Golv till Tak #5 – 2020

More documents

Recommendations

Info

Fortsättning från sid 17: Parkettläggarna skap av sina bröder. Enligt en sägen bland parkettläggare ska Erik själv ha deltagit i arbetet. Ett fint parkettgolv från 1700- talet finns bevarat på Röhsska museet i Göteborg. Det har från början legat i ett förnämt hus i Frankrike och sedan flyttats till ett fint hem i Göteborg för att till slut bli museiföremål. Historien är full av eleganta parkettgolv i exklusiva miljöer, fram till slutet av 1800- talet. Många kan man läsa om i Arvid Lundströms lilla bok. Många historiskt intressanta parkettgolv har sannolikt gått förlorade i och med att man blev bättre på att värma upp inomhusluften. I slott och kyrkor blev då luften torrare än vad många gamla konstverk och golv av trä kunde klara av. Snickerifabriker blev golvfabriker När material till olika slags parkettgolv började framställas i snickerifabriker blev parkettgolv mer tillgängliga. Dock var de i slutet av 1800-talet fortfarande i huvudsak lyxgolv i lyxmiljö. I finare kontor och affärslokaler gjorde parkettgolv sitt intåg av delvis praktiska skäl som Lundström beskriver: ”De voro synnerligen slitstarka i förhållande till andra golv, t.ex. furu- och grangolven, och på grund av sin homogena täthet voro de hygieniska och behövde därför ej ideligen tvättas och skuras.” I boken räknas en lång rad av svenska snickerifabriker upp som alla ändrat inriktning från tillverkning av möbler och hästvagnar till att montera parkettrutor av olika slag. De flesta av dessa företag finns inte längre, men flera av dem har senare gått upp i nu kända golvföretag och fanns på orter där dagens företag är verksamma. Aktiebolaget Hjul- & Parkettfabrikerna i Hanaskog, AB Gustaf Kähr, Limhamns Snickerifabrik AB, Ronnebyredds Snickeri- & Parkettfabrik och många fler omnämns i boken. Stor variation Golvprodukterna från fabrik kunde variera mycket, från enkla stavar till avancerade kombinationer av stavar i olika träslag. Till detta kom möjligheterna att lägga golven i olika kombinationer av friser och vackra mönster. Fiskbensmönster, som har gamla anor från tiden kring 30-åriga kriget, var alltid efterfrågat och stavar till sådana golv tillverkades i stor omfattning. Ofta, men inte alltid, var fabriksprodukterna klara att fogas med Kapning och notning av parkettstaven i en handdriven maskin – ett arbete som parkettläggarna ofta var tvungna att utföra på plats. spont. Parkettläggare måste vara beredda att på plats fräsa notspår för fogning med lös fjäder, så kallad ”lös slejf”. I boken beskrivs enkla maskiner för att fogfräsa och kapa parkett, konstruerade av parkettläggare. Långa hoplimmade bokbrädor från Perstorp var under en tid popu lära, men de brädorna rörde sig okontrollerat vid variationer i luftfuktighet. Det var därför en efterlängtad innovation, när Gustaf Kähr på 1930-talet introducerade lamellparketten. Med lameller och ytmaterial i olika riktning kunde rörelser motverkas. Många parkettillverkare följde efter och idag är tekniken helt dominerande. Intressant inblick i livet som parkettläggare De första parkettprodukterna hade, med dagens sätt att se, dålig passning och stora fogsprång. I parkettläggningsjobbet ingick därför länge att hyvla eller sickla bort kanter och ojämnheter. Det arbetet kunde ta lika lång tid som att få golvet på plats. Sedan skulle ytan slipas och bonas med smält vax och olja. Detta var ett brandfarligt moment och färdigtillverkat bonvax blev en välkommen förbättring. Lackad parkett är en sentida uppfinning även om cellulosalack provades på 1920-talet. Någon utbildning för parkettläggaryrket fanns inte, annat än den erfarenhet man kunde få som lärling. Det var då en fördel att redan vara snickerikunnig från möbelverkstäder eller från tillverkning av vagnar. Detta gällde fram till sekelskiftet 1900, vilket var en tid då häst och vagn stod för både gods- och persontrafik i stor omfattning. Arvid Lundström har mycket att berätta om livet som parkettläggare i en tid som var historia för honom själv 1959. För oss på 2020-talet framstår mycket som otroligt primitivt. I arbetet kunde ingå att hämta parketten ombord på båtar eller tåg och själv bära upp den till arbetsplatsen. Arbetsdagarna kunde vara långa. Efter en strejk kunde man år 1917 förhandla sig till en lön på en krona i timmen. Även om penningvärdet var ett helt annat än dagens, blev man nog inte fet på en krona i timmen ens då. I boken får vi veta en hel del om arbetstider, ackord, arbetsmätning, ansvar för verktyg med mera. Hur såg framtiden ut förr? Arvid Lundström hade sett en hel del teknisk utveckling under sin tid som parkettläggare. Från sitt Golvet i Ellinge slott, Eslöv, och Anders Ahlström, som 1895 lade golvet. perspektiv år 1959 skriver han dessa klarsynta ord om framtiden: ”Frågan är därför om den tekniska utvecklingen kan åstadkomma ett parkettmaterial, som ur kostnadsoch kvalitetssynpunkt är konkurrenskraftigt nog att slå ut hittillsvarande parkettgolvmaterial och som dessutom kan inläggas av vilken som helst i ett träarbetareackordslag. Ska det med andra ord gå att åstadkomma golv, som i utseende, slitstyrka och prisbillighet är bättre än de parkettgolv vi nu ha? Om utvecklingen leder därhän, då torde parkettläggarefacket som särskild yrkesgrupp ej längre ha något berättigande.” Så såg Arvid Lundström på framtiden då. Hur ser vi på framtiden nu, drygt 60 år senare? Köp boken om du kan! Arvid Lundströms bok innehåller, utöver det som vi kort refererat, många historier och personliga levnadsöden som är intressanta och underhållande. I initierade kretsar skulle den kunna bli underlag för föredrag och diskussioner om parkett, och om golvteknik i allmänhet. Det exemplar vi läst är ett fynd från ett antikvariat, och det är sannolikt på så vis man skulle kunna finna ytterligare exemplar av Parkettläggarna av Arvid Lundström. Vad boken kostar vid ett sådant inköp idag vet vi inte, men 1959 kostade den tio kronor. Magnus Rönnmark 18 | GOLV TILL TAK | #5 - 2020
PER ANDERSSON: NY SOM GFF-ORDFÖRANDE Per Andersson heter GFFs nya ordförande. Han är sedan tidigare också ordförande i GBR Syd. Hans insikt om hur viktigt branschsamarbetet är för företagen inom golvbranschen har fått honom att ta på sig ansvaret, och arbetsbördan. Vid årsstämman i maj övertog Per Andersson, vd för Ljungby Golv, ordförandeklubban för GFF, Golventreprenadföretagarnas förening. – Varför ville du bli ordförande i GFF, Per? – Ville och ville. Det har inte precis varit mitt mål, men några också i vår generation måste ta på sig ansvaret. Lars Melin har nu en tid varit ordförande i både GBR och GFF, och det är svårt för en person att hinna med det. Historiskt sett har vi haft en ordförande för GBR, en annan för GLF och en tredje för GFF. Nu är vi tillbaka dit igen och det tror jag är bra, med tanke på tidsåtgången. Vill få ut budskapet om vad branschen kan – Du måste se arbetet inom GBR som viktigt? – Ja, branscharbetet är mycket viktigt. – Vad tycker du är särskilt viktigt att jobba med? – Vi måste på ett effektivt sätt få ut budskapet till bland annat upphandlarna om hur duktiga vi är, att vi kan det här med miljöpåverkan och material, och att auktorisationen skapar en helhet som går att lita på. Man talar ofta om behovet av sund konkurrens inom byggsektorn. Auktorisationen är för vår del svaret på det, den ger med den externa revisionen en garanti för att vi sköter oss. – Vi måste också bli mer moderna, fortsätter Per, ta till oss möjligheterna till digitalisering och bli mer lika industrin. Det är viktigt med ett väl fungerande digitalt flöde när det gäller beställningar, betalning, leveranser och så vidare. Stort miljöengagemang Att Per själv är duktig och enga gerad när det gäller miljö och klimat, har vi tidigare haft anledning att berätta om här i Golv till Tak. Bland annat hjälpte han vid en golventreprenad i en skola i Ljungby kommun till att räkna på koldioxidutsläppen för golven – och minskade dem med hela 56 procent. – Det är ett sätt att visa vad vi kan, bekräftar Per. Att använda klimatberäkningar i våra affärer. Men Pers miljöengagemang har fått honom att gå längre än så. Han har också initierat klimatkompensation i form av plantering av granplantor i närområdet. Valet av just den typen av kompensation var naturligt – eftersom han har ett starkt intresse för jakt och skog. Pers engagemang i miljöfrågor och även i andra frågor som är viktiga för branschen är uppenbart. ”Vi behöver verkligen branschsamarbetet” – Men hur ser det ut med engagemanget på regional nivå rent gene rellt? – Det är både si och så, säger Per. Vi behöver stärka engagemanget, för vi behöver verkligen branschsamarbetet. Det gäller alldeles speciellt för de små företagen. Men det är ofta dem, som behöver det mest, som det är svårast att få att engagera sig. Vi måste förklara fördelarna med medlemskapet i GBR – vilken oerhörd hjälp man kan få med både juridiska och tekniska frågor. Om man råkar ut för ett juridiskt problem kan medlemskapet betala sig många gånger om. Utan sådan hjälp kanske många väljer att inte ta strid när de inte riktigt vet vad juridiken säger. Här fungerar medlemskapet som en enkel och billig försäkring och dessutom ger det möjlighet att med jämna mellanrum träffa kollegor på våra möten och aktiviteter. Det finns mycket att ta itu med När det gäller Pers eget aktiva engagemang i branscharbetet har han följt i fotspåren efter sin far. – Det blev naturligt att kliva på GBR-engagemanget när pappa ville kliva av, säger han. Det gäller även företagsengage manget, som vd för Ljungby Golv. Per är i grunden mekanikingenjör och har jobbat som maskinkonstruktör, och mycket med CAD, CAM och affärssystem. Men när hans far, Lars Andersson, för drygt tio år sedan frågade honom om han ville börja som arbetsledare på Ljungby Golv, bestämde han sig för att sadla om. Ljungby Golv hade startats 1991 av Lars Andersson och Rickard Hägg. Nu är Per själv ägare, tillsammans med Ulf Gustafsson och Sonny Dellenmark. Och bytet av karriärinriktning är ingenting han ångrar. – Golvbranschen är en intressant bransch, säger han. Branscharbetet är väldigt intressant. Och det finns jättemycket som är ange läget att ta itu med. Elisabeth Sedig #5 - 2020 | GOLV TILL TAK | 19
Page 1 and 2: SKANDINAVISK TIDSKRIFT OM GOLV, VÄ
Page 3 and 4: INNEHÅLL 5 / 20 2 Efter klimatvisi
Page 5 and 6: KLIMATVISION BLIR DET FÄRDPLAN och
Page 7 and 8: KÄLLDALSSKOLAN, UDDEVALLA BESTÄLL
Page 9 and 10: I FÖRSKOLEMILJÖ tycker både barn
Page 11 and 12: BÄRKRAFTIG STEGLJUDSDÄMPNING EFFE
Page 13 and 14: NY PRODUKT! DECIBEL COMPACT Akustik
Page 15 and 16: Ännu tystare med DESSO SoundMaster
Page 17 and 18: NY KONSTRUKTION! MASSIVA TRÄBJÄLK
Page 19: Franska musiksalongen på Röhsska
Page 23 and 24: PARKETTLIM MED BRETT ANVÄNDNINGSOM
Page 25 and 26: En mer lättskött parkett för mod
Page 27 and 28: ROBOTDAMM- SUGARE FÖR PROFESSIONEL
Page 29 and 30: Forest FX Acoustix Kayar X-Elastic
Page 31 and 32: Produkt- och branschnyheter VINYLNY
Page 33: STÄMMORNA GENOMFÖRDES NATURLIGTVI
Page 36: POSTTIDNING B Utgivare: GBR Förlag

Golv till Tak #5 – 2020

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?