GTHB1710

företagsvän
GRÄNSLÖST/vecka 10/2017/sida 5
POLITIK LIGHT
Krisen i vården – också ett kvinnoproblem
Debatten om svensk sjukvård i kris har försiggått länge. Artiklarna om långa väntetider, om felaktiga
diagnoser och om personal som går på knäna och ger upp har varit många. Flera gånger har
det rapporterats om patienter som dött i väntan på relevant vård.
NÄR SJUKVÅRDSRANKINGEN EURO Health Consumer
Index 2016 presenterades visade det sig att
Sverige ligger sist i Norden. Av alla länder
som jämförts har Sverige nu en tolfte plats -
mot förra årets tionde. I stort sett visar alla
länder i Europa en stigande trend i EHCIpoäng
- undantag är Rumänien och Sverige.
Det stora problemet i Sverige är långa väntetider.
Här är Sverige sämst i Europa. Uppseendeväckande
är också att Sverige blivit ett
av Europas dyraste när det gäller sjukvård.
Tillsammans med Tyskland och Nederländerna
är Sverige det fjärde dyraste sjukvårdslandet.
PÅ DN DEBATT skriver bland andra Johan Hjertqvist,
som jämfört internationell sjukvård sedan
2005, att det nu är dags att kräva radikala
åtgärder. Vi måste ställa oss frågan huruvida
landstingen behövs, i vilken utsträckning politiker
ska vara inblandade i sjukvården och
varför det saknas en nationell ledning för
vården.
SJUKVÅRDSMINISTER GABRIEL WIKSTRÖM (S) var inbjuden
till helgens Agenda i SVT. Diskussionen
gällde sjukvårdskrisen i stort, men fokus
var på undersköterskornas situation - ett
problem som sällan diskuteras. Undersköterskor,
till allra största delen kvinnor, är den
enskilt största yrkesgruppen i Sverige. Av de
cirka 250 000 undersköterskorna arbetar de
flesta inom äldrevården. Många är över 60 år
och går snart i pension. Då kommer det att
uppstå en enorm brist och frågan till sjukvårdsministern
var hur man tänker hantera
det.
– Vi måste tillföra mer resurser till landstingen
och kommunerna. Det viktiga är att
det finns utvecklingsmöjligheter för undersköterskor
och att deras löner höjs. Då höjs
även statusen för yrket.
INBJUDEN VAR ÄVEN Anders W Johansson (C), läkare
och sjukvårdspolitiker, som i flera artiklar
kritiserat regeringen för att satsa fel inom
sjukvården. Hans och Centerpartiets lösning
är istället större privatisering inom vården.
– Undersköterskor trivs bättre att arbeta
inom de privata vårdalternativen. Där är lönen
och utvecklingsmöjligheterna bättre. Ni
måste prata mer med de privata aktörerna
och ta efter dem.
ATT REGERINGEN TILLSATT en nationell vårdsamordnare,
som nu ska se över åtgärder och så
TEXT: ANNA LÖFVING
småningom komma med förslag tycker Johansson
är patetiskt. Han påpekar att läget är
akut och att åtgärder nu måste till.
– Det krävs djärva grepp och jag tycker ni
ska se Norge som ett bra exempel. Där har
trösklarna sänkts så att fler kan öppna privata
vårdinrättningar och sjukvården har blivit
mycket bättre.
WIKSTRÖM HÅLLER DOCK fast vid att det offentliga
gör ett mycket bra jobb och att det
som behövs är mer resurser och ett tightare
samarbete mellan staten, kommunerna och
landstingen. När det gäller just bristen på
undersköterskor säger Wikström att privatisering
inte är lösningen utan snarare bättre
villkor i det befintliga systemet.
– En samordnad utbildning som ger en nationell
examen är ett exempel, men också fler
händer i vården. Andra än undersköterskorna
måste kunna städa och göra de enklaste
sysslorna.
EN RAPPORT INOM Stockholms landsting visar att
hälften av undersköterskorna vill byta jobb
och att många efter pensioneringen blir så
kallade fattigpensionärer.
L Ä K A R E
U TA
TA
T
N
G R Ä N S E R