Senaste numret (PDF) - Svensk mediakonsult

More documents

Recommendations

Info

24 Fastighetsmarknaden 6/2012 Ju färskare julgranen är – desto längre håller den sig. Men strunta i att använda en sockerbit för det är bara en myt och gör ingen nytta för granen. Så lyckas du med julgranen Låt granen stå i garaget det första dygnet och skippa sockerbiten. Då får du förhoppningsvis en julgran som står sig bättre och inte barrar i förtid. – Ju färskare granen är från backen desto bättre är det, säger julgransförsäljaren Anders Nilsson. BOSTAD Kungsgran, silvergran eller rödgran. Den sistnämnda är den vanligaste och den först- ”Låt belysningen sitta kvar” Snart är det dags att plocka fram julbelysningen. Vissa pyntar hela trädgården medan andra använder sig av enstaka utsmyckningar. – Det är bättre att börja i liten skala och sedan öka lite varje år, säger Eva Langenbach på Elkedjan i Kil. KIL Kulörta lampor, ljusslingor i form av snöstjärnor eller frenetiskt blinkande ljus i alla regnbågens färger. När det kommer till julbelysning vill värmlänningarna ha det väldigt olika – det syns inte minst i trädgårdarna i november och de- nämnda den lite mer exklusiva. Anders Nilsson på Julgransdax hjälper Fastighetsmarknaden med att bena ut alla frågetecken med julgranar. Vilka sorter finns det, vad är skillnaderna och hur sköter man bäst sin julgran? – Kungsgranen har kraftiga barr och är en gran som passar de som kan vara allergiska mot den vanliga rödgranen. Kungsgranen är lite mer exklusiv, barrar inte och doftar inte, säger han och fortsätter: – Rödgranen är den vanli- cember. Och mängden julbelysning varierar. – Ibland behövs det inte mycket för att skapa julstämning. Det kan räcka med en slinga virad runt trappräcket vid entrén, eller runt ingången till huset, säger Eva Langenbach. Öka successivt Misstaget som många gör när de vill dekorera en stor del av huset eller trädgården med julbelysning är att de blir för ivriga och köper all belysning på en och samma gång. – Det bästa är att börja med exempelvis några ljusnät eller slingor för att sedan successivt bygga ut julbelysningen lite år för år. gaste granen i svenskarnas hem. Den är traditionell och lite rödaktig i grenarna. Tyvärr barrar den och den kräver mycket vatten. Den doftar mycket gran, något som många tycker är viktigt. Ju färskare desto bättre Även blågranen/silvergranen är förekommande – men den ska absolut inte placeras inomhus då den doftar väldigt speciellt. Hur ska man sköta sin julgran? Finns det någon julbelysning som är särskilt omtyckt? – Ljusnäten är väldigt omtyckta för att de är snygga samtidigt som de är enkla att använda eftersom ljusen blir jämnt fördelade. Kulörta ljusslingor med stora lampor har också blivit allt mer populära, säger Eva och fortsätter: – Det går jättebra att låta belysningen sitta kvar i träd och buskar. Då slipper man hålla på och krångla varje år – det är bara att tända. Den här årstiden behöver vi allt ljus vi kan få. HELENA BENGTSSON helena@svenskmediakonsult.se – En faktor som spelar stor roll är inte hur kunden sköter sin gran, utan när producenten högg ner granen – i detta fall en rödgran. Ju färskare granen är från backen, desto bättre är det. Ett tips är att man ska förvara granen i garaget under det första dygnet så att den hinner vänja sig vid en varmare temperatur. Är det tio minusgrader ute och man tar in granen direkt så finns det risk att den barrar mer än vad den borde, säger han och lägger till: – Rödgranen är törstig så se till att hålla koll på vattnet t i julgransfoten och fyll på hela ela tiden då den dricker upp det fort. Trixet med en sockerbit i julgranfoten, vad säger du om det? – Det är bara en myt, så strunta i det. Hur julgranstokiga är vi i Sverige? – Vi är väldigt julgranstokiga. Men det som är lite intressant är att försäljningen skiljer sig åt i landet. Här i Värmland bru- FOTO : ANDERS NILSSON, SXC.HU kar ka folk lk kö köpa sin i julgran ju en vecka innan in jul. I storstäderna st väljer många att köpa sin gran dagen innan julafton, säger Anders. När julgranen gjort sitt och ska dandansas ut ska den lämnas på en återvinningscentral. ANNA LINDBÄCK anna.l@svenskmediakonsult.se Bygg ut julbelysningen lite för varje år. FOTO: SXC.HU ”Den här årstiden behöver vi allt ljus vi kan få”. FOTO: SXC.HU En ljusslinga runt entrén kan räcka för att skapa julstämning. FOTO: MARKSLÖJD
Fastighetsmarknaden 6/2012 KRÖNIKA Bioenergin ökar allt mer Bioenergi står redan i dag för den största delen av Sveriges energitillförsel. Dels är många av våra småhus vedeldade och en hel del värms med pelletspannor. Våra fjärrvärmeverk har också en stor och ökande mängd bioenergi i pannorna, främst flis men även träspill från återvinningscentraler och gallring i skogar och dungar. DEN STORA ÖKNINGEN i dag sker dock främst i våra småhus som värms med direktverkande el. Här installeras en mängd braskaminer och pelletskaminer men också intresset för ved- eller pelletseldade kökspannor eller köksspisar ökar enligt leverantörerna. Utbudet av olika värmekällor för bioenergi har fullkomligt exploderat de senaste fem åren. JUST KÖKSPANNORNA tycker jag är väldigt intressanta då man på ett förhållandevis enkelt och kostnadseffektivt sätt kan lösa såväl uppvärmning av hus, varmvatten och matlagning. I kombination med solvärme får man en mycket billig och framför allt hållbar lösning för sitt hus. Även pelletskaminerna tycker jag är intressanta. Om man ska se någon nackdel med vedeldning i braskaminer så är ju det att man hela tiden måste fylla på med ved och kan inte ha den igång när man inte är hemma. Med en pelletskamin som själv fyller på med pellets i en lagom takt kan man värma huset utan att vara hemma. Man riskerar inte heller att fylla på för mycket bränsle vilket inte sällan är fallet med vedeldade kaminer. SÅ HAR DU INTE INSTALLERAT en kamin, titta på alla snygga lösningar som finns på marknaden i dag. Bioenergi är billigt, miljövänligt, mysigt och rätt bra att ha när elpriset och förbrukningen stiger en riktigt g kall vinter eller om det blir strömavbrott. ott. Men kom ihåg, max två till tre kilo torr ved per timme i braskaminen, inget t annat. Inte sur ved, mjölkkartonger eller ller må- målat virke! MIKAEL SÖDERSTRÖM ROSÉN ENERGIKONSULT Maria Bengtsson 054-18 77 18, 076-345 04 33 maria@svenskmediakonsult.se ANNONSBOKNING Bygg en framtid. Nu kan du bli fadder från 100 kr i månaden och hjälpa oss att bygga en bättre framtid för utsatta barn. Gör din insats redan idag på www.sos-barnbyar.se Så eldar du säkert Vintern är en tid då det eldas mycket i våra braskaminer. För att elda säkert finns det flera saker att ta hänsyn till. – En viktig del är att braskaminen är ordentligt installerad, säger brand- ingenjören Björn Johansson på Räddningstjänsten Karlstadsregionen. BOSTAD För att höja värmen i bostaden och få en mysig känsla är det många som eldar i braskaminen. I Värmland är det generellt sett många eldstäder och det gör att exponeringsrisken mot den här typen av brand är stor. – Det är därför som Värmland ligger relativt högt i statistiken gällande eldstadsrelaterade bränder, både när det gäller soteld och de mer omfattande bränderna, säger brandingenjör Björn Johansson. Torrt och bra virke Bränder går inte att förhindra helt, men det går att minska risken. För att elda säkert finns det flera saker man kan göra. – Elda bara med bra och torrt virke. Om man eldar med blött virke bildas olika kemiska föreningar som liknar tjära. När det sedan sätter sig på väggarna i rökkanalen kan det fatta eld och orsaka soteld. Man ska heller inte elda olika förpackningar som exempelvis mjölkförpackningar eftersom det också lösgör olika kemikalier som sätter sig i skorstenen. Något annat som är viktigt när man eldar är att man gör det ordentligt och inte stryper syretillförseln alltför mycket. – Eldar man på sparlåga blir inte förbränningen fullständig och det bildas restprodukter som sätter sig i skorstenen och då ökar risken för brand i rökkanalen, säger Björn Johansson. Braskaminer är inte gjorda för att ta emot för stora mäng- HÅLLBARA ENERGILÖSNINGAR ��Analys �� GÖTEBORG, KARLSTAD, SKARA, OSLO www.kanenergi.se | info@kanenergi.se | 0733–69 65 51 Brandingenjör Björn Johansson ger tips på vad man ska tänka på för att elda säkert i sin braskamin. der ved och det är något som inte alla användare känner till. – En generell tumregel är att man bara ska elda mellan två till tre kilo ved i timmen. Det är inte speciellt mycket, kanske tre till fyra vedklabbar. Ett tips är att väga veden på en våg, säger Björn Johansson och fortsätter: – Innan man skaffar sig en eldstad bör man fundera över vilka behov man har. En braskamin som är bygd för att sprida trivsel i ett rum ska inte användas för att värma upp ett helt hus. Vid för mycket eldning i en sådan kan rökkanalen bli för varm och i värsta fall kan värmen gå från rökkanalen in i närliggande konstruktion och fatta eld. Installera korrekt – Installationen av en eldstad bör utföras av fackmannamässigt kunniga personer och ska 25 anmälas till kommunen. Om det inte görs kommer inte anläggningen med i kommunens sotningsregister och då kan sotningen och brandskyddskontrollen utebli, och det är inte bra ur brandsäkerhetssynpunkt. Efteråt installationen ska den även kontrolleras av en oberoende part utifrån i syfte att säkerställa att installationen är korrekt utförd. MATHIAS ERIKSSON mathias@svenskmediakonsult.s
Page 1 and 2: GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL ALLA HUSHÅ
Page 3 and 4: Fastighetsmarknaden 6/2012 ANLITA M
Page 11 and 12: Fastighetsmarknaden 6/2012 DRÖMBOE
Page 21 and 22: Fastighetsmarknaden 6/2012 MOLKOM M
Page 23: Fastighetsmarknaden 6/2012 Växter
Page 27 and 28: Fastighetsmarknaden 6/2012 HUSHÅLL
Page 29 and 30: Bilaga till Fastighetsmarknaden nr
Page 31 and 32: Fastighetsmarknaden 6/2012 VÄRMLAN

Senaste numret (PDF) - Svensk mediakonsult

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?