Sveriges fåglar 2021

Kartorna till vänster och i mitten visar det genomsnittliga antalet storspovar per genomförd inventering under perioderna 1996–2010
till vänster och 2011–2020 i mitten. Kartan till höger visar förändringar mellan perioderna, där röd färg står för minskat antal medan
blå för ökat. Varje cirkel motsvarar en standardrutt.
I södra Sverige har brukandet av jordbruksmarken
intensifierats i slättbygderna samtidigt som motsatsen
gällt för jordbruken i skogstrakterna. Studier har visat
att storspoven i princip aldrig finns i områden som inte
hyser en stor andel gräsmark. De allra flesta paren
som häckar i jordbruksmark finns i områden där det
ingår vallar eller naturliga betesmarker. Därför har sannolikt
såväl ett intensivare brukande som nedläggning
av jordbruk missgynnat storspoven. Visst har betydande
mängder jordbruksmark lagts ner även i norr, men
där finns fortfarande stora arealer som brukas ganska
extensivt och som passar storspovens biotopkrav.
Likt sånglärkan missgynnas storspoven av den tidiga
vallskörden. När vallen slås första gången i mitten eller
slutet av maj i söder respektive i juni i norr har storspoven
fortfarande ägg eller små ungar. Så trots att de stora
arealerna med gräsvallar ser ut att passa storspovens
krav, lyckas de inte med häckningen där.
Storspoven är mycket ortstrogen vilket betyder att den
återvänder för att häcka till den trakt där den kläckts.
Detta innebär också att det kan ta lång tid för den att
återetablera sig i områden där den försvunnit – även
om dessa restaurerats för att passa storspovens krav.
Utvecklingen för storspoven på standardrutter norr om 60°N
(mellersta Uppland) efter millennieskiftet. Variationen mellan år
är ganska stor men beståndet har endast minskat marginellt.
Motsvarande utveckling för storspoven på standardrutter söder
om 60°N efter millennieskiftet. Kurvan pekar tydligt nedåt och
frågan är kanske hur länge storspoven finns kvar i söder.
25