EEPAB Magazine #1 2016

EEPAB MAGAZINE
E S K I L S T U N A E L E K T R O N I K P A R T N E R 1 · 2 0 1 6
VOLVOS
SJÄLV-
STYRANDE
FORDON
KAPACITET
FÖR
AMBITIONER
IPC. ETT EUROPA
– ETT VERKTYG.

I en bransch som praktiskt taget stått stilla i sin utveckling
sker plötsligt explosionsartade skiften med elektroniken som
huvudaktör. För Volvo CE är det en spännande utveckling –
inte minst då man fokuserar på människan i maskinen.
Alla fordon som tillverkas på Volvo CE är
arbetsredskap. Grävmaskiner, hjullastare och
dumprar rullar genom samhället precis som
smarta maskiner driver processen i en fabrik.
Jenny Elfsberg, Director Emerging Technologies
på Volvo CE, berättar om de komplexa
utmaningar som deras maskiner har, i jämförelse
med rena transportfordon som bilar och
lastbilar.
– Vi har kunnat leva länge på att ärva teknologilösningar
från bussar, lastbilar och personbilar,
säger Jenny. Idag är maskinerna smartare,
med sensorer, elektronisk styrning m.m. Då
krävs applikationsspecifik utveckling. På samma
sätt som personbilar har förarstöd, som parkeringsassistans
och adaptiva farthållare, börjar
entreprenadmaskiner utrustas med operatörsstöd
som ska fungera i väldigt tuffa miljöer.
Branschen har länge kunnat stå emot och
fokuserat på robusthet och enkelhet. Men
när behovet av elektronisk styrning finns ökar
mängden elektronik i maskinerna. Jenny förklarar
varför branschen tagit tid på sig att följa
utvecklingen.
2

I FRAMTIDEN
STYR VOLVO CE:S
ARBETSFORDON
SIG SJÄLVA
Volvo CE
– Våra kunder vill mer än allt annat ha maskiner
som ”bara går och går”. Den här utvecklingen
måste därför ske utan att tumma på
säkerhet, kvalitet och produktivitet, säger
hon. Först och främst handlar det om att göra
maskinerna lättare att manövrera för operatören,
medan ett senare mål är att de blir självkörande.
Dessa autonoma maskiner kommer
att behöva kommunicera med varandra i sin
egen arbetsprocess och i en omgivning där
människor känner sig säkra.
UTVECKLINGEN STYRS AV TRE SKIFTEN
Jenny summerar den teknologiska utvecklingen
i branschen i form av tre skiften. Gemensamt
för dem är att ny funktionalitet ger
produkter av bättre kvalitet.
– Dessa skiften kommer plötsligt och i full
fart i vår bransch så det är inte konstigt att
det sker nu. Våra kunder och slutanvändare
lever i en digitaliserad vardag och ser tydliga
skiften i andra industrier, så varför inte i
deras?
FÖRSTA SKIFTET – FRÅN ENSTAKA MASKI-
NER TILL TOTALA KUNDLÖSNINGAR
Ett övergripande skifte handlar om att företag
i branschen går från att sälja enstaka
maskiner med serviceavtal till att sälja totala
kundlösningar. Det finns olika nivåer att
mötas på som kund och leverantör och alla
strävar efter att hitta en balans där arbetet
blir enkelt, effektivt och lönsamt för alla
parter.
– Teorin kring detta kallas för PSS –
Product-Service-System, säger Jenny. Idén
är att integrera produkter och service i en så
optimal lösning som möjligt för kunden.
3

Då blir kunden intresserad av att köpa en helhetslösning av leverantören
vilket skapar en långsiktig och stark affärsrelation.
ANDRA SKIFTET – ISÄRKOPPLADE DELSYSTEM
Branschen har snart nått vägens ände när det gäller att minimera maskiners
bränsleförbrukning. I strävan efter att bli av med onödiga förluster i maskinerna
– såväl mekaniska som hydrauliska förluster har man optimerat och förbättrat
förbränningsmotorer, transmissioner och hydraulsystem.
– Det finns inte mycket mer att vinna i de befintliga delsystemen, menar
Jenny. Det behöver därför ske större förändringar i maskinerna för att hitta
ytterligare energieffektivisering. Man behöver smarta lösningar som kopplar
isär delsystemen och stänger av förbrukare som inte används. Den här isärkopplingen
kan ske genom att ersätta mekaniska och hydrauliska kopplingar
med elektrisk energiöverföring, men också genom elektronisk styrning av
intelligenta hydrauliksystem.
TREDJE SKIFTET – AUTONOMA MASKINER
Från att maskinerna har varit väldigt svåra och komplicerade att köra manuellt så
blir de nu successivt mer smarta och därmed mindre ansträngande att manövrera.
Där finns det ännu, enligt Jenny, många processteg som bör ifrågasättas.
– Varför måste det sitta en operatör i hytten och åka med när en asfaltskompaktor
vibrerar fram över den varma asfalten? Där tror hela branschen
att autonomi kommer att ersätta människan fullt ut. Sedan finns det många
komplexa uppgifter där en maskin inte kan ersätta människor helt, även om
operatörerna kan få ett enklare arbete och till och med fjärrstyra maskinen.
Med de lagar, standarder och direktiv som gäller i vår bransch kommer skiftet
mot mer autonomi i kombination med energieffektivisering att innebära en
exponentiell tillväxt av elektronik i arbetsfordonen.
Jenny påpekar att skiftena sker stegvis.
– De konventionella maskinerna kommer att finnas parallellt med hydrauliska
och elektriska hybrider i många år till. Dessa hybrider har redan börjat introduceras
på marknaden av andra aktörer än Volvo CE. Framöver kommer branschen
att ha helelektriska maskiner som kräver avancerad elektronisk styrning.
EN LEVERANTÖRS VIKTIGASTE EGENSKAP
ÄR FÖRTROENDET FÖR SLUTKUNDEN
Jenny beskriver utvecklingen inom branschen som snabb och komplex. Krav
som sätts upp i början av ett projekt kan komma att ändras under resans
gång på grund av teknologin och omvärldens snabba utveckling. Det ställer
speciella krav på varje leverantör. EEPAB har fått förtroendet av Volvo CE att
leverera direkt in på linan.
– Det är mycket viktigt att ha ett nära samarbete och en kontinuerlig dialog
med underleverantörerna under produktionsprocessen. Alla i kedjan måste
utveckla med fokus på slutanvändares bästa. Då krävs det att man har insikt i
och empati för slutkund och slutanvändare. EEPAB har förstått detta.
Jenny menar att det handlar om ett synsätt. Givetvis finns fortsatt höga
krav på specifikationer och annan dokumentation, och varje leverantör måste
ta hänsyn till lagar, förordningar och standarder.
– En industri som har en bredare förståelse för vem de producerar blir i
slutändan mindre känslig för missförstånd och förändringar. Det finns ett stort
värde i att ha förståelse för de personer som slutligen ska använda produkten,
oavsett om det är operatören eller den som servar maskinen. Det är också
otroligt värdefullt att förstå hur produkten fungerar i verkligheten. I vilken typ
av maskin sitter den här komponenten? Vad gör den för maskinen och vad
jobbar maskinen exakt med? Om alla har förståelse för slutanvändaren i den
verkliga miljön så ökar chansen att det blir riktigt bra, avslutar Jenny Elfsberg.
4

”FÖRSTÅELSE FÖR SLUTANVÄNDAREN I
DEN VERKLIGA MILJÖN ÖKAR CHANSEN
ATT RESULTATET BLIR RIKTIGT BRA.”
5
Volvo CE

VÄGEN TILL
FRAMTIDENS
ELBILAR
Kompaktare integralmotorer kan vara en viktig lösning i
framtidens elbilar, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv.
I ett projekt finansierat av Vinnova och Svenskt Hybridfordonscentrum
samarbetar KTH och EEPAB för att ta fram nya
omriktarmoduler. Oavsett resultatet leder forskningen till att
elektronikindustrin kan styra fordonsindustrin åt rätt håll.
Oskar Wallmark är docent vid avdelningen för
elektrisk energiomvandling på KTH. Där leder
han en grupp som tittar på elektriska hybridsystem
för elhybridfordon. Sedan drygt två år
samarbetar KTH med EEPAB i ett projekt som
går under namnet Kompakta kraftmoduler
för fordonsapplikationer. 2015 fick projektet
medel från Vinnova, från deras strategiska
innovationsprogram ”Smartare elektroniksystem”,
vars syfte är att öka konkurrenskraft och
tillväxt i svensk industri.
STORLEKEN HAR BETYDELSE,
FÖR SÅVÄL ELMOTORN…
Oskar berättar om utvecklingen av omriktarmodulerna.
– Den konventionella lösningen har stora
transistorer som inte kan switcha snabbare än
10-30 KHz. Därför blir kondensatorn stor som
två läskburkar. Med modulariseringen seriekopplar
vi istället lågspända transistorer, vilket
gör att de kan switcha tio gånger snabbare. Då
kan vi skapa en mycket mindre kondensator,
vilket i sin tur gör att vi enklare kan integrera
omriktaren med elmotorn.
… SOM FÖR EKONOMIN
– Konceptet ser mycket lovande ur ett ekonomiskt
perspektiv, berättar Oskar. Det är en av
huvudorsakerna till att vi tittar på det. Det är
enkelt och man kan använda billiga komponenter.
Vår utmaning blir att visa att det här
6

konceptet faktiskt går att göra billigt, att vi kan
använda förhållandevis billiga komponenter
utan att tumma på kvaliteten.
VOLVO CARS HAR GETT
SPECIFIKATIONER PÅ EN PROTOTYP
Oskars team på KTH har redan byggt två
prototyper, men de klarade inte att leverera
tillräckligt med ström som behövs i en fullskalig
prototyp.
– EEPAB har den kunskap och de resurser
som krävs för att göra mönsterkort med tillräckligt
mycket ström. När Vinnova presenterade
utlysningen kontaktade vi därför EEPAB
om att tillsammans bygga de kraftelektronikmoduler
som var nödvändiga till elmotorn.
Nu är vi i designfasen av att tillverka dessa
moduler till en fullskalig prototyp, baserade på
specifikationer från Volvo Cars.
KUNSKAPEN ÄR VÄRDEFULL
OAVSETT RESULTATET
Oskar intygar att projektet stärker syftet med
Vinnovas program.
– Vi tittar på ett koncept som vi tror kan vara
intressant för fordonsindustrin i framtiden.
Kunskapen blir till nytta för alla fordonstillverkare
eftersom vi visar på fördelarna, men även
eventuellt nackdelarna med det här konceptet
och liknande koncept. På så vis försörjer vi
svensk fordonsindustri
med viktig kompetens.
Oskar påpekar dock
att KTH och EEPAB
inte är ensamma om
att utveckla smartare
moduler.
– Det finns parallella
forskningsverksamheter
på ett antal universitet, och
alla fordonstillverkare har
egen utveckling. Vi kommer
säkert att se lösningen med
modulariserade kraftmoduler
hos någon fordonstillverkare
inom 5-10 år. EEPAB är en av
de aktörer i Sverige som kan
leverera sådan här teknik. De
kommer att kunna erbjuda
sådana produkter både för
den svenska och internationella
marknaden, avslutar
Oskar.
KOMPAKTA KRAFTMODULER
FÖR FORDONSAPPLIKATIONER
2015 fick KTH och EEPAB medel
från Vinnova för att ”ta fram omriktarmoduler
för att skapa en mycket
kompakt integration av elmaskin
och tillhörande kraftelektronik,
avsedda för framdrivning av el- och
elhybrida fordon.”
FÖRVÄNTADE EFFEKTER
OCH RESULTAT
Projektresultaten distribueras till
Scania, VCC och Volvo AB i deras roll
som medlemsföretag inom Svenskt
Hybridfordonscentrum (SHC). Det
ska fungera som beslutsunderlag
för framtida teknikval inom området
elektriska drivsystem för el- och
elhybridfordon.
PLANERAT UPPLÄGG OCH
GENOMFÖRANDE
Den totala projekttiden är drygt
ett år och fyra månader. Projektet
består av fyra faser:
Fas 1: Framtagning av design och
specifikation av en omriktarmodul
vid KTH i samråd med EEPAB.
Fas 2: Tillverkning av ett antal
omriktarmoduler.
Fas 3: Experimentell utvärdering av
de tillverkade omriktarmodulerna.
Fas 4: Resultatspridning till
SHCs medlemsföretag samt
eventuellt till nationell fackpress.
7

KISELKARBID
GER ÖKAD KRAFT
OCH ENERGI ÅT
SAMARBETE.
I de flesta verkstäder finns en induktionsvärmare för att
lokalt hetta upp material, och sådan utrustning kräver
omfattande kylning. Några smarta hjärnor från industrin
och forskningsinstituten strålade samman för att se om
det inte gick att ta en smartare konstruktionslösning.
Snart hade man, enkelt uttryckt, ett coolt projekt.
8

För att förstå framgången med projektet går vi
tillbaka till 1800-talet. Redan då användes Kiselkarbid,
SiC, som slipmedel. Sedan upptäckte
man att det gick att tillverka rena kristaller
av SiC. Man hade således hittat ett utmärkt
material för elektronik, eftersom Kiselkarbid
hade både snabbare reaktion och bättre energiöverföring
i kraftkomponenterna än Kisel.
Upptäckten har bidragit till många arbeten för
att ta fram kraftelektronikkomponenter med
Kiselkarbid istället för Kisel. Det i sin tur har
lett till att man ökat verkningsgraden av överföring,
både i Sverige och internationellt.
SIC POWER CENTER BILDAS
I spåret av detta bildades 2011 en grupp i Sverige
som arbetar med kiselkarbid, SiC Power
Center. I gruppen, som får stöd av både Vinnova
och energimyndigheten, ingår forskningsinstituten
Acreo Swedish ICT, Swerea KIMAB och
KTH samt ett antal industriföretag som exempelvis
EEPAB. SiC Power Center driver bland
annat tesen att hälften av alla svensktillverkade
elprodukter som innehåller effektelektronik
över 10 kW ska innehålla kiselkarbid om sju år.
Zsolt Toth-Pal är forskare på Swerea Kimab,
ett av forskningsinstituten som ingår i SiC
Power Center. Han berättar entusiastiskt om
det framgångsrika samarbetet med EEPAB,
för att skapa en ny konstruktionslösning med
hjälp av kiselkarbid.
– Vi ville förbättra konstruktionen av induktionsvärmare
med möjlighet att införa
kiselkarbid, säger Zsolt. EEPAB tillverkar bland
annat kraftelektronik till induktionsvärmare,
och därför har vi samarbetat. Dagens lösning
har en kraftelektronikmodul som kräver vattenkylning,
men genom att ersätta den befintliga
lösningen med kiselkarbidlösningen kan vi
komma ifrån det. Det var målet med projektet.
Samarbetet har mynnat ut i en konstruktionslösning
för hur man bygger kretskort.
Det nuvarande kortet har byggts om med en
så kallad distribuerad lösning med diskreta
kiselkarbidkomponenter vilket gör det enklare
att kyla och som dessutom ger en högre
verkningsgrad. Detta kommer att innebära att
vattenkylning inte blir nödvändigt.
FRÅN PROJEKT TILL
PROTOTYP – OCH TILL PRODUKTION?
– Nu har vi konstruktionen klar, berättar Zsolt.
Det var projektets avsikt, och jag tror att vi har
kommit fram till en mycket intressant lösning
för framtiden.
Nu tittar projektgruppen på möjligheten att
utveckla konstruktionslösningen och bygga
framtida moduler och prototyper. Zsolt
poängterar att det är ett stort steg att sedan
gå från prototyp till produktion, men det finns
mycket goda idéer om hur gruppen vill gå
vidare för att lyckas. Han berättar att gruppen
väntar på möjligheten att söka nya forskningsstöd.
De fungerar väldigt bra tillsammans i
arbetsgruppen, men tar gärna med fler samarbetspartners.
– Det har varit väldigt trevligt att jobba
med EEPAB, säger Zsolt. Stämningen har
varit så bra och familjär. Jag uppskattar också
att det finns ett stort tekniskt kunnande
på alla nivåer i bolaget, och att de satsar så
mycket på framtiden. Det behöver uppmärksammas,
eftersom det är unikt för ett mindre
företag.
SIC POWER CENTER
SiC Power Center grundades 2012 på initiativ
av Acreo Swedish ICT, Swerea Kimab och KTH.
Syftet är att främja introduktionen av kiselkarbidelektronik
i de tillämpningar där hög verkningsgrad,
kompakt konstruktion och högre
arbetstemperatur ger väsentliga fördelar, både
ekonomiska och för samhället. Man ska arbeta
med grundläggande
forskning samt industridrivna forskningsoch
utvecklingsprojekt.
TRE OMRÅDEN ÄR VIKTIGAST:
– Kretskonstruktion och drivkretsar
– Termiska, elektriska och mekaniska
simuleringar
– Modulteknik
9

KAPACITET
FÖR
AMBITIONER
Mikael Joki. VD för EEPAB sitter lugnt och stilla i sin fåtölj på
företagets kontor på Gustafsvägen i Eskilstuna. Det är en smula
missvisande. I mars fyller Eskilstuna Elektronikpartner 25 år,
och trots en mycket stabil position på marknaden har man
inga planer på att sitta still.
Företaget har myntat konceptet Kapacitet för
ambitioner, för att markera en tydlig ståndpunkt
mot kunder, leverantörer och medarbetare.
– Om vi ska leva upp till kapacitet för ambitioner
behöver vi hela tiden blicka framåt, säger
Mikael. Vad händer i branschen? Vad har vi
för utmaningar över tid? Det som har varit har
varit, vi måste hela tiden jobba mot framtiden.
Vi ska inte göra det som redan har gjorts. Vi
ska utveckla nya produkter, nya produktionsmetoder,
nya teknologier.
INVESTERING I BÅDE
MÄNNISKOR OCH MASKINER
Ett inslag för att utveckla verksamheten är att
göra rätt investeringar. Just nu investerar
man bland annat i en ny maskinpark.
– Vi gör omfattande investeringar för att
tredubbla maskinkapaciteten i den maskinella
monteringen, säger Mikael. Det är en jätteviktig
faktor för oss. Vi behöver avancerade
maskiner för att serva en större målgrupp. Vår
nisch är att utveckla lösningar för tuffa miljöer
och krävande kunder. Vi tar inte fram snabbrörliga
elektroniska konsumentvaror, vi utvecklar
industriella produkter som har en förväntad
livslängd på 10-20 år.
EEPAB är även i full gång med att rekrytera
nya ingenjörer för att förstärka kompetensen
inom olika områden av strategiska skäl.
– Det är extremt viktigt att vi stärker upp
med relevant kompetens i företaget och
investerar i kunskap, säger Mikael. Vad betyder
vår kapacitet för ambitioner – för kunder som
10

kanske inte vet idag vad deras ambition är? Med rätt teknik och rätt kunskap
kan vi bidra till att göra våra kunder mer konkurrenskraftiga.
INNOVATION MED FÖRTROENDE FÖR SLUTKUNDEN
EEPAB investerar aktivt i forskning för att bygga kunskap och möta kunders
krav. Mikael betonar att det handlar om att utveckla behovsanpassade
lösningar.
– Vi måste förstå vad kunden vill uppnå med sin produkt. Om du inte
förstår kopplingen mellan var produkten ska sitta och hur brukaren kommer
använda den, då tappar du förmågan att utveckla nya produkter utifrån ett
brukarperspektiv. Då matar du marknaden med vad du tror att den vill ha,
inte vad den är i behov av.
EEPAB har egna innovationscoacher som jobbar med innovation som en
naturlig del av vardagen.
– Detta är ett systematiskt arbete som vi hållit på med ganska länge, säger
Mikael. Vi har nära kontakt med högskolor som MDH och KTH samt forskningsinstitut
som Swerea och Acreo Swedish ICT. Det är helt i linje med vårt
koncept. För att skapa kapacitet för ambitioner bedriver vi forskning för att
kunna driva innovationsprojekt med ny kraft.
DEN VIKTIGA INTEGRATIONEN MELLAN
KONSTRUKTION OCH PRODUKTION
EEPAB har både utveckling och produktion under ett och samma tak. Något
som gör de unika i Sverige.
– Vi har en kunskapssnurra som aldrig står still, säger Mikael. Vare sig vi står
inför ett utvecklingsuppdrag, produktionsuppdrag eller integrerade uppdrag
så har vi kunskap om hur hela kedjan hänger ihop. Med tanke på vår storlek
är vi rätt unika att ha detta inom våra väggar. De flesta av våra kollegor har en
samarbetspartner som producerar eller så är de ett producerande bolag med
en utvecklingspartner. Vi vill inte jobba så. Vi vill inte tappa den nära återkopplingen
mellan enheterna som är så viktig. Den här förståelsen gör att vi idag
som leverantör har fått förtroendet av Volvo att leverera direkt in till deras lina.
NÄRHET GER TRYGGHET FÖR KUNDEN
Just nu bedriver EEPAB en turné där man besöker ett hundra företag och
ställer två raka frågor:
1. Är du nöjd med din nuvarande elektronikleverantör?
2. Är du intresserad av att utvärdera en ny som ligger bara två timmar bort?
Det är viktigt att man faktiskt kan träffas i fysiska möten för att kunna stämma
av läget, säger Mikael. För såväl små som stora problem är det enklare att
ses och på svenska diskutera med sin leverantör. Kvaliteten är sällan ett problem,
det finns briljanta leverantörer i Kina, Japan och övriga Asien, men med
språkförvirring och skillnader i både tid och affärskulturer uppstår det lätt
missförstånd. Vår styrka är närhet och trygghet, avslutar Mikael Joki.
12

UTVECKLING
EEPAB:s utvecklingsavdelning erbjuder ett
heltäckande kunnande inom elektronik som
omfattar hela utvecklingskedjan, från idé till
produktionsanpassad och kvalitetssäkrad
konstruktionslösning.
PRODUKTION
EEPAB:s produktionsenhet erbjuder bl a
ytmontering, hålmon tering av kretskort och
slutmontering anpassad utifrån varje kunds
specifika behov och förutsättningar. God
produktions effektivitet är central i alla processer,
eftersom det reducerar tidsåtgång, kostnader
och miljöpåverkan.
MJUKVARA OCH HÅRDVARA
EEPAB:s utvecklingsprocess omfattar såväl
mjukvara som hårdvara. Varje steg är integrerat
utifrån ett helhetstänk som säkerställer en
tillförlitlig och robust slutprodukt.
13

IPC. ETT EUROPA,
ETT VERKTYG.
I en komplex och mer digitaliserad industri finns inget utrymme
för fel i produktionsprocessen. Europas storföretag inom
elektronikindustrin har förstått värdet av att enas under en
och samma standard. Nu måste resten följa efter.
Med över 35 års erfarenhet av hela elektronikproduktionskedjan,
som flitig föreläsare och
lärare på KTH, är Lars Wallin ett känt ansikte
för de flesta inom den svenska elektronikindustrin.
Sedan 2004 arbetar
han som IPCs europeiska representant.
– Många säger sig följa IPC:s standard
men få gör det fullt ut, säger
Lars. Detta skapar stora problem i
branschen.
Av IPCs 3700 medlemmar finns
de flesta i USA. Här är IPC en välkänd
aktör med medlemmar inom
såväl militären som rymdindustrin.
I Europa finns 550 medlemmar, med företag
som till exempel Ericsson och Bosch.
REKLAMATIONSKOSTNADER
ISTÄLLET FÖR VINSTER
– Europas siffra är låg, fortsätter Lars, vilket
beror på att många säger sig följa standarden
utan medlemskap. Men är du inte medlem
måste du ständigt läsa av industrin för att hålla
dig uppdaterad. Det är i princip omöjligt.
De flesta aktörer inom elektronikindustrin i
Europa känner till IPC. Problemet, enligt Lars,
är att få använder standarden genom hela
produktionskedjan. Den här okunskapen har
lett till att produkter gått sönder när de nått
marknaden. Många företag som räknade med
höga vinster fick istället betala dryga reklamationskostnader.
FÖLJA CHECKLISTOR
OCH UTBILDA PERSONAL
IPCs standard är komplex och det kan vara svårt
att få en tydlig översikt av den. Lars har därför
tagit fram en checklista som stöd. Om leverantören
och kunden följer den tillsammans minskar
risken att missa ett viktigt moment.
– Om alla steg i produktionsprocessen följs
och inspekteras utifrån givna standarder så får
slutprodukten en högre kvalitet, säger Lars.
För att sprida kunskapen om IPC kan medlemmar
utbilda sina anställda ända upp på
lärarnivå. Detta har EEPAB gjort och kan därför
säkerställa en tillförlitlig och kvalitativ produktionskedja.
VIKTIGA KLASSIFICERINGAR INOM IPC
För att använda IPC genom en hel kedja måste
man kunna stärka de svagaste länkarna.
14

– De flesta känner till IPC-standarden generellt,
säger Lars. Men få vet vad de olika klassificeringarna
innebär eller att de gäller inom hela
kedjan. Det finns tre klasser:
Klass 1 – Allmänna elektroniska produkter där
viktigaste kravet är den färdiga produktens
funktion. Exempelvis leksaker, datorer och
telefoner.
Klass 2 – Speciella elektroniska produkter där
oavbruten drift är önskvärd men inte kritisk,
t ex elektronik till bilar och stora industrimaskiner.
Kvalitetsnivån är högre eftersom de
negativa effekterna bli större om produkten
går sönder.
Klass 3 – Högpresterande elektroniska produkter
avsedda för system av kritisk betydelse.
Innefattar elektronik för bl a flyg- och rymdindustrin,
militär samt medicinsk utrustning.
EEPAB OCH IPC
Lars välkomnar initiativ som att EEPAB bjöd in
sina kunder vid hans senaste föreläsning. Det
skapar en ökad generell förståelse för standarden.
– IPC är något som bör diskuteras mer, säger
Lars. Alla kunder har olika artiklar och olika
krav. Mitt mål är att få kund och leverantörer
som EEPAB att förstå värdet av att enas under
en och samma standard. Då förs budskapet
vidare på rätt sätt.
Mikael Joki, vd på EEPAB, bekräftar värdet
av IPC.
EN RESA MOT SAMMA MÅL
I SNART 60 ÅR
Chicago, 1957. Sex mönsterkorttillverkare
inser att elektronikbranschen
inte är överens om vilken
kvalitet kunderna kan förvänta sig
på en slutprodukt. De enas om en
gemensam standard för produktionsprocessen.
The Institute of
Printed Circuits, IPC, bildas (idag the
Association Connecting Electronics
Industries).
När fler och fler aktörer anslöt sig
till IPC växte behovet av standarder
inom fler områden än mönsterkort.
Hela produktionskedjan var i behov
av en gemensam modell.
Idag finns 225 standarder inom
IPC, varav knappt 100 används i produktionsprocesser.
Målet är att ena
elektronikindustrin under samma
standard för högsta kvalitet och
tillförlitlighet.
– IPC är ryggraden för all produktion vi
jobbar med idag, säger Mikael. Precis som det
finns lagar och direktiv för att sätta produkter
på marknaden är det viktigt att vi har ett
regelverk att förhålla oss till.
15

eepab.com