GTHB1743

GRÄNSLÖST/vecka 42/2017/sida 5
Kan politiken få män att sluta tafsa
Det välkända sociala medier-upproret #MeToo började med sexbrottsanklagelserna mot Hollywoodproducenten Harwey
Weinstein för några veckor sedan. Nu berättar kvinnor världen över om sexuella övergrepp genom hashtaggen ”MeToo”,
på gator och torg hålls manifestationer mot sexuella trakasserar och såväl TV4 som Aftonbladet och SVT har tagit till krafttag
mot enskilda manliga medarbetare.
Egentligen är rörelsen Metoo över tio år gammal. Den startades av amerikanskan Tarana Burke, som både som barn och
vuxen blivit sexuellt utnyttjad. Hon startade kampanjen som en gräsrotsrörelse för att nå andra kvinnor i underprivilegierade
områden som blivit utsatta för mäns våld. Hon säger nu till amerikanska medier att det gäller att rörelsen idag inte
stannar vid en viral succé utan att den får verkliga förändringar som följd.
Häromdagen frågade DN alla partiledarna i Sverige hur de ser på kampanjen #metoo. Här är en sammanfattning.
STEFAN LÖFVEN (S)
– Det är bra att kampanjen är så stark som
den är. Jag beundrar och respekterar de som
kliver fram och berättar vad de blivit utsatta
för. Näthatet måste vi komma åt på ett helt
annat sätt med skarpare lagstiftning, liksom
sexualbrotten. Det här är en feministisk regering
och det har den varit från dag ett. Jag
har inte sett sexuella trakasserier. Däremot
har jag vid olika tillfällen under ett långt
fackligt och politiskt liv sett härskartekniker,
hur man försökt trycka ner kvinnor. Det är
förstås lika oacceptabelt.
ISABELLA LÖVIN (MP):
– Att den har spritts över världen är dels ett
tecken på att det är ett reellt strukturellt problem,
dels att nästan alla kvinnor känner igen
sig. Sedan tror jag att rörelsen ligger i linje
med de kvinnorättsdemonstrationer vi sett i
USA efter till exempel hemliga inspelningar
från presidenten om att grabba tag i kvinnor
hur som helst. Från svensk sida har vi
en viktig global ledarskapsroll. Det är viktigt
att inte skuldbelägga kvinnorna. Det finns
många länder i syd där de skuldbeläggs även
juridiskt när de utsatts. Jag vill påminna om
det nu när vi har den här debatten om sextrakasserier
i väst.
JONAS SJÖSTEDT (V)
– Jag tycker den är väldigt viktig. Den här
sortens arbete med att dra fram erfarenheter
i ljuset har stor betydelse. Fler kan våga
anmäla, och fler män kan börja tänka efter.
Problemet är till stor del manligheten. Det
finns ett behov av att ändra attityder och av
en dos feminism. Politiskt behöver vi skärpa
lagen om våldtäkt ytterligare. I budgeten har
vi fått igenom ökat stöd till kvinnojourerna
och olika åtgärder för att bekämpa mäns våld
mot kvinnor. Men grundproblemet är männens
beteende. Själv har jag suttit i möten där
män sagt saker som egentligen är för jävliga
om kvinnor.
JAN BJÖRKLUND (L)
– Det är mycket bra att det uppmärksammas
och att många personer träder fram och berättar
om sina egna erfarenheter. Det är två
delar, attityder och lagstiftning. När det gäller
lagstiftning så menar jag att vi bör införa
samtyckeslagen. Ett nej är ett nej och det
måste respekteras. Sedan är det en attityd att
man respekterar varandra, att män respekterar
kvinnor. Men också att vi politiker deltar
i samtalet, att vi är med i den diskussionen.
ANNIE LÖÖF (C)
– Uppmärksamheten visar att kampanjen
behövs, men jag är uppriktigt förvånad över
att tjejers och kvinnors utsatthet är en nyhet
för så många. Det här är en verklighet
som jag och alla mina tjejkompisar har levt
med hela våra liv. Sexuella trakasserier mot
kvinnor är ett stort samhällsproblem som
vi gemensamt, kvinnor och män, måste bekämpa.
Vi behöver prata om det. Det handlar
om normer, värderingar och attityder. Vi
ska se till att polisen och hela rättsväsendet
har resurser och förmåga att göra sitt jobb.
Vi behöver skärpa lagstiftningen, exempelvis
genom en samtyckeslagstiftning.
ULF KRISTERSSON (M)
– Jag blir förbannad och frustrerad över det
jag hör och läser. Det är bra att dessa frågor
uppmärksammas, men också skrämmande
när man ser gensvaret från alla som drabbats
och påminns om att detta är en del av flickor
och kvinnors vardag. Vi politiker kan påverka
genom lagstiftning och att ge rättsväsendet
resurser, men även genom att sätta ljuset
på dessa frågor. Som förälder till tre tonårsdöttrar
ligger det nära till hands att oroas
över vad de kan utsättas för och jag pratar
därför med dem om vad de bör göra i olika
situationer. Samtidigt får det inte stanna vid
att vi pratar med våra döttrar om vad de ska
undvika, utan att alla pappor till söner pratar
med sina pojkar om vad de inte får göra.
EBBA BUSCH THOR (KD)
– Det är en bra kampanj för att den visar att
problemet är omfattande och att män måste
ta ett större ansvar. När kvinnor träder fram
och berättar vad de varit med om visar de
för andra som också varit utsatta att de inte
behöver känna sig ensamma. Vi måste också
skärpa straffen för sexualbrott. Vi vill även
ha en nätpolis som jobbar mot näthat och
nättrakasserier, som ofta har ett sexuellt inslag.
Vårt viktigaste jobb är att se till att polisen
har resurser att lösa de brott som begås
och förhindra brott.
JIMMIE ÅKESSON (SD)
– Det är naturligtvis viktigt att de som utsätts
för brott vågar anmäla och prata om
det. Därför är initiativ som uppmanar till det
väldigt bra. Vi kan till exempel se över och
vid behov skärpa lagstiftningen, men också
tillföra mer resurser där det behövs för att
komma till rätta med den otrygghet som
många kvinnor i dag drabbas av. Rapporter
visar att sexualbrotten mot kvinnor ökar och
jag har runt om i landet fått höra åtskilliga
berättelser om det här. Att vända den här utvecklingen
är en av de viktigaste frågorna för
vårt parti.
UR DAGENS NYHETER 18 OKTOBER