psykolog - hem

More documents

Recommendations

Info

K ONFERENSRAPPORT Den Den gemensamma nämnaren för den första världskonferensen om ”ACT, RFT, and the New Behavioral Psychology” i Linköping den 13–17 augusti 2003 är vad man kallar den tredje vågens beteendeterapier. Detta kan beskrivas som en strömning, som utöver förändring av observerbart beteende (första vågen: de mer ”klassiska” beteendeterapierna) och förändring av kognition (andra vågen: de kognitiva terapierna), fokuserar ”second order change” (förändring av andra ordningen): förändring av förhållandet till upplevelser, tankar, och känslor. Acceptance and Commitment Therapy – ACT, (uttalas som ett ord) – är vid sidan av Dialektisk beteendeterapi (DBT) den mest välkända av den tredje vågens beteendeterapier, men också flera andra tredje vågens beteendeterapier var representerade på denna konferens. Att det handlar om beteendeterapi i vid mening underströks också av Steven Hayes, University of Nevada, Reno – konferensens inofficielle ledare – som i den inledande paneldebatten poängterade att han i begreppet beteendeterapi inkluderar kognitiv terapi och kognitiv beteendeterapi (KBT). Vad är det då som ligger bakom denna nya våg? En sak som framhölls vid konferensen är att man under senare tid inte gjort några större framsteg i förbättring av terapiernas effektivitet, vilket naturligtvis varit frustrerande och pekat på att det är något man missat i de kognitiva beteendeterapierna. Enligt Hayes finns även filosofiska skäl till denna utveckling – en utveckling från mekanistiskt till kontextualistiskt tänkande, vilken pekat mot nya strategier i psykologiskt förändringsarbete. Hayes framhöll den fortsatta betoningen av att bygga på psykologisk grundforskning, ett arv främst från den första vågens beteendeterapier. Det man främst har med sig från den andra vågen är en insikt om betydelsen av vad en behaviorist kallar privata beteenden – det vill säga tankar och känslor – men konceptualiserade i en delvis ny behavioris- :e vågens beteendeterapier 3En bärande tanke i ACT, som hör till det man kallar den tredje vågens beteendeterapier, är att psykopatologi betingas av vad man kallar ”experiential avoidance” – undvikande av oönskade upplevelser, tankar och känslor. Det skriver psykolog Erling Hansen i en konferensrapport från världskongressen i Linköping i höstas. tisk terminologi inom teoribildningen Relational Frame Theory, RFT (för en introduktion till RFT, se Törneke, 2003). På konferensen presenterades också en hel del grundforskning inom RFT, vilken dock inte tas närmre upp i denna artikel. EN BÄRANDE TANKE i ACT är att psykopatologi betingas av vad man kallar ”experiential avoidance” – undvikande av oönskade upplevelser, tankar och känslor. Samtidigt som man bygger vidare på den första och andra vågens beteendeterapier (se Hayes, under utgivning), finns en kritik av dessa terapiers utgångspunkter och strategier. Man menar här att man inom traditionell kognitiv terapi/KBT betraktar psykopatologi som betingat av ”dåligt innehåll” (”bad content”; ”dåliga” negativa tankar och känslor), och att lösningen utifrån den problemformuleringen blir att försöka kontrollera och eliminera detta innehåll, något som patienten vanligen själv på olika sätt försökt – utan större framgång, får man förmoda – när han/hon kommer till psykoterapi. Enligt ACT-modellen är det just i denna problemformulering som problemet ligger, och den måste därmed ifrågasättas och omprövas; därefter utforskas alternativa förhållningssätt till oönskade tankar och känslor (se Hayes et al, 1999). Det handlar här om begrepp och strategier som acceptans, kognitiv defusion (att se tankar som just tankar och ord, inte realiteter, se till exempel Blackledge & Hayes, 2001) och mindfulness (uppmärksamhet ”här och nu”). För närmare redogörelse för dessa begrepp och behandlingsstrategier hänvisas till litteraturen (se referenslistan). ETT AV KONFERENSENS i mitt tycke mest intressanta föredrag, som hölls av Oxfordprofessorn Mark Williams, en av upphovsmännen till Mindfulness Based Cognitive Therapy (MBCT; Segal et al, 2002), gällde forskning kring självbiografiskt minne och psykopatologi. Studier har visat att det 10 Psykologtidningen 3/04
Den tredje vågens beteendeterapier är en strömning som, utöver förändring av observerbart beteende och förändring av kognition, fokuserar på förändring av förhållandet till upplevelser, tankar och känslor. finns en koppling mellan bland annat depression (särskilt med suicidalitet) och vad man kallar övergeneraliserat minne. I korthet går det ut på att när man har bett försökspersoner, som inte har en historia av depression, att nämna ett tillfälle då de var glada (”happy”) respektive nedstämda (”sad”), har det visat sig att de som har en historia av depression oftare ger icke-specifika svar, i synnerhet vad gäller vad man kallar kategoriska svar. På uppmaning att nämna ett tillfälle då de varit glada har de till exempel svarat: ”Tillsammans med John” och först efter uppmaning att vara mer specifik svarat: ”Kvällen han sade att han älskade mig”. ”En behandlingsstrategi bör vara att bryta undvikandet genom att fokusera på upplevelse i nuet” En hypotes avseende tendensen till övergeneraliserat minne är att det går tillbaka på traumatiska erfarenheter. Denna hypotes har bland annat stöd i studier av bosniska barn med traumatiska krigsupplevelser, där samma fenomen observerats. En möjlig förklaring till detta fenomen är att detta är en kognitiv strategi för att undvika kontakt med känslomässigt laddade negativa minnen på en mer specifik, sensorisk-perceptuell nivå, där återhämtningen avbryts i förtid, på en mer generell nivå, i uppgiften att återhämta ett känslomässigt laddat minne, oavsett om detta är negativt eller positivt. Det skulle således vara fråga om ett kognitivt undvikande, vilket med tiden riskerar att bli till en kognitiv stil. Detta har negativa konsekvenser, då det går ut över förmågan att föreställa Psykologtidningen 3/04 robert ekegren sig framtiden på en specifik nivå och över förmågan till effektiv problemlösning, vilket leder till ett vidmakthållande av den känslomässiga problematiken, till exempel i form av förlängning av en depressiv episod, eller sårbarhet för återfall efter avslutad farmakologisk behandling. En rimlig behandlingsstrategi utifrån denna formulering bör då vara att bryta undvikandet genom övning i att fokusera på upplevelse i nuet. Det är precis vad man gör i MBCT. Studier visar att denna behandling både minskar förekomsten av kategoriska minnen och återfallsfrekvensen hos tidigare deprimerade jämfört med ”treatment as usual”. EN HÖRNSTEN I ACT är arbete med värden, som utgör ett av de centrala inslagen i terapin. Ett skäl till detta har att göra med terapins vetenskapsfilosofiska utgångspunkter. ACT och RFT utgår från funktionell kontextualism, där beteende (inklusive tankar och känslor) alltid måste ses i sin kontext, inbegripande inte bara dess aktuella sammanhang, utan också dess historia. Inom denna kontextualism tillämpar man ett pragmatiskt sanningskriterium, det vill säga vad som avgör om ett påstående ska bedömas som sant eller falskt är hur det fungerar, om det leder till önskvärda konsekvenser eller inte. För att kunna avgöra det krävs ett specificerat mål, och det är här det viktiga arbetet med klargörande av patientens värden kommer in. Detta är litet knepigt på en teoretisk nivå, men tekniken för det terapeutiska arbetet är ganska lättillgänglig och kan utan svårighet integreras också i en traditionell kognitiv terapi. Värdeklarifieringen utgör en grund för ett förändrat förhållningssätt till lidande, vilket var ämnet för ett bitvis mycket personligt föredrag av Kelly Wilson, University of Mississippi. EN ASPEKT SOM också tydligare lyfts fram i flera av den tredje vågens beteendeterapier är interpersonella aspekter. Det gäller fokusering på relationer utanför terapin, till exempel i Tom Borkovecs (Pennsylvania State University) terapi för generaliserat ångestsyndrom, där detta uppmärksammas mer än tidigare behandlingsmodeller, utifrån observationen att interpersonella problem inte är sällsynt hos dem som inte svarar på den gängse KBT-behandlingen. Det gäller även den terapeutiska relationen, i synnerhet i Robert Kohlenbergs (University of Washington) Functional Analytic Psychotherapy (FAP) och FECT (FAP Enhanced Cognitive Therapy), där man uppmärksammar såväl funktionella som dysfunktionella interpersonella beteenden i relaterandet till terapeuten på ett systematiskt sätt. När det gäller den senare terapin har man invänt att detta uppmärksammar man visst inom kognitiv terapi, men enligt Kohlenberg har man kunnat konstatera att det i praktiken inte görs på ett systematiskt sätt, och att förekomsten av detta ökar väsentligt med tillägget av FAP-metodiken. ÄVEN FÖR DEN SOM är intresserad av arbets- och organisationspsykologi fanns en del att hämta, där forskare från Goldsmith’s College i London presenterade några intressanta resultat. Forskarna hade bland annat jämfört en traditionell KBT-intervention med en ACT-baserad intervention 11
Page 1 and 2: PSYKOLOG 3/04 TIDNINGEN Malin Lindb
Page 3 and 4: Några av målen för arbetet i fö
Page 5 and 6: PPLINGEN Många utredningar utförs
Page 7 and 8: känslomässiga beredskap att ta ti
Page 9: alexej mjakisjev - När Sovjetunion
Page 13 and 14: Psykologer har skrivit spaltmil om
Page 15 and 16: Medlemmar får mer! Sveriges Psykol
Page 17 and 18: SA AT Allt större barngrupper i f
Page 19 and 20: svårigheter med sina barn (kolik,
Page 21 and 22: ett enkelt men belysande exempel p
Page 23 and 24: Psykologtidningen 3/04 23
Page 31 and 32: Psykologtidningen 3/04 SERVICEOMRÅ

psykolog - hem

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?