Zena-Kvinna nr 48-49 - Žena-Kvinna

More documents

Recommendations

Info

Istället för totalt alkoholförbud utkom ett alternativförslag av läkaren Ivan Bratt. 5 906 röstberättigade ja till förslaget. Bland dessa var 235 i ålder mellan 18 och 21 år. 6 Slutgiltiga resultatet blev att 56 % av den vuxna befolkningen stod på ja sidan, alltså för ett totalt alkoholförbud. Själva resultatet hade inte så mycket praktisk effekt. Istället för totalt förbud utkom ett alternativförslag av läkaren Ivan Bratt. Brattsystemet Enligt förslaget skulle all tillverkning och försäljning ske och betraktas som statsmonopol. Härmed har man eliminerat de privata vinstintressena (desintresseringen). Den andra viktiga punkten i hans program gällde individuell inköpskontroll genom ransonering, motbokssystemet samt öppen nykterhetsvård. Ransoneringssystemet tillämpades i Sverige från 1916–1955. Ivan Bratt var medlem i den statliga nykterhetskommitté som bl.a. föreslå motbokssystemet. Motbok var ett häfte där alla alkoholinköp noterades. Gifta kvinnor och ungdomar under 25 år fick i regel inte motbok. Boken beviljade vuxna med inkomst och arbete. Begränsad tilldelning av motboken gällde också personer med lindriga alkoholproblem. Ransoneringen varierade områdesvis och periodvis. I början var max ransonen exempelvis 12 och lite senare 16 liter per kvartal medan den under första världskriget var 2 liter (krisrestriktioner). Systemet infördes inte samtidigt i hela landet, Göteborg och Jönköping var första med införandet av inköpsregistrering. Motbokstvång infördes i Stockholm 1914 på Stockholmssystemet ab där Ivan Bratt var anställd. Med hänsyn till folkets hälsa i en period gällde den s.k. femstämplingen som innebar en fem dagars paus mellan uttag som omfattade en liter. Huvudsyfte med motboken var att hindra alkoholmissbrukare. Bratt var en väldigt stor auktoritet på det alkoholpolitiska området. Hans idéer hålls fortfarande vid liv i dagens svenska alkoholpolitiska systemet (Alkoholpolitiska debatt på 1980 talet väckte frågan om ett återinförande av motboken). Han satt med som ledamot i den s.k. Nykterhetskommittén och många betänkande var utformade efter hans reformförslag. Som reaktion mot detta administrativa system kom spritsmuggling, langning och lönnbränning som fick väldigt oroande omfattning. Stora smugglare engagerade spritdepåfartyg och tjänade stora pengar. 7 Många läkare stöttade Bratt och hans idéer medan en del menade att läkarna inte skulle ägna sig åt samhälleliga frågor utan begränsade sin insats till de medicinska aspekterna på alkohol och alkoholism. Svenska läkarnas nykterhetsförening var en aktiv aktör i debatten kring alkoholpolitiska frågor. 8 Allmän rösträtt för kvinnor Allmänt kan man säga att två viktiga händelser i början av 1900-talet var avgörande för den sociala nykterhetsutvecklingen. Den ena var en relativt kraftig demokratisering i Sverige samt uppkomsten av ”nya moderna politiska riksdagspartier, proportionella val, parlamentarism och slutligen allmän rösträtt”. 9 Den andra var folkrörelsens expansion som var starkast just i början av 1900-talet. Det är viktigt att notera rörelsens nära anknytning till socialdemokratin. Antal mandat i riksdagen under denna period ökade kraftig. Socialdemokratiska partiet bildades 1889 och då hade det inga representanter i riksdagen. Åtta timmars arbete och allmän rösträtt var partiets största uppgift. De liberala idéerna växte också starkt. Liberala samlingspartiet bildades år 1900 och hade en ledande roll i kampen för rösträttens införande och parlamentarismens genombrott. Under åren 1918–1921 avskaffades kravet på erlagd skatt för rösträtt till riksdagen och allmän rösträtt för kvinnor infördes. Den politiska demokratin fick väldigt positiva konturer. Samverkan mellan socialdemokrater och liberaler i början, hade påskyndande effekter på denna process. Det verkliga genombrottet i Sveriges industrialisering kom i andra halvan av 1800-talet. Omvandlingen av jordbruket i mer kommersiell riktning och en ökad produktion var avgörande utvecklande faktorer i Sverige. Åtta timmars arbetsdag inleddes först 1919. Arbetare organiserades sig i och bildade fackföreningar. En väldig påverkan för alkoholpolitiken hade den händelse när nykterhetsvännerna slöt sig samman i riksdagens nykterhetsgrupp i slutet av 1800-talet. År 1903 var antalet medlemmar 84 och 1929 hade antalet nykterhetsvänner fördelade på två grupper ökat till 150 av totalt 380 riksdagsledamöter. 10 I en undersökning om den svenska alkoholpolitiken i riksdagen mellan 1900–1939 var tog 684 motioner upp frågan om nykterhetsvården. 11 Året 1920 började exempelvis allt fler anhållanden för att ha ”försökt tilltvinga sig kvinnors sällskap”. Största problem var sjömännen. Våldtäkter övergrepp och blottare började förekomma. 12 I en sådan situation var ett totalt alkoholförbud aktuellt igen. Det fanns en stark opinion för totalförbud. Flera partier bl.a. Liberalerna hade lämnat in motioner om folkomröstning 1897 och 1908, 1917 lämnade Socialdemokraterna sin motion. Grannlandet Norge hade en rådgivande folkomröstning om rusdrycksförbud. I början av 1920 tillsattes en kommitté som hade för uppgift att utredda frågan. 13 1921 beslutade riksdagen att införa en möjlighet att anordna rådgivande folkomröstningar. Kvinnornas emancipation alla de reformerna som började vid 1800-talets mitt i I samhället, är det viktigt att konstatera att kvinnornas position var en mycket viktig fråga. Industrialiseringen innebar en början av kvinnornas frigörelse i förhållande till det gamla jordbrukssamhället. Här menar vi i första hand att arbetet i hemmet och på gården var mindre. Arbetet fanns mest i fabrikerna. Under de nya omständigheterna fick barnen gå till skolan och därmed tillbringade de också mindre tid i hemmet. Personlighetsprincipens seger under 1800- talet och samhällsomdaningen innebar att hushållets struktur sprängdes och att den enskilde var själv ansvarig för sin försörjning. Detta innebar att många, i synnerhet kvinnor fick försörjnings problem. 18 List BH Saveza žena u Švedskoj 48–49 | žena · kvinna
(Källa: Göteborgs universitetsbibliotek) Kerstin Hesselgren (1872–1962) Politiken öppnades för första gången för svenska kvinnor. Detta moment skall spela en stor roll i blivande händelserna angående förbudsomröstningen. ”Vördsamt ber jag såväl å egna som å vice talmännens vägnar att få tacka för det förnyade bevis på förtroende som kommit oss till del, då vi nu återutsetts till att leda denna kammares förhandlingar. […] Sedan vi sist råkades, har kammaren ju undergått allmänna val. Många nya ansikten ser jag ock framför mig. Viss om att ej så få av dessa nyvalda kamrater skola bliva kammaren till heder och fosterlandet till gagn, blickar jag dock i dag med stort vemod ut över bänkraderna. Allt för många skickliga och erfarna riksdagsmän, gamla goda vänner, hava lämnat oss. […] Denna riksdag är ju i det hänseendet anmärkningsvärd, att nu för första gången en kvinna tagit plats bland oss. Jag ber att få hälsa henne välkommen och uttala den livliga förhoppningen, att hennes arbete här må bliva henne till tillfredsställelse och oss till gagn. Kerstin Hesselgren blev första kvinnan invald i riksdagens första kammare (1921) För att de skulle klara av att försörja sig måste de ju vara myndiga. 14 Flera reformer vid 1800-talets mitt genomfördes och vi kan konstatera mer ekonomisk frihet för kvinnorna. Kvinnoemancipationen möttes emellertid av stort motstånd, starkast bland prästerna. Kvinnofrågan drevs av några kända journalister och författare som Carl Jonas Love Almqvist och Fredrika Bremer. I sin roman Det går an, krävdes inte bara ”ekonomisk, juridisk och politisk jämställdhet mellan könen” utan man ”ville till och med ersätta familjeinstitutionen med endast av kärleken legitimerad samlevnad mellan man och kvinna” Fredrika Bremer skrev en kvinnosaksroman Hertha och startade en fruntimmersförening för barnavård. Allmän och lika rösträtt fick svenska kvinnor med de stora rösträttsreformerna 1918–1921. Då blev gifta kvinnor myndiga och jämställda med sina män angående ekonomiska frågor. Alla andra nordiska kvinnor fick rösträtt tidigare. Kvinnlig arbetskraft anställdes i allt större utsträckning inom offentliga sektorn under senare delen av 1800-talet. Kvinnorna kunde inte bli fast anställda och lönerna var genomgående lägre. När kvinnor gifte sig förlorade de sin tjänst. Statstjänst var en manlig bastion. 15 Året 1919 kom beslut om kvinnlig rösträtt som kom att ha stora konsekvenser i svensk politisk historia. Den svenska organisationen för kvinnlig rösträtt bildades som reaktion på den kungliga propositionen att gifta män skulle få två röster, eftersom de ansågs representera sin hustru. Det kändes förnedrande för kvinnorna. Efter valet 1921 valdes en kvinna till första kammaren (Kerstin Hesselgren) och fyra kvinnor till andra kammaren (Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Bertha Wellin och Agda Östlund). Vid den tidpunkten hade en ny process kommit igång, kvinnosynen som sedan länge var bestämd av den medeltida lagstiftningen började försvinna. 16 Jag hoppas, att hon icke tager illa upp, om jag, åtminstone så länge hon är ensam i sitt slag i kammaren, fortfarande gentemot kammaren begagnar mig av den gamla titularen. Mina herrar! Jag ber att få önska Eder alla ett gott nytt år, goda arbetskrafter och ett gott arbetsresultat.” 17 På så sätt hälsades Kerstin Hesselgren den 10 januari 1922 och blev första kvinnan invald i riksdagens första kammare. Kerstin var liberal, verksam inom Frisinnade kvinnor från starten 1914. I det historiska ögonblicket påbörjade kvinnorna sin kamp mot mer inflytande i politiska processer i det svenska samhället, men den kommande debatten om folkomröstningen födde nya problem för dem. 1. Nationalencyklopedin, sökord: alkoholkonsumtion, alkoholpolitik, brännvin. | 2. Lundkvist, Sven. Folkrörelserna i det svenska samhället 1850–1920. Uppsala : Almqvist & Wiksell, 1977, s. 51. | 3. Brissman, Sara & Wiktor, Sara-Lena. Folkbildning i förändring En studie kring ABF:s och IOGT/NBV:s folkbildning från år 1894–1999. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap. Borås : Bibliotekshögskolan, 2002, s. 5. | 4. Petersson, Oskar. Redogörelse för förbudsomröstningen 1909–1910. Stockholm : Svenska nykterhetsförl., 1910, s. 6. | 5. Ibid, s. 7. | 6. Ibid, s. 53. | 7. Nationalencyklopedin, sökord: alkoholpolitik, Brattsystemet, Bratt Ivan. | 8. Läkartidningen, Nr 10/2004, Volym 101, s. 886. | 9. Fredrikson, Rolf. Social alkoholpolitik i Sverige 1900–1939. I A. Gustavsson (red.). Alkoholister och nykterister. Uppsala : Etnologiska institutionen, Univ., 1991, s. 79. | 10. Ibid, s. 80. | 11. Gustafsson, Harald. Nordens historia. En europeisk region under 1200 år. Lund : Studentlitteratur, 1997, s. 97. | 12. Bergman, Khell. Nykterhetskamp och kulturell förändring. I A. Gustavsson (red.). Alkoholister och nykterister. Uppsala : Etnologiska institutionen, Univ., 1991, s. 97. | 13. www.val.se | 14. Ahlberger, Christer & Kvarnström, Lasse. Det svenska samhället 1720–2000. Böndernas och arbetarnas tid. Lund : Studentlitteratur, 2004, s. 193. | 15. Ibid, s. 244. | 16. Bra böckers Lexikon. Höganäs : Bra Böcker ab, 2004, s. 236. | 17. Norrbin, Camilla. Från isolering till integrering. En kollektivbiografisk studie över de kvinnliga riksdagsledamöterna under tvåkammarriksdagens tid 1922–1970. Umeå : Institutionen för historiska studier, Univ., 2004, s. 13. c kvinna · žena | 48–49 List BH Saveza žena u Švedskoj 19
Page 1 and 2: Ž E N A List Bosanskohercegovačko
Page 3 and 4: RIJEČ UREDNICE Savez dobiva sve ve
Page 5 and 6: Intervjun med Darko Zelenika, Bosni
Page 7 and 8: Slika za uspomenu, predstavnici Sam
Page 9 and 10: Centralni kulturni program Razigran
Page 11 and 12: Iz udruženja Lidköping, 2011-03-0
Page 13 and 14: Kvinnodagen firades i London Ett of
Page 15 and 16: Projektni rad o udruženju žena Bi
Page 17: År 1837 bildades Svenska nykterhet
Page 21 and 22: Nermin Halilović, seminar o plesu
Page 23 and 24: Nove knjige bh. autora u Švedskoj
Page 25 and 26: (Källa: www.nacional.hr) Yasushi A
Page 27: debija u švedskom dresu. Trenutno

Zena-Kvinna nr 48-49 - Žena-Kvinna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?