Katrineholm_nr6
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Villatidningen NUMMER 6 2016 13<br />
Inomhusklimat: Radon<br />
Osynligt men skadligt<br />
Höga radonvärden är något vi alla följt debatter och informerats<br />
om genom åren. Trots detta är det många som<br />
inte tar problemet på allvar och säkrar sin boendemiljö.<br />
RADON ÄR EN radioaktiv gas<br />
som bildas när det radioaktiva<br />
grundämnet uran<br />
söderfaller. Radongasen<br />
varken smakar, luktar<br />
eller syns vilket göra att<br />
dess inverkan inte känns<br />
alltför påtaglig i vardagens<br />
angelägenheter varför<br />
många också skjuter upp,<br />
glömmer eller ignorerar<br />
problemet. Det är inte radonet<br />
i sig som är skadlig<br />
utan sönderfallet av gasen<br />
i små metallatomer som<br />
vid inandning fastnar i lungor<br />
och luftvägar. Särskilt<br />
utsatt är man om man är<br />
rökare där risken för att<br />
drabbas av radonorsakad<br />
lungcancer är 25 gånger<br />
större än för icke-rökare.<br />
Ju mer tid man spenderar i<br />
miljöer med höga radonhalter<br />
i luften desto mer ökar<br />
risken att hälsan påverkas<br />
negativt på lång sikt.<br />
SVERIGES RIKSDAG HAR som<br />
miljömål att alla bostäder<br />
i landet skall ha en radonhalt<br />
under 200 Bq/m3<br />
år 2020 vilket anses vara<br />
en forskningsförankrad<br />
säkerhetsgräns för gasens<br />
hälsopåverkan. Enligt<br />
strålsäkerhetsmyndigheten<br />
finns det minst 500 000<br />
bostäder som har radonhalter<br />
över gränsvärdet och<br />
i vissa fall kan värdena vara<br />
svindlande höga, uppemot<br />
80 000 Bq/m3.<br />
TRYCKET PÅ SVERIGES kommuner<br />
att öka tillsynen<br />
av bostäder ökar men<br />
strålskyddsmyndigheten<br />
rekommenderar att man<br />
själv tar sitt ansvar som<br />
villaägare och genomför<br />
en mätning. Att mäta är<br />
både enkelt och billigt och<br />
skall utföras under eldningssäsong<br />
för att vara<br />
tillförlitlig, mellan oktober<br />
och april. Mätningen<br />
skall pågå under minst 2<br />
månader för att få ett bra<br />
genomsnittligt värde och<br />
det vanligaste sättet att<br />
mäta är att beställa hem<br />
radondosor som placeras ut<br />
i hemmet. Dessa registrerar<br />
radonhalterna och efter<br />
slutförd mätningsperiod<br />
skickas de in till laboratorium<br />
för analys.<br />
DET FINNS I huvudsak tre<br />
källor till Radon att vara<br />
uppmärksam på för att få<br />
en indikation till hur just<br />
din radonsituation ser ut.<br />
Den första och största källan<br />
är markradon. Radonet<br />
kommer då in i huset via<br />
läckor från exempelvis<br />
golvsprickor, golvluckor,<br />
rens- och golvbrunnar samt<br />
runt vatten- och avloppsrör.<br />
Radonet kan även komma<br />
från byggnadsmaterial<br />
vilket är vanligare i äldre<br />
hus där man använt blåbetong<br />
i byggnadsprocessen.<br />
DEN SISTA KÄLLAN är vatten.<br />
Har du kommunalt vatten<br />
förekommer generellt sett<br />
väldigt låga halter, men har<br />
du en egen brunn kan det<br />
vara värt att göra en mätning.<br />
Viktigt att komma<br />
ihåg är att höga radonhalter<br />
i vatten också kan vara<br />
orsaken till höga radonhalter<br />
i inomhusluften då<br />
stora mängder tränger ut i<br />
luften genom vattnet.<br />
Mer information finns på<br />
OKT<br />
Rn<br />
NOV<br />
DEC<br />
Rn<br />
Rn<br />
JAN<br />
FEB<br />
När är det bra att mäta?<br />
radonguide.<br />
Gabriella Lindau<br />
redaktionen@villatidningen.se<br />
MAR<br />
APR<br />
Om du har egen brunn<br />
Om du köper nytt hus<br />
Om du bygger om eller bygger till<br />
Om du förändrar ventilationslösningen i huset<br />
Om du bor i ett område med kända höga<br />
radonhalter i marken (information finns hos din<br />
kommun).<br />
stralskyddsmyndigheten.<br />
se samt på boverket.se där<br />
det även finns en komplett<br />
ILLUSTRATION: Suzanna Vilkovska<br />
Flukt på fukt: Våtrum<br />
Trasiga tätskikt och risiga rör<br />
Mer än sex miljarder kronor. Så mycket kostar det<br />
årligen för svenska fastighetsägare att åtgärda vattenskador.<br />
I det här numret kopplar vi nytt grepp kring<br />
ämnet badrum, för att hjälpa dig loss när du gått bet och<br />
fastnat i fuktfällan.<br />
VATTEN ÄR HÄLSOSAMT. Livgivande<br />
och nödvändigt.<br />
Men på fel plats kan det<br />
orsaka svåra skador, allvarliga<br />
hälsobesvär och<br />
dyra utgifter.<br />
I Sverige beräknas minst<br />
100 000 vattenskador inträffa<br />
per år. Under 2015<br />
rapporterade försäkringsbolagen<br />
in 7090 skadeersättningsärenden<br />
till<br />
Vattenskadecentrum.<br />
Bland dessa uppgick andelen<br />
badrumsskador till 28<br />
procent.<br />
Men hur går du tillväga om<br />
du drabbas?<br />
– Vid akuta problem<br />
där vatten forsar ur ett<br />
ledningssystem måste<br />
du förstås genast ringa<br />
rörmokaren för att få stopp<br />
på flödet. Först därefter<br />
kan du börja fundera över<br />
skadeorsaken, säger Peter<br />
Bratt, skadeexpert på Länsförsäkringar.<br />
Har du istället åkt på en<br />
våtrumsskada som vuxit<br />
fram över lång tid? I så fall<br />
är det ingen omedelbar<br />
panik. Du måste dock kontakta<br />
ditt försäkringsbolag<br />
och meddela upptäckten<br />
inom skälig tid.<br />
I NÄSTA STEG besiktigar<br />
man våtutrymmet. Detta<br />
för att fastställa orsaken<br />
till skadan och bedöma<br />
om den täcks av villkoren<br />
i försäkringen och överstiger<br />
självrisken.<br />
– Är det en fuktfläck på<br />
badrumsgolvet efter en<br />
blomkruka? Har det regnat<br />
in genom taket eller<br />
stigit upp fukt ur marken?<br />
Då omfattas skadan tyvärr<br />
inte av försäkringen, utan<br />
den gäller traditionella vattenskador,<br />
som ett plötsligt<br />
och oförutsett ledningsläckage,<br />
förklarar Bratt<br />
vidare.<br />
Peter Bratt, skadeexpert<br />
på Länsförsäkringar<br />
DE VANLIGASTE SKADEOR-<br />
SAKERNA går ofta att konstatera<br />
med en ordinär besiktning<br />
innan man tar<br />
ärendet vidare.<br />
– Det gäller inte minst<br />
bristande tätskiktsanslutningar<br />
runt golvbrunnar,<br />
vilket tyvärr är en vanlig<br />
skadeorsak. Som hjälp vid<br />
besiktningen använder vi<br />
kunskap, erfarenhet och<br />
fuktindikationsinstrument,<br />
förklarar Per<br />
Bergström på Anticimex,<br />
där man har stor<br />
vana av våtrumsbesiktningar.<br />
Men man kan även<br />
behöva göra mätningar<br />
och så kallade<br />
läcksökningar:<br />
– Det går att spåra läckage<br />
genom att mäta fukthalten<br />
i konstruktionen.<br />
Kanske krävs det rentav att<br />
man söker igenom rören<br />
efter läckor om de inte<br />
syns utanpå, säger Thomas<br />
Helmerson, vd för Säker<br />
Vatten.<br />
OM SKADAN TÄCKS av<br />
försäkringen får du hjälp<br />
med avfuktning och reparation.<br />
Du får då även<br />
välja om du vill leda reparationsarbetet<br />
själv eller<br />
använda en av försäkringsbolagets<br />
avtalade hantverkare.<br />
Oavsett vilket är det<br />
Vattenskador<br />
i bad- och duschrum 2015<br />
Läckage vid tätskiktets anslutning<br />
till golvbrunn 21 %<br />
Rör 21 %<br />
Läckage genom tätskikt i golv 10 %<br />
Koppling/fog rör 8 %<br />
Skarv/fog i tätskikt 5 %<br />
Rörgenomföring 5 %<br />
Läckage genom tätskikt i vägg 4 %<br />
Anslutning golv/vägg 4 %<br />
Tätskikt saknas 2 %<br />
Källa: Vattenskadecentrum,<br />
Vattenskadsrapporten 2015.<br />
av yttersta vikt att alla insatser<br />
sker i enlighet med<br />
branschreglerna.<br />
– Om du skulle vilja har<br />
du dessutom chansen att<br />
ändra om lite i badrummet,<br />
avslutar Thomas Helmerson.<br />
Tina Quist<br />
redaktionen@villatidningen.se
Change language