GTHB1733

JEFFERSON OCH SLAVERIET
GRÄNSLÖST/vecka 33/2017/sida 33
CHARLOTTESVILLE HAR EN lång och viktig historia i Amerika. Stadens kanske
mest kände invånare var Thomas Jefferson, en av grundarna av
de förenade staterna och huvudförfattaren till den amerikanska självständighetsförklaringen,
Declaration of Independence. Jefferson,
som blev Amerikas tredje president, var en rik godsherre i Virginia.
Han kämpade bland annat för religionsfrihet och avskaffandet av
slaveriet. Det sistnämnda var dock motsägelsefullt då Jefferson själv
ägde cirka 600 slavar som arbetade på hans olika plantager. År 1819,
och då 76 år gammal, grundade Jefferson University of Virginia, ett
universitet som skulle vara fritt från religion och tillgänglig för alla
baserat enbart på studenternas egna meriter. University of Virginia
blev centrum för upploppen i Charlottesville.
1861, TRETTIOFEM ÅR efter Jeffersons död, bröt det amerikanska inbördeskriget
ut. Sammanlagt elva stater bröt sig fria från Unionen och
bildade Confederate States of America. Konfederationen krävde
större självständighet för delstaterna och rätt att äga slavar. Det fyra
år långa kriget krävde omkring 700 000 liv och avslutades när general
Robert E. Lee kapitulerade 1865 i Appomattox, Virginia.
Thomas Jefferson – författaren av självständighetsförklaringen.
I det nya politiska landskapet har rasister fått medvind.
I LIBERALISMENS SKUGGA
Foto: Twitter
LOST CAUSE
MINNET AV KRIGET i den vita södern kristalliserades i myten om "Lost
Cause", den förlorade agendan, och la grunden för den regionala
identiteten och rasförhållandena i generationer. Historikern Alan T.
Nolan konstaterar att den förlorade agendan uttryckligen var "en rationalisering,
ett svepskäl för att rättfärdiga namnen och berömmelsen"
för de som startade upproret. Han hävdar vidare att antagandet
av Lost Cause-perspektivet underlättade återföreningen av norr och
söder medan man ursäktade 1900-talets "virulenta rasism". Många
invånare i sydstaterna kan än idag härleda sin härkomst till antingen
slavfamiljer eller slavägarfamiljer.
DE SENASTE DECENNIERNA i USA har präglats av stora sociala förändringar.
Kvinnors allt större närvaro i politiken och näringslivet, rätten
till samkönade äktenskap och en afro-amerikansk president är bara
några av de påtagliga förändringarna i det amerikanska samhället.
Det unga, urbana Amerika står i stark kontrast till de helvita nationalisternas
som ser sin existens hotad, både ekonomiskt och kulturellt.
NU FÖRBJUDER ALLT fler delstater sydstatsflaggan och tar bort monument
som glorifierar en svunnen tid då vit överhöghet ansågs vara en gudagiven
självklarhet. Reaktionerna i Charlottesville blev våldsamma,
men omvärldens reaktioner på upploppen tyder på att vit-maktrörelsens
idéer verkligen är ”Lost Cause”.
Statyn av general Lee står i centrum för sammandrabbningarna i Charlottesville.
Majoriteten av invånarna i Charlottesville är emot rasisterna.
University of Viginia grundades av Thomas Jefferson.