Sveriges fåglar 2021

More documents

Recommendations

Info

Art Vetenskapligt namn 20 år (2001–2020) 10 år (2011–2020) Population Trend Underlag Trend Underlag 2020 (par) Kungsfiskare Alcedo atthis 250 p 1,6) p 1) Vitryggig hackspett Dendrocopos leucotos 10 p 9) p 9) Berglärka Eremophila alpestris 230 q 11) = 11) Fältpiplärka Anthus campestris 30 q 10) = 10) Rödstrupig piplärka Anthus cervinus 100 q 11) q 11) Skärpiplärka Anthus petrosus 4 600 p 10,11) = 10,11) Svart rödstjärt Phoenicurus ochrurus 600 = 1,19,20) = 1,19,20) Svarthakad buskskvätta Saxicola rubicola 100 p Ny 1) p 1) Vitstjärning blåhake Luscinia svecica cyanecula 20 p Ny 1) p 1) Vassångare Locustella luscinoides 150 p 1) p 1) Flodsångare Locustella fluviatilis 150 = 1) q 1,13) Busksångare Acrocephalus dumetorum 400 p 1) p 1,13) Trastsångare Acrocephalus arundinaceus 400 q 1,10) q 1,10) Höksångare Curruca nisoria 300 q 20) q 20) Lundsångare Phylloscopus trochiloides 400 p 1) p 1) Nordsångare Phylloscopus borealis 50 q 1) q 1) Brandkronad kungsfågel Regulus ignicapilla 4 000 p 1,19,20) p 1,19,20) Skäggmes Panurus biarmicus 12 000 = 1,6) p 1) Trädgårdsträdkrypare Certhia brachydactyla 20 p Ny 1) p 1) Pungmes Remiz pendulinus 25 q 1,6,10) q 1,10) Sommargylling Oriolus oriolus 150 q 1,15) q 1,14) Gulhämpling Serinus serinus 55 p 1,6) p 1) Vinterhämpling Linaria flavirostris 320 ? ? Dvärgsparv Emberiza pusilla 160 ? ? Kornsparv Emberiza calandra 40 p 1,10) q 1,10) Not: I ovanstående tabell har vi inte tagit med fjälluggla, svartbent strandpipare, dammsnäppa, härfågel, citronärla och tajgablåstjärt, som alla häckat vid några tillfällen i Sverige under 2000-talet. Fjäll ugglan är numera mycket oregelbunden, svartbenta strandpiparen är utgången som regelbunden häckare sedan millennieskiftet, dammsnäppa och härfågel har häckat mera tillfälligt. Citronärla och tajgablåstjärt knackar på dörren som etablerade häckande arter i landet, men är inte ännu tillräckligt regelbundna som sådana för att komma med här. Det bör också noteras att arter som flodsångare fluktuerar betydligt i antal mellan åren. Vitstjärnig blåhake har etablerat sig i sydvästra Sverige under 2010-talet. Foto: Hans Cronert Underlag: 1) Fågelrapporteringen via Artportalen och landets regionala rapportkommittéer i årsboken Fågelåret. 2) Storkprojektet, Skåne 3) Projekt fjällgås 4) Länsstyrelsen Kalmar län 5) Projekt pilgrimsfalk 6) Ottosson m fl. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst 7) Projekt skräntärna 8) Riksinventeringar av berguv 1998–1999, 2008–2009 och 2019–2020 9) Projekt vitryggig hackspett 10) Regionala & Lokala inventeringar 11) Falsterbos sträckräkningar 12) Åtgärdsprogram för ängshök 13) Nattrutterna 14) Standardrutterna 15) Sommarpunktrutterna 16) Åtgärdsprogram för hotade vadare på strandängar 17) Åtgärdsprogram för sydlig kärrsnäppa 18) Vinterpunktrutterna 19) Falsterbos ringmärkning 20) Ottenbys ringmärkning 21) Stefanssson, O. <strong>2021</strong>. Lappugglan i Sverige 2017–2020 i Fågelåret 2020 12
13 Kornsparv. Foto: Per Smitterberg
Page 1 and 2: Sveriges fåglar 2021 Hur går det
Page 3 and 4: Hur går det för Sveriges fåglar?
Page 5 and 6: Tabell 1. Översikt över antalsfö
Page 7 and 8: Art Vetenskapligt namn 20 år (2001
Page 9 and 10: Buskskvätta, en art som minskat i
Page 11: Tabell 2. Översikt över antalsfö
Page 15 and 16: Jordbrukslandskapets fåglar - en k
Page 17 and 18: Röd glada är åter på väg att b
Page 19 and 20: Svensk Fågeltaxering följer fågl
Page 21 and 22: Gulsparven minskar i antal samtidig
Page 23 and 24: högmjölkande kor får det mest pr
Page 25 and 26: Kartorna till vänster och i mitten
Page 27 and 28: Betande nötkreatur, som håller na
Page 29 and 30: Det kan vara lätt att få uppfattn
Page 31 and 32: Vilka är vi? Inom Svensk Fågeltax

Sveriges fåglar 2021

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?