskiften<br />
där flera kapitel ägnas åt Norrskogs<br />
historia.<br />
I det sammanhanget har förstås<br />
portalfiguren Gunnar Hedlund<br />
en central roll; industriman,<br />
centerledare och<br />
entusiastisk föregångare i<br />
skogsägarrörelsen.<br />
46<br />
I ett intressant kapitel skriver<br />
Norrskogs dåvarande vd Stig<br />
Österberg om Hedlunds förmåga<br />
att entusiasmera och engagera<br />
de små skogsägarna för<br />
en gemensam sak.<br />
Men bilden av industrimannen<br />
Hedlund är inte lika<br />
entydig. Visionen var att bilda<br />
en stark medlemsägd skogsindustri.<br />
Det blev NCB (Norrlands<br />
Skogsägares Cellulosa AB). En<br />
mängd uppköp av industrier<br />
resulterade i en ekonomisk kris<br />
i slutet av 70talet, vilket kostade<br />
skogsägarrörelsen både<br />
Tidningen<br />
Land för endast<br />
99:- 10 nummer<br />
Sverig� största familj� idning!<br />
pengar och förtroendekapital.<br />
Stig Österberg summerar<br />
epoken Hedlund med följande:<br />
”Han var en skicklig föreningsman<br />
och politiker, men en<br />
olycka som industriman. Han<br />
köpte den ena gamla industrin<br />
efter den andra till glädje för<br />
säljarna. Att förtroendemännen<br />
accepterade allt visar vilken<br />
stark ställning han hade”.<br />
Den förre industriministern<br />
Nils G Åsling (författare av en<br />
biografi om Hedlund) har en<br />
SVARSKORT<br />
Ja tack!<br />
Jag vill gärna prenumerera på Land<br />
och får 10 nummer för endast 99 kr.<br />
Jag sparar hela 151 kr jämfört med<br />
ordinarie lösnummerpris.<br />
Kampanjkod: LND 168 200<br />
Som service får jag därefter Land i bekväm tillsvidareprenumeration.<br />
Men bara så länge jag själv vill. Jag kan när som helst meddela om att<br />
jag inte vill ha fler tidningar.<br />
Erbjudandet gäller endast nya prenumeranter/hushåll i Sverige t.o.m.<br />
30 nov 2009. LRF Media AB lagrar kunduppgifter för att kunna fullgöra<br />
kundrelationer och lämna erbjudanden om egna och andras produkter.<br />
Du kan också beställa via:<br />
tel 08-588 365 13 fax 040-601 63 57<br />
e-post pren@lrfmedia.lrf.se Vänligen uppge kampanjkoden<br />
Namn<br />
Adress<br />
Postadress<br />
Telefon<br />
E-post<br />
Mobil<br />
Ja, jag vill gärna få information och erbjudanden till min e-post mobil.<br />
Svarspost<br />
200 782 85<br />
200 11 Malmö<br />
delvis annan bild. I årsskriften<br />
framhåller han att det trots allt<br />
fanns en strategi bakom köpen,<br />
men Åsling håller med om att<br />
Hedlund tilläts dominera väl<br />
fritt.<br />
Men deT ÄR baRa en del<br />
av historien, som för Norrskogs<br />
del är komplicerad.<br />
Länge bestod man av tre ”primärföreningar”<br />
(Jämtland,<br />
Medelpad och Ådalens Skogsägarförening)<br />
under Norrskog<br />
LAND<br />
BJUDER PÅ<br />
PORTOT!<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09<br />
som ett samlande paraply.<br />
Även om det fanns en samsyn<br />
var det uppenbart en tung beslutsprocess<br />
med fyra olika<br />
styrelser.<br />
Konstruktionen med en ”förvaltningsförening”<br />
började 1970<br />
och var tänkt att vara tre år fram<br />
till en fullvärdig fusion, men det<br />
dröjde ända till 1987 innan det<br />
blev en enda förening.<br />
en inTRessanT detalj från<br />
historien om skogsbruksområden<br />
(SBO) är att de till att börja<br />
med finansierades genom att<br />
medlemmarna i varje SBO avstod<br />
en procent på värdet av<br />
leveransvirke och två procent<br />
på intäkten från avverkningsuppdrag.<br />
Det betalade lönen för inspektoren<br />
och ett antal aktiviteter<br />
i bygden.<br />
Inom Norrskog bildades för<br />
övrigt landets första SBO<br />
(Hammerdal 1955).<br />
den MOdeRna historien<br />
skrivs av nuvarande vd:n Nils<br />
Nilsson och företrädaren Ove<br />
Jacobsson.<br />
Industriellt handlar det om<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09<br />
Att huvudkontoret<br />
ligger i Kramfors<br />
beror på en<br />
kompromiss och<br />
att Gunnar<br />
Hedlund var mån<br />
om att knyta<br />
Norrskog nära<br />
NCB, som redan<br />
fanns i Kramfors.<br />
De tre föreningarna<br />
hade annars varsitt<br />
önskemål: Sundsvall,<br />
Östersund och<br />
Sollefteå.<br />
Foto: Anders Olsson<br />
hur man skakar av sig spöken<br />
från det förgångna och syr ihop<br />
ett ganska spritt delägande till<br />
att ta full kontroll över sågverken<br />
i NWP (Norrskog Wood<br />
Products) och bioenergin (Såtab).<br />
Det är helt enligt den kooperativa<br />
”regelboken”, där det<br />
brukar framhållas att delägande<br />
lätt skapar slitningar mellan<br />
motstridiga intressen (avkastning<br />
på kapital/bra betalt för<br />
råvaran).<br />
Och inTe MinsT ger full<br />
ägarkontroll fria händer att se<br />
över strukturen och hitta synergieffekter<br />
mellan industrierna.<br />
En slutsats författarna drar av<br />
historiska erfarenheter då det<br />
gäller ledningen av ekonomiska<br />
föreningar är vikten av att ha en<br />
kunnig och engagerad styrelse,<br />
med extra stort ansvar för ekonomi<br />
och kapitalförsörjning.<br />
I övrigt innehåller årsboken,<br />
på 200 sidor, ett kapitel om<br />
”Rätten till Norrland” och flera<br />
andra ämnen.<br />
www.skogshistoria.nu<br />
nordisk forskargrupp ska stärka industrin<br />
För att stå sig i den hårda<br />
konkurrensen måste nordiskt<br />
skogs bruk öka produktiviteten<br />
med 50 procent. Det är målsättningen<br />
för ett nytt forskningsprojekt<br />
vid lantbruksuniversitetets<br />
skogsfakultet i<br />
Umeå och de finska universiteten<br />
i Helsingfors och Joensuu.<br />
Projektet förkortas FIRST.<br />
Bokstäverna står för Forest Industrial<br />
Research School on<br />
Technology. Utöver de ordinarie<br />
forskarna finns ett antal<br />
värdföretag inom skogssektorn<br />
som anställer doktorander. Tillsammans<br />
bidrar Sverige och<br />
Finland med 12–16 doktorander.<br />
Det gör FIRST till den<br />
största gruppering av doktorandstuderande<br />
inom skogsteknologi<br />
i världen.<br />
Forskarskolan startar våren<br />
2009 och avslutas våren 2013.<br />
47
För annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 eller<br />
Ronny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se<br />
Tel: 0653-205 35<br />
kvalitetsprodukter<br />
tillverkade i sverige<br />
NoveFella med feromonet Phero-X-Lure IT doftar oemotståndligt<br />
för en utsvulten och kärlekskrank barkborre.<br />
STOPPA GRANBARKBORREN!<br />
Plastfälla = NoveFella + feromonet Phero-X-Lure IT<br />
Virkesfälla = Cyper Plus + feromonet Phero-X-Lure IT<br />
RING 0644-72 100 ELLER BESÖK SKOGMA.SE<br />
Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med<br />
räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.<br />
Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning<br />
för precis justering och god stabilitet på planbordet.<br />
Direkt från<br />
importören<br />
Pris 8 796:exkl<br />
moms<br />
Plan- och rikthyvel<br />
PT310<br />
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk<br />
Kutterdiameter 70 mm<br />
Varvtal kutter 5 000 rpm<br />
Matningshastighet 7 m/min<br />
Spånstos 100 mm<br />
Rikthyvlingsbredd 310 mm<br />
Bordsstorlek 1 040x312 mm<br />
Planhyvlingsbredd 305 mm<br />
Planhyvlingshöjd 200 mm<br />
Vikt 175 kg<br />
Artikelnummer 104030<br />
Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås<br />
Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66<br />
Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00<br />
Besök Besök oss oss på på internet: internet: http://www.drift-underhall.se<br />
http://www.duabhuset.se<br />
Skogsmarknaden<br />
PELTEC<br />
Enmansågverk och Vedkombi<br />
svärdkap 35cm klyvlängd 55cm<br />
Tillv:Walthers Plåt AB<br />
Svågavägen 43<br />
820 62 BJURÅKER<br />
Låg kostnad ger lågt pris!<br />
Vedsäckar för<br />
vedhantering<br />
1 m 3 vedsäck för EURpall<br />
(SJ) fr 10:65/st<br />
1,5 m 3 storsäck med lyftoch<br />
tömningsöglor<br />
fr 98:-/st<br />
Säckstativ<br />
Kombistativ för EUR- och<br />
Hydropall fr 1.490:-/st<br />
Lågpris<br />
på hela sortimentet med<br />
säckar - 40, 60, 80 l,<br />
1,5 m 3 i olika utf samt<br />
våra olika typer av stativ<br />
och presenningar.<br />
Erbjudande:<br />
40 st 1 m 3 EUR<br />
vedsäck, 1 st<br />
säckstativ: 1 795:-<br />
Kontakta oss - det lönar sig!<br />
Oaccy Maskintrading AB<br />
Tel 0506-202 46, 070-525 31 52<br />
Gällande mervärdesskatt tillkommer<br />
Snickerimaskiner till specialpris<br />
DUABs kombimaskin med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs,<br />
plan- och rikthyvel samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av<br />
aluminium som löper på två geidrar för högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck.<br />
Ljusterbordet används både till sågen och som tappsläde till fräsen. Sågbord,<br />
fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt & planhyvelborden är tillverkat i planslipat gjutjärn<br />
och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet.<br />
Kombimaskin C5-260H<br />
Plan & Rikthyvel <br />
Motor 2,2 kW 3-fas 400 V<br />
Hyvel bredd 250 mm <br />
Planhöjd 180 mm <br />
Riktbord 1050x250 mm <br />
Planbord 600x250 mm <br />
Matningshastighet 8 m/min <br />
Varvtal kutter 4000 rpm <br />
Hyvelstål antal 3 st <br />
Kutterdiameter 75 mm <br />
Långhålsborrsbord<br />
Chuckkapacitet 16 mm<br />
Bordsstorlek 160x368 mm<br />
Vildsvinsfällor<br />
www.lotin.se Tel 0380-261 64<br />
Colmec AB söker jaktarrende i Södermanland<br />
omfattande minst 1000 hektar, och allra helst med tillgång till<br />
en jaktstuga. Vi är seriösa jägare som ser närheten till naturen och<br />
upplevelserna av jakt och natur som viktig avkoppling från<br />
företaget och vardagsarbetet<br />
Det är av stor vikt för oss att ha goda relationer med markägarna<br />
för att möjliggöra långsiktiga relationer.<br />
Vi vill genomföra en planerad viltvård för en lång arrendeperiod.<br />
För mer info Kontakta Ulrik Bäckström 070-569 75 44 / 011-13 40 30<br />
Såg <br />
Motor 3,0 kW 3-fas 400 V<br />
Varvtal 4050 rpm <br />
Sågdjup 90° 65 mm <br />
Sågdjup 45° 45 mm <br />
Klinga diameter 250 mm <br />
Bordsstorlek 1200x840 0<br />
(1080) mm <br />
Slaglängd justerbord<br />
1400 mm<br />
Fräs<br />
Varvtal 3500/5500/7000 rpm<br />
Spindel diameter 30 mm<br />
Max verktygsstorlek<br />
diameter 140 mm<br />
Pris 20 796:exkl<br />
moms<br />
Vikt 370 kg<br />
Artikelnummer 107678<br />
Info och video på<br />
www.lotico.se<br />
Proffsverktyg<br />
Undvik förslitningsskador!<br />
Avgasfri, vibrationsfri,<br />
bullerfri, robust, stark,<br />
kraftfullt litiumbatteri<br />
med extra lång driftstid,<br />
miljövänlig. Effektivisera<br />
din arbetsmiljö!<br />
Tel. +46 (0)414-242 60<br />
Vertikalfräs SS 510T<br />
Motor 400 V 3,0 kW/4 hk<br />
Arbetsbord 700x600 mm<br />
Arbetshöjd 850 mm<br />
Tappsläde 700x200 mm<br />
Slaglängd tappsläde 640 mm<br />
Spindeldiameter 30 mm<br />
Spindel vertikalt slag 100 mm<br />
Spindel tiltbar -5/30°<br />
Spindelhastighet 5500/7500/10000 rpm<br />
Max verktygsdiameter 180/200 mm<br />
Mått (lxbxh) 850x690x1200 mm<br />
Vikt 200 kg<br />
Artikelnummer 100538<br />
Sekatör<br />
(elsaks)<br />
Pris 23 996:-<br />
exkl moms<br />
Stångsåg,<br />
3 meters<br />
teleskop<br />
Combigripkran<br />
360° sväng<br />
Räckvidd 4m. Hydr. rotator<br />
Pris från Från 41.300:- 38.500:-<br />
STAR wirekran<br />
Dragkraft 2 ton<br />
Pris 15.900:-<br />
Moms och frakt tillk.<br />
på samtliga priser.<br />
Tel 0514-10505<br />
0514-105 05<br />
Fax Fax 0514-51878<br />
0514-518 78<br />
Internet: www.sonnys.se<br />
E-mail: jorgen@sonnys.se<br />
info@sonnys.se<br />
Vertikalfräsmaskin av hög prestanda försedd med bord i gjutjärn med<br />
spår för geringslinjal. Kullagrad tappsläde. Tiltbar frässpindel -5 till 30<br />
grader. Låsbara inställningsrattar. Justerbara fräsanhåll med millimeterskal<br />
och anslutningsstos för spånsug. Spindeln går att ställa i både<br />
vänster- och högergång, där hastigheten ändras med remomläggning.<br />
Levereras med samtliga skydd och anhåll. En kraftig trefasmaskin för<br />
snickerier, skolor och den avancerade hemsnickaren.<br />
Mängder av modeller<br />
se vår hemsida eller<br />
beställ vår nya<br />
produktkatalog 2008<br />
Specialerbjudande på<br />
plan- & rikthyvlar, spån-sugar,<br />
kombimaskiner,div storlekar!<br />
48 VI SKOGSÄGARE 1/09
Även lämplig<br />
för sågytor<br />
1 m 3 /min<br />
SNABB - SÄKER - EFFEKTIV<br />
För broschyr<br />
KAMPANJRABATT<br />
För beställningar fram till 28/2 2009<br />
Logcon Hortinorr ab<br />
Logcon Eesti Oü<br />
Tel 070-652 38 18<br />
+372-566 144 05<br />
Speciell utformning<br />
ger en stock i taget<br />
(patent)<br />
Plåt i stegen<br />
Ny bred och effektiv<br />
utmatningstransportör<br />
- Mekanism för absolut<br />
parallell matning<br />
- Tippande pålastning<br />
rymmer en bilbunt<br />
- Hydraulaggregat<br />
- Automation<br />
PASSA PÅ:<br />
Fram till 28 februari sänks priserna 10%<br />
Kombibord L24 från 36 900:-<br />
Kombibord L40 från 51 300:-<br />
www.logcon.se info@logcon.se<br />
Helautomatisk Vedhantering !<br />
Vedprocessor<br />
Ny knivdesign och nytt<br />
längdregleringssystem<br />
Klarar grövre ved,<br />
rakt kapsnitt, jämn<br />
vedlängd<br />
Lägg långved på inmatningstransportören.<br />
Maskinen sköter resten.<br />
Matar in, kapar, klyver och lastar.<br />
Allt medan du lägger på<br />
ny långved...<br />
och information DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62<br />
➛<br />
Tillbehör:<br />
GÅRDAR SÖKES - stora som små<br />
Skånegårdar förmedlade under år 2008 lant- och skogsbruk samt häst- och livsstilsgårdar<br />
för ett sammanlagt värde om ca 600 Mkr. Efter den fi nansiellt oroliga hösten har vi som experter<br />
vid fastighetsöverlåtelser stor nytta och fördel av vår långa erfarenhet på marknaden.<br />
Skånegårdar behärskar såväl lagstiftningen med uppskovsregler och rationaliseringsförvärv<br />
som EU-lagstiftningen kring stödrätter m m. Fastighetsbildningar, avstyckningar<br />
och fastighetsregleringar tillhör våra dagliga arbetsuppgifter.<br />
Skånegårdars medarbetare, vilka utgörs av lantmästare, jurister, en skogsmästare,<br />
en agronom och civilekonomer, har samtliga den praktiska erfarenheten och även den<br />
teoretiska kunskapen som behövs.<br />
Vill Ni vara säkra på att ligga i marknadens framkant och ha en trygg och engagerad<br />
partner vid försäljningen av Er gård - kontakta Skånegårdar AB.<br />
Kostnadsfri värdeuppskattning av fastigheten.<br />
Skånegårdar AB<br />
Lund, vxl 046-19 04 40 - Jönköping tel 036-30 76 80<br />
e-post: info@skanegardar.se<br />
www.skanegardar.se<br />
LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING<br />
II<br />
Huvudkontor:<br />
Företagsvägen 9<br />
911 35 Vännäsby<br />
Tfn: 0935-399 00<br />
Fax: 0935-399 19<br />
E-post:<br />
info@trejon.se<br />
Sveriges<br />
mest köpta<br />
vedmaskiner<br />
Utmärkt prestanda<br />
1X-42 GreenSpeed klarar ved upp till Ø42 cm. Hydrauliskt<br />
manövrerat kapsvärd med 18” kedja, hydrauliskt<br />
vridbar transportör. Standard med ”Easy-funktion” som<br />
ger hydraulisk styrning av kap- och klyvfunktion.<br />
Bäst i test!<br />
1X-37 testad i tidningen<br />
SKOGEN 5/07<br />
Effektiv vedproduktion 1X/2X<br />
Kraftig, slittålig konstruktion med bl.a. pålitlig växellåda<br />
och remskivor i stål. Klarar ved upp till Ø37 / Ø32 cm.<br />
Kontakta Ditt<br />
Trejon Center<br />
för prisinfo/offert<br />
Lågt energipris med Hawk<br />
Utrustad med hydrauliskt drivet kapsvärd och 13”<br />
kedja samt en hydrauldriven transportör på hela 3,2<br />
m. Klarar ved upp till Ø30 cm. Den eldrivna modellen<br />
kan transporteras kortare sträckor efter bil.<br />
woodMAX snabbklyv<br />
El- eller traktordriven snabbklyv i robust<br />
konstruktion. Bekväm arbetsställning och lätt att<br />
manövrera. Steglös klyvlängd upp till 60 alt. 105 cm.<br />
Enkel och produktiv vedframställning!<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09 49<br />
TREJON Ved-901
SVERIGES ENDA<br />
P-MÄRKTA*<br />
FLISBRÄNNARE<br />
40–80 kW<br />
FLISOMAT med en<br />
påbyggnad 2 700 liter<br />
Stokerbrännare i storlekar<br />
40–80 kW som klarar även<br />
industrifl is upp till 75 mm.<br />
Brännhuvud med rörligt roster<br />
fi nns som tillval för dig som vill<br />
elda spannmål. I en normalvilla<br />
räcker en påfyllning ca<br />
1 månad under vintern med<br />
pellets.<br />
ÅTERFÖRSÄLJARE:<br />
DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50, 070-341 74 59<br />
GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40<br />
KALMAR FS Effekt värme 0480-47 33 86<br />
KARLSTAD Solbergsgård 070-646 36 64<br />
KUNGÄLV Johnssons El 070-541 63 96<br />
LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41<br />
LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60<br />
MELLERUD Ove Linderholm 0530-131 21, 0706-85 42 16<br />
MULLSJÖ NT Energi 0392-133 31<br />
RONNEBY Stjärnprodukter 0457-100 00<br />
SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-34 01 97<br />
ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91<br />
ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07<br />
www.energiteknik.net<br />
VETOMAT 500 liter<br />
Villabrännare för max 40 kW som<br />
lämpar sig för alla biobränslen<br />
såsom fl is, spån, briketter, pellets<br />
och torv. I en normalvilla räcker<br />
en påfyllning 5 dygn under vintern<br />
med pellets.<br />
*P-märkningen ställer höga krav på<br />
– Miljö<br />
– Brandsäkerhet<br />
– Tillverkning<br />
– Kvalitetskontroll<br />
– Verkningsgrad<br />
Mer info www.sp.se<br />
– Driftsäkerhet<br />
VÄRMEPANNOR � BRÄNNARE<br />
VÄRMECENTRALER 30–640 kW<br />
GENERALAGENT I SVERIGE<br />
Ecosågen Twin 400<br />
Mobilt eller stationärt enmanssågverk<br />
Inbyggt kantverk<br />
“Quattro”<br />
4 sågklingor<br />
Se Video på vår hemsida<br />
www.ecosagen.se<br />
Tillbehör:<br />
Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd<br />
Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm<br />
Tel 0499-102 41 070-244 75 40<br />
Kontakta oss för närmsta återförsäljare<br />
på www.lennartsfors.com eller 0573-39200<br />
Vednätsäckar<br />
till EUR pall, 40, 60 L<br />
Prisex: 40 L packlåda<br />
+<br />
1 000 nätsäck 3 200:även<br />
storsäckar<br />
Tel 0410-33 10 55<br />
0708-40 11 33<br />
www.ino-q.se<br />
VEDPANNA<br />
Molle<br />
45 kW<br />
Miljögodkänd<br />
50 cm.<br />
vedlängd<br />
26.000:inkl<br />
moms<br />
Mollepannan AB<br />
Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs<br />
Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,<br />
fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se<br />
Tel. 0528–700 00,<br />
kvällar 0528–700 11<br />
www.bjmmaskin.se<br />
50 VI SKOGSÄGARE 1/09
vÄndbar jakt- och<br />
friluftsmÖssa<br />
Svensktillverkad d<br />
för nordiskt<br />
klimat.<br />
070-656 33 155<br />
www.haetta.se<br />
TEMA<br />
2009<br />
Nr 2<br />
2 april<br />
Energi &<br />
Skogsvård<br />
Nr 3<br />
28 maj<br />
Renovera &<br />
Bygg, Elmia<br />
Nr 4<br />
3 sept<br />
Jakt, Fiske &<br />
Fritid<br />
Nr 5<br />
15 okt<br />
Bilar, ATV &<br />
Förädling<br />
Nr 6<br />
10 dec<br />
Utbildning &<br />
Ekonomi<br />
Tel. 0652-366 90 � Fax 0652-405 50<br />
E-post hsp@hsp.se � www.hsp.se<br />
Väggrindar och skyltar<br />
Bynamnsskyltar � Varningsskyltar<br />
Förbudsskyltar � Snöstakar<br />
med mera<br />
RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE<br />
INGVAR PERSSON AB<br />
Ett svensktillverkat<br />
kedjesågverk för<br />
Dig som vill<br />
vidareförädla<br />
Ditt timmer.<br />
Ring för information.<br />
Tel. 0502-175 40<br />
Fax. 0502-145 21<br />
www.timmersagen.se<br />
info@ipab.se<br />
Nöjda kunder sedan 1990<br />
Ring oss vid köp av traktorer,<br />
maskiner eller griplastare<br />
Skopor, pallgafflar och kranbommar<br />
säljes till fördelaktiga priser.<br />
Anders Bil & Maskin AB<br />
Tel 0495-202 80, 070-606 12 23<br />
www.anders-bilmaskinab.nu<br />
Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant<br />
Vedmaskiner<br />
Mora<br />
Gå gärna in på hemsidan dan<br />
och se månadens vara: a:<br />
www.perwikstrand.se .se<br />
Dössjonsv. 10, 792 36 Mora, Tel: 0250-289 80<br />
Box 2 � S-791 21 Falun, Sweden<br />
Tel. 023-296 55 � Fax. 023-393 23<br />
info@gronytekonsult.se � � www.gronytekonsult.se<br />
g y<br />
Våra<br />
produkter:<br />
JAPANSKA BESKÄRNINGSVERKTYG<br />
GGSVERKTYG<br />
KONSULTVERKSAMHET<br />
UTBILDNING<br />
SILKY S SÅGAR SSÅGAR<br />
KAPAR LÄTT ÄT TT & SLÄTT<br />
Behov av hydraulik Växellåda Starkast i skogen Hydraulvinsch<br />
Hydraulpumpar Valmet originalpumpar Gr 2-3<br />
RDM-12 RDM-12 med We-6500 We-7200<br />
Dragkraft 1400/1700/2200 kp<br />
Kranventiler Hydraulpumpar servo/el Gr 2-3<br />
Mekanisk drivning 6500 kp kp<br />
Manuell och radiostyrd<br />
Slang Kranventiler och kopplingar servo/el<br />
Hydraulisk drivning 3600 kp kp Enkel montering på alla kranar<br />
Slang och kopplingar<br />
Traktorväxel med pump<br />
Traktorväxel ex. 70L/540 med PTO pump<br />
4 900:- ex. exkl 70L/540 moms PTO + frakt<br />
4.905:- komplett komplett<br />
Växellåda med upp, nerväxling<br />
eller enbart som vändlåda<br />
till tex sågverk, fläktar, vattenpumpar,<br />
generatorer m.m.<br />
350 mm stor öppen rulle<br />
för bästa grepp<br />
Låg tyngdpunkt ger bästa<br />
stabilitet och fri fri sikt sikt<br />
Vi har även radiostyrningar till<br />
andra vinschar<br />
Beställ<br />
Beställ hydraulkatalogen<br />
upp till 100 kW<br />
Tel 0381-710 10 Fax 0381-711 44<br />
Besök vår butik på nätet<br />
www.weimer.se<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09 51
BEGAGNADE FYRHJULINGAR<br />
RÄTT PRIS DIREKT - FRI FRAKT INOM SVERIGE<br />
Timmervagn 7 600:- + moms<br />
Även service, delar och tillbehör<br />
Sundsvall: Tel 060-12 55 77 • Fax 060-12 55 76<br />
WWW.FRITIDSDEPAN.SE<br />
Minska värmekostnaden<br />
Satsa på fliseldning ugnar från 40-499 kW,<br />
flisfickor 1-4 m 3 mekaniskt drivna och<br />
större hydrauldrivna flisfickor.<br />
Skruvarna klarar grovflis.<br />
-som lutar<br />
eller<br />
riskerar att<br />
falla över<br />
byggnader,<br />
ledningar<br />
Vi säljer kompletta system.<br />
Även spannmålsbrännare<br />
Se www.stensbroflis.com<br />
Kjell Andersson Tel 044-33 02 47, 070-338 74 47<br />
“Svåra träd”?<br />
Ta hjälp av mästaren<br />
MOMENT K1 och -K2<br />
Belastning: 300 kg och 600 kg<br />
Montering: Ett träd, enstolpe<br />
En handvinsch för skogs-<br />
arbete<br />
Webbutiken:<br />
www.alfera.fi<br />
Alfera<br />
tel. +358-3 6332 228<br />
Återförsäljare Sökes!<br />
Problem med oljeläckage i<br />
Hydraulsystem? Servostyrning? Växellåda?<br />
Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter?<br />
ORION 288 Tätningsrekonditionerare<br />
tätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar i<br />
alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent.<br />
Ingen demontering krävs!<br />
INTERNOVA SVENSKA AB<br />
Miljöanpassade Smörjmedel Tfn: 0660-29 70 50<br />
Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVAD Email: info@orionoljor.se<br />
NR 2 2009<br />
✁<br />
TEMA<br />
Energi & Skogsvård<br />
Utgivning 2 april<br />
Sista bokningsdag 2/3 • Sista materialdag 5/3<br />
Birgit Emilsson<br />
Tel 040-601 64 55<br />
Fax 040-601 64 49<br />
birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se<br />
Kontakta<br />
Ronny Gustavsson<br />
Tel 08-588 367 97<br />
Fax 08-588 369 79<br />
ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se<br />
52 VI SKOGSÄGARE 1/09
Jägarspis<br />
bättre än<br />
termos<br />
Från Per Bengtsson, informatioschef<br />
i Mellanskog, har vi<br />
fått ett praktiskt tips:<br />
”För flera år sedan beslutade<br />
jag mig för att sluta leva på termoskaffe<br />
och medhavda mackor<br />
när jag jagar i skogen. Numera<br />
gör jag nästan alltid upp<br />
eld och fixar något varmt att äta<br />
samtidigt som jag får en skön<br />
stund. Som regel har jag med<br />
mig min stekpanna och då är<br />
det bekvämt att ställa den på en<br />
Jägarspis.<br />
Jägarspisen tillverkar du genom<br />
att kryssåga en lagom stor<br />
stock. Längd och diameter be-<br />
HOLMEN FYLLER 400<br />
År 1609, lät hertig Johan av<br />
Östergötland anlägga ett vapenfaktori<br />
i Norrköping på<br />
Kvarnholmen i Strömmen.<br />
Det blev sedermera Holmen<br />
som alltså firar 400-årsjubileum<br />
i år med olika festligheter.<br />
Exakt vilken dag hertigen<br />
gav tillståndet är oklart, men<br />
Holmen har valt den 18 september<br />
som officiell jubileumsdag.<br />
Många läsare ägnade den<br />
långa jul- och nyårshelgen åt<br />
att lösa korsord. Vår säck<br />
med lösningar blev väl så<br />
stor som tomtesäcken med<br />
julklappar. Ur denna har vi<br />
dragit följande vinnare:<br />
Vuxenkrysset: Melker Wännman,<br />
Umeå, Anders Henriksson,<br />
Svängsta, Gun Inger<br />
Johansson, Storuman.<br />
Boken Skogens mat av<br />
Gert Klötzke och Karsten<br />
Thurfjell kommer med posten.<br />
Till pristagarna som löst<br />
juniorkysset kommer dubbelcd:n<br />
”Absolut music 58”.<br />
Vinnarna är: Filippa Larsson,<br />
Karlstad, Linda Barkar,<br />
Svärdsjö, Tessy Lundblom,<br />
Ockelbo.<br />
ror på om du vill du ha en liten<br />
spis som är enkel att frakta<br />
med, hur länge du vill att den<br />
skall brinna och om den den<br />
bör vara i ståhöjd? Det är bara<br />
att välja.<br />
Såga krysset och låt spisen<br />
torka ordentligt. När du skall<br />
använda den tänder du på nere<br />
i krysset, enklast är att fuska<br />
Professorn i skogsekologi Sune<br />
Linder, institutionen för<br />
sydsvensk skogsvetenskap,<br />
SLU Alnarp (Sveriges lantbruksuniversitet)<br />
har av den<br />
tjeckiska vetenskapsakademin<br />
tilldelats hedersbetygelsen<br />
Mendel-medaljen för sitt ”erkänt<br />
högklassiga arbete inom<br />
de biologiska vetenskaperna”.<br />
Inte minst har Sune Linder<br />
visat vilken tillväxtpotential<br />
det finns i skogen.<br />
Ett stort grattis till pristagarna!<br />
Och snart kommer<br />
fler korsord i tidningen och<br />
nya chanser att vinna.<br />
med tändvätska men det går bra<br />
med näver och fnöske. Spisen<br />
brinner länge, passar bra även<br />
för kaffekoket och framför allt,<br />
den är lika enkel att använda i<br />
snö. Eftersom elden brinner en<br />
bit upp från botten på jägarspisen<br />
kan du elda utan att snön<br />
snabbt smälter och ställer till<br />
besvär.”<br />
Mendel-medalj till ”tillväxtprofessor”<br />
Han anlade<br />
försöken i<br />
Flakliden i<br />
Västerbotten.<br />
Resultaten<br />
därifrån visar<br />
att granskogen<br />
i Norrland kan<br />
växa 3–4 Sune Linder.<br />
gånger så fort<br />
genom gödsling. Det ger dessutom<br />
miljövinster genom att<br />
träden binder mer kol.<br />
För att framtidenstennishallar<br />
ska<br />
byggas i trä<br />
har Södra bjudit<br />
in till en<br />
arkitekttävling.<br />
Målet är att<br />
få fram en<br />
både kostnadseffektiv<br />
och<br />
energieffektiv<br />
byggnad i intressant<br />
träarkitektur.<br />
Ett praktiskt<br />
tillbehör för<br />
både trevnad<br />
och god mat.<br />
EDBERG SLÅR ETT<br />
SLAG FÖR TRÄHALLAR<br />
Tennislegendaren<br />
och skogsägaren<br />
Stefan Edberg<br />
bidrar till<br />
tennishallar i trä.<br />
I projektet deltar tennisprofilerna<br />
Carl-Axel Hageskog och<br />
Stefan Edberg, som själv är aktiv<br />
skogsägare.<br />
Kraftsamlingen<br />
kraftsamlar<br />
Vid årsskiftet<br />
hade 25 000<br />
skogsägare<br />
deltagit i någon<br />
av aktiviteterna<br />
som<br />
ingår i Kraftsamling<br />
skog.<br />
– Nu går vi<br />
vidare och<br />
förnyar kollektionen<br />
av<br />
Marianne<br />
Eriksson leder<br />
kraftsamlingen.<br />
utbildningsmöjligheter. Målet<br />
är 50 000 deltagare inom ytterligare<br />
två år, säger projektledare<br />
Marianne Eriksson.<br />
I grunden handlar det om att<br />
öka lönsamheten för den enskilde<br />
skogsägaren genom 20<br />
procents ökad tillväxt. Kampanjen<br />
drivs av LRF och de<br />
fyra skogsägarföreningarna.<br />
Förutom skogskvällar, skogsdagar,<br />
studiecirklar, besök på<br />
demonstrationsgårdar och personlig<br />
rådgivning finns nu:<br />
� Seminarier med forskare inom<br />
olika ämnesområden.<br />
� ”Kraftsamling Skog På Stubben”,<br />
en tvådagarskurs, varav en<br />
dag ute på demonstrationsgård.<br />
� Distansstudiecirkel med möte<br />
på webben i stället för i bygdegården.<br />
� En Kraftsamling Skog-modul<br />
på www.kunskapdirekt.se<br />
� En distanskurs i ökad skogsproduktion<br />
som påbyggnad på<br />
”Hållbart Familjeskogsbruk”<br />
vid Växjö Universitet.<br />
� Företagsrådgivning via LRF<br />
Konsult Skogsbyrån och skogsägarföreningen.<br />
Dessutom finns en ny dvd<br />
med filmsnuttar kring kraftsamlingen<br />
och en broschyr om<br />
tillväxthöjande åtgärder.<br />
PÅ NYA JOBB<br />
� Vid Norra Skogsägarnas årsstämma<br />
lämnade Åke Jacobsson,<br />
Örnsköldsvik, styrelsen på egen<br />
begäran. Ny ledamot är Jan<br />
Jonsson från Piteå.<br />
� Maria Åhren är ny generaldirektör<br />
på Naturvårdsverket<br />
efter Lars-Erik Liljelund. Hon<br />
kommer närmast från ett femårigt<br />
arbete som generaldirektör på SMHI.<br />
Bli rik på din skog<br />
www.kraftsamlingskog.lrf.se<br />
VI SKOGSÄGARE 1/09 53<br />
NAMN & NYTT
Under julhelgen var jag och en<br />
av mina söner ute i skogen<br />
och såg på det som vi<br />
planterade när vi flyttade till<br />
Värmland. Resultatet av planteringen<br />
var mycket skiftande. En del har<br />
blivit mycket lyckat, men somligt<br />
totalt misslyckat.<br />
Detta berodde helt och hållet på<br />
att jag som ny skogsägare inte höll<br />
uppsikt på vad som händer de första<br />
åren efter plantering.<br />
KRÖNIKAN Egen flis ersätter oljan<br />
� � �<br />
Vi gick sedan över ett nyplanterat<br />
hygge där det är uppenbart att vi<br />
måste hjälpplantera redan till våren.<br />
Jag brukar numera jämföra en<br />
kalyta med en åker. Om jag inte sår<br />
på våren så går det heller inte att<br />
skörda på hösten.<br />
För skogens del är det lätt att tro att<br />
naturen sköter allt själv, men den här<br />
promenaden genom gamla och nya<br />
föryngringar bekräftar att vi, precis<br />
som i jordbruket, måste göra ett bra<br />
grundarbete för att få en skörd.<br />
� � �<br />
Betydelsen av skötsel och bra grundarbete<br />
är delar av förra årets glädjeämne:<br />
Kraftsamling Skog. Och glädjen<br />
har förutsättningar att hålla i sig!<br />
Kampanjen har visat sig vara<br />
mycket lyckad med många besökare<br />
på våra kraftsamlingsgårdar och<br />
många som utbildar sig med boken<br />
”Nya Tiders Skog”.<br />
Nu gäller det att vi kan hålla den<br />
höga ambitionen och få det att bli<br />
en naturlig del för skogsägarna. Jag<br />
ser styrkan i samarbetet mellan de<br />
fyra skogsägarföreningarna i LRF<br />
Skogsägarna.<br />
Detta projekt visar styrkan i vår<br />
organisation både i projektet och när<br />
det gäller att skapa förutsättningar för<br />
den enskilde skogsägaren.<br />
� � �<br />
Jordbruksministern propagerar för<br />
tillväxt i skogen och att Sverige skall<br />
satsa på forskning inom skogsbruket<br />
som är vår genom tiderna viktigaste<br />
exportnäring. Här finns det mycket<br />
mer att göra, särskilt nu när övriga<br />
Nu värmer flis gården.<br />
branscher är i gungning.<br />
Det måste ju vara bättre att<br />
förebygga än komma farande när det<br />
är kris.<br />
Jag är också mycket förvånad<br />
när skogsstyrelsen hävdar att den<br />
enskilde skogsägaren ska – utöver<br />
den frivilliga femprocentiga<br />
naturvård som en certifierad fastighet<br />
åtar sig – ytterligare bidra med 10<br />
procent av det ekonomiska värdet<br />
vid en avverkning som har ett bruttovärde<br />
på 250 000 kronor.<br />
Detta gäller fastigheter med ett<br />
särskilt naturvärde. Många skogsägare<br />
med mig ställer sig frågan:<br />
i vilken annan näring ställer<br />
samhället sådana krav på den enskilde<br />
medborgaren eller ett företag?<br />
� � �<br />
På vår värmländska gård har vi gått<br />
från ved, el och olja till flis för att<br />
värma upp hus, spannmålstork och<br />
maskinhall.<br />
När vi skulle installera en helt ny<br />
anläggning så var det naturligt att vi<br />
såg oss omkring efter något som<br />
motsvarade våra önskemål.<br />
Eftersom vi i Sverige ofta talar<br />
om att vi är världsledande inom<br />
biobränsle, så sökte vi i första hand<br />
svenska leverantörer, men fann inte<br />
någon som var så automatiserad och<br />
genomtänkt som vi önskade.<br />
Vad vi fann var att både Tyskland<br />
och Österrike hade kommit längre i<br />
utvecklingen av pannor. Så det blev<br />
en tysk anläggning och den har gått<br />
klanderfritt i åtta månader och även<br />
nu när termometern varje morgon<br />
visar på under minus tio grader.<br />
Genom att gården har en<br />
spannmålstork och husen tidigare<br />
haft en del elvärme handlar det om en<br />
hel del energi.<br />
Nu har vi ersatt cirka 10 000 liter<br />
olja och 30 000 kWh el med flis som<br />
kommer från vår egen skog.<br />
� � �<br />
Förra hösten blev dramatisk.<br />
Att vi skulle gå mot sämre tider<br />
för skogsbruket var inte oväntat, men<br />
att det skulle ändra sig så drastiskt<br />
det kunde nog ingen förutsäga.<br />
Signalerna som kom på våren pekade<br />
mot att gallringen ändå skulle klara<br />
sig på en relativt god lönsamhetsnivå.<br />
När skogsägarna hade gjort klart för<br />
gallring sänkte det stora skogsbolaget<br />
ensidigt sina priser.<br />
Samtidigt annonserades det för att<br />
vi skulle gallra för det var lönsamt!<br />
För den skogsägare som både vill<br />
bruka och ha en lönsamhet i sitt<br />
skogsbruk är det svårt att begripa<br />
signalerna.<br />
Det är inte konstigt att skogsägarna<br />
undrar över varför vi inte skickar mer<br />
virke till värmeverken eller exporterar<br />
massaveden. Naturligtvis kommer de<br />
möjligheterna för marknadskrafterna<br />
att fungera i det långa loppet.<br />
Just nu är planerna att från<br />
Värmland skicka cirka 3 000 kubikmeter<br />
flis varje dag till Göteborgs<br />
nya värmeverk, samtidigt som<br />
Värmlandsmetanol planerar en<br />
anläggning som kommer att förbruka<br />
en betydlig mängd skogsråvara.<br />
Så visst känns det förhoppningsfullt<br />
att vara i den framtidsnäringen<br />
som skogsbruket är!<br />
Börje Lagerqvist<br />
Ordförande Mellanskog<br />
54 VI SKOGSÄGARE 1/09
Ett äkta familjeföretag som drivs av två generationer<br />
på gården vid Revesjö kyrka tar emot oss en blåsig dag<br />
i november. Gården som består av ca 145 ha produktiv<br />
skogsmark och 60 ha åker med arrenden har också<br />
snart plats för 70 mjölkkor i den nya ladugården som<br />
står färdig.<br />
Satsningen på ny ladugård med mjölkkor har<br />
visserligen lett till att gårdens NIAB 5–15C inte fått<br />
bekänna färg så värst mycket den senaste tiden men<br />
att den varit ovärderlig efter stormarna Gudrun och<br />
Per för både den egna gården och Ingegerds bror i<br />
gården bredvid står klart. Brodern (Harald Johansson)<br />
kom att skota med sin drivna FARMA vagn medan de<br />
själva arbetade upp stormfällt virke med sin NIAB på<br />
de båda gårdarna.<br />
De uppskattar att deras NIAB gått ca 2000 kubikmeter<br />
genom åren. Att NIAB är en smidig, enkel maskin<br />
var viktigt vid köpet men främst var det styrkan<br />
vid kvistningen av grövre träd i förhållande till en<br />
rullmatad processor tillsammans med att NIAB<br />
underlättar skotningen som avgjorde att valet föll<br />
på just en NIAB. Genom åren har de kommit att ha<br />
demonstrationer av NIAB på gården för intresserade<br />
kunder.<br />
På bild ser vi Harald Johansson, Svenljunga<br />
Såld av Staffans Maskiner.<br />
Fabrik:<br />
E-mail: info@forsmw.com<br />
www.forsmw.com<br />
Det gröna valet!<br />
Av omtanke om skogen<br />
4WD även något för dig!<br />
FARMA NORDEN AB<br />
Information försäljning:<br />
Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.<br />
Göran Carlsson 0224-774 40.<br />
På bilden ser vi Olof/Ingegerd Sjöqvist, Johan/Monica Tholson/Sjöqvist<br />
med barnen Ellen samt Judit. Hunden Tango (den hitersta på bild)<br />
hjälper med djuren medan Dany Kay alias Dany Case mest är till<br />
besvär i sin levnadsglädje som valp. Såld av Staffans Maskiner.<br />
Harald Johansson i Hultet, Revesjö driver en gård bestående av<br />
ca 75 ha produktiv skogsmark och 25 ha åker med arrenden.<br />
Gården har också köttdjursuppfödning. Harald fick sin första<br />
drivna vagn en FARMA CT 6,5–12 4WD levererad den 3:e januari<br />
2005, fem dagar senare drog stormen Gudrun över södra Sverige.<br />
Även om läget var katastrofalt kunde inte vagnen ha anlänt vid<br />
ett bättre tillfälle. Efter stormen var det hårt arbete som gällde.<br />
Harald fick skota fram stormfälld skog både åt sig själv men också<br />
åt sin syster med svåger på granngården som i sin tur hjälpte<br />
Harald genom sin traktorprocessor NIAB 5–15 C.<br />
Harald upplever sin drivna FARMA-vagn som mycket smidig<br />
främst beroende på den hydrauliskt förskjutna boggien som även<br />
hjälper till att få rätt belastning på traktorn vid olika sortiment.<br />
Harald köpte sin vagn fullutrustad med eget hydraulsystem,<br />
sväng samt lyftdämpare och hydraulisk radiovinsch och har<br />
genom sin investering kommit att bli en verklig ambassadör för<br />
FARMA´s drivna vagn. Hans engagemang för vagnen har genom<br />
åren fått intresserade kunder på besök hos honom för en närmare<br />
titt att investera i densamma efter hemkomst.<br />
KOLLA ALLTID VÅRA PRISER MED VÅRA ÅTERFÖRSÄLJARE!<br />
Låt dig inte dras med av andras kampanjpriser!<br />
Teknisk support och<br />
reservdelar: 011-165 770.<br />
Alla priser exkl. moms och frakt.<br />
Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare<br />
för närmare information se hemsida<br />
www.forsmw.com<br />
Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer<br />
samt pris utan föregående information.
Posttidning B<br />
LRF Media AB<br />
Box 6132, 200 11 Malmö
Change language