FMV på Gotland

MEDLEMSTIDNING FRÅN FÖRSVARSFÖRBUNDET. NR 4 2016 

APT - vad är det och 

hur ska det funka? 

Rekryteringsmyndigheten gör om 

Nytt löneavtal klart för 

statligt anställda 

Vi har besökt 

FMV på Gotland 

Ledaren: »Fortfarande ganska osäkert gällande det mesta inom försvarsgenren«

MEDLEMSTIDNING FRÅN FÖRSVARSFÖRBUNDET. NR 4 2016 

INNEHÅLL 

Omslag: Anders Pettersson 

Foto: Sören Andersson 

APT - vad är det och 

hur ska det funka? 

Rekryteringsmyndigheten gör om 

Nytt löneavtal klart för 

statligt anställda 

Vi har besökt 

FMV på Gotland 

Ledaren: »Fortfarande ganska osäkert gä lande det mesta inom försvarsgenren« 

NR 4 2016 

OM FÖRSVARSFÖRBUNDET 

Årgång 78. 

Medlemstidning för medlemmar 

inom Försvarsförbundet. 

Utkommer med fyra nummer under 2016. 

Upplaga: 4500 ex. 

Utges av: Försvarsförbundet, 

Box 5328, 102 47 Stockholm. 

Chefredaktör och ansvarig utgivare 

Anna Jonsson 

Telefon: 08-402 40 13 

E-post: anna.jonsson@forsvarsforbundet.se 

Annonsansvarig 

Benny Eklund 

Telefon: 076-101 07 03 

E-post: benny.eklund@conmedia.se 

Produktion: Brand Manual. Tryck: Ineko. 

Om Försvarsförbundet har 

en pressläggningstid på ungefär en månad. 

Nr 4/16 gick i tryck den 2 december. 

Nr 1/17 har manusstopp den 27 februari 

Tidningen kommer ut den 31 mars 2017. 

Ledaren uttrycker Försvarsförbundets 

åsikter och ståndpunkter. 

Redaktionen ansvarar ej för insänt, 

icke beställt, material. 

Om Försvarsförbundet får citeras 

med angivande av källa. För återgivande 

av artiklar och illustrationer krävs 

redaktionens godkännande. 

ISSN 1650-8025. 

16 

Innehåll 

Ledaren: Fortfarande ganska osäkert 

gällande det mesta inom försvarsgenren ............... 5 

Aktuellt: Rekryteringsmyndigheten lägger ner kontor .... 6 

Problem: 

Ska lösas såhär: 

Av vem: 

Påbörjat datum: 

Klart senast: 

FÖLJ UPP: 

Reportage: FMV på Gotland .......................... 9 

Arbetsliv: APT ......................................16 

Gyllenhaal: Lär av Schweiz, genast! ...................18 

Förtroendevalda: Att uppmuntra och behålla 

engagemanget i föreningsstyrelsen ..................20 

Förbundsordförande: Håkan Sparr 

Vice förbundsordförande: 

Lena Sköld Gunnarsson 

Förbundskansli växel: 08-402 40 00 

(telefontid 08.30–11.15 och 12.15–16.00) 

E-post: fornamn.efternamn@forsvarsforbundet.se 

Sekreterare: Gülseren Kiyak, 08-402 40 00 

Kommunikatör och chefredaktör 

Anna Jonsson, 08-402 40 13 

Medlemsregister: Annica Arnared, 08-402 40 03 

(telefontid tisdagar–fredagar 9–11) 

Kanslichef och förste ombudsman: 

Eva Rundlöf, 070-635 40 15 

Ombudsmän: 

Hans Jonsson, 08-402 40 18 

Robert Oidermaa, 08-402 40 11 

Freddy Tullgren, 08-402 40 02 

2 

OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 4 2016

INNEHÅLL 

6 

Foto: Rekryteringsmyndigheten/Claes Thimar 

Den viktiga 

vi-känslan 


9 

15 


Foto: Thinkstock 

DISCOKALASET FÖR VÅR 5-åring är slut. 

Vi vuxna i familjen har under längre tid än 

vad man riktigt står ut med tvingats lyssna 

på Marcus och Martinus alla hits på repeat. 

Till detta ordnat med discolampor, serverat 

fika, arrangerat lekar, tröstat och torkat. Så 

slår det mig där vi pustar ut i soffan: vilka 

riktiga kompisar de är, de där 13 barnen i 

dotterns förskolegrupp som var här på kalas. 

Det märks att de känner varandra väl. De 

respekterar varandra, accepterar varandras 

olikheter, backar upp varandra – ja, de bryr 

sig om varandra på riktigt. De är ett ”vi”. 

Jag kan inte låta bli att koppla dessa 

tankar till arbetsplatser och vi-känslan där 

som är så viktig. För precis som för barnen 

ska vi känna att vi finns där för varandra 

och backar upp när det behövs. Att vi bryr 

oss på riktigt och ser värdet i att vara en 

grupp – ett ”vi” – för en stark gemenskap 

leder till bra saker och resultat. 

I detta nummer skriver vi mycket om vikten 

av ”vi”. Dels på förtroendevalda-sidorna, där 

vikten av gemenskap, att ha roligt och känna 

sig behövd är oerhört centralt i en förenings 

styrelsearbete. För att kunna behålla och 

skapa engagemang och delaktighet. På sidorna 

16–17 skriver vi om arbetsplatsträffar, 

APT, där vi-känslan också spelar en viktig roll. 

För APT leds av dig som anställd, och det är 

ni som tillsammans ska styra träffarna och 

eventuellt komma med gemensamma förslag 

på lösningar samt beslut. 

I detta nummer har vi också besökt våra 

medlemmar på Försvarets Materielverk, 

FMV, på Gotland. De berättar om hur deras 

arbetssituation har påverkats av etableringen 

av Försvarsmaktens fasta förband på 

ön. Läs mer om det på sidan 9. Du kan också 

läsa om hur Försvarsförbundets ordförande 

Håkan Sparr ser på föreningsstrukturen nu 

två år sedan den gjordes om. En förändring 

som Håkan menar var nödvändig men där 

han samtidigt medger att informationen ut 

inför förändringen kunde varit bättre. Detta 

och mycket mer. 

Önskar dig en riktigt god jul! 

Anna Jonsson 

anna.jonsson@forsvarsforbundet.se 

MEDARBETARE I DETTA NUMMER: 

MARIA WIDEHED, malmöbaserad frilansjournalist med ett stort intresse för försvarsfrågor. 

När hon inte skriver om kamouflage handlar det ofta om näringsliv eller 

mötet med spännande personligheter i Skåne. Skriver bland annat för Sydsvenskan, 

Aftonbladet och Filter. I detta nummer har hon besökt FMV på Gotland samt skrivit 

artikeln om Rekryteringsmyndigheten. 

SÖREN ANDERSSON, fotograf, som när han inte fotograferar kungafamiljen eller 

politiker gärna åker på reportageresor. Han spenderar februari varje år på Koh Lanta 

i Thailand. Där lär han sina kursdeltagare att bli duktiga fotografer, både över och 

under ytan. I detta nummer har han fotograferat reportaget om FMV på Gotland. 

18 

Foto: Sandstein 

KARIN LUNDBERG är designer som jobbar både med grafisk produktion och digitala 

projekt där användarvänligheten ligger i fokus. Ibland kan det till och med innebära 

lite kodning. Som kontrast och inspirationskälla odlar hon växter och delar gärna ut 

sticklingar till nära och kära. Detta blir det tredje numret hon är med och producerar. 

OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 4 2016 3

FÖRBUNDET I KORTHET 

Försvarsförbundet arbetar för 

att ingen ska stå utan plats i 

Försvarsmaktens nya organisation 

FÖRSVARSFÖRBUNDET HAR BEGÄRT in 

en redovisning från Försvarsmakten angående 

flertalighet i den nya organisationen. 

Det vill säga hur många anställda som i 

dagsläget inte har en plats i Försvarsmaktens 

nya organisation som ska vara helt klar 

den 1 januari 2019. 

– Vi har bett om denna redovisning redan Hans Jonsson 

nu för att på så sätt vara i framkant och bättre kunna arbeta för 

att minska flertalighet i den nya organisationen som Försvarsmakten 

håller på att ta fram, berättar Hans Jonsson, ombudsman 

på Försvarsförbundet. 

Redovisningen visar att det finns flertalighet på flera platser 

runt om i landet. Uppgifter förbundet nu ska kontrollera med 

sina lokala företrädare. 

– Målet med vårt arbete är att ingen ska behöva sägas upp 

till sista december 2018. Vi har fram till dess på oss att hitta nya 

jobb och på så sätt förhindra eventuella uppsägningar, säger 

Hans Jonsson. 

Freddy ny värvningsansvarig 

ombudsman på kansliet 

Sedan första november har förbundet en ny ombudsman och 

värvningsansvarig – Freddy Tullgren. Freddy kommer närmast 

från Fackförbundet Unionen där han arbetade med medlemsvärvning. 

Vad brinner du speciellt för i det fackliga? 

Innan jag började arbeta på Unionen var 

jag förtroendevald inom resebranschen. 

Jag blev förtroendevald för att jag i grund 

och botten tycker att det är viktigt att alla 

människor blir behandlade lika och får 

samma möjligheter. Där har facket och 

dess förtroendevalda en betydelsefull roll 

att fylla. I Sverige har vi dessutom en unik 

möjlighet att få vara med och påverka de Freddy Tullgren 

beslut som tas på våra arbetsplatser. Att se till att det fortsätter 

att vara på det viset genom att aktivt delta i processen tycker 

jag också är väldigt viktigt. 

Din tjänst har inriktning värvning. Vad har du för erfarenheter 

och vad kan du tillföra när det kommer till värvning? 

Jag tror och hoppas på att en stor del i mitt arbete kommer bestå 

i att sammanföra förtroendevalda som redan idag arbetar med 

värvning på olika sätt. För att på så sätt sprida redan fungerande 

idéer vidare. 


Foto: Anna Jonsson 

Motionera till förbundsmötet! 

31 MAJ OCH 1 juni nästa år är det åter dags för förbundsmöte – 

och som alltid en möjlighet för dig som medlem att tala om vad 

du till exempel tycker att förbundet ska arbeta med framöver 

eller vad som borde förändras. Detta gör du genom att skriva 

motioner till förbundsmötet. Ge motionen till din föreningsstyrelse 

som ser till att förbundskansliet får den/dem. 

Kansliet vill ha din motion senast den 1 mars så se till att din 

förening får motionen i god tid. Både medlemmar och föreningar 

kan skriva motioner. 

Ny medlemsförmån: 

Juridisk trygghet med avtal24 

OAVSETT VILKET SKEDE i livet du befinner dig i är det klokt 

att fundera över din juridiska situation. Olika skeden i livet 

medför juridiska konsekvenser, utan att vi alla gånger själva 

är medvetna om dem. Försvarsförbundet har därför ingått ett 

samarbete med avtal24 för att du som medlem ska få klarhet i 

vad som gäller i just din situation och sedan få hjälp att på ett 

enkelt sätt skriva de avtal som just du kan tänkas behöva. 

– Vi är glada över att vi, genom samarbetet med avtal24, 

kan ge både dig som aktiv medlem samt pensionärsmedlem 

möjlighet att kostnadsfritt och enkelt få juridisk rådgivning 

och skriva avtal. Det är något som vi tror att många har behov 

av, på ett eller annat sätt. Vår vision säger att vi genom vårt 

arbete ska medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna 

och detta samarbete ser vi som en positiv och viktig del i det 

arbetet, säger Eva Rundlöf, kanslichef/1:e ombudsman. 

Samarbetet är resultatet av en motion vid senaste förbundsmötet. 

– En medlem föreslog att vi skulle starta ett samarbete med 

ett företag som kunde erbjuda juridisk hjälp. Det känns jätteroligt 

att vi kunde ta motionen vidare och göra den till verklighet 

och i och med det också skapa mervärde för våra medlemmar, 

säger Eva Rundlöf. 

DINA FÖRMÅNER SOM AKTIV MEDLEM 

I FÖRSVARSFÖRBUNDET: 

• 30 minuter kostnadsfri 

familjejuridisk rådgivning. 

Tillsammans med en jurist 

går du igenom vad som 

gäller i just din situation. 

• Du får skriva testamente, 

äktenskapsförord, samboavtal, 

skuldebrev och gåvobrev 

DINA FÖRMÅNER SOM PENSIONÄRSMEDLEM 

I FÖRSVARSFÖRBUNDET: 

• 30 minuter kostnadsfri 

familjejuridisk rådgivning. 

Tillsammans med en jurist 

går du igenom vad som 

gäller i just din situation. 

• Du får skriva testamente 

helt kostnadsfritt online. 

• Du får skriva ovanstående 

avtal tillsammans med en 

jurist till ett fast pris på 

995 kr per avtal. 

• Dessutom får du 20 % rabatt 

på samtliga övriga avtal. 

och gåvobrev helt kostnadsfritt 

online eller tillsammans 

med en jurist för 1 990 kr 

per avtal. 

• Dessutom får du 20 % rabatt 

på samtliga övriga avtal. 

Läs mer om avtal24, registrera dig och boka tid för rådgivning: 

www.försvarsförbundet.se 

4 


HÅKANSÄGER: 

Fortfarande ganska 

osäkert gällande 

det mesta inom 

försvarsgenren 


Hej på er! Jösses – då var vintern här. I Stockholm 

bjöds vi redan i början av november på 

ett snökaos där vi vaknade upp till 40 centimeter 

nysnö. Som tur var så var mötet jag skulle på den 

dagen bara ett stenkast från där jag övernattar. 

För Försvarsmakten verkar det också vara rena vargavintern 

när man läser Försvarets Forum (05/2016). 

Arméchefen: ”Vi har ju ärvt ett strukturellt underskott 

och det är inte borta för att vi har fått en ny uppgift, 

vi försöker hitta en prioritering inom en ram som 

från början är för liten för att lösa alla uppgifter”. 

Flygvapenchefen: ”Sedan är det ju ingen hemlighet att 

beräkningen som gjordes i samband med budget- och 

försvarsbeslutet gav vid handen att vi behövde en 

resursmängd som var 30 miljarder och inte 10, som 

var vad vi fick. Då saknas det ju två tredjedelar. Därför 

handlar det inte bara om att fördela ett tillskott, utan 

också att fördela ett underskott”. Dystra ord från två 

stridskraftschefer i Försvarsmakten. 

Rekryteringsmyndigheten håller i skrivande stund 

på att inta sin nya organisation. Bland annat så slår 

man igen portarna i Kristianstad och Göteborg för ett 

nyöppnade i Malmö. För mig känns det konstigt att omorganisera 

nu när vi inte riktigt vet hur den nyvaknande 

plikten kommer att se ut för Rekryteringsmyndigheten. 

På senare tid har det kommit hintar angående Ingemar 

Wahlbergs utredning om materiel och logistikförsörjningen. 

Dessa är dock alltför osäkra då de sträcker sig 

från ”det förblir oförändrat” till ”allt ska tillbaka från 

FMV till Försvarsmakten”. Så vi får allt ha lite is i magen 

tills utredningen presenteras i december. 

Som ni säkert märkt så är det fortfarande ganska 

osäkert gällande det mesta inom försvarsgenren. Men 

Försvarsförbundet står sig starkt, tycker jag. Ni rekryterar 

nya medlemmar på ett utomordentligt sätt, men vi 

har många pensionsavgångar att fylla igen hålen efter. 

Så fortsätt att rekrytera som ni gör – det räcker långt. 

Ha nu en riktigt God Jul och ett riktigt Gott Nytt År! 

Vi hörs till våren. 

HÅKAN SPARR, Förbundsordförande Försvarsförbundet 

hakan.sparr@forsvarsforbundet.se 


AKTUELLT 

Rekryteringsmyndigheten lägger ner kontor: 

Foto: Rekryteringsmyndigheten/Claes Thimar 

»Synd att en liten ort blir 

av med arbetstillfällen« 

När Rekryteringsmyndigheten stuvar om blir prövningsverksamheten i Stockholm kvar 

och nya lokaler öppnas i Malmö. Samtidigt ska Göteborg och Kristianstad läggas ner. 

– Sex av sexton anställda väljer att sluta hos oss. Det blir en kompetenskamp för Rekryteringsmyndigheten 

framöver, säger Nils-Folke Färm, förtroendevald för Försvarsförbundet i Kristianstad. TEXT MARIA WIDEHED 

Under ett år har myndigheten drivit 

ett internt förändringsarbete 

för att vässa verksamheterna 

inför framtida utmaningar, effektivisera 

och minska sårbarheten. 

Den 13 oktober i år kom Rekryteringsmyndighetens 

generaldirektörs formella 

beslut om framtiden: Från och med 2018 

läggs prövningsverksamheten i Kristianstad 

och Göteborg ner, medan Stockholm 

blir kvar. Malmö tillkommer. 

I DAG ÄR Rekryteringsmyndigheten 

verksam på fyra orter – med huvudkontor 

i Karlstad och avdelningar för urvalstest 

i Stockholm, Göteborg och Kristanstad. 

Vid omorganisationen av myndigheten 

för sex år sedan, vid övergången från 

plikt till yrkesförsvar, räknade man med 

att fyra av tio sökande skulle göra sitt urvalstest 

i Stockholm. 

Övriga sex skulle vara 

jämt fördelade mellan 

Kristianstad och Göteborg. 

I STÄLLET HAR fler än 

hälften av alla sökande 

Jesper Nyberg 

gjort sitt test i Stockholm. 

Nu vill man få en jämvikt i syd. 

– Våra prövande kommer allt mer att 

komma från storstadsregionerna, då är 

det lämpligt att man har kontor där, säger 

Jesper Nyberg, projektledare på Rekryteringsmyndigheten 

som har representerat 

Försvarsförbundet under arbetet med 

den nya planen. 

I beslutet skriver Rekryteringsmyndighetens 

generaldirektör, Christina Malm, 

att Malmö ”ger goda möjligheter när det 


gäller tillgänglighet och kommunikationer 

för prövande”, vilket i Försvarsmaktens 

fall sparar kostnader för frivilliga 

och eventuella pliktbundna. 

Näst efter Stockholm är det också just 

Skåne som har störst befolkningstillväxt 

när det gäller potentiella kandidater för 

urvalstest – män och kvinnor i åldern 18 

till 30 år. Förhoppningen är att antalet 

prövande i framtiden ska vara ungefär 

lika många i Malmö som i Stockholm, och 

kontoren därmed ungefär lika stora. 

JESPER NYBERG ÄR nöjd med att ha 

fått gehör när det gäller Karlstads del i 

omorganisationen. 

– När generaldirektören fattade inriktningsbeslutet 

tog vi bland annat upp hur 

organisationen ser ut här på huvudkontoret 

i Karlstad. 

6 


ENLIGT FÖRSLAGET VAR IT-avdelningen 

i Karlstad del av en större avdelning. 

– Men det är en så stor del av vår verksamhet 

att vi tycker att det ska finnas en 

egen avdelning, med egen chef. Så blev det. 

Däremot ifrågasätter Jesper Nyberg 

kostnadskalkylen. Kostnaden för de som 

sägs upp på grund av arbetsbrist beräknas 

uppgå till över femton miljoner kronor, 

därtill kommer kostnaden att öppna 

nytt kontor i Malmö. 

– Utredarna presenterade en kostnad 

som låter väldigt låg. Vi tror inte att det 

kommer bli så billigt att lokalisera sig i Malmö, 

kostnaderna kommer att springa iväg. 

Men den största oron handlar om hur 

många anställda som blir kvar på myndigheten. 

– Oron ligger i att inte tillräckligt 

många medarbetare tackar ja till erbjudandena 

som finns om att byta arbetsort. 

Om alla tackar nej så står vi där med läkarbrist 

och en rekryteringsprocess som 

inte direkt är självgående. 

»Utredarna presenterade 

en kostnad som låter 

väldigt låg. Vi tror inte att 

det kommer bli så billigt 

att lokalisera sig i Malmö, 

kostnaderna kommer att 

springa iväg.« 

PÅ ÖSTRA KASERNGATAN i skånska 

Kristianstad går en nästan femtio år 

gammal arbetsplats i graven med beslutet 

och den sista försvarsanknutna verksamheten 

lämnar orten. 

Verksamheten byggdes upp som en 

del av Kristianstads garnison – när den 

var som störst ingick Wendes artilleriregemente, 

Norra skånska regementet, 

Kristianstadsbrigaden, Södra militärområdet 

och Södra arméfördelningen samt 

myndigheter som Pliktverket och Fortifikationsverket. 

Genom försvarsbeslutet 1992 började 

garnisonen avvecklas för att vid millennieskiftet 

bara ha Pliktverket och Fortifikationsverket 

kvar på orten. 

EFTER 2017 FINNS inget kvar i Kristianstad. 

Och av dagens sexton anställda blir 

sex uppsagda, eftersom de inte vill flytta 

med till Malmö. 

– Vi har tagit beslutet ganska sansat 

här, det har varit väntat att det skulle hända 

någonting och vi har diskuterat öppet 

runt kaffebordet, säger Nils-Folke Färm, 

förtroendevald i Försvarsförbundet på Rekryteringsmyndigheten 

i Kristianstad. 

Han är skeptisk till flytten inom Skåne. 

– Vi förstår inte varför man flyttar ett 

fungerande kontor bara tio mil längre ner i 

Skåne, den här regeringen driver ju en politik 

som vill att man ska decentralisera de 

statliga myndigheterna och inte tvärt om. 

Jesper Nyberg håller med. 

– Det är synd att en liten ort blir av 

med arbetstillfällen, säger han. 

För de sex anställda som inte vill flytta 

med till Malmö har pendlingen fram och 

tillbaka varit knäckfrågan. Och att det skulle 

bli lättare för mönstrande att ta sig till 

Malmö håller Nils-Folke Färm inte med om. 

– Vårt kontor i Kristianstad ligger nära 

järnvägsstationen och det tar bara tio 

minuter att gå hit. Om kontoret placeras 

centralt i Malmö kommer det ta tid att ta 

sig fram. 

ÄN ÄR DET inte klart var i Malmö Rekryteringsmyndigheten 

kommer att hamna. 

– De har sagt att förändringarna följer 

en sportig tidsplan, men den är väldigt 

tajt och vi hade önskat bättre tidsförhållanden. 

Nu ska vi på kort tid avveckla två 

kontor och etablera nytt i Malmö, säger 

Jesper Nyberg. 

Och personaltappet är problematiskt. 

– Om värnplikten återinförs behöver man 

se över bemanningen igen i Rekryteringsmyndigheten. 

Jag tror att vi behöver vara 

några medarbetare till i en framtida organisation, 

inte färre, säger Jesper Nyberg. 

Han får medhåll från Nils-Folke Färm. 

– Det blir en kompetenskamp för Rekryteringsmyndigheten 

framöver. 

UNDER 2017 SKA Rekryteringsmyndigheten 

i Kristianstad fortsätta med urvalstester. 

Men Nils-Folke Färm är orolig 

över att produktionen ska fortgå som 

vanligt, trots att flera kommer att sluta. 

– Det blir en stor press för personalen 

som är kvar. De uppsagda ska ju hitta 

nytt arbete och delta i olika främjande åtgärder 

för det under året, vilket betyder 

att de inte kommer att vara på arbetsplatsen. 

Ur facklig synpunkt kan jag tycka att 

det blir tufft. ■ 

AKTUELLT 

Nytt RALS-avtal 

klart för statligt 

anställda 

Försvarsförbundet har genom förhandlingsorganet 

OFR/S,P,O tillsammans 

med övriga förbund som ingår 

i organet, tecknat ett nytt centralt 

löneavtal med Arbetsgivarverket. 

Avtalet gäller cirka 100 000 statligt anställda. 

Avtalet ger bland annat löneökningar 

i nivå med övriga arbetsmarknaden 

på minst 2,2 procent för arbetsplatsen. 

Avtalet är ettårigt och gäller från 

den 1 oktober. Utöver lönevillkoren har 

förhandlingarna även rört andra arbetsvillkor. 

Förbunden är mycket nöjda med 

att till exempel fått igenom höjda ambitioner 

för arbetsmiljön, då det är en viktig 

fråga för många medlemmar. 

– Försvarsförbundet är speciellt stolta 

över att de tre delarna som förbundsstyrelsen 

sett som de viktigaste att få med i 

avtalet faktiskt finns med. Vi har en avtalsperiod 

– det vill säga avtalet är inget 

tillsvidareavtal, det finns siffror i avtalet 

och vi har behållit valet mellan båda modellerna 

gällande löneförhandling – lönesättande 

samtal och facklig förhandling. 

Med tanke på den höjda sjukfrånvaron 

inom staten känns det också väldigt bra 

att parterna har fokuserat mycket på 

arbetsmiljöfrågor, säger Eva Rundlöf, 

kanslichef/1:e ombudsman på Försvarsförbundet. 

RALS-AVTAL PÅ DIN MYNDIGHET? 

Hur långt de olika myndigheterna har 

kommit i arbetet med att ta fram egna 

lokala RALS-avtal varierar. Kontakta din 

förening för att ta reda på hur det ser ut 

hos dig. 

ANNA JONSSON 

Du kan hämta hem det nya avtalet i sin helhet 

på Försvarsförbundets hemsida, www.försvarsförbundet.se 

OFR 

OFR/Statstjänstemän, Poliser, Officerare 

är ett förhandlande samverkansorgan för 

åtta självständiga fackförbund inom statlig 

sektor som tillsammans organiserar 

cirka 100 000 anställda. Medlemmarna 

finns inom Fackförbundet ST, Polisförbundet, 

Officersförbundet, Lärarförbundet, 

Vårdförbundet, Försvarsförbundet, Tull- 

Kust och Ledarna. 

OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 4 2016 

7

AKTUELLT 


»Alla är vi försvarsförbundare 

– oavsett föreningstillhörighet« 

I år är det två år sedan Försvarsförbundets 

föreningsstruktur gjordes 

om. Ett – för många – hett ämne med 

många frågetecken. Håkan Sparr, 

ordförande i förbundet, menar att 

förändringen var nödvändig men 

medger samtidigt att informationen 

ut inför förändringen kunde varit 

betydligt bättre. Om Försvarsförbundet 

har träffat Håkan Sparr för 

att ta reda på mer. 

Vad var bakgrunden till förändringen? 

– För att få en demokratisk organisation 

med rätt representation för medlemmarna 

och möjligheten för dem att påverka var 

vi tvungna att förändra vår föreningsstruktur. 

Vi höll på att bli ett odemokratiskt 

förbund, något som för förbundsstyrelsen 

var helt otänkbart. Så vi skapade 

istället föreningarna efter hur arbetsgivarens 

organisation ser ut, så representation 

vid till exempel samverkan sker nära 

medlemmen i dennes förening. I och med 

förändringen gjorde vi det också möjligt 

för medlemmen att faktiskt vara med och 

påverka, till exempel vid årsmöten. 

Hur vill ni att föreningarna ska arbeta? 

– Vi vill värna om den sociala samvaron 

på orten som försvarsförbundare. Vår 

tanke och förhoppning är att föreningarna 

vid möten och aktiviteter ska sammankalla 

alla förbundets medlemmar på 

orten – oavsett föreningstillhörighet. 

Hur tycker du att den nya föreningsstrukturen 

fungerar idag? 

– Själva strukturen när det kommer till 

samverkan och i andra fall där medlemmar 

blir representerade fungerar väl. 

Däremot skulle jag säga att den sociala 

delen, som handlar om kontakt med medlemmar 

på orten oavsett förening, dessvärre 

fungerar mindre bra. Det kan ha sin 

grund i att vi informerade alldeles för dåligt 

och gjorde ett otillräckligt förarbete 

inför förändringen. Något vi beklagar och 

som blir en viktig läxa för oss. Men även 

om allt inte fungerar fullt ut i dagsläget 

så går det åt rätt håll och vi hoppas och 

tror att genom envist arbete kommer föreningarna 

att ta till sig ortskänslan igen – 

att vi alla är försvarsförbundare, oavsett 

nummer på föreningen. 

Hur ska medlemmen tänka kring 

föreningskontakt? 

– Du som medlem ska alltid kunna höra 

av dig till dem nära dig, oavsett om ni tillhör 

samma förening eller inte. Kan inte de 

hjälpa dig ska de kunna guida dig vidare 

till någon som kan. 

ANNA JONSSON 

HÄR FINNS FÖRSVARSFÖRBUNDET 

Förbundet har tagit fram en karta med 

tillhörande förteckning där alla orter som 

förbundet har medlemmar är markerade, så 

du enkelt ska kunna se vilka föreningar som 

finns där du arbetar. Hämta hem kartan på 

förbundets webbplats: www.försvarsförbundet.se 

eller mejla info@forsvarsforbundet.se 

om du vill ha den skickad till dig! 

HITTA MEDLEMMAR PÅ ORTEN 

I MEDLEMSREGISTRET 

Din förening kan söka efter alla medlemmar 

på sin eller annan ort, oavsett förening. 

Detta görs i medlemsregistret (RMS:en) 

och tillgång hit har bland annat föreningens 

medlemsredovisare samt ordförande. 

Piggare äldre jobbar 

allt längre 

ARBETE ÄR BRA för hälsan och hög 

ålder behöver inte vara ett hinder för 

att stanna kvar i arbetslivet. Det menar 

en forskargrupp som på uppdrag från 

Arbetsmiljöverket gått igenom befintlig 

forskning om den äldre arbetskraften. 

– Vi blir äldre och friskare och har 

därför möjlighet att arbeta längre innan 

pension. Arbete är för de flesta bra för 

hälsan. Begränsningen är mycket fysiskt 

krävande arbeten som är svåra att klara 

i högre åldrar. Mentalt krävande arbeten 

klarar äldre lika bra, kanske ibland bättre, 

än yngre, säger Eva Vingård, professor 

i arbets- och miljömedicin vid Uppsala 

universitet. Detta skriver Arbetsmiljöverket 

i ett pressmeddelande. 

ANNA JONSSON 

8 


REPORTAGE 

FMV på Gotland: 

» Just nu är vi de 

bortglömda« 

Hotet från Ryssland har skärpts – och efter fem års avveckling ska Gotland 

åter rustas upp. Men samtidigt som fasta förband och stridsvagnar fraktas 

till ön står de som ska reparera utan kollegor, information och lokaler. Om 

Försvarsförbundet åkte till Visby för att ta reda på vad som egentligen 

händer hos Försvarets materielverk, FMV. 

TEXT: MARIA WIDEHED FOTO: SÖREN ANDERSSON 

» 


9

REPORTAGE 

Schemat på väggen 

skvallrar om att verkstaden 

ganska ofta är upptagen. 

Mikael Martis är i nuläget den 

enda anställda mekanikern hos 

FMV på Gotland. 

» 

”Omvärldsläget har försämrats över 

tid och det gör att jag har fattat 

beslutet om permanent närvaro och 

att vi tidigarelägger stridsgruppen.” 

Överbefälhavare Micael Bydéns 

besked nådde svenska folket halv 

sju på morgonen den 14 september i 

år. Det var också första gången som 

Anders Pettersson och Mikael Martis, 

båda anställda hos FMV på Gotland, 

fick höra om de nya planerna. 

– För oss kom beskedet som en blixt 

från klar himmel, vi visste ingenting. 

GOTLAND PEKAS UT som ett av flera strategiskt 

viktiga områden i det säkerhetspolitiska 

inriktningsbeslutet för de närmsta tre 

åren. Arbetet med att förstärka ön med en 

permanent stridsgrupp, på plats till mitten 

av 2017, har pågått i över ett år. 

Men med ÖB:s beslut kom fasta förband 

på plats på Gotland snabbare än väntat, 

något som på bara ett par månader radikalt 

har förändrat arbetsbördan för de 

anställda på FMV:s markverkstad i Visby. 

Trots det har de inte fått några ytterligare 

resurser. 

– När jag flyttade till Gotland 

tänkte jag att ”nu kommer det att 

bli lugnt och skönt”. 

Den 2 januari 2015 kom Anders 

Pettersson till ön. Han har jobbat 

i försvaret sedan 1989 och är i 

dag reservdelsman och fackligt 

platsombud för Försvarsförbundet 

på FMV på Gotland. 

När han kom gjorde han mekaniker 

Mikael Martis sällskap 

– innan dess hade han varit Gotlands 

ende FMV-anställde. 

Det är elva år sedan det sista 

regementet på Gotland avvecklades 

och det har varit dystra 

försvarsår på ön. Att FMV överhuvudtaget 

har verksamhet här är det 

inte många öbor som känner till, eller kollegor 

på fastlandet för den delen, säger 

Anders Pettersson. 

– Första gången jag skulle lämna en avvikelserapport 

om något som var sönder 

i vårt system så fanns inte Visby. 

Det säger ju ganska mycket. 

I dag bidrar det till att de anställda 

på FMV i Visby inte känner 

sig särskilt oroliga över en 

ökad ryssnärvaro i Östersjö. 

Tvärtom. 

– Jag ser det som positivt, 

för vi får mer att göra. Nu vet 

jag att jag garanterat har jobb 

till 2020 och att ytterligare en 

nedläggning nu är tvivelaktigt, 

säger Anders. 

Sedan han började arbeta 

inom försvaret 1989 har han 

varit uppsagd tre gånger. Mikael 

likaså. 

– Men det här är jäkligt spännande. 

Försvaret på Gotland 

har alltid varit under avveckling, nu får vi 

äntligen bygga upp något, säger Mikael. 

Anders Pettersson 

Mikael Martis 

DÄREMOT INNEBÄR UTVECKLINGEN 

på ön inte bara tryggt jobb – det innebär 

för mycket jobb. 

10 


REPORTAGE 

– Vi kan inte hantera det just nu, vi är för 

få, säger Anders. 

Samtidigt är det Moment 22 hos FMV, 

eftersom deras lokaler är för små. 

– Vi har just nu inte heller plats för fler. 

Det är inte lätt att hitta till FMV:s markverkstad 

i Visby. Medan myndigheten på 

många håll i landet har skyltar, flaggor och 

vakter som visar vägen, och för den delen 

kontrollerar säkerheten, kör vi förbi byggnad 

efter byggnad utan att hitta fram. 

Men de tre anställda på FMV Gotland 

ska få en skylt – först måste de bara få 

egna lokaler. 

I DAG LÅNAR de hemvärnets lilla verkstadshall. 

Den ligger i port 11 bredvid en 

stor civil verkstad. För tio år sedan var 

hela den flera hundra kvadratmeter stora 

byggnaden Försvarsmaktens verkstad, 

den civila verkstaden startades av tolv 

före detta anställda som tog över lokalerna 

när det sista regementet lades ner. 

Militärmark och byggnader över hela 

Gotland har i dag förvandlats till kommunala 

kontor, gym och – längre norrut på 

ön – lyxiga sommarbostäder. Försvaret 

har gått från hyresvärdar till hyresgäster. 

– I den här hallen är det inte mycket mer 

än ett verktygsskåp som är vårt, berättar 

Anders. 

MEN DET PLANERAS för en ny verkstad 

i anslutning till flera andra nya försvarsbyggnader 

vid Tofta skjutfält. 

Fältet har sedan avvecklingen på ön 

fått flera nya funktioner – veckan vi besöker 

Gotland är förberedelserna i full gång 

för världens största mc-tävling. Och flera 

bygglov har överklagats av grannar som 

tycker att återinförda skjutövningar på 

fältet skulle orsaka störningar. 

Men om allt går som planerat tas det 

första spadtaget på Tofta skjutfält i februari 

nästa år. Planen är att kunna flytta in 

till nya garage, verkstäder, kontorslokaler, 

gym och logementen år 2020. 

»Sanningen är att 

85 procent av allt jobb 

i dag blir utlagt på den 

civila verkstaden som 

ligger intill« 

– Fast innan dess hoppas vi på en tillfällig 

verkstad för FMV, säger Anders. 

Och de hoppas att det blir snart. Samtidigt 

som stridsvagnar har fraktats in 

med Gotlandsfärjan till Visby hamn har 

varken de fasta förbanden eller den pla- 

nerade stridsgruppen något annat än 

rep-plutoner, som inte har några egna 

verkstadshallar. Många reparationer och 

all mottagning av reservdelar hamnar 

därför på de tre FMV-anställdas bord – 

som står i den knappt 150 kvadratmeter 

lilla hallen. 

FÖRUTOM ATT HAN är ensam mekaniker 

så kan Mikael i den lånade lokalen varken 

hissa upp fordon eller svetsa. Det han har 

är en smörjgrop, som funkar till mindre 

fordon. Och ibland glider han in under 

vagnar med hjälp av ett av försvarets 

svarta liggunderlag. 

– Vi kan reparera motorer, lysen och 

elfel. Men allt som behöver lyftas måste 

vi lämna till någon annan, säger han. 

Och att den ende anställde mekanikern 

hos FMV på ön skulle reparera alla 

motorer, lysen och elfel är också en liten 

överdrift. 

– Det vi kan göra försöker vi, men eftersom 

vi bara har en mekaniker så hinner 

vi oftast inte ens det, säger Anders och 

fortsätter: 

– Sanningen är att 85 procent av allt 

jobb i dag blir utlagt på den civila verkstaden 

som ligger intill. 

Just den här veckan kan FMV inte reparera 

alls. Det är grundtillsynsvecka och 

» 

I dag lånar de hemvärnets lilla 

verkstadshall. Den ligger i port 11 

bredvid en stor civil verkstad. 


11

REPORTAGE 

» 

besiktningsmän från Ronneby tar upp 

verkstaden. 

På väggen sitter ett schema som 

skvallrar om att det händer ganska ofta, 

och ibland håller hemvärnet utbildning i 

lokalen. Då får extra mycket arbete lämnas 

till den civila verkstaden. 

– Men rent ekonomiskt har man bättre 

koll om man mekar själv, säger Anders. 

Ofta används ett tredje alternativ: att 

förbanden kör hem fordonen hela vägen 

till sina hemregementen. Något Anders är 

väldigt skeptisk till. 

– Det kan ju inte vara ekonomiskt hållbart 

att köra fordon hela vägen hem till 

Skövde eller Boden när de går sönder. 

JUST NU ÄR läget ansträngt och övertidstimmarna 

många. Att bara vara tre 

anställda tär på fler sätt. 

– Jag jobbar över minst två kvällar i 

veckan, så mycket jobb har vi just nu, säger 

Anders. 

Och någon sammanhängande julledighet 

blir svårt att ta. 

– Jag får jobba två dar i veckan över 

jul, för att det ska flyta på. 

Men det är svårt att klaga, upplever Anders. 

Deras chef sitter på Haninge garnison 

på Berga, söder om Stockholm, och kommer 

på besök omkring tre gånger om året. 

Däremot har Anders startat upp facklig 

verksamhet på ön. 

– Det behövs någon här och när jag 

hade problem själv hade jag mycket kontakt 

med förbundet. Då handlade det om 

avtal gällande övningsdygn, min befattning 

och arbetstider. 

EN VIKTIG FACKLIG fråga för framtiden 

tycker Anders är upprustningen. I den 

nya verkstaden tror han att de blir uppemot 

25 anställda. 

– Uppbyggandet av den nya verkstan 

ska det vara facklig samverkan i tycker 

jag, men jag har inte ens blivit tillfrågad. 

Information om omvärldsläget är inte 

heller något som når FMV på Gotland. 

– Någonstans måste det ju brista, för vi 

får ingen information alls uppifrån. 

MEN RYSSAR, LOKALBRIST och tung 

arbetsbörda till trots – Anders och 

Mikael jobbar på så gott de kan. 

– Förbanden berömmer oss faktiskt och 

vi får ofta höra att vi ”ställer upp om det 

behövs”. Lite så blir det när man är ett litet 

gäng. 

»Man kan inte riktigt säga 

att vi kan försvara ön om 

vi är beroende av att civila 

verkstäder förser oss med 

fordon. Det måste vara 

en del av försvarets och 

FMV:s verksamhet.« 

Framöver hoppas de att service och 

reparation hamnar på öns dagordning. 

– Då hoppas jag också att jag får mer 

tid till fackligt när allt funkar, säger Anders 

och tilllägger: 

– Det räcker ju inte att ta hit folk. Man 

kan inte riktigt säga att vi kan försvara ön 

om vi är beroende av att civila verkstäder 

förser oss med fordon. Det måste vara 

en del av försvarets och FMV:s verksamhet. 

■ 

Övertidstimmarna är många 

– Anders Pettersson jobbar över 

minst två kvällar i veckan. 

12 OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 4 2016

REPORTAGE 

Foto: Istockphoto 

»Man måste göra något 

även på kort sikt« 

– Det är inte färdigt med hur många, 

men att FMV Visby måste utökas 

är självklart. Det säger Christer 

Bringemark. Han arbetar i Försvarets 

materielverks IT-stab i Stockholm 

och är ordförande i Försvarsförbundets 

förening 330, som omfattar 

medlemmar på FMV. Han sitter i 

högsta samverkansgruppen på myndigheten 

och har koll på vad som ska 

hända framöver för FMV på Gotland. 

– Man måste göra något även på kort sikt, 

de lokaler våra killar har i dag kan de inte 

göra större reparationer i. Man tittar på 

lösningar med lokaler som ska kunna 

användas temporärt, säger Christer 

Bringemark. 

Enligt honom har frågan hög prioritet 

i dag. 

– Utmaningen är att 

snabbt få till bra lokaler 

som håller arbetsmiljömässigt 

och möjliggör allt 

från att kunna lyfta fordon 

till att ha verktyg och maskinutrustning. 

Christer 

Bringemark 

ÄVEN OM INTE all information har nått 

de anställda på Gotland så är Christer 

Bringemark nöjd med den information 

FMV har tillhandahållit centralt. 

Han hoppas att nyanställningar på 

FMV Gotland kommer innebära att saker 

funkar bättre. 

– Det är knepigt när det är små grupper 

och man har chefer på distans. Det 

blir också utmaningar i till exempel hur 

stora lager med reservdelar man kan ha. 

Samtidigt är man inom den här typen av 


verksamhet så vana vid att behöva hantera 

utmanande situationer, så jag känner 

ingen oro. 

DE TRE ANSTÄLLDA på FMV i Visby som 

kämpar på gör övergången till en större 

verksamhet enklare, tycker Christer 

Bringemark. 

– I och med att man har personal på 

plats så kan det komma dit folk tillfälligt. 

Och han är glad att Anders Pettersson 

har tagit ansvar som platsombud för Försvarsförbundet. 

– Det är alltid positivt. I förlängningen 

blir det lättare att nyanställda om sökande 

känner att här finns någon som tar 

ansvar och har kontakter. ■ 

MARIA WIDEHED 


13

REPORTAGE 

»Det kommer förhoppningsvis att 

behöva rekryteras till fler civila 

befattningar i landet tack vare Gotland« 

Sedan oktober är det 130 militärer 

från I19 som ansvarar för att upprätthålla 

stridsgruppen på Gotland. 

Och på hemmaplan har FMLOG i 

Boden fått fullt upp. 

– Nu får vi visa att stödsystemet 

med civila befattningar verkligen 

behövs i Försvarsmakten, säger Marie 

Nilsson-Lundberg, föreningsordförande 

för Försvarsförbundet i Boden. 

Försvarsmaktens operativa 

reserv, Wilska kompani 

från P4 Skaraborgs 

regemente, var på Gotland 

för att göra en beredskapskontroll 

när beskedet 

om att ett förband Marie Nilssonska 

finnas permanent på Lundberg 

Gotland kom. Och P4 blev kvar. 

I dag har I19 tagit över, och fler förband 

kommer att rotera till ön tills dess att den 

permanenta stridsgruppen är på plats 

nästa år. 

– Man blir ju lite stolt över att vi har fått 

chansen, säger Marie Nilsson-Lundberg. 

Bodens garnison består bland annat av 

Foto: Försvarsförbundet 

FMV, FMLOG 3.NSE, I19 och A9. Stora delar 

av garnisonen är delaktiga i återupprustningen 

av Gotland. På plats på ön är I19. 

– Man har flyttat den ordinarie verksamheten 

ner dit. De fortsätter att öva 

och utbilda sig där, men ansvarar också 

för att bevaka och synas. Det är som en 

liten mission. 

På hemmaplan arbetar FMLOG 3.NSE 

med leverans av materiel, lastbilar och 

stridsfordon. 

– Det här gör att den civila personalen 

inom FMLOG verkligen få prövas. Stödverksamheten 

är viktig för att vi ska kunna 

försvara oss, så den delen måste fungera. 

Det kommer förhoppningsvis att behöva 

rekryteras till fler civila befattningar i landet 

tack vare Gotland, säger Marie. 

Och framtiden känns tryggare. Även 

när I19 återvänder hem så fortsätter FM- 

LOG att leverera till Gotland. 

– I stället för att skära ner får vi kanske 

bygga upp och förstärka igen, hoppas Marie. 

ÄVEN OM I19 bara är på Gotland tillfälligt 

ska det fackliga fungera, till exempel 

ska skyddsombud finns på plats. 

– Vi måste verkligen efterleva arbetsmiljölagen 

med de organisatoriska och sociala 

påfrestningar som blir. Arbetstider, 

arbetsmiljö och hälsa är i fokus nu när 

det är snabba puckar, man måste tänka 

på att den kortvariga obalansen och 

höga arbetsbelastningen som råder kan 

ge upphov till risker. Det är tuffa, snabba 

beslut och en ökad press. 

DET HAR VARIT en del utmaningar. För 

några veckor sedan låg Försvarsmaktens 

ledningssystem Prio nere och kommunikationen 

mellan Boden och Visby blev 

problematisk. 

– Det var en utmaning, allt från beställningar 

av resor till ersättningar och beställning 

av reservdelar sköts genom systemet. 

Men i det stora hela har allt gått bra. 

– Det är det här de är tränade för, våra 

soldater vill göra insatser och det här är 

en prövning som är mycket värdefull. ■ 

STRIDSGRUPP GOTLAND 

MARIA WIDEHED 

FÖRSVARSMAKTEN PÅ GOTLAND 

■ 2000-talet har inte varit Gotlands försvarsår. 

Från att ha haft flera regementen 

med möjlighet att mobilisera flera tusen 

man från alla truppslag har försvaret på 

Gotland bantats, lagts ner och så smått 

återuppstått. 

■ 1991 var Sveriges försvar på Gotland 

omfattande, med möjlighet att mobilisera 

tusentals man från alla truppslag. 

■ 2000 lades Kustartilleriets regemente 

KA3 på Fårösund ned. 

■ 2004 var det Artilleriregemente A7 och 

luftvärnskåren Lv2 som lades ner till följd 

av försvarsbeslutet 2000. 

■ 2005 lades det sista regementet, P18, 

ner. Fortifikationsverket sålde då området 

för 40 miljoner kronor. 

■ 2008 gör strider i Georgien att Sverige 

året efter, 2009, beslutar att flytta 14 

stridsvagnar till ett förråd på Gotland. 

Dock finns ingen personal som kan 

operera dem. 

■ 2016 återinförs fasta förband på Gotland. 

Mindre än ett år senare ska den nya stridsgruppen 

vara på plats. 

■ 18:e Stridsgruppen ska bestå av ett 

mekaniserat kompani med mestadels 

heltidsanställda soldater och ett 

stridsvagnskompani där de flesta 

tjänstgör tidvis. 

■ Chef för stridsgruppen är överstelöjtnant 

Stefan Pettersson. 

■ Soldater till det mekaniserade kompaniet 

utbildas via den grundutbildningen 

som startat i mitten av 2016. Rekrytering 

till det deltidsanställda stridsvagnskompaniet 

startade i oktober 

2016. Grundutbildningen genomförs i 

Skövde och när förbandet är färdigutbildat 

kommer det flyttas över till Gotland 

där stridsgruppen ska vara färdig 

att lösa uppgifter från mitten av 2017. 

■ I stridsgruppen kommer det att finns 

en civil befattning som personalchef. 

14 


Avtal möjliggör enskilda 

överenskommelser 

I SEPTEMBER I ÅR trädde ett avtal i kraft som gör det möjligt 

för dig som medlem i Försvarsförbundet att träffa enskilda 

överenskommelser med din arbetsgivare. Det måste däremot 

finnas ytterligare ett avtal för din myndighet för att detta ska 

kunna genomföras på din arbetsplats. På till exempel Försvarsmakten 

och Försvarsmaktens materielverk finns sådana avtal, 

men det skiljer sig mellan myndigheterna när det kommer till 

vad du kan teckna enskilda överenskommelser om. 

För att ta reda på om möjligheten finns för dig eller om du 

vill veta mer om hur det fungerar, kontakta Försvarsförbundets 

representanter på din arbetsplats. ■ 

Nu är det klart: 

Behåll din sjukoch efterlevandeförsäkring 

efter 65 

(om du fortsätter jobba) 

NU KAN DU som medlem i Försvarsförbundet behålla din sjukoch 

efterlevandeförsäkring i Folksam även efter att du fyllt 65 

år – om du fortsätter att jobba. Viktigt är att du då informerar 

din förenings medlemsredovisare att du fortsätter jobba efter 

att du fyllt 65 år (så du står kvar som aktiv medlem och inte blir 

markerad som pensionär). På så sätt gäller din försäkring så 

länge du fortsätter att jobba, dock längst till du blir 69 år. Om 

du inte fortsätter arbeta övergår din sjukoch efterlevandeförsäkring 

automatiskt till ”sjukdom 60 +” (som ger ersättning vid 

vissa diagnoser) när du fyller 65 år. 

Försvarsförbundet är det första förbund som tillsammans 

med Folksam erbjuder medlemmarna denna möjlighet. Christer 

Landelius, kundansvarig på Folksam menar att efterfrågan 

både finns och har ökat: 

– Vi på Folksam har noterat en allt större efterfrågan på detta, 

eftersom många väljer att arbeta kvar en tid efter fyllda 65 år. 

Det är också roligt att få införa denna nyhet just med Försvarsförbundet 

som vi haft ett långt och givande samarbete med. 

Vill du inte behålla din sjukoch efterlevandeförsäkring efter 65 trots 

att du jobbar kvar, måste du kontakta Folksam. Läs mer om vilka försäkringar 

Försvarsförbundet erbjuder sina medlemmar på Försvarsförbundets 

hemsida: www.försvarsförbundet.se 

Frågelådan 

FRÅGELÅDAN 

Min chef tycker inte att vi ska ta 

pauser under arbetsdagen. Men 

visst finns det regler kring detta? 

Ja, enligt lag har du rätt till både raster och pauser under 

din arbetsdag. I arbetstidslagen står det att du inte 

får arbeta i mer än fem timmar i följd utan rast. Raster 

är de avbrott under arbetsdagen då du får lämna arbetsstället 

eller arbetsplatsen och du ska i förväg få 

veta längden på rasterna samt när på dagen de infaller. 

Utöver rasterna ska din arbetsgivare ordna så 

du kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. 

Lagen säger inget om hur många eller hur långa 

dessa pauser ska vara men enligt Arbetsmiljöverket 

är det rimligt med en paus efter max två timmars 

arbete. Viktigt är också att komma ihåg att dessa 

pauser ska ingå i din arbetstid, arbetar du åtta timmar 

så ska alltså dessa pauser ingå i dessa åtta 

timmar, inte läggas på och förlänga din arbetsdag. 

Vad är det egentligen för 

skillnad på beredskap och jour? 

Beredskap innebär att du ska vara beredd att inställa 

dig på arbetsplatsen inom en viss tid. Beredskap har 

du oftast i hemmet eller på annan plats där arbetsgivaren 

kan nå dig och du snabbt kan ta dig till jobbet. 

Du kan ha beredskap under din dygnsvila och under 

veckovila. Om ledigheten avbryts genom tjänstgöring 

kompenseras du enligt kollektivavtalen. Den tid du 

har beredskap ligger utanför din ordinarie arbetstid. 

Jour innebär i princip att du omedelbart ska kunna 

träda i tjänst. Jour har du på din arbetsplats. Jourtiden 

får du högst ha i 48 timmar under en fyraveckorsperiod 

eller 50 timmar under en kalendermånad. 

ANNA JONSSON 

Försäkring vid arbete i krigszon 

MEDLEM I FÖRSVARSFÖRBUNDET och har tecknat sjukoch 

efterlevandeförsäkring i Folksam? Då är du försäkrad även vid 

arbete i krigszon. 

För att aktivera denna del i försäkringen (när behov finns) kontaktar 

du Försvarsförbundets kansli, 08-402 40 00 / info@forsvarsforbundet.se. 

Kontakta alltså inte Folksam direkt i detta ärende. 

Foto: Thinkstock 


ARBETSLIV 

Arbetsplatsträffar 

– påverka på din arbetsplats 

På arbetsplatsträffar, så kallade APT, träffas medarbetarna inklusive chef och 

diskuterar frågor som rör arbetet. Träffarna är en möjlighet för de anställda att vara 

delaktiga och ha inflytande över sitt jobb och sin arbetssituation. TEXT ANNA JONSSON 

Det som tas 

upp på APT 

kan handla 

om det mesta som 

rör arbetet, till exempel 

trivsel, den 

fysiska arbetsmiljön, 

organisationsfrågor 

Robert Oidermaa 

med mera. Diskussioner 

förs och gruppen kommer sedan 

tillsammans fram till förslag på hur eventuella 

problem kan lösas, eller förändringar 

genomföras. Ibland kan beslut tas 

direkt i gruppen – ibland får förslagen tas 

vidare till samverksamgruppen där arbetsgivaren 

sitter tillsammans med fack 

och ibland arbetsplatsens skyddsombud. 

– De anställda får inte bara chansen att 


faktiskt påverka och känna delaktighet. 

APT är också ett bra sätt för arbetsgruppen 

att stärka sin gemenskap och känna 

att de är ett ”vi” – något som i förlängningen 

kan göra att gruppen presterar bättre, 

menar Robert Oidermaa. Robert är ombudsman 

på Försvarsförbundet och har 

arbetat många år inom Försvarsmakten. 

ATT ARBETSPLATSEN SKA genomföra 

arbetsplatsträffar står det i Avtal om 

samverkan som är ett, av statliga arbetsgivare 

och berörda fackliga organisationer, 

gemensamt framtaget kollektivavtal. 

Samma avtal som säger att de anställda 

ska ha utvecklingssamtal/medarbetarsamtal 

samt att samverkan ska ske mellan 

arbetsgivare och fackförbund. 

ALLA ANSTÄLLDA SAMT chefen ska 

medverka vid APT:n. Det som tas upp 

ska beröra alla i gruppen, så se till att 

inte ha för stora grupper utan dela hellre 

upp arbetsplatsens anställda i mindre 

kretsar efter anställda inom samma 

arbetsområde eller enhet. Försvarsförbundets 

ombudsman Robert Oidermaa 

menar att det någon gång om året kan 

vara bra att slå ihop flera APT-grupper 

för att på så sätt få insyn i varandras 

verksamhet: 

– Ha gärna större möten ibland där flera 

enheter eller områden möts för att prata 

om gemensamma punkter som berör alla 

parters arbete på ett eller annat sätt – 

där ni lappar över varandra och behöver 

komma fram till gemensamma lösningar. 

1. PLANERA OCH FÖRBERED 

Man brukar säga att APT ska genomföras 

ungefär en gång varannan vecka för att 

det ska hinnas med och vara meningsfullt. 

Försök att ha en stående avsatt tid, boka 

till exempel första och tredje tisdagen varje 

månad klockan 10–11, då blir det en slags 

rutin och lätt att komma ihåg. Och försök att 

hålla mötena effektiva: 

– Min rekommendation att mötena inte 

håller på längre än en timme. Är de längre 

än så kan det bli svårt att hinna med dem, 

då många har hög arbetsbelastning. Det kan 

också vara bra att ha denna tid som gräns 

för att få mötena effektiva, säger Robert 

Oidermaa. 

Försök att samla upp så mycket som 

möjligt innan mötet. Skicka också gärna ut 

en inbjudan ett tag innan och fråga deltagarna 

om de har något som de vill ta upp på 

kommande APT. Sätt sedan upp någon slags 

innehållsplanering så ni har något att gå 

efter vid träffen och så blir inget bortglömt. 

Ett tips är att ibland använda er av olika 

teman på träffarna – till exempel den 

psykosociala arbetsmiljön. 

2. DE ANSTÄLLDAS TRÄFF 

På APT är det ni anställda som styr. Ni cirkulerar 

ordförandeskapet och chefen är endast 

med som deltagare och möjlig beslutsfattare, 

helst efter samverkan med er i gruppen. 

Vid informationsmöten är det chefen som 

sköter mötet och som informerar er enligt 

hans eller hennes agenda. Så var uppmärksamma 

på att APT:n behåller den form som 

det är tänkt. 

Det är också viktigt att alla får komma 

till tals under träffarna, vilket för vissa som 

helst undviker att prata i liknande sammanhang 

kan kännas olustigt. 

– Använd er gärna av en stående punkt 

där ni går ”laget runt” – så att alla ska få 

chansen att göra sin röst hörd. Detta kan 

vara till hjälp för dem som helst inte pratar, 

säger Robert Oidermaa. 

16 OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 4 2016

ARBETSLIV 

1. HA GÄRNA APT UNGEFÄR VARANNAN VECKA. 

2. BOKA EN STÅENDE, ÅTERKOMMANDE DAG OCH TID FÖR APT. 

3. SE TILL ATT TRÄFFARNA INTE VARAR LÄNGRE ÄN EN TIMME. 

4. ALLA ANSTÄLLDA SAMT CHEF SKA VARA MED VID APT. 

5. SKICKA UT INBJUDAN ETT TAG INNAN OCH BE 

OM ÅTERKOPPLING OM INNEHÅLL TILL TRÄFFEN. 

6. ANVÄND ER AV EN ÅTGÄRDSLISTA FÖR UPPFÖLJNING 

– PÅ SÅ VIS FALLER INGET MELLAN STOLARNA. 

7. VAR UPPMÄRKSAMMA ATT APT INTE FÖRVANDLAS 

TILL ETT INFORMATIONSMÖTE. 

8. DET SOM TAS UPP PÅ APT SKA VARA AKTUELLT 

FÖR DELTAGARNA – HA INTE FÖR VIDA KRETSAR. 

FÖLJ UPP: 

Problem: 

Ska lösas såhär: 

Av vem: 

Påbörjat datum: 

Klart senast: 

3. BESLUT – VEM 

BESTÄMMER? 

Ofta kan gruppen själva ta beslut i frågor då 

chefen sitter i APT:n. Vid större förändringar 

ska alltid gruppens förslag tas vidare till 

samverkansgruppen (ASU) där arbetsgivaren, 

fack och ibland skyddsombud deltar. Här tas 

sedan beslut. 

APT 

Gruppen har tagit 

fram ett förslag på 

hur ett problem eller 

dylikt kan lösas. 

SAMVERKANS- 

GRUPPEN 

(arbetsgivare, fack 

och ev. skyddsombud). 

De tar emot förslaget 

och tar sedan beslut 

i frågan 

ÅTGÄRDSLISTAN 

Grupperna tar tillsammans 

med chefen som 

närvarar beslut i frågan 

och sätter upp frågan på 

sin åtgärdslista och ser 

till att det blir 

genomfört 

4. FÖLJ UPP 

Använd er gärna av en åtgärdslista för 

problem som ska åtgärdas, för att kunna 

bocka av att arbetet är påbörjat men också 

avslutat. Då får ni koll på hur ni ligger till och 

inget riskeras falla mellan stolarna. 


17

KRÖNIKA GYLLENHAAL 

Lär av Schweiz, 

genast! 

Som sagt, inte sedan 80-talet har Tysklands regering uppmanat befolkningen 

att bygga upp egna krisförråd. Men nu sker det. Ännu har inte detta sjunkit 

in i det svenska allmänna medvetandet… och BOOM! Trump vinner valet. 

Sverige behöver inte invänta hans installation som president den 20 januari. 

Flera utmaningar är uppenbara – liksom var lärdomar finns. 

En sak är säker vad gäller Donald Trumps 

förmågor. Det är inget fel på hans självsäkerhet. 

Han sade under valkampanjen 

bland annat att han var den mest valbara 

presidentkandidaten sedan Abraham Lincoln. 

Trump har inte tid för trams som att läsa 

böcker, men hans egen bok ”The Art of The 

Deal” (1987) är den bästa boken efter Bibeln. 

En annan sak som vi redan vet om herr Trump 

är att han aldrig har haft ett politiskt uppdrag. 

Nu, när han vunnit valet, kan man inte påstå att 

han skulle sakna talang för politik. Men grejen 

är att som USA:s president måste han inte bara 

begripa sig på amerikansk partipolitik utan 

även kunna axla världens viktigaste säkerhetspolitiska 

roll. 

Det finns goda och dåliga nyheter vad gäller 

Trump och säkerhetspolitiken. De enda goda 

nyheter som finns, enligt mig, är att han faktiskt 

har visat ett intresse för ämnet och det redan 

1987 – året som han började visa intresse för 

presidentposten. Det första öppet politiska som 

han gjorde var att det året betala cirka 100 000 

dollar för helsidesannonser i flera tidningar. 

Annonsens ämne var USA:s säkerhetspolitik. 

Kärnan i Trumps första politiska budskap var 

dessa ord, i min översättning: "...sluta betala för 

att försvara länder som har råd att försvara sig 

Schweiz och Sverige har samma stridsfordon och stridsvagnar, på bilden schweiziska Leopard 2. Nu är det hög 

tid att vi i Sverige lär oss snabbt av det kostnadseffektivare schweiziska försvaret. FOTO: Sandstein 

18 


HALLÅ DÄR 

»I och med Trumps syn på 

klimatförändringarna (som enligt 

Trump är en ”bluff”), FN och EU så 

har nu Sverige att ta till sig att vårt 

lands säkerhetspolitik, nu mer än 

någonsin sedan andra världskriget, 

helt kan förlita sig bara på det 

egna totalförsvaret.« 

Foto: Försvarsmakten/Niklas Ehlén 

HALLÅ DÄR… 

GENERALMAJOR KLAS EKSELL, 

som sedan 1 november är Försvarsmaktens nya personaldirektör 

Hur kommer de anställda märka av att de har fått en 

ny personaldirektör? 

De flesta påverkas indirekt genom de styrningar och beslut 

jag fattar, till exempel den kommande Handboken Personaltjänst. 

Den påverkar alla i Försvarsmakten. 

själva". (Originalet: "...stop paying to defend countries that can 

afford to defend themselves.'') 

Detta Trump-budskap – att USA har många sköna dollar att 

spara på att inte stötta andra staters eller områdens försvar – 

är något han upprepat på senare år. Så, om det är något vi bör 

förvänta oss vad gäller president Trumps politik är det att Nato 

allra minst kommer att behöva finansieras om – alltså bekostas 

betydligt mer av europeiska stater. Frågan är dock om det går 

utan att Nato faller ihop och om organisationen kommer att 

överleva Trumps andra invändningar mot den. 

Sedan har vi den omständigheten att Trump verkar ha svårt 

att ta till sig råd av experter samtidigt som hans motparter i sig 

är erfarna och listiga säkerhetspolitiska spelare som Vladimir 

Putin – som i likhet med Trump både älskar att använda medier 

och inte tolererar nederlag. 

I och med Trumps syn på klimatförändringarna (som enligt 

Trump är en ”bluff”), FN och EU så har nu Sverige att ta till sig 

att vårt lands säkerhetspolitik, nu mer än någonsin sedan andra 

världskriget, helt kan förlita sig bara på det egna totalförsvaret. 

Just det, inte enbart Försvarsmakten utan alla de myndigheter 

och krisviktiga företag som tillsammans behöver bli ett 

nytt svenskt totalförsvar. För utan ett någorlunda fungerande 

svenskt samhälle blir det svårt för Försvarsmakten att fungera. 

Milt uttryckt. 

Finns det då exempel på länder som liknar Sverige men som 

till skillnad från vårt land aldrig slutat satsa på rikstäckande militärt 

och civilt försvar? Därtill helst väldigt kostnadseffektivt? 

Jajamän, det gör det. Men det är som om dessa länders försvarsmodeller 

inte skulle existera i den svenska debatten, trots att vi 

har väldigt mycket gemensamt med dem. Jag syftar på Schweiz 

och Finland – som till mindre försvarsbudgetar än Sveriges kan 

ställa upp betydligt större försvarsmakter och civilförsvar. 

LARS GYLLENHAAL 

lars_gyllenhaal@yahoo.se 

blogg: gyllenhaals.blogspot.com 

Vilken är din viktigaste uppgift som personaldirektör? 

Den viktigaste uppgiften är att utveckla, leda och samordna 

Försvarsmaktens övergripande HR-frågor. 

Vilka är de största utmaningarna du ser gällande 

personalområdet inom Försvarsmakten? 

De största utmaningarna är försörjningsfrågorna och då 

främst kopplade till soldater, sjömän och officerare. För 

specialistofficerare fungerar systemet i huvudsak enligt 

plan. Vi ska genomföra de förväntade politiska besluten 

utifrån Personalförsörjningsutredningen och från och med 

2018 komplettera frivilligheten med plikt. Att förändra systemet 

är ett stort och viktigt arbete. Vi ska också fullfölja 

officersutbildningsutredningen och bland annat skapa 

möjlighet för ”Fler Vägar In” i officersyrket. Vi ska kunna 

komplettera treårigt akademiskt officersprogram med olika 

variationer och även skapa ett nytt högre officersprogram. 

Hur ser du på de civilas kompetensutveckling och 

karriärvägar inom Försvarsmakten? 

Det finns i många fall en given logik i det militära systemets 

kompetensutveckling mot svårare och mer komplexa uppgifter. 

För civil personal är det inte lika tydligt. Vi måste 

självklart ta tillvara vilja, ambition och talang hos de som 

vill utvecklas mot till exempel chefsuppgifter. Dessutom 

ska kompetensutveckling ske i syfte att bli ännu bättre på 

det man gör. Ett verktyg är lokala omställningsmedel, som 

jag anser kan nyttjas i större omfattning. 

Vad har du för erfarenheter och tankar när det kommer 

till facklig samverkan på arbetsplatsen? 

Om vi som arbetsgivare informerar tidigt, använder oss av 

gemensamma utvecklingsgrupper och genomför samverkan 

skapas förutsättningar för högre kvalitet i de beslut 

vi tar. Det är viktigt att ta tillvara arbetstagarorganisationernas 

erfarenhet från verksamheten samtidigt som man 

måste komma ihåg att det är arbetsgivaren som är resultatoch 

verksamhetsansvarig. 


FÖRTROENDEVALDA 

DEN HÄR SIDAN VÄNDER SIG FRAMFÖR ALLT TILL DIG SOM ÄR FÖRTROENDEVALD. 

DEN SYFTAR TILL ATT GE DIG INFORMATION OM VAD SOM HÄNDER I FÖRBUNDET OCH KONKRETA TIPS FÖR ATT DU SKA 

KÄNNA DIG TRYGG I DITT UPPDRAG. HÖR GÄRNA AV DIG MED SYNPUNKTER OCH UPPSLAG: REDAKTION@FORSVARSFORBUNDET.SE 

Att uppmuntra och behålla 

engagemanget i föreningsstyrelsen 

TEXT ANNA JONSSON 


Hur skapas och behålls engagemanget 

som gör att medlemmar vill bli och 

förblir fackligt engagerade i föreningsstyrelserna? 

Vi har träffat Pia Almström 

som är ordförande i förening 

114 till vars styrelse intresserade mer 

eller mindre köar. Hon berättar hur 

föreningens styrelse arbetar och delar 

med sig av sina bästa tips. 

Att få ihop en föreningsstyrelse och att 

styrelsemedlemmarna sedan behåller 

engagemanget och 

viljan att fortsätta i 

sitt uppdrag är inte 

alltid något självklart. 

Hög arbetsbelastning, 

tidsbrist eller 

att man inte vågar 

eller inte tror sig 

Pia Almström kunna – ja, det finns 

många anledningar både till att man avslutar 

sitt uppdrag eller aldrig påbörjar ett. 

Föreningens storlek (antal medlemmar) 

kan också påverka då urvalet blir 

begränsat för en mindre förening. Vad 

kan man då tänka på när det kommer till 

att rekrytera till föreningsstyrelsen? 

PIA ALMSTRÖM TROR att det är viktigt 

att tidigt uppmuntra nyfikenhet kring det 

fackliga och skapa förutsättningar för att 

alla som vill ska få vara med. 

– Jag upplever att det finns en stark 

vilja att engagera sig och hjälpa medlemmar. 

Vi försöker tidigt att fånga upp och 

uppmuntra dem som är nyfikna. Vi hjälper 

och guidar dem som vill eller tror att 

de vill – ingen ska känna att de inte kan 

eller inte vågar ta sitt intresse vidare och 

bli fackligt aktiva. 

ATT STYRELSEN HAR 

roligt och att medlemmarna 

är nöjda ger 

ringar på vattnet och 

KOM IHÅG ATT STARTA 

IGÅNG VALBEREDNINGS- 

ARBETET INFÖR KOMMANDE 

ÅRSMÖTE – OM NI INTE 

REDAN GJORT DET! 

lockar till sig både nya 

styrelsemedlemmar, 

förtroendevalda och 

medlemmar, menar Pia: 

– De som är med i styrelsen 

och tycker om det 

berättar gärna det, vilket gör att 

”ryktet” sprider sig och fler blir nyfikna. 

Nöjda medlemmar som exempelvis fått 

hjälp och stöd från oss ger värvningen 

av både förtroendevalda och medlemmar 

en push framåt. Sedan får man heller inte 

glömma bort hur viktigt det är att ha en 

välfungerande och engagerad valberedning, 

det är en jätteviktig del i detta arbete. 

Hur får ni styrelsemedlemmarna att 

behålla engagemanget och stanna kvar? 

– Vi försöker alltid använda oss av allas 

kompetenser och starka sidor – alla är 

extra bra på något. Att få bidra, komma 

till tals, bli lyssnade på och känna att det 

de tillför är viktigt. Vi har otroligt bra 

sammanhållning i styrelsen och alltid 

högt i tak, säger Pia och fortsätter: 

– De som lämnar styrelsen gör oftast det 

för att de fått nytt jobb eller av privata skäl, 

inte för att de inte längre vill vara fackligt 

aktiva. Många har också en enorm arbetsbelastning 

och hinner inte – de är rädda 

om sitt jobb och prioriterar det framför 

det fackliga. 

PIA UPPLEVER ATT rollen 

som styrelsemedlem kan 

skapa lugn: 

– Medlemmarna upplever 

en oro för ständiga 

förändringar hos arbetsgivaren, 

men som ledamot 

i föreningsstyrelsen får man 

maximalt med information, vilket 

känns skönt för många. Man har koll på 

sin arbetssituation. 

Vilka svårigheter upplever du vid rekrytering 

av styrelsemedlemmar men också 

förtroendevalda utan styrelseuppdrag? 

– Något jag ofta märker är att man vill 

engagera sig och arbeta fackligt men 

att det är svårt att kombinera med sitt 

arbete. Den höga arbetsbelastningen gör 

att det fackliga arbetet blir nedprioriterat 

så även om viljan och engagemanget 

finns där hinner man helt enkelt inte 

med. Sedan kan det också vara så att 

medlemmarna inte vet vad ett förtroendeuppdrag 

innebär och är ointresserade 

av den anledningen, säger Pia. ■ 

»Vi hjälper och guidar dem som vill eller tror att de vill 

– ingen ska känna att de inte kan eller vågar ta sitt intresse vidare och bli fackligt aktiva.« 

20 


FÖRTROENDEVALDA 

Tips i styrelsearbetet 

• Utnyttja allas starka sidor. Alla 

är extra bra på något, se till att 

använda er av dessa kunskaper. 

• Alla får bidra. Alla ska få komma 

till tals och känna sig delaktiga. 

Allt som sägs lyssnas på. 

• Mjukstarta. Nya får gå med som 

bisittare vid förhandlingar och 

liknande. När de sedan känner 

sig redo får de gå själva. 

• Ha roligt och högt till tak! Det 

leder till positiva känslor och 

pratet runt styrelsearbetet blir 

positivt. Något som också kan 

göra fler intresserade. 

• Informera. Håll alla medlemmar 

informerade, viktigt med kommunikation 

och öppenhet. 

• Skapa engagemang och intresse. 

Utbilda dem som vill efter vad 

de är intresserade av. Försvarsförbundets 

grundkurs är till 

exempel jättebra för nya. De 

blir nyfikna och vill lära sig 

och göra mer. 

• Sök lösningar. Ha en grupp som 

själva löser problem som kan 

uppstå. 

STYRELSENS UPPDRAG ÄR BLAND 

ANNAT ATT (UR FÖRSVARSFÖRBUN- 

DETS STADGAR 2015–2019): 

• Vara förbindelselänk mellan medlemmarna 

och förbundsstyrelsen 

• Följa de frågor som är av vikt för 

medlemmarna samt bevaka deras 

intressen 

• Svara för samverkan och 

förhandling inom 

föreningens verksamhetsområde 

• Svara för föreningens 

informationsverksamhet 

FÖRENING 114:S STYRELSE 

• Mentorskap. Ge nya i styrelsen 

en mentor att vända sig till vid 

frågor och stöd. 

• Strukturerade möten. Mötena 

ska vara strukturerade och 

meningsfulla och hålla utsatt 

tiden. 

• Visa upp er. Några exempel 

på hur förening 114 gör: 

• En egen föreningssida på 

Försvarsmaktens intranät 

med aktuellt material. 

• Har en informationsbroschyr 

där styrelsen presenteras, 

inklusive kontaktuppgifter. 

• Brev till alla medlemmar en 

gång per kvartal med aktuell, 

relevant information. 

VARFÖR ÄR DU MED 

I FÖRENINGSSTYRELSEN? 

Såhär sa några av förening 114:s 

medlemmar i föreningens egna enkät: 

• Kunna påverka medlemmarnas 

förutsättningar. 

• Påverka beslut innan de tas 

av arbetsgivaren. 

• Utbildas och stärkas i sin roll. 

• Har roligt och träffa många 

härliga människor. 

• Får mycket information, blir insatt 

och delaktig. 

• Det är utvecklande – en annan 

erfarenhet än det dagliga arbetet. 

• Träffa människor från annan del 

av verksamheten för att utbyta 

erfarenheter. 

FÖRSVARSFÖRBUNDETS 

FÖRENINGSSTYRELSER 

Foto: Istockphoto 

Förening 114 kallar till 

Årsmöte 

Torsdagen 

den 16 februari 

2017 kl 16.00 

Starrängsringen 69 

Eventuella motioner 

ska vara styrelsen 

tillhanda senast 

2017-02-03 

För er som röstar via 

e-post eller brev måste 

dessa vara valberedningen 

tillhanda 

senast 2017-02-15 

kl 10.00 enligt uppgifter 

på valsedeln som 

sänds via e-post till 

aktiva medlemmar. 

OBS! Valsedlar tillställs 

valberedningens 

sammankallande. För dig 

som närvarar personligen 

gäller att valsedeln skall 

användas vid röstning för 

att din röst skall vara giltig. 

Efter årsmötet bjuder 

föreningen på middag. 

Varmt välkomna! 

Pia Almström (ordf) och 

Katarina Kruse (v ordf) 

Som pensionärsmedlem 

anmäler du dig genom att 

skicka mail till: 

katarina.kruse@mil.se 

alt ring 08-788 85 68 

senast 27 januari. Aktiva 

medlemmar anmäler sig 

genom att besvara 

inbjudan i Outlook. 

• Består i dagsläget av åtta 

ledamöter och två suppleanter. 

”Vi är många. Men de 

som är intresserade tar vi in. 

Hellre är vi många och att 

alla får vara med”. 

• Har flera erfarna ledamöter, 

några nya samt några som 

kommit tillbaks vilket är en 

bra blandning. 

• Alla i styrelsen har minst 

en uppgift. 

• Alla är villiga att utbilda 

sig på olika sätt efter de 

intressen de har. 

• Har en nära relation 

med valberedningen. 

• I Försvarsförbundets stadgar 

står det att en föreningsstyrelse 

ska bestå av normalt 

fem ledamöter – minst tre och 

flest elva. 

• Som ersättare ska det finnas 

minst en suppleant. Ordföranden 

samordnar styrelsens 

arbete och kallar till mötena. 

OBS! I Din anmälan 

behöver vi veta vad du vill 

ha för måltidsdryck (vitt 

eller rött vin, starköl eller 

alkoholfritt) 

samt eventuellt 

behov av specialkost 

(allergianpassad, 

vegetarisk och dylikt). 


FÖRBUNDET I KORTHET 

»Vi vill ha era bilder 

och historier!« 

Försvarsförbundet fyller snart 100 år och arbetsgruppen 

som tar fram jubileumsskriften efterfrågar nu era bilder, 

minnen och historier. 

Sedan ungefär ett år tillbaka har en arbetsgrupp bestående 

av sju medlemmar ur Försvarsförbundets kamratförening 

arbetat med förbundets jubileumsskrift inför 100-årsjubileumet 

– som infinner sig år 2019. Under året som gått har gruppen 

bland annat varit på TAM-Arkivet (Tjänstemannarörelsens 

Arkiv och Museum) där de har gått igenom material som finns 

sparat om förbundet. 

Innehållsstrukturen för skriften är satt och 

arbetet med att samla in material som kan vara 

intressant och aktuellt att ha med pågår just nu för 

fullt. Något arbetsgruppen hoppas att förbundets 

medlemmar kan hjälpa till med, berättar Per Tengblad, 

som leder arbetet med jubileumsskriften: 

– Vi vill gärna att medlemmar – både aktiva Per Tengblad 

och pensionärer – bistår oss med material. Det kan vara allt 

från foton till historier och minnen. Allt som kan vara intressant 

för fler att ta del av och som är en del av förbundets historia, 

gammal som ny. Det kan handla om yrkesroller, arbetsmiljö, 

löneförhandlingar, inflytande på arbetsplatsen, utbildning och 

kurser, den fackliga förtroendemannens vardag och förbundssammankomster 

med mera. 

Gruppen kommer se över det material som skickas in och 

välja ut det som är aktuellt att ha med i skriften. Arbetet med 

jubileumsskriften ska vara klart under hösten 2018. 

ANNA JONSSON 

Ändrat erbjudande för nya medlemmar 

Från och med första januari 2017 är det nya regler gällande erbjudande 

för nya medlemmar. Det tidigare erbjudandet ersätts med 

att vi bjuder dig som ny medlem på dina första tre månader. 

Jubilerande förening! 


KAMRATFÖRENINGEN 

På bilden från vänster Jack 

Elfving och Stig Fernström. 

VILL DU BIDRA TILL JUBILEUMSSKRIFTEN? 

Du kan antingen mejla eller posta ditt material. Postadress: 

Per Tengblad c/o Försvarsförbundet, box 5328, 102 47 Stockholm. 

E-post: per.tengblad@atk.se. Skickar du in något som du vill ha 

tillbaka får du inte glömma att skicka med din adress. 

FÖRSVARSFÖRBUNDET 100 ÅR! 

Förbundet räknade sitt bildande från 1919 och fyller 100 år 2019. 

Tidigare hette förbundet FCTF, som stod för Försvarets civila tjänstemannaförbund. 

År 2001 bytte förbundet namn till sitt nuvarande 

namn. Som mest har förbundet haft cirka 15 000 medlemmar. 

KAMRATFÖRENINGEN 

Syftet med kamratföreningen är att stärka samhörigheten för 

nuvarande och förutvarande anställda samt förtroendevalda 

inom Försvarsförbundet. Detta genom att bland annat anordna 

sammankomster av olika slag med olika aktiviteter – i första 

hand försvarsanknutna. 

Som medlem antas i första hand personer som är/har varit 

medlem inom Försvarsförbundet eller är/har varit anställd på 

förbundskansliet. Du kan dock söka medlemskap i kamratföreningen 

utan att vara medlem i förbundet. Kamratföreningen 

har i dagsläget 15 medlemmar. 

Vill du bli medlem? Mejla eller ring föreningens kassör Håkan 

Rosenqvist: E-post: hakan.rosenqvist@gmail.com, 

Telefon: 070-584 95 77 

Julklappstips 

Ge bort en tidningsprenumeration i 

julklapp till någon du tycker om! Som 

medlem har du genom ISF rabatter på 

ett stort antal tidningar. Beställ direkt 

på förbundets webbplats www.försvarsförbundet.se. 

Foto: Eva Rundlöf 



Förening 5 i Karlberg firar 80 år. Föreningen bildades 1 september 1936. 

På bilden syns medlemmar och styrelse. 

Deltagarna i förbundets kurs i samverkan och förhandling som hölls 

15–17 november i Stockholm. 

Har du läst klart tidningen? Släng den inte – ge den till någon som inte har läst den! 

22 


TINNAS TANKAR 

Du får inte ens ta med 

dig mjölktänderna 

Allvarligt talat: varför sparar vi barnens 

mjölktänder? 

Tanken slår mig när vi under ett renoveringsprojekt 

där hemma måste tömma 

ett par skåp som innehåller allt. Och då 

menar jag verkligen allt: ett gammalt munspel 

i tre delar, simkort till mobiler som 

ingen minns, mobiler som ingen minns, 

fotbollsmedaljer, skolfoton som gått raka 

vägen från det nyöppnade kuvertet in i 

skåpet, makulerade pass. Och så mjölktänderna, 

prydligt paketerade i väntan på 

– ja, vadå? Ska tänderna gå i arv? Vem ska 

vilja se dem och varför? 

De finaste minnena av barnens första 

år finns förstås i våra huvuden. Ett och 

annat klädesplagg och alla foton vi tog kan 

hjälpa till att frammana bilder, dofter och 

röster. Men vi sparar på så många andra 

saker och jag vet inte om vi vet varför. 

Annat var det förr. Min mamma, som 

var barn under krigsåren, sparade länge 

sina gamla kläder för kommande nödår 

även om hon köpte nya. Till slut insåg hon 

att tiderna var annorlunda och hon började 

rensa bland galgarna. Just nu, med 

USA-valets utgång alldeles färsk, är det 

kanske läge att både bunkra kläder och 

konserver. Men det är en annan historia. 

Numera räcker det med en tur till 

soptippen en ordinär lördag för att inse 

att folk har för många prylar. Vi försöker 

bli av med dem, sorterar, kastar, skänker 

och säljer. Ändå tycks summan av ägodelarna 

vara konstant. Den människa som 

verkligen lyckas leva efter devisen "en 

sak in, en sak ut" är bara att gratulera. 

Men jag tror knappt att hon existerar. 

Ämnet för osökt tankarna till den stundande 

högtiden. För inte så många år sedan 

bestod jul- och adventspynt av ett par ljusstakar, 

en stjärna, några juldukar, ett antal 

tomtar i porslin och kanske ett änglaspel. 

Samt förstås en gran med pyntet som Gud 

glömde, håglöst skapat i slöjden av familjens 

barn. 

Men nu? En promenad genom vilken 

butik som helst ger intrycket att ens hem 

i juletid borde kläs i pynt värdigt Liberace 

(för er som inte minns var han en ytterst 

prålig pianist som hade fler ringar på 

fingrarna än det fanns tangenter på hans 

instrument). 

Rosa girlanger, blinkande ljusslingor i 

regnbågens färger och gigantiska, strassprydda 

renar ska det visst vara till jul. Det 

är svårt att se högtidens budskap för allt 

bländande glitter. 

Jag klandrar ingen som sveps med 

av trenden. Det behövs både ljus och 

glitter när mörkret är som värst. Men jag 

har börjat ta mig igenom adventstiden 

mer eller mindre ofrivilligt nynnande på 

"En fattig trubadur", en visa som Cornelis 

Vreeswijk fick en stor hit med på den tiden 

då prylberget fortfarande var måttfullt: 

"Du kan ingenting ta med dig dit du går", 

sjöng Cornelis. 

Det är så sant som det är sagt. Till och 

med mjölktänderna får vi lämna kvar. 

CARINA WISING 

… som kallas Tinna och som älskar vårt vackra språk. 


23

Anmäl ny adress här: 

Namn 

Posttidning B 

Utdelningsadress 

Postnummer 

Ortsnamn 

Försvarsförbundet, Box 5328, 102 47 Stockholm. 

Studieförbunden och fackföreningsrörelsen är båda en del av svensk 

folkrörelsetradition och delar grundläggande värderingar. Vi bidrar 

till att stärka demokratin och gör det möjligt att delta i samhälls utvecklingen. 

Försvarsförbundet samarbetar med Sensus. Tillsammans kan vi 

skapa utbildningar och studiecirklar för medlemmar och förtroendevalda. 

Vi kan också hjälpa till med pedagogiskt stöd och processledning. 

På sensus.se/forsvarsforbundet finns våra kontaktpersoner. 

Som medlem har du 50 % rabatt (max 600 kr per utbildning/ 

aktivitet per medlem och halvår) på de flesta av Sensus färdigpaketerade 

kurser. Glöm inte att uppge att du är medlem i 

Försvarsförbundet.

FMV på Gotland

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?