EEPAB Magazine #1 2016

parachutecommunication

EEPAB MAGAZINE

E S K I L S T U N A E L E K T R O N I K P A R T N E R 1 · 2 0 1 6

VOLVOS

SJÄLV-

STYRANDE

FORDON

KAPACITET

FÖR

AMBITIONER

IPC. ETT EUROPA

– ETT VERKTYG.


I en bransch som praktiskt taget stått stilla i sin utveckling

sker plötsligt explosionsartade skiften med elektroniken som

huvudaktör. För Volvo CE är det en spännande utveckling –

inte minst då man fokuserar på människan i maskinen.

Alla fordon som tillverkas på Volvo CE är

arbetsredskap. Grävmaskiner, hjullastare och

dumprar rullar genom samhället precis som

smarta maskiner driver processen i en fabrik.

Jenny Elfsberg, Director Emerging Technologies

på Volvo CE, berättar om de komplexa

utmaningar som deras maskiner har, i jämförelse

med rena transportfordon som bilar och

lastbilar.

– Vi har kunnat leva länge på att ärva teknologilösningar

från bussar, lastbilar och personbilar,

säger Jenny. Idag är maskinerna smartare,

med sensorer, elektronisk styrning m.m. Då

krävs applikationsspecifik utveckling. På samma

sätt som personbilar har förarstöd, som parkeringsassistans

och adaptiva farthållare, börjar

entreprenadmaskiner utrustas med operatörsstöd

som ska fungera i väldigt tuffa miljöer.

Branschen har länge kunnat stå emot och

fokuserat på robusthet och enkelhet. Men

när behovet av elektronisk styrning finns ökar

mängden elektronik i maskinerna. Jenny förklarar

varför branschen tagit tid på sig att följa

utvecklingen.

2


I FRAMTIDEN

STYR VOLVO CE:S

ARBETSFORDON

SIG SJÄLVA

Volvo CE

– Våra kunder vill mer än allt annat ha maskiner

som ”bara går och går”. Den här utvecklingen

måste därför ske utan att tumma på

säkerhet, kvalitet och produktivitet, säger

hon. Först och främst handlar det om att göra

maskinerna lättare att manövrera för operatören,

medan ett senare mål är att de blir självkörande.

Dessa autonoma maskiner kommer

att behöva kommunicera med varandra i sin

egen arbetsprocess och i en omgivning där

människor känner sig säkra.

UTVECKLINGEN STYRS AV TRE SKIFTEN

Jenny summerar den teknologiska utvecklingen

i branschen i form av tre skiften. Gemensamt

för dem är att ny funktionalitet ger

produkter av bättre kvalitet.

– Dessa skiften kommer plötsligt och i full

fart i vår bransch så det är inte konstigt att

det sker nu. Våra kunder och slutanvändare

lever i en digitaliserad vardag och ser tydliga

skiften i andra industrier, så varför inte i

deras?

FÖRSTA SKIFTET – FRÅN ENSTAKA MASKI-

NER TILL TOTALA KUNDLÖSNINGAR

Ett övergripande skifte handlar om att företag

i branschen går från att sälja enstaka

maskiner med serviceavtal till att sälja totala

kundlösningar. Det finns olika nivåer att

mötas på som kund och leverantör och alla

strävar efter att hitta en balans där arbetet

blir enkelt, effektivt och lönsamt för alla

parter.

– Teorin kring detta kallas för PSS –

Product-Service-System, säger Jenny. Idén

är att integrera produkter och service i en så

optimal lösning som möjligt för kunden.

3


Då blir kunden intresserad av att köpa en helhetslösning av leverantören

vilket skapar en långsiktig och stark affärsrelation.

ANDRA SKIFTET – ISÄRKOPPLADE DELSYSTEM

Branschen har snart nått vägens ände när det gäller att minimera maskiners

bränsleförbrukning. I strävan efter att bli av med onödiga förluster i maskinerna

– såväl mekaniska som hydrauliska förluster har man optimerat och förbättrat

förbränningsmotorer, transmissioner och hydraulsystem.

– Det finns inte mycket mer att vinna i de befintliga delsystemen, menar

Jenny. Det behöver därför ske större förändringar i maskinerna för att hitta

ytterligare energieffektivisering. Man behöver smarta lösningar som kopplar

isär delsystemen och stänger av förbrukare som inte används. Den här isärkopplingen

kan ske genom att ersätta mekaniska och hydrauliska kopplingar

med elektrisk energiöverföring, men också genom elektronisk styrning av

intelligenta hydrauliksystem.

TREDJE SKIFTET – AUTONOMA MASKINER

Från att maskinerna har varit väldigt svåra och komplicerade att köra manuellt så

blir de nu successivt mer smarta och därmed mindre ansträngande att manövrera.

Där finns det ännu, enligt Jenny, många processteg som bör ifrågasättas.

– Varför måste det sitta en operatör i hytten och åka med när en asfaltskompaktor

vibrerar fram över den varma asfalten? Där tror hela branschen

att autonomi kommer att ersätta människan fullt ut. Sedan finns det många

komplexa uppgifter där en maskin inte kan ersätta människor helt, även om

operatörerna kan få ett enklare arbete och till och med fjärrstyra maskinen.

Med de lagar, standarder och direktiv som gäller i vår bransch kommer skiftet

mot mer autonomi i kombination med energieffektivisering att innebära en

exponentiell tillväxt av elektronik i arbetsfordonen.

Jenny påpekar att skiftena sker stegvis.

– De konventionella maskinerna kommer att finnas parallellt med hydrauliska

och elektriska hybrider i många år till. Dessa hybrider har redan börjat introduceras

på marknaden av andra aktörer än Volvo CE. Framöver kommer branschen

att ha helelektriska maskiner som kräver avancerad elektronisk styrning.

EN LEVERANTÖRS VIKTIGASTE EGENSKAP

ÄR FÖRTROENDET FÖR SLUTKUNDEN

Jenny beskriver utvecklingen inom branschen som snabb och komplex. Krav

som sätts upp i början av ett projekt kan komma att ändras under resans

gång på grund av teknologin och omvärldens snabba utveckling. Det ställer

speciella krav på varje leverantör. EEPAB har fått förtroendet av Volvo CE att

leverera direkt in på linan.

– Det är mycket viktigt att ha ett nära samarbete och en kontinuerlig dialog

med underleverantörerna under produktionsprocessen. Alla i kedjan måste

utveckla med fokus på slutanvändares bästa. Då krävs det att man har insikt i

och empati för slutkund och slutanvändare. EEPAB har förstått detta.

Jenny menar att det handlar om ett synsätt. Givetvis finns fortsatt höga

krav på specifikationer och annan dokumentation, och varje leverantör måste

ta hänsyn till lagar, förordningar och standarder.

– En industri som har en bredare förståelse för vem de producerar blir i

slutändan mindre känslig för missförstånd och förändringar. Det finns ett stort

värde i att ha förståelse för de personer som slutligen ska använda produkten,

oavsett om det är operatören eller den som servar maskinen. Det är också

otroligt värdefullt att förstå hur produkten fungerar i verkligheten. I vilken typ

av maskin sitter den här komponenten? Vad gör den för maskinen och vad

jobbar maskinen exakt med? Om alla har förståelse för slutanvändaren i den

verkliga miljön så ökar chansen att det blir riktigt bra, avslutar Jenny Elfsberg.

4


”FÖRSTÅELSE FÖR SLUTANVÄNDAREN I

DEN VERKLIGA MILJÖN ÖKAR CHANSEN

ATT RESULTATET BLIR RIKTIGT BRA.”

5

Volvo CE


VÄGEN TILL

FRAMTIDENS

ELBILAR

Kompaktare integralmotorer kan vara en viktig lösning i

framtidens elbilar, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv.

I ett projekt finansierat av Vinnova och Svenskt Hybridfordonscentrum

samarbetar KTH och EEPAB för att ta fram nya

omriktarmoduler. Oavsett resultatet leder forskningen till att

elektronikindustrin kan styra fordonsindustrin åt rätt håll.

Oskar Wallmark är docent vid avdelningen för

elektrisk energiomvandling på KTH. Där leder

han en grupp som tittar på elektriska hybridsystem

för elhybridfordon. Sedan drygt två år

samarbetar KTH med EEPAB i ett projekt som

går under namnet Kompakta kraftmoduler

för fordonsapplikationer. 2015 fick projektet

medel från Vinnova, från deras strategiska

innovationsprogram ”Smartare elektroniksystem”,

vars syfte är att öka konkurrenskraft och

tillväxt i svensk industri.

STORLEKEN HAR BETYDELSE,

FÖR SÅVÄL ELMOTORN…

Oskar berättar om utvecklingen av omriktarmodulerna.

– Den konventionella lösningen har stora

transistorer som inte kan switcha snabbare än

10-30 KHz. Därför blir kondensatorn stor som

två läskburkar. Med modulariseringen seriekopplar

vi istället lågspända transistorer, vilket

gör att de kan switcha tio gånger snabbare. Då

kan vi skapa en mycket mindre kondensator,

vilket i sin tur gör att vi enklare kan integrera

omriktaren med elmotorn.

… SOM FÖR EKONOMIN

– Konceptet ser mycket lovande ur ett ekonomiskt

perspektiv, berättar Oskar. Det är en av

huvudorsakerna till att vi tittar på det. Det är

enkelt och man kan använda billiga komponenter.

Vår utmaning blir att visa att det här

6


konceptet faktiskt går att göra billigt, att vi kan

använda förhållandevis billiga komponenter

utan att tumma på kvaliteten.

VOLVO CARS HAR GETT

SPECIFIKATIONER PÅ EN PROTOTYP

Oskars team på KTH har redan byggt två

prototyper, men de klarade inte att leverera

tillräckligt med ström som behövs i en fullskalig

prototyp.

EEPAB har den kunskap och de resurser

som krävs för att göra mönsterkort med tillräckligt

mycket ström. När Vinnova presenterade

utlysningen kontaktade vi därför EEPAB

om att tillsammans bygga de kraftelektronikmoduler

som var nödvändiga till elmotorn.

Nu är vi i designfasen av att tillverka dessa

moduler till en fullskalig prototyp, baserade på

specifikationer från Volvo Cars.

KUNSKAPEN ÄR VÄRDEFULL

OAVSETT RESULTATET

Oskar intygar att projektet stärker syftet med

Vinnovas program.

– Vi tittar på ett koncept som vi tror kan vara

intressant för fordonsindustrin i framtiden.

Kunskapen blir till nytta för alla fordonstillverkare

eftersom vi visar på fördelarna, men även

eventuellt nackdelarna med det här konceptet

och liknande koncept. På så vis försörjer vi

svensk fordonsindustri

med viktig kompetens.

Oskar påpekar dock

att KTH och EEPAB

inte är ensamma om

att utveckla smartare

moduler.

– Det finns parallella

forskningsverksamheter

på ett antal universitet, och

alla fordonstillverkare har

egen utveckling. Vi kommer

säkert att se lösningen med

modulariserade kraftmoduler

hos någon fordonstillverkare

inom 5-10 år. EEPAB är en av

de aktörer i Sverige som kan

leverera sådan här teknik. De

kommer att kunna erbjuda

sådana produkter både för

den svenska och internationella

marknaden, avslutar

Oskar.

KOMPAKTA KRAFTMODULER

FÖR FORDONSAPPLIKATIONER

2015 fick KTH och EEPAB medel

från Vinnova för att ”ta fram omriktarmoduler

för att skapa en mycket

kompakt integration av elmaskin

och tillhörande kraftelektronik,

avsedda för framdrivning av el- och

elhybrida fordon.”

FÖRVÄNTADE EFFEKTER

OCH RESULTAT

Projektresultaten distribueras till

Scania, VCC och Volvo AB i deras roll

som medlemsföretag inom Svenskt

Hybridfordonscentrum (SHC). Det

ska fungera som beslutsunderlag

för framtida teknikval inom området

elektriska drivsystem för el- och

elhybridfordon.

PLANERAT UPPLÄGG OCH

GENOMFÖRANDE

Den totala projekttiden är drygt

ett år och fyra månader. Projektet

består av fyra faser:

Fas 1: Framtagning av design och

specifikation av en omriktarmodul

vid KTH i samråd med EEPAB.

Fas 2: Tillverkning av ett antal

omriktarmoduler.

Fas 3: Experimentell utvärdering av

de tillverkade omriktarmodulerna.

Fas 4: Resultatspridning till

SHCs medlemsföretag samt

eventuellt till nationell fackpress.

7


KISELKARBID

GER ÖKAD KRAFT

OCH ENERGI ÅT

SAMARBETE.

I de flesta verkstäder finns en induktionsvärmare för att

lokalt hetta upp material, och sådan utrustning kräver

omfattande kylning. Några smarta hjärnor från industrin

och forskningsinstituten strålade samman för att se om

det inte gick att ta en smartare konstruktionslösning.

Snart hade man, enkelt uttryckt, ett coolt projekt.

8


För att förstå framgången med projektet går vi

tillbaka till 1800-talet. Redan då användes Kiselkarbid,

SiC, som slipmedel. Sedan upptäckte

man att det gick att tillverka rena kristaller

av SiC. Man hade således hittat ett utmärkt

material för elektronik, eftersom Kiselkarbid

hade både snabbare reaktion och bättre energiöverföring

i kraftkomponenterna än Kisel.

Upptäckten har bidragit till många arbeten för

att ta fram kraftelektronikkomponenter med

Kiselkarbid istället för Kisel. Det i sin tur har

lett till att man ökat verkningsgraden av överföring,

både i Sverige och internationellt.

SIC POWER CENTER BILDAS

I spåret av detta bildades 2011 en grupp i Sverige

som arbetar med kiselkarbid, SiC Power

Center. I gruppen, som får stöd av både Vinnova

och energimyndigheten, ingår forskningsinstituten

Acreo Swedish ICT, Swerea KIMAB och

KTH samt ett antal industriföretag som exempelvis

EEPAB. SiC Power Center driver bland

annat tesen att hälften av alla svensktillverkade

elprodukter som innehåller effektelektronik

över 10 kW ska innehålla kiselkarbid om sju år.

Zsolt Toth-Pal är forskare på Swerea Kimab,

ett av forskningsinstituten som ingår i SiC

Power Center. Han berättar entusiastiskt om

det framgångsrika samarbetet med EEPAB,

för att skapa en ny konstruktionslösning med

hjälp av kiselkarbid.

– Vi ville förbättra konstruktionen av induktionsvärmare

med möjlighet att införa

kiselkarbid, säger Zsolt. EEPAB tillverkar bland

annat kraftelektronik till induktionsvärmare,

och därför har vi samarbetat. Dagens lösning

har en kraftelektronikmodul som kräver vattenkylning,

men genom att ersätta den befintliga

lösningen med kiselkarbidlösningen kan vi

komma ifrån det. Det var målet med projektet.

Samarbetet har mynnat ut i en konstruktionslösning

för hur man bygger kretskort.

Det nuvarande kortet har byggts om med en

så kallad distribuerad lösning med diskreta

kiselkarbidkomponenter vilket gör det enklare

att kyla och som dessutom ger en högre

verkningsgrad. Detta kommer att innebära att

vattenkylning inte blir nödvändigt.

FRÅN PROJEKT TILL

PROTOTYP – OCH TILL PRODUKTION?

– Nu har vi konstruktionen klar, berättar Zsolt.

Det var projektets avsikt, och jag tror att vi har

kommit fram till en mycket intressant lösning

för framtiden.

Nu tittar projektgruppen på möjligheten att

utveckla konstruktionslösningen och bygga

framtida moduler och prototyper. Zsolt

poängterar att det är ett stort steg att sedan

gå från prototyp till produktion, men det finns

mycket goda idéer om hur gruppen vill gå

vidare för att lyckas. Han berättar att gruppen

väntar på möjligheten att söka nya forskningsstöd.

De fungerar väldigt bra tillsammans i

arbetsgruppen, men tar gärna med fler samarbetspartners.

– Det har varit väldigt trevligt att jobba

med EEPAB, säger Zsolt. Stämningen har

varit så bra och familjär. Jag uppskattar också

att det finns ett stort tekniskt kunnande

på alla nivåer i bolaget, och att de satsar så

mycket på framtiden. Det behöver uppmärksammas,

eftersom det är unikt för ett mindre

företag.

SIC POWER CENTER

SiC Power Center grundades 2012 på initiativ

av Acreo Swedish ICT, Swerea Kimab och KTH.

Syftet är att främja introduktionen av kiselkarbidelektronik

i de tillämpningar där hög verkningsgrad,

kompakt konstruktion och högre

arbetstemperatur ger väsentliga fördelar, både

ekonomiska och för samhället. Man ska arbeta

med grundläggande

forskning samt industridrivna forskningsoch

utvecklingsprojekt.

TRE OMRÅDEN ÄR VIKTIGAST:

– Kretskonstruktion och drivkretsar

– Termiska, elektriska och mekaniska

simuleringar

– Modulteknik

9


KAPACITET

FÖR

AMBITIONER

Mikael Joki. VD för EEPAB sitter lugnt och stilla i sin fåtölj på

företagets kontor på Gustafsvägen i Eskilstuna. Det är en smula

missvisande. I mars fyller Eskilstuna Elektronikpartner 25 år,

och trots en mycket stabil position på marknaden har man

inga planer på att sitta still.

Företaget har myntat konceptet Kapacitet för

ambitioner, för att markera en tydlig ståndpunkt

mot kunder, leverantörer och medarbetare.

– Om vi ska leva upp till kapacitet för ambitioner

behöver vi hela tiden blicka framåt, säger

Mikael. Vad händer i branschen? Vad har vi

för utmaningar över tid? Det som har varit har

varit, vi måste hela tiden jobba mot framtiden.

Vi ska inte göra det som redan har gjorts. Vi

ska utveckla nya produkter, nya produktionsmetoder,

nya teknologier.

INVESTERING I BÅDE

MÄNNISKOR OCH MASKINER

Ett inslag för att utveckla verksamheten är att

göra rätt investeringar. Just nu investerar

man bland annat i en ny maskinpark.

– Vi gör omfattande investeringar för att

tredubbla maskinkapaciteten i den maskinella

monteringen, säger Mikael. Det är en jätteviktig

faktor för oss. Vi behöver avancerade

maskiner för att serva en större målgrupp. Vår

nisch är att utveckla lösningar för tuffa miljöer

och krävande kunder. Vi tar inte fram snabbrörliga

elektroniska konsumentvaror, vi utvecklar

industriella produkter som har en förväntad

livslängd på 10-20 år.

EEPAB är även i full gång med att rekrytera

nya ingenjörer för att förstärka kompetensen

inom olika områden av strategiska skäl.

– Det är extremt viktigt att vi stärker upp

med relevant kompetens i företaget och

investerar i kunskap, säger Mikael. Vad betyder

vår kapacitet för ambitioner – för kunder som

10


kanske inte vet idag vad deras ambition är? Med rätt teknik och rätt kunskap

kan vi bidra till att göra våra kunder mer konkurrenskraftiga.

INNOVATION MED FÖRTROENDE FÖR SLUTKUNDEN

EEPAB investerar aktivt i forskning för att bygga kunskap och möta kunders

krav. Mikael betonar att det handlar om att utveckla behovsanpassade

lösningar.

– Vi måste förstå vad kunden vill uppnå med sin produkt. Om du inte

förstår kopplingen mellan var produkten ska sitta och hur brukaren kommer

använda den, då tappar du förmågan att utveckla nya produkter utifrån ett

brukarperspektiv. Då matar du marknaden med vad du tror att den vill ha,

inte vad den är i behov av.

EEPAB har egna innovationscoacher som jobbar med innovation som en

naturlig del av vardagen.

– Detta är ett systematiskt arbete som vi hållit på med ganska länge, säger

Mikael. Vi har nära kontakt med högskolor som MDH och KTH samt forskningsinstitut

som Swerea och Acreo Swedish ICT. Det är helt i linje med vårt

koncept. För att skapa kapacitet för ambitioner bedriver vi forskning för att

kunna driva innovationsprojekt med ny kraft.

DEN VIKTIGA INTEGRATIONEN MELLAN

KONSTRUKTION OCH PRODUKTION

EEPAB har både utveckling och produktion under ett och samma tak. Något

som gör de unika i Sverige.

– Vi har en kunskapssnurra som aldrig står still, säger Mikael. Vare sig vi står

inför ett utvecklingsuppdrag, produktionsuppdrag eller integrerade uppdrag

så har vi kunskap om hur hela kedjan hänger ihop. Med tanke på vår storlek

är vi rätt unika att ha detta inom våra väggar. De flesta av våra kollegor har en

samarbetspartner som producerar eller så är de ett producerande bolag med

en utvecklingspartner. Vi vill inte jobba så. Vi vill inte tappa den nära återkopplingen

mellan enheterna som är så viktig. Den här förståelsen gör att vi idag

som leverantör har fått förtroendet av Volvo att leverera direkt in till deras lina.

NÄRHET GER TRYGGHET FÖR KUNDEN

Just nu bedriver EEPAB en turné där man besöker ett hundra företag och

ställer två raka frågor:

1. Är du nöjd med din nuvarande elektronikleverantör?

2. Är du intresserad av att utvärdera en ny som ligger bara två timmar bort?

Det är viktigt att man faktiskt kan träffas i fysiska möten för att kunna stämma

av läget, säger Mikael. För såväl små som stora problem är det enklare att

ses och på svenska diskutera med sin leverantör. Kvaliteten är sällan ett problem,

det finns briljanta leverantörer i Kina, Japan och övriga Asien, men med

språkförvirring och skillnader i både tid och affärskulturer uppstår det lätt

missförstånd. Vår styrka är närhet och trygghet, avslutar Mikael Joki.

12


UTVECKLING

EEPAB:s utvecklingsavdelning erbjuder ett

heltäckande kunnande inom elektronik som

omfattar hela utvecklingskedjan, från idé till

produktionsanpassad och kvalitetssäkrad

konstruktionslösning.

PRODUKTION

EEPAB:s produktionsenhet erbjuder bl a

ytmontering, hålmon tering av kretskort och

slutmontering anpassad utifrån varje kunds

specifika behov och förutsättningar. God

produktions effektivitet är central i alla processer,

eftersom det reducerar tidsåtgång, kostnader

och miljöpåverkan.

MJUKVARA OCH HÅRDVARA

EEPAB:s utvecklingsprocess omfattar såväl

mjukvara som hårdvara. Varje steg är integrerat

utifrån ett helhetstänk som säkerställer en

tillförlitlig och robust slutprodukt.

13


IPC. ETT EUROPA,

ETT VERKTYG.

I en komplex och mer digitaliserad industri finns inget utrymme

för fel i produktionsprocessen. Europas storföretag inom

elektronikindustrin har förstått värdet av att enas under en

och samma standard. Nu måste resten följa efter.

Med över 35 års erfarenhet av hela elektronikproduktionskedjan,

som flitig föreläsare och

lärare på KTH, är Lars Wallin ett känt ansikte

för de flesta inom den svenska elektronikindustrin.

Sedan 2004 arbetar

han som IPCs europeiska representant.

– Många säger sig följa IPC:s standard

men få gör det fullt ut, säger

Lars. Detta skapar stora problem i

branschen.

Av IPCs 3700 medlemmar finns

de flesta i USA. Här är IPC en välkänd

aktör med medlemmar inom

såväl militären som rymdindustrin.

I Europa finns 550 medlemmar, med företag

som till exempel Ericsson och Bosch.

REKLAMATIONSKOSTNADER

ISTÄLLET FÖR VINSTER

– Europas siffra är låg, fortsätter Lars, vilket

beror på att många säger sig följa standarden

utan medlemskap. Men är du inte medlem

måste du ständigt läsa av industrin för att hålla

dig uppdaterad. Det är i princip omöjligt.

De flesta aktörer inom elektronikindustrin i

Europa känner till IPC. Problemet, enligt Lars,

är att få använder standarden genom hela

produktionskedjan. Den här okunskapen har

lett till att produkter gått sönder när de nått

marknaden. Många företag som räknade med

höga vinster fick istället betala dryga reklamationskostnader.

FÖLJA CHECKLISTOR

OCH UTBILDA PERSONAL

IPCs standard är komplex och det kan vara svårt

att få en tydlig översikt av den. Lars har därför

tagit fram en checklista som stöd. Om leverantören

och kunden följer den tillsammans minskar

risken att missa ett viktigt moment.

– Om alla steg i produktionsprocessen följs

och inspekteras utifrån givna standarder så får

slutprodukten en högre kvalitet, säger Lars.

För att sprida kunskapen om IPC kan medlemmar

utbilda sina anställda ända upp på

lärarnivå. Detta har EEPAB gjort och kan därför

säkerställa en tillförlitlig och kvalitativ produktionskedja.

VIKTIGA KLASSIFICERINGAR INOM IPC

För att använda IPC genom en hel kedja måste

man kunna stärka de svagaste länkarna.

14


– De flesta känner till IPC-standarden generellt,

säger Lars. Men få vet vad de olika klassificeringarna

innebär eller att de gäller inom hela

kedjan. Det finns tre klasser:

Klass 1 – Allmänna elektroniska produkter där

viktigaste kravet är den färdiga produktens

funktion. Exempelvis leksaker, datorer och

telefoner.

Klass 2 – Speciella elektroniska produkter där

oavbruten drift är önskvärd men inte kritisk,

t ex elektronik till bilar och stora industrimaskiner.

Kvalitetsnivån är högre eftersom de

negativa effekterna bli större om produkten

går sönder.

Klass 3 – Högpresterande elektroniska produkter

avsedda för system av kritisk betydelse.

Innefattar elektronik för bl a flyg- och rymdindustrin,

militär samt medicinsk utrustning.

EEPAB OCH IPC

Lars välkomnar initiativ som att EEPAB bjöd in

sina kunder vid hans senaste föreläsning. Det

skapar en ökad generell förståelse för standarden.

– IPC är något som bör diskuteras mer, säger

Lars. Alla kunder har olika artiklar och olika

krav. Mitt mål är att få kund och leverantörer

som EEPAB att förstå värdet av att enas under

en och samma standard. Då förs budskapet

vidare på rätt sätt.

Mikael Joki, vd på EEPAB, bekräftar värdet

av IPC.

EN RESA MOT SAMMA MÅL

I SNART 60 ÅR

Chicago, 1957. Sex mönsterkorttillverkare

inser att elektronikbranschen

inte är överens om vilken

kvalitet kunderna kan förvänta sig

på en slutprodukt. De enas om en

gemensam standard för produktionsprocessen.

The Institute of

Printed Circuits, IPC, bildas (idag the

Association Connecting Electronics

Industries).

När fler och fler aktörer anslöt sig

till IPC växte behovet av standarder

inom fler områden än mönsterkort.

Hela produktionskedjan var i behov

av en gemensam modell.

Idag finns 225 standarder inom

IPC, varav knappt 100 används i produktionsprocesser.

Målet är att ena

elektronikindustrin under samma

standard för högsta kvalitet och

tillförlitlighet.

– IPC är ryggraden för all produktion vi

jobbar med idag, säger Mikael. Precis som det

finns lagar och direktiv för att sätta produkter

på marknaden är det viktigt att vi har ett

regelverk att förhålla oss till.

15


eepab.com

More magazines by this user