bladet2103

More documents

Recommendations

Info

Så här i miltider i Garpenberg är den här berättelsen av Simas Stina passandeatt ta med. Monica Ohrmér Gustafsson skickade Stinas skrivböcker frånskoltiden där denna berättelse från 6 januari 1929 är med i häftet ”Uppsatser,Stina Andersson”. Lisa f 1914 och Stina f 1916 var syskon, och Lisa var Monicasmamma. August Eriksson som nämns bodde i Kaspersbo 1929. Han kom frånHögtjärn och var farbror till Petters Gunnar Eriksson. Petters Gunnar var 1983vid gammelgården tillsammans med Backåkers Johan när miltraditionen fick sinbörjan. Och för att knyta samman historierna ännu mer så vaktade Lisa ochJohan milor tillsammans som barn.När jag var med och rev ut milorna.När vi skulle riva ut milorna, fingo Lisa och jag vara med. På morgonen, då vi skulle riva ut, fingo vigå upp kl. 3. När vi skulle till att gå, kom August Eriksson, så att vi fingo sällskap med honom.Det var en lång väg att gå, så att vi kom till kojan kl. 5. I kojan var min pappa, Gustav, och NilsMöller.Klockan 5 började man att riva ut. Då fingo Lisa och jag vara inne och diska.De slutade med milan kl. 12. Signe och Maja kom dit med mat till middagen. Efter maten gickkarlarna upp till den andra milan för att slå vatten i den. Då fingo Lisa och jag vara kvar för att vaktakolen vid kojan.När det blev mörkt på kvällen, fingo Lisa och jag gå hem, men alla karlarna voro kvar i kojan tillnästa dag.Morgonen därpå fingo vi gå dit lika tidigt, för då skulle karlarna gå upp till den andra milan.När vi kommo fram gingo de. Men de sade åt oss, att om det skulle börja på att brinna, så skulle viropa på dem. Lisa och jag voro så trötta, så vi höllo på att somna. Ibland tittade vi genom kojdörren,om det skulle brinna. Då Lisa tittade ut, så sade hon åt mig, att jag skulle ge henne lyktan, för att detbrann i kolen. Vi blevo så rädda, så vi blevo vakna på en gång. När vi kommo ut så brann det i kolen,vi ropade på karlarna att dom skulle hjälpa oss.August och min pappa kommo och sprungo av alla krafter. Jag var så rädd, innan det blev släckt, såjag blev alldeles sjuk.Natten därpå fingo vi ligga på kolbottnen för att vakta kolen.Klockan sex på kvällen lade min pappa sig att sova och vi fingo vakta tills klockan åtta. Då fingo vilägga oss och vi sovo till kl. 2. Då väckte han oss och vi fingo vara vakna till kl sex, medan han sov.På hela natten brann det inte i kolen.Längre fram på dagen fingo vi gå hem.Årets mila Laila
Svunna TiderLoppis, antikt och byggnadsvårdi samarbete medHyveln & NålenRenoverar, bygger nytt och ger råd om byggnation och renovering.0763401459SEPTEMBER/ Lör-Sön 10:00-15:00OKTOBER/ Lördagar 10:00-15:00Går att boka ”egen tid” andra dagar i veckan efteröverenskommelse!Betalning sker med kontanter eller kortVill du skänka eller sälja prylar, möbler eller helabohag så kontakta oss på ovanstående nummer.Vi finns i byn Herrgården (röda ladan) i skarpakurvan vid Garpenbergs slott.Följ oss gärna på Instagram/ svunna_tidereller Facebook/ Svunna Tider
Page 1: Nr 3 - 2021BLADET
Page 5 and 6: 2021-08-29Till GarpenbergsbladetEft
Page 7 and 8: Mysteriet på SövringsboskogenSer
Page 9 and 10: oskyldiga blev dömda. Hon visste d
Page 11 and 12: Kyrkklockor i Dalarna och Garpenber
Page 13: hälsa. Drottningen följde gummans
Page 17 and 18: För nyheter om utbudet, så följ
Page 19: Aktuellt från Garpenbergs hembygds
Page 23 and 24: Det här har vi gjort hittills unde
Page 25: Fotvård i Garpenberg, Backgårdsv

bladet2103

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?