You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
sida 28/vecka 44/2017/GRÄNSLÖST<br />
VIKTIG HISTORIA<br />
Riksdagsvalet 1911<br />
från gräsrotsnivå<br />
”Det är skam, det är fläck på Sveriges banér, att medborgarrätt heter pengar.” Så skrev författaren Verner<br />
von Heidenstam i sin dikt Medborgarsång i diktsviten Ett folk, som publicerades i Svenska Dagbladet –<br />
samma dag som andrakammarvalet hölls 1899. Heidenstam sympatiserade med det liberala partiet och<br />
hade skrivit ett flertal tidningsartiklar till försvar för allmän och lika rösträtt. För män beslutades denna<br />
sedan av riksdagarna 1907-1909. Kvinnorna fick vänta till riksdagarna 1918-1921. TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />
MIN MORFAR ARON, som jag då och då berättar<br />
om i Gränsöst och vars brev jag hämtar<br />
stoff ur, läste säkert inte Svenska Dagbladet.<br />
Men att han var liberal och i denna fråga<br />
hade samma uppfattning som Heidenstam<br />
råder det ingen tvekan om. Breven till den<br />
unga släktingen Ingeborg i Göteborg är intressanta,<br />
då de ger en fin beskrivning av ett<br />
stillsamt folkskollärarliv på landet i början av<br />
1900-talet men också beskriver världen från<br />
gräsrotsnivå.<br />
ARON VAR SYNNERLIGEN intresserad av politiska<br />
frågor och sympatiserade absolut inte med<br />
högerpartiet, vilket framgår i många av hans<br />
brev. I ett från den 5 september 1911 berättar<br />
han att han samma dag varit och röstat.<br />
Detta var det första riksdagsvalet i Sverige<br />
med allmän och lika rösträtt för män – det<br />
som Heidenstam pläderat för i sin dikt. Tre<br />
partier fanns att välja mellan: det socialdemokratiska,<br />
det liberala och högerpartiet. Aron<br />
skriver: ”Där stapplade 80-och 90-åriga gubbar<br />
omkring, famlande, pratande, släppande<br />
sina valsedlar. En ung bonde från Bandane<br />
frågade mig vad de skärmarna var för något.<br />
Valförrättaren röt – han är högerman – och<br />
folket trängde på, ingen hade vett att vänta.<br />
Valförrättaren stötte till Z. och röt: ’Har<br />
inte heller Z. vett!’ Z. lär då ha sett gråtlig<br />
ut. När jag och Hj. röstat foro vi till kyrkan.<br />
Val-luft där ock! Snärtar i predikan.” Prästen<br />
hade känt sig tvingad att förkorta predikan<br />
och Aron visste ju att det var en högerman<br />
som stod i predikstolen. Han fortsätter:<br />
”Detta skulle jag kunna utveckla mer men<br />
är måhända skyldig att sluta. Denna söndag<br />
upptages ju till en del till saker varåt jag icke<br />
gläder mig.”<br />
Socialdemokratisk valaffisch vid riksdagsvalet 1908.
Change language