Glädjespridare på scenen - Lycksele kommun

En tidning med information om det som händer i vår
kommun, om utbildning, samhällsservice, nä rings liv
och annat som är vik tigt för oss Lyckselebor.
GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL OCH FÖRETAG
Nummer 2 • 2004
en tidning för
och om Lycksele
Glädjespridare
på scenen
1

Metropolen Lycksele är en tidning för och om Lyck se le, om samhällsservicen och nä rings li vet i kommunen.
Den trycks i 9.000 ex em plar och post dist ri bu e ras till samt li ga hus håll och ar bets plat ser i kom mu nen.
Produktion:
Ansvarig utgivare:
Valter Gustafsson
Texter:
Valter Gus tafs son, Zacrison Information AB,
Iréne Gustafson, Visuellen Information & Kultur
Johnny Svensson, Lyanfonden
Sättning/layout:
Zacrison Information AB
Tryck:
Nya Tryck e ri et, Lycksele
Foto:
Valter Gustafsson, Iréne Gustafson,
Stig-Arne Edström, Johnny Svensson
Har du frågor eller tips till
METROPOLEN LYCK SE LE?
Kontakta Zacrison Information AB,
Telefon 0950-100 80
E-post: info@zacrison.se
www.zacrison.se
2
En tidning med information om det som händer i vår
kommun, om utbildning, samhällsservice, nä rings liv
och annat som är vik tigt för oss Lyckselebor.
GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL OCH FÖRETAG
”Skyttes är bäst!”
1
GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL OCH FÖRETAG
Nummer 1 • 2004
en tidning för
och om Lycksele
27 september 2004
Ett stort grattis till
vinnar na i förra
numrets kryzz:
1:a pris, 5 trisslotter
Åke Edlund, Lycksele
2-5:e pris, 2 trisslotter
var dera:
Ros-Mari Bjuhr, Norsjö
Roland Heldestad, Lycksele
Berit Johansson, Lycksele
Lars-Gunnar Bygdén, Lycksele
Priserna kom mer med pos ten!

REVISION
SKAT TE RÅD GIV NING
EKONOMISKA
KON SUL TA TIO NER
Foto: Classic Picture, Vilhelmina
Hur vill ni synas?
Som reklambyrå vet vi vad som krävs
för att nå ut med ett budskap, oavsett
om det gäller att hitta avsättning för en
produkt eller informera om den tjänst
man tillhandahåller.
Några exempel på produkter vi tar fram är:
Broschyrer, foldrar
Hemsidor, webbutiker, intranätlösningar
Tidningar
Utställnings- och mässmaterial
Logotyper, annonser, mm mm
0950-345 01 070-341 05 97
Skolgatan 11, 921 31 Lycksele Fax 0950-386 44
www.alltomlycksele.se
Hör av dig, så berättar vi mera.
Zacrison Information AB, Håkan Axelsson tel: 0950-121 52
3

DENNA SIDA ÄR ANNONS
För åtta år sedan startade
Pedagogisk Verkstad (PV!)
i Volvos gamla lokaler på
Bångvägen. Numera har
verksamheten sina hemtrevliga
lokaler i Jonstaområdet. Här har
nio högstadieelever, två lärare och
en socialarbetare sin arbetsplats.
Flexibiliteten i verksamheten,
som dels sker i samverkan
mellan skola, socialförvaltning
och polismyndigheten dels i tät
kontakt med föräldrarna, är stor
och stämningen är god.
– Här gör vi allt, sammanfattar en
uppenbart nöjd elev, Elin, som går
sitt andra år på PV.
När Elin började i verksamheten hade hon
en kort och jobbig högstadietid bakom
sig. Genom PV erbjöds hon möjligheter
att byta miljö och hon fi ck stöd att hitta
alternativ i sin skolgång.
– Alla människor är unika och har därför
behov av olika inlärningsmiljöer, men
ibland kan inte den ordinarie skolverksamheten
erbjuda den variation som krävs
för att alla elever ska få tillväxtmöjlighet.
Här har Pedagogisk Verkstad en uppgift
att fylla, berättar Anders Jacobson, projektledare
på PV.
Dock handlar inte PV om en kortsiktig
projektverksamhet. Versksta´n är numera
en etablerad, självklar del av Finnbacksskolans,
socialtjänstens och polisens
verksamheter.
– Samverkan, med olika kompetenser
kring eleverna, ger ett stabilt sätt att jobba
på, menar Anders och hans kollegor Carin
Ålstig-Lindholm och Fredrik Schmidt,
som utgör ett väl sammansvetsat gäng vid
det här laget.
4
Unik verkstad
med stor fl exibilitet
Nästan hela PV-gänget.
Verksamheten byter förresten namn från
PV till Bryggan, då den nya, nuvarande
adressen är Bryggargatan. Och på PV bygger
man en brygga under högstadietiden.
En brygga till gymnasiet, som är det självklara
målet för eleverna. Och majoriteten
av de drygt trettiotal elever som gått på PV
har också fortsatt med gymnasiestudier.
Jobbigt på ett positivt sätt
För de ungdomar som av olika anledningar
är utsatta för tryck av något slag och
tappat lusten eller orken för skolan, kan
PV med sitt Sverigeunika arbetssätt, ge en
struktur och grund att stå på. Och kanske
viktigast av allt, trygghet. Elever, personal
och föräldrar har täta, regelbundna
utvecklingssamtal. Plan och målsättning
är individuell – både på kort och lång sikt.
Alla har ett eget schema. Dock börjar
allas dag, från måndag till torsdag, med
en nyhetstimme. Efter TV-nyheterna har
gruppen diskussion och uppföljning. Den
här stunden ger nya, aktuella kunskaper.
– Vi vet till och med var Mostar ligger,
säger någon lite skämtsamt.
Några dagars lägervistelse är också något
som alla genomgår:
– Varje hösttermin inleds med en resa
till fjällen, då vi svetsas ihop som grupp,
berättar Carin.
Film är en annan gemensam aktivitet,
där filmvalet är brett och diskuteras hett
ibland.
– Ungdomar ser mycket film och vill att
de ska bekanta sig med flera genrer är de
skulle göra på egen hand, menar Carin.
För övrigt jobbar man med de obligatoriska
kärnämnena (ofta vid en egen arbetsstation
som eleverna själva ställt i ordning)
och varierande teman, där olika kunskaper
vävs in. Strax före sommarlovet åkte hela
PV till ett nybygge utanför Bratten, för att
avsluta sitt arbete om och kring nybyg-
garen Engelbert. Med utgångspunkt från
den lokala, nära historien har de zoomat
in händelser, människor och företeelser i
Sverige och världen från 1860-talet fram
till idag.
– Sista gången vi var i skogen tittade vi på
en avverkning och satte ut saltsten till älg,
berättar Fredrik.
Trots olika inriktningar och intressen hos
personal och elever får och måste alla,
som Elin sa, göra allt, till exempel laga
mat, duka, diska, städa och baka. Rutiner
är viktigt under en skolvecka på PV. Den
elev som utan anledning inte dyker upp kl
8.30 kan bli hämtad. Ibland upplevs den
obligatoriska närvaron och andra ”måsten”
som jobbiga, men ofta på ett positivt
sätt. Alla blir sedda och möts av respekt
på PV.
– Det här är ju bäst, säger eleven Madde
med eftertryck. Och hon tycks inte ha
något emot att namnet på hennes skola är
Pedagogisk Verkstad.
Att laga mat och bjuda sina kompisar på
en god lunch hör till vardagens bestyr och
utmaningar på Pedagogisk Verkstad.

Scenskräck
sprider glädje
Lämna in ett Medborgarförslag
- påverka kommunen
Påverka kommunen??
Det gör vi ju vart fjärde år i
kommunalvalet!
Jo, men nu fi nns det
Medborgarförslag också.
Det innebär att alla som är
folkbokförda i Lycksele kommun
har rätt att få ett förslag prövat i
kommunfullmäktige. Och om det
handlar om något som rör kommunens
verksamhet och där kommunen är
ansvarig kommer fullmäktige att
begära in en utredning från den nämnd
eller förvaltning som är ansvarig.
Ett Medborgarförslag behöver inte se
ut på ett speciellt sätt, men det ska
vara skriftligt och det ska vara un-
dertecknat med namn och adress på
den eller de medborgare som lämnar
förslaget. Så ni som har tankar om hur
kommunens verksamhet ska kunna bli
bättre – ta nu chansen. Fatta pennan
eller sätt papper i skrivmaskinen eller
starta datorn och skriv.!!
Låt det gärna tydligt framgå att det är
ett Medborgarförslag. Fullmäktigemöte
den 27 september är första tillfälle
för den som vill lämna medborgarförslag,
meddelar Martina Bergh på
kommunledningskontoret. Martina
vill gärna ta tillfället i akt och tacka
alla Lyckselebor som besvarat enkäten
om demokratifrågor i våras.
INFORMATION FRÅN LYCKSELE KOMMUN
kommun
Vilket ös! Gruppen Scenskräck bjöd i början
av juni på en fartig show, med mycket humor
och många utmejslade karaktärer.
Det hela utspelade sig under sol och regn på Ansia Camping.
Musikstilarna var många – hårdrock, dansband,
rock n´roll, schlager och till och med Barnatro! Publiken
rycktes snabbt med av både musik och utstrålning.
Showen ”Vi hade inte ens tur med vädret” var fi nal på ett
arbete som påbörjades i september i fjol. En dag i veckan
har ett trettiotal personer, alla med olika funktionshinder,
träffats för att öva sina färdigheter. Under resans
gång har det skaptas roller (polis, präst och städare för
att nämna några) och teater utifrån detta. Deltagarnas
egna önskemål har varit vägledande, liksom deras val av
musik.
– Vi kan öva på det mesta utifrån det här temat, som koordination,
hänsyn och tidsuppfattning, berättar Ragnhild
Nordlund som är arbetsterapeut och en av tio bland den
entusiastiska personal som också står på scenen.
Ragnhild och hennes kollega Marta Tegelström tycker
det är viktigt att de funktionshindrade får känna att även
de kan glädja andra.
– De får en ny roll i samhället, många minns dem från
vad de presterat på scenen, säger Marta.
Till sist några ord om scenkläder och rekvisita. Woaow!
Christer Lindarw kan slänga sig i väggen. Bara den var
nämligen en upplevelse i sig.
Kommunledningskontoret fi ck ta emot
många svar och har ett bra underlag
för det fortsatta demokratiarbetet. Mer
information om medborgarförslag
kommer kontinuerligt att läggas ut på
kommunens hemsida.
Den som redan nu har ideér, ung som
gammal, och vill skicka in förslag till
kommunen ska göra det till följande
adress:
Lycksele kommun
Kommunledningskontoret
92181 Lycksele
Eller lämna det i kommunens brevlåda
vid Kommunhusets ingång.
Eller lämna in det i kommunhusets
reception.
5

6
kommun
INFORMATION FRÅN LYCKSELE KOMMUN
Fritidsgårdar
i förändring
Från och med 1 juli ramlar
all fritidsgårdsverksamhet in
under samma tak. Tjärhovet,
fritidsgårdarna samt Duvan ska
skötas av kommunens Kultur
och Fritidsförvaltning, med
Bo-Anders Johansson som
samordnande kraft. Med den
här nyordningen vill kommunen
uppnå större samverkan och
tydligare defi nitioner av mål
och ”vem som gör vad” inom
gårdsverksamheten.
Den senaste tioårsperioden har fritidsgårdsverksamheten
varit en del av skolans
verksamhet. Tjärhovet har däremot skötts
genom Kultur- och Fritidsförvaltningens
försorg. Duvan, som drivs av
Filadelfiaförsamlingen, har erhållit ett
årligt bidrag från Kommunstyrelsen. Men
nu blir det alltså ändring på detta. Den
tredje juni fattade kommunfullmäktige
beslut om att föra över all gårdsverksamhet
till Kultur och Fritidsförvaltningen.
Vad finns det då för tankar och idéer kring
fritidsgårdsverksamheten hos den nye
”förvaltaren” Kultur och Fritid?
– Vi formerar oss, både i grupp och under
enskilda träffar, för att vi ska jobba mot
gemensamma mål och samarbeta på
ett fruktbart sätt, berättar Bo-Anders
Johansson, som tycker att fritidsgårdarna
har en viktig funktion att fylla i Lycksele.
Fritidsgårdarna kan och kommer att
utvecklas, menar det här gänget av
fritidsledare som arbetar på Trumfen,
Loftet, Mysak och Duvan.
Fritidsgårdarna är en mötesplats och något av en fristad för ungdomar i kommunen. Här ska det
vara lugnt och tryggt, utan krav på prestationer. Men det ska också fi nnas möjligheter att planera
och genomföra aktiviteter för dem som önskar.
En fristad med
vuxenkontakter
– Ungdomsgårdarna ska vara något av
en fristad, där man kan det lugnt om man
vill, eller göra och prova på olika saker om
man hellre vill det.
Bo-Anders tycker att den vuxenkontakt
som ungdomarna får på gårdarna är viktig
– mer eller mindre, beroende på hur det ser
ut i övrigt runt de unga.
– Att skapa relationer är en av fritidsledarnas
viktigaste uppgifter.
Fritidsgårdsbesöken går i vågor på fritidsgårdarna.
Men Bo-Anders tycker inte man
ska stirra sig blind på statistiken.
– Även om det är få ungdomar som besöker
en gård, kan det ju vara jätteviktigt för
just dem att det finns en ungdomsgård att
gå till.
Från senare tid i Lycksele kan det konstateras
att ungdomar inte drar sig för att
besöka andra gårdar än den som ligger
närmast hemmet. De åker faktiskt över
hela stan för att gå på fritidsgård.
Förändringar i höst
Efter det nyligen tagna beslutet förväntas
vissa förändringar i verksamheten.
Förmodligen kommer Trumfen och
Tjärhovet, som bägge haft verksamhet i
centrum, att slås ihop och bilda en gemensam
fritidsgård. Om den sedan kommer att
finnas på Tjärhovet eller MB är en fråga
som kommer att diskuteras den närmaste
tiden. Trumfen finns dock kvar med sitt
skolcafé på Finnbacksskolan.
De samordningsvinster som görs ska
användas till två saker:
• Pengar läggs undan till fl er arrangemang,
gärna anordnade av ungdomarna själva.
• Fritidsledarna får mer tid, både dagar och
kvällar, vilket bland annat ska innebära ett
utökat öppethållande.
– Vi hoppas och tror att fl ytten från skolan
tillbaka till kultur och fritid blir till det
bättre, säger fritidsledaren Susanne Emmoth,
som liksom sina kollegor tycker att
fritidsgårdsverksamheten ofta hamnat på
undantag.
Fritidsgårdar i Lycksele kommun,
från och med hösten 2004
Trumfen/Tjärhovet, centrum
Duvan, centrum
Flamman, Furuvik
Loftet, Norräng
Mysak, Forsdala
Lyktan, Kristineberg

NATURVÅRD –FRILUFTSLIV – FOLKHÄLSA- UTVECKLING
PENGAR ATT SÖKA!
Regeringen satsar nu i ett extra stöd 300
miljoner under tre år på lokal och kommunal
naturvård. Tanken är att stimulera
och stärka det lokala engagemanget för
natur, naturvård och friluftsliv och ge den
kommunala naturvården ett lyft. Forskning
visar på en stark koppling mellan
god hälsa och naturupplevelser. Den
gröna miljön verkar avstressande, minskar
risken för olika sjukdomar, ökar livskvaliteten
och till och med påskyndar kroppens
läkningsprocesser.
Naturvård kan också ge förutsättningar
för företagande, ge sysselsättning och
locka till sig boende. I vår kommun fi nns
stora möjligheter att utveckla naturturism
eller ekoturism, som tar sin utgångspunkt
i natur- och kulturlandskapet. Naturvård
och turism kan dra ömsesidig nytta av
varandra t ex kring fågellokaler, fi ske- och
jaktturism.
Vilka åtgärder kan få stöd?
De lokala idéerna och önskemålen ska
vara styrande. Vissa krav måste dock
uppfyllas. Projekten ska förstås ha naturvårdsnytta
och också bidra till att uppfylla
miljömålen. Åtgärderna får inte redan ha
En resa i Lyckseles historia
Prio 1-projektet ”Sameland, nybyggarland,
framtidsland”, har under det gångna
läsåret med all säkerhet gett eleverna
vid Norrängsskolan en ny syn på ämnet
historia, att det inte bara handlar om årtal,
kungar och händelser, fjärran från vår del
av landet.
- Föremål, platser och människor - allt har
sin historia. Det var utgångspunkten när
vi startade, säger Bruno Jonsson, lärare
vid skolan.
Bredden i ämnet gjorde att man bestämde
sig för fyra grundspår för tidsresan,
berättar Bruno; hemmet, samerna, kyrkan
och skolan. Utifrån dessa planerades
och genomfördes en mängd aktiviteter
där elever, lärare och övrig personal från
förskolan till 6:e klassarna tillsammans
fördjupade sig i de olika ”spåren”.
Hur såg julförberedelserna ut i slutet av
1800-talet och hur levde samerna och
nybyggarna sina liv 150 år tidigare? Hur
tillverkade man ost förr i tiden - och bråka
lin, hur går det till? Hur såg en skoldag ut
för hundra år sedan och vilken makt hade
kyrkan förr i tiden?
- Det är en sak att som lärare stå framför
eleverna och berätta om de här sakerna.
Nu fi ck eleverna chansen att uppleva historien
i ”verkligheten”, något som inte går
att förmedla med ord, säger Bruno.
påbörjats, inte följa av skyldigheter i lag
eller författning och bidrag ges inte till
vinstdrivande verksamhet.
De åtgärderna man söker för ska kunna
rymmas inom följande kategorier:
• Kunskapsuppbyggnad, t ex inventeringar,
undersökningar
• Framtagande av underlag, till exempel
kommunala naturvårdsprogram
• Områdesskydd
• Vård och förvaltning av områden, naturtyper
eller arter inklusive åtgärder som
syftar till att främja natur- och kulturmiljön.
Det kan till exempel vara åtgärder
för tillgänglighet som spänger, gömslen,
fågeltorn.
• Restaurering av områden, naturtyper
eller bestånd av arter, t ex igenväxt odlings-
betesmark, lekbottnar och fl ottledsrestaurering.
• Information, folkbildning och annan
kunskapsspridning, t ex naturskoleverksamhet,
naturguidning, studiecirklar,
informationstavlor och foldrar om
natur- och kulturmiljövärden i kommunen,
natur-, kultur- och friluftslivsguider,
information till invandrare.
Utställning med gamla saker
Samarbetet med Sameföreningen, kyrkan
och skogsmuseet har varit viktiga kunskapskällor
under arbetet. Filmvisningar
och intervjuer med äldre personer har
också ingått. Eleverna har även fått i
uppgift att ta rätt på det egna hemmets
Att tillverka egna dockor var ett populärt
inslag i projektet. Här visar Elin Wolmeskog,
Alice Andersson och Alexander Eriksson-Ek
upp sina egenhändigt tillverkade ”bölingar”,
som dockorna kallades förr i tiden.
historia; vem som byggt huset, när och
vilka som bott där. Med det har eleverna
samtidigt fått en inblick i den tekniska
utvecklingen, menar Bruno - hur maten
förvarades förr och hur man klarade
INFORMATION FRÅN LYCKSELE KOMMUN
kommun
Hur söker man?
Det är kommunen som kan söka bidrag
för att genomföra naturvårdsprojekt, på
egen hand och/eller tillsammans med
andra aktörer.
Projektidéer kan initieras (enskilt eller i
samarbete) av t ex: föreningar, nyttjare av
naturresurser (som jord- och skogsbrukare
och naturturistföretag), jägare, fi skare,
näringslivet och enskilda.
Man kan få 50 % i bidrag, och ideella
insatser får värderas upp till 200:-per
timme.
Kontakt och mer information
Ta kontakt med kommunekolog
Ingela Forsberg, på miljö- och
byggnadsförvaltningen, för att diskutera
dina idéer. Telefon 0950-169 21.
ingela.forsberg@lycksele.se. Ingela
kan ge tips på ”din” representant i
kommunens naturvårdsgrupp för vidare
diskussioner. Mer information hittar du
även på länsstyrelsens hemsida: http:
//www.ac.lst.se
klädtvätten i en tid då varken kylskåp eller
tvättmaskin fanns att tillgå. Ca 300 gamla
saker samlade eleverna ihop, verktyg,
husgeråd och leksaker som sedan blev till
en utställning i skolan.
- Det här har gett eleverna mycket att
fundera över och kanske även fått dem att
uppskatta dagens bekväma tillvaro, säger
han.
Stort engagemang
Projektet avslutades den 27 maj med en
gemensam föreställning på skolan dit
även föräldrarna inbjöds. Programmet
innehöll bl a husförhör, prov på gamla
lekar och dramaföreställningar om Carl
von Linnés besök och Zakarias Bång liv
och leverne. Bruno uppskattar att ca 600
vuxna besökte skolan under avslutningsdagen.
- Engagemanget från föräldrarnas sida har
varit stort och mycket positivt. Eleverna,
lärarna och föräldrarna fi ck möjlighet
att arbeta tillsammans. Det är något jag
verkligen hoppas vi kan fortsätta att göra,
säger Bruno om arbetet som numera fi nns
dokumenterat med text och bild i ett 24sidigt
häfte.
Fotnot: Prio 1-projektet (2002-05) fi nansieras av Lycksele kommun, Europeiska Unionen och Länsstyrelsen i Västerbottens län.
7

DENNA SIDA ÄR ANNONS
Rusning till GK-pre
Klockan 12.00 den 16 juni öppnade GK:s
sina butiksdörrar på Furuvik. Butiken fylldes
snabbt av nyfi kna besökare, ditlockade av
premiärdagens kampanjerbjudanden.
8

miären!
DENNA SIDA ÄR ANNONS
”Över förväntan”. Så uttryckte sig Tommy Westring, delägare
av Grossist Kompaniet när han betraktade den ringlande kön
till sin butik på öppningspremiären den 16 juni. Tommy och
hans kompanjoner driver sedan tre år tillbaka en liknande
butik i Morjärv, två mil norr om Töre i Norrbotten. Att man
valde Lycksele som etableringsort för butik nummer två, var
defi nitivt ingen tillfällighet, påpekar han.
- Vi hade en ”testförsäljning” här för ett halvår sedan, med
mycket gott resultat. Det gjorde oss övertygade om Lycksele
som handelsstad. Plus att vi fi ck ett mycket bra mottagande
från kommunen, Industrihus och Svensk Handel. Allt har
varit positivt, från första kontakten, säger en nöjd Tommy
Westring.
Stor tro på Lycksele
GK:s affärsidé bygger enligt Tommy på stora volymer, låga
priser och god service - i slutänden nöjda kunder. Kläder,
tyger, grov- och fi nkem, verktyg, elartiklar, fritidskläder och
trädgård ingår bland mycket annat i sortimentet. I Norrbotten
arrangerar man bussresor till butiken i Morjärv. Den ambitionen
har man även för Lycksele, berättar han.
- Lycksele är vad jag förstått en mycket fi n turiststad, något
som inte minst norrmännen har upptäckt. Det ska vi lyckselehandlare
ta vara på och nyttja på bästa sätt. Jag tror på Lycksele.
Gjorde jag inte det skulle vi valt en annan etableringsort,
konstaterar han.
Viktiga arbetstillfällen
En annan som gladdes den här dagen var Thure Johansson, vd
för Lycksele Industrihus, tillika hyresvärd för GK:s och den
som ytterst medverkat till att etableringen blivit verklighet.
- Det här känns fantastiskt bra. Jag tror säkert att övrig handel
kommer att dra nytta av GK:s närvaro. Handel föder handel,
anser Thure och menar att fl er butiker ökar inlandets intresse
för Lycksele.
Hans- Olof LIndehall, ordförande i Svensk Handel i Lycksele,
är av samma åsikt.
- Det här stärker verkligen Lycksele. Dressmann, Jysk och nu
GK:s - det känns lite som proppen gått ur. Se till att etablera
er i Lycksele, sade jag till Tommy när jag hörde om deras
planer. Jag är glad att han tog mig på orden, säger Lindehall.
GK:s närvaro betyder samtidigt att nya arbetstillfällen skapas.
Åtta anställda inledningsvis kan bli fl er i framtiden, hoppas
Tommy Westring. Med tanke på anstormningen under
premiärdagen borde den framtiden redan vara här. Det gissar
nog alla som trivdes och trängdes på GK:s under den här för
Lycksele smått historiska dagen.
Idel glada miner på GK-premiären.
Fr.v: Jörgen Evertsson, butikschef, Bert-Ove Bäckman,
styrelseorförande, Lycksele Industrihus, Thure Johansson, vd,
Industrihus och Tommy Westring, Grossist Kompaniet.
9

DENNA SIDA ÄR ANNONS
”Allt kan
återvinnas -
utom tiden”
Behovet att hushålla med
naturresurser och skydda
miljön har ökat intresset för
återvinning. På det här området
ligger Sverige långt framme i
jämförelse med andra länder,
anser Bert Widinghoff, platschef
på Kuusakoskis högmoderna
återvinningsanläggning på
Furuviks industriområde. Berts
tro på att ”allt kan återvinnas” är
en viktig drivfjäder i hans och
personalens arbete för en hållbar
utveckling och bättre miljö.
Bert Widinghoff har under sina nära 30 år
i branschen följt utvecklingen på nära håll
- från 70-talet då arbetet bestod i att med
”spett och slägga” rensa och sortera skrotet
till användbart återvinningsmaterial
- till dagens moderna industrihantering,
fjärran från den gängse uppfattningen om
skrot som affärsidé.
Skrot är inget problem om producenter
och konsumenter samarbetar för ökad
återvinning, anser Bert Widinghoff,
platschef på Kuusakoski.
10
Stora investeringar
1976 etablerades anläggningen på Furuvik,
då under namnet Lycksele Re-industri.
Under 1990-talet bytte företaget
ägare vid tre tillfällen. Idag heter ägarna
Kuusakoski OY, ett familjeföretag startat
1914 i fi nska Viborg med i dagsläget 1750
anställda och en omsättning på ca 4,2
miljarder kronor. Företagets 45 återvinningsanläggningar
i Finland, Sverige,
Ryssland, Estland, Lettland och Litauen
har ett sammanlagt materialföde på 1800
000 ton. Lyckseleanläggningen - certifi erad
enligt ISO 14001 - har fyra anställda
och omsätter ca 12 miljoner kronor.
Kuusakoski har på senare tid gjort stora
investeringar i Sverige, både i nya anläggningar
och genom företagsförvärv:
- Fragmenteringsanläggningen i Skelleftehamn
- som togs i drift under hösten 2002
- kostade 100 miljoner kronor och sägs
vara världens nordligaste och modernaste
anläggning i sitt slag. Det är bl a hit lyckseleanläggningen
skickar sitt material för
fragmentering.
- Rivtjänst i Norr AB i Skellefteå förvärvades
under 2001. Rivtjänst utför entreprenadarbeten
inom rivning, demontering,
krossnning och återvinning - skräddarsydda
totallösningar som inkluderar rivningar,
allt från broar till industrifastigheter.
- Året därpå uppköptes Bjästa Återvinning
AB, specialister på återvinning av
elektriska produkter som kylmöbler,
lysrör, glödlampor, etc som hämtas in från
kommunernas återvinningscentraler, från
Stockholm i söder till Kiruna i norr.
Transporter på entreprenad
Lyckseleanläggningen hämtar skrot från
Lycksele, Dorotea, Vilhelmina, Storuman,
Sorsele, Malå, Norsjö, Åsele och
Strömsunds kommun i Jämtland. Skrotet
samlas upp i märkta fl ak som Kuusakoski
ställer upp på kommunernas återvinningscentraler.
Här sorteras skrotet en
första gång för att sedan fi nsorteras på
lyckseleanläggningen. Till detta kommer
hanteringen av metallrestprodukter från
inlandets industrier som på sin väg till
järnverken passerar via lyckseleanläggningen.
Det material man inte tar emot är miljöfarligt
gods, plast, glas, gummi och
brännbart material, där detta är i ren form.
Transporterna in till lyckseleanläggningen
har Bert valt att lägga ut på entreprenad.
Totalt krävs 5 lastbilar för att klara uppgiften
som idag utförs av transportföretagen
Nordprotekt, Umeå och Transportbolaget
i norr, Lycksele. Skrot hämtas även
in från privatpersoner, men vem som helst
kan lämna sitt skrot direkt till Kuusakoski,
utan att ta vägen över kommunernas
återvinningscentraler, påpekar Bert.
Utbildning i säkerhet
Sorteringen är en viktig del i kedjan.
Inte minst med tanke på säkerheten.
Sorteringsarbetet på anläggningen har
minskat på senare tid, mycket beroende
på att människor blivit bättre på att själva

sortera skrotet, tycker Bert. Men skulle
exempelvis en gasolfl aska klassas som
järnskrot och hamna i fragmenteringsmaskinen
i Skelleftehamn, ja då kan följderna
bli katastrofala, menar han. Utbildning
är därför en viktig del i verksamheten.
Företagets utbildningsplan innehåller bl a
rubriker som första hjälp, brand, materialkännedom
och maskiförarutbildning.
Utbildningarna inkluderar även personal
från Kuusakoskis samarbetspartners där
PULS Återvinning i Lycksele är en viktig
länk i kedjan, ett samarbete som fungerar
mycket bra, anser Bert. Även länsstyrelsen
har ett fi nger med i spelet. Till dessa
lämnar Bert en årlig miljörapport där bl a
materialfl ödesmängderna redovisas.
Västligt samarbete
Det nordnorska samarbete som Bert
inledde för tre år sedan har nu resulterat
i ett 5-årigt avtal som innebär att Kuusakoski
tillhandahåller 9 fl ak, utplacerade
på återvinningscentraler i Mo i Rana med
omnejd. Avtalet omfattar även ögruppen
Svalbard, varifrån materialet fraktas på
pråmar till fastlandet. Järnverket i Mo har
tidigare tagit hand om skrotet som tyvärr
varit orent och inte motsvarat verkets
kvalitetskrav. Genom Kuusakoskis medverkan
ska den detaljen rättas till, menar
Bert som ser Norge som en stor potentiell
marknad. Nordmiljö A/S är det norska
företag man samarbetar med på det här
området.
Än så länge sorteras skrotet vid lyckseleanläggningen
innan det går vidare.
Tanken är att även sorteringen ska ske
på den norska sidan, men för det krävs
utbildning, något Bert nu skapar planer
för. Samarbetet med Norge bygger på att
transporterna i öst-västlig riktning fungerar
tillfredsställande. I det sammanhanget
är E12:an en viktig pulsåder i förenandet
av inlandet och den norska sidan av kölen,
inte bara för Kuusakoski, utan för alla
företag som vill etablera affärsrelationer
med nordnorge, menar Bert.
Vårt gemensamma ansvar
Skrot i olika former kommer det alltid att
fi nnas, och inget talar för att mängderna
kommer att minska, snarare tvärtom.
- Genom ett utökat producentansvar, en
fortlöpande teknikutveckling och ansvarskännande
från oss konsumenter behöver
inte skrotberget bli något större problem i
framtiden. Vi har ett gemensamt ansvar i
den processen. Allt går att återvinna, men
inte tiden. Det är enda faktorn vi har emot
oss. Resten ordnar Kuusakoski, säger Bert
Widinghoff.
Skrot från lyckseleanläggningen, lastas och
vägs för att sedan transporteras vidare till
anläggningen i Skelleftehamn där skrotet
fragmenteras innan det går vidare till
järnverken för smältning och återanvändning
Då- och nu.
Genom rationell hantering och med
fokus på miljön har Kuusakoskis
återvinningsanläggning utvecklats till
en modern industri, fjärran från den
traditionella bilden av en skrotaffär.
DENNA SIDA ÄR ANNONS
11

Lös kryzzet och vinn trisslotter. 1:a pris 5 trisslotter, 2-5:e pris 2 trisslotter var.
Skicka in ditt kryzz till Zacrison Information AB, Storgatan 38, 921 31 Lycksele
- senast 15 augusti 2004. Kom ihåg att fylla i namn och adress. Priserna kommer med posten.
Namn ....................................................................................................................
Adress ....................................................................................................................
Postadress ....................................................................................................................
12

DENNA SIDA ÄR ANNONS
”Roligt och lärorikt” med livsfrågor för ungdomar
I vår har ett femtiotal ungdomar
konfi rmerat sig i Lycksele kyrka.
Tre grupper (Centrum, Forsdala
och Norräng) redovisade
under varsin helg vad årets
konfi rmationsläsning inneburit för
dem. Ungdomligt och högtidligt
på samma gång!
– Att konfirmera sig är framför allt roligt
och man lär sig jättemycket, om kristendom
och tro förstås, men också om hur
vi kan behandla varandra som människor.
Och så får man många kompisar, minns
Sofia Jakobsson, som själv konfirmerade
sig för två år sedan. I år har hon varit yngreledare
i centrumgruppen, som bestått av
cirka femton ungdomar. Fredrik Juul har
varit gruppens präst:
– Yngreledarna är jätteviktiga i det stora
arbete vi lägger ned för att konfirmationsundervisningen
ska bli bra. Eftersom de
ser och känner till aktuella trender blir de
en länk till konfirmanderna.
Sofia är väldigt nöjd med sin egen konfirmationsläsning,
därför sökte hon sig
tillbaka till denna del av kyrkans verksamhet,
som har hög prioritet i Lycksele
församling.
Sofi a Jakobsson och Fredrik Juul – två
konfi rmandledare som kompletterar varandra.
Fredrik och Sofia berättar att konfirmandgruppen
har haft regelbundna träffar,
ungefär en gång varannan vecka. Olika
teman har tagits upp, dels sådant som hör
ihop med den kristna tron (dop, nattvard,
Jesus mm.) dels andra viktiga frågor för
ungdomar som befinner sig i en ålder då
det händer mycket i deras liv. Det har
t ex varit teman om rasism, missbruk och
sexualitet. Ofta har de hämtat underlag till
diskussionerna från populärkulturen.
– Vi har t ex tittat på delar av Titanic och
Bröderna Lejonhjärta, säger Sofia.
Utifrån dessa filmer pratade man bl a om
människovärde och döden. Vid träffarna
fokuserar man också på någon bibeltext.
Gruppen fikar sedan tillsammans och det
hela avrundas med en andaktsstund.
Konfirmationsläsningen har inramats av två
Centrumgruppens konfi rmation, 15 maj.
Foto: FotoClick.
läger; upptaktsdagar på Tannbäcksgården
och ett fjälläger i Saxnäs. Av Fredriks och
Sofias glada miner och minnen att döma,
hade ungdomar och ledare väldigt roligt
vid bägge tillfällena…
Förutom att gruppen har kul och lär känna
varandra under året, tas alltså många
viktiga livsfrågor upp.
– I ljuset av den kristna tron kan vi ge
tolkningsalternativ, säger Fredrik, som ser
att konfi rmationen ger livskunskap och
självkännedom. Och Sofi a håller med:
– Jag fi ck mycket större självförtroende.
Det har visat sig att det också fi nns
intresse och efterfrågan bland föräldrar
och andra vuxna att bilda en konfi rmationsgrupp,
bl a för att samtala om kristen
tro. Fredrik kommer, tillsammans med
Birgitta Nordin, att leda en sådan grupp
till hösten.
Konfirmation 2005, Svenska kyrkan, Lycksele
Konfi rmationsläsning i centrum, Forsdala och
på Norräng
Sommarläsning
Vuxenkonfi rmation
Se kommande inbjudan och annosering.
13

Lycksele fl ygfält är AC-el:s hittills
största enskilda uppdrag och
omfattar cirka 4500 mantimmar.
Drygt 6 mil(!) kabel kommer
montörerna att ha dragit innan
arbetet avslutats. Här är det
Gunder Karlsson, ansvarig montör
(närmast kameran) och Fredrik
Johansson som matar kabel i
ledningsrören.
Infällda bilden: AC-el har
även fått uppdraget att dra in
bredband till LYBO:s samtliga
lägenheter, drygt 1000 till antalet,
och där AC-el själva utför
fi bersvetsningen.
14
Ny teknik gav

I mitten av 90-talet tog Oliver
Strandberg ett strategiskt beslut
för AC-el; företaget skulle satsa
på nya teknikområden. I dag kan
Oliver och hans kompanjoner
Anders Hultin, Per Persson
och Lars-Göran Hultin avläsa
resultatet. Data, bredband,
larm och övervakningssystem
står i dag för mer än hälften av
företagets totala omsättning som
i stort sett fördubblats under de
senaste tio åren.
AC-el nytändning
Egentligen är AC-el för stora för den
marknad som Lycksele representerar,
anser Oliver Strandberg. Det innebär att
företaget inte bara ser Lycksele som sitt
huvudsakliga marknadsområde. Storuman,
Dorotea, Vännäs och Vindeln är
kommuner där AC-el tagit hem ett fl ertal
jobb genom åren. God renommé har man
även hos Försvaret och landstinget som
båda varit företagets kunder under många
år.
Värdefull erfarenhet
Men just nu har man fullt upp på hemmaplan.
Satsningen på ny teknik innebar
bl a att man tog hem offerten på eljobbet
när fl ygplatsen i Hemavan byggdes ut
för några år sedan - då, det hittills största
enskilda objektet i företagets historia.
Den nu pågående utbyggnaden av Lycksele
fl ygfält slår med råge det objektet,
konstaterar Oliver. Hit levererar AC-el bl
a banljus, armaturer, styrenheter, tekniska
hjälpmedel inklusive nödvändiga montage
och anslutningar.
- Flygplatsen är ett spännande jobb som
kommer att ge oss ytterligare kompetens
på det här området. Att ha erfarenhet av
jobb av den här typen gör oss ännu mer
konkurrenskraftiga framgent, säger Oliver
om uppdraget som i en första etapp ska
vara klart i september.
Bredband och gruvbrytning
Det andra stora objektet under sommaren
och hösten är uppdraget att dra in
bredband (fi ber- och kopparnät) i Lycksele
Bostäders samtliga lägenheter, en
totalentreprenad inklusive projektering.
Bredbandet kommer sedan att ansluta till
det befi ntliga stadsnätet och berör drygt
1000 lägenheter. Arbetet har ännu inte
påbörjats, men ska enligt planerna vara
klart innan årsskiftet. Så fram till början
av nästa år är AC-el:s väg klart ustakad,
menar Oliver.
Vad som händer under sommaren och
hösten på byggfronten vet Oliver lika lite
om nu som tidigare år. Sån är byggbranschen.
Det han hoppas på är att gruvbrytningarna
tar ordentlig fart. Än så länge
händer det inga större saker, åtminstone
inte som berör AC-el:s område.
- Inga upphandlingar är ute just nu. Men
naturligtvis är vi beredda när så sker. Första
spadtaget i Svartliden togs i slutet av
november förra året, och nu ser även Fäboliden
ut att bli verklighet. Det här kan
bli lite av räddningen för inlandet, inte
DENNA SIDA ÄR ANNONS
bara för byggbranschen, tror Oliver vars
intresse för näringslivsfrågor är välbekant.
Engagerad personal
Vad är det då som ligger bakom AC-el:s
positiva utveckling på senare tid? Svaret
på den frågan tycks Oliver inte behöva
fundera särskilt länge över.
- Välutbildad och engagerad personal som
alltid ställer upp för företaget. Det vill jag
nog påstå är huvudskälet. När man som vi
har ambitionen att hitta nya vägar är det
viktigt att personalen är med på noterna,
säger han.
Oliver återkommer ofta och gärna till
behovet av utbildning och kompetenshöjning,
sett ur ett generellt perspektiv.
- Vi har tagit vara på de möjligheter som
exempelvis Mål-4 pengarna skapar. Det
tycker jag även andra företag ska göra,
oavsett vad man tycker om EU i andra
sammanhang, säger han.
Nya lokaler
Gott om jobb är inte det enda som AC-el:
s 20 anställda har att glädjas åt just nu.
Under pingsthelgen fl yttade man nämligen
in i nya lokaler på Bångvägen, f.d.
Konsumbutiken, en lokal som mera liknar
ett varuhus i elartiklar än en traditionell
elfi rma. Flytten har lyft företaget ytterligare
ett snäpp även om man just nu ägnar
tiden till att fi nslipa på lagerinteriören.
- AC-el är inte bara ett installationsföretag
inom el. Vi vill också att privatkunderna
ska se oss som en tillgång i det som rör
el. AC-el - din elinstallatör - det är vårt
budskap till kunderna, företag såväl som
privata, fastslår Oliver som för två år sedan
fi rade 40 år i branschen - fortfarande
lika road av sitt arbete, då som nu.
Trivsel och sammanhållning är ett kännetecken för AC-el. Här är det (fr. v) Susanne Bylund, Per
Persson, Oliver Strandberg och Kerstin Nordin som kopplar av runt fi kabordet i de nya lokalerna
på Bångvägen.
15

Metropolen Lycksele Nä rings liv
inne hål ler information om och
kring fö re tag sam he ten i Lyck se le
kom mun och presenteras av
Ly an fon den, Lycksele All män na
Nä rings livs fond.
Lycksele har närmare 13.000
in vå na re och nästan 900 företag.
Alla dessa, och ny till kom na företag,
behöver en god företagsmiljö som
bas för att driva sina verk sam he ter
vidare.
Små och medelstora företag inom
främst trä- och verk stads in du strin
bildar kärnan i Lyckseles fö re tag -
sam het. Runtom dessa finns en
mängd tjäns te fö re tag som ga ran -
te rar god service till både företag
och pri vat per so ner. Lycksele är
också en turist- och han dels stad,
centrum i södra Lapp land.
Lycksele, beläget efter E12 Blå
vägen, är på alla sätt en av centralorterna
i Väs ter bott ens län.
Dagligt flyg till Stockholm, modern
gym na sie sko la, möjligheter
till universitetsutbildningar och
läns dels la sa rett utgör hörnpelarna
i kommunens infrastruktur.
För mer information om
näringslivet i Lycksele . . .
16
N FRÅN LY ANFONDEN
Lucky Lycksele
I samband med den årliga mässan i Stockholm
”Lycksele för lönsamma affärer”
den 1-2 oktober 2003 lottades det ut en
vinstlott bland besökarna i företagens
montrar. Vinsten som var en fl ygresa
tur och retur Stockholm-Lycksele och
Show-weekend på Hotell Lappland för
två personer.
Vinsten var skänkt av SKYWAYS EX-
PRESS AB och Hotell Lappland och var
personlig.
Mässan ”Lycksele för lönsamma affärer”
genomfördes för fjärde året, med 15
företag/verksamheter från Lycksele som
deltagare. I Spåvagnshallarnas lokaler
träffas företagarna och deras kunder för
att skapa affärer. Företagen upplever
denna satsning som mycket värdefull att
tillsammans med andra och kommunen
visa upp Lyckseles näringsliv. En gemensam
uppfattning är att fl er företag borde
ta vara på denna möjlighet inte minst med
tanke på framtida rekryteringsbehov av
arbetskraft. Lycksele kommun inbjuder
samtidigt till en Lycksele-träff för utfl
yttade Lyckselebor. I år hörsammades
inbjudan av ett 75-tal utfl yttade.
Bland de utställande företagen från
Lycksele fanns bland andra Selecto AB
som efter den lottdragning som svarade
för den utställningsmonter där vinstlotten
noterades och som utföll så att besökaren
Bengt Modigh med fru blev de lyckliga
vinnarna.
Den 20 mars infriades vinsten genom att
Bengt Modigh med fru besökte Lycksele
och Hotell Lappland. Som värd under
besöket fungerade Frank Hedestig Selecto
AB som gjorde det möjligt för dom att
utöver Wallmans salonger på Hotell Lappland
även få bekanta sig med den kultur
som Lycksele kan visa upp, bl.a. Västerbottensgårdarna
på Gammplatsen samt
skidbacken Bocksliden med anläggningar.
Så här lite efter det att Bengt smält
intrycken från resan så betraktar han besö-
Text och foto: Johnny Svensson
ket utifrån andra besök han gjort i Västerbotten,
ett besök i Hemavan som var en
resa via tåg och buss med hyrbil för att ta
sig sista biten från Lycksele till Hemavan.
När han jämför resan direkt till Lycksele
gick den perfekt med taxi från fl ygplatsen
till hotellet. Ur ett Stockholmsperspektiv
så bör man nog samarbeta mer för att
få besökaren i Inlandet att känna sig väl
mottagen och där transporter är anpassade
till besökarens behov. När man jämför
regioner i Österrike får man uppfattningen
att där gör man allt för att sälja varandras
utbud i regionen, medan man i Västerbotten
ser till sitt egna utbud och ser regionens
övriga utbud som störande.
Det är kanske en idé att kvalitetssäkra
besöksnäringen.
När det gällde hans besök i Lycksele och
Hotell Lappland var han imponerad av det
mångfald av människor som fanns i och
runt Hotellet, det var veteran SM för skidor
samma helg och Wallmans salonger
som kvällsaktivitet mycket bra och imponerande.
För övrigt var Bengts fru mycket
nöjd med det SPA som Hotellet har som
kompletterande utbud för besökare.
Lycksele Slöjd & Skinn AB
– nu kommer det gamla
namnet tillbaka i ny form
Mats-Ove, 0950/109 16, Mobil 070-6744048
Cecilia, 0950/109 16, Mobil 070-5478716
Kay, 0950/109 16, Mobil 070- 3275245
FÖR MER INFORMATION OM LYCKSELES NÄRINGSLIV OCH FÖRETAGSAMHET,
KONTAKTA LYANFONDEN, tel 0950-130 10, fax 0950-134 90 E-post lyan@lyan.com Hemsida: www.lyan.com

DENNA SIDA INNEHÅLLER INFORMATION FRÅN LY ANFONDEN
Saxat från
kommunfullmäktige
i Lycksele
Inledning Sven Roosqvist
VD Lyanfonden.
Under förmiddagens information den 26
april, när Lycksele kommun-fullmäktige
samlats till sammanträde, fi ck ledamöterna
en ovanlig information om och av
näringslivsfrågor från dom som verkligen
vet. Lyanfondens VD Sven Roosqvist
inledde informationspasset med några
stödjepunkter som är viktiga för alla att
känna till. Vi kan idag se en långsiktig
utveckling inom fl era områden, gruvnäringen,
genom Svartliden gruvan som
startar i augusti i år, genom den utveckling
som sker inom bioenergiområdet via
utveckling av alternativa bränslen och
inom handel och kommunikation där Jysk
och Dressman talar sitt tydliga språk och
utbyggnaden av fl ygplatsen sin.
Jonte Halvarsson
Lyanfonden.
Jonte presenterar
kort dagens program,
avsikten är att
de olika informationspassenkommer
att svara för sig
själva så att lyssnaren
får en bild över
vad som just nu händer inom näringslivet
i Lycksele kommun.
Sofi a Gideonsson, Projektet –Prio 1
Sofi a Gideonsson är den första i det kollage
som presenteras och hon låter verksamheten
tala för sig själv med personal
och barn från Villaryds förskola. Dom
visar en tidsresa som börjar i 1700-talet.
Sedan kommer en blick in i 1900 talet
med barn från Rusksele.
TTH-projektet: Under många år har
man under olika former arbetat för att
näringslivet och skolan ska samarbeta
mer och dra nytta av varandras kompetens
för att kunna utvecklas i positiv riktning.
Alla parter har varit mer eller mindre
engagerade, men nu vill tre branscher
inom näringslivet göra stora satsningar för
att samarbetet ska bli ännu bättre. Projektledarna
Nina Hagfors, Samverkande
företag i Västerbotten inland och Sofi a
Gideonsson, PRIO 1 har varit i kontakt
med Teknikföretagens förening och Handelsföretagen
i Lycksele som uttryckt en
vilja att på ett bättre sätt visa upp sig utåt
och samarbeta med skolan på olika plan.
Vi vill genom den här satsningen uppnå
bättre samverkan och förståelse mellan
näringsliv -skola samt bidra till mer naturliga
samarbetsformer dem emellan.
Ung Företagsamhet
Tre elever från Tannbergskolan Olla, Elin
och Lisa, presenterade hur man arbetar
med att stimulera till företagsamhet i
gymnasie-utbildningen. Man får bilda
företag på riktigt med alla de steg som
ingår i en företags-bildning. Ung Företagsamhet
är en ideell organisation som
sedan 1980 verkar för att införa företagsamhet
och ett engagerat näringsliv i det
svenska utbildningssystemet. Genom Ung
Företagsamhet ges ungdomar möjlighet
att utveckla kreativitet, företagsamhet och
entreprenörskap.
-Olla:s företag handlar med skolmaterial
och Elins:s är inriktat på loppmarknad och
Lisa:s på ekonomiska tjänster. De unga
företagarna tycker det är bra att man får
lära sig genom att i praktiken starta och
driva företag.
Presentation av nya
företagare i Lycksele
Marie Göransson, Tillväxt genom
SamverkanOswald Öjebrandt –
Företagskonsult Lyanfonden
Marie presenterar kort -Tillväxt
genom Samverkan, Vi vill
medverka till att ge kvinnor och
män samma möjligheter och
förutsättningar till utveckling.
Aktiviteterna, som i vissa fall riktas
enbart mot kvinnor, ger också
män möjlighet att delta. Marie
presenter sedan i rask följd:
Ella-Maj Wikström Johansson, Dialog
Rehabiliteringstjänster. Rådgivning: individuell,
par- och familjerådgivning. Krissamtal. Samarbetssamtal.
Personalhandledning. Mentorskap.
Erik Lundström, Natur & Miljötjänst i Norr
Vi är ett nystartat företag på miljötjänstemarknaden
vars ambition är att delta i och utveckla den långsiktiga
lokala och regionala tillväxten i Norrlands
inland. Vi tror att målsättningarna kan uppfylls
genom att erbjuda behovsanpassade miljötjänster till
rätt pris, på rätt plats och vid rätt tillfälle.
Hans-Erik Forsell, Lapland agency
Huvudinriktningen är konsultverksamhet och affärs-
/företagsutveckling inom både privat och offentlig
sektor, med tonvikt på ”projektvärlden”, inklusive
EU-projekt. Allt från förstudier och ansökan till
fi nansiering, projektledning och utvärdering. Arbetsområdet
är välbekant för mig och jag har skaffat mig
ett brett kontaktnät i regionen.
Hans-Erik är för närvarande inne i Lyanfondens ”kuvös”
och det har varit vansinnigt bra, man får en information
och miljö som är helt unik och enastående
bra, rekommenderas för fl er som vill starta eget.
Stefan Johansson Värme & Vatten i Lycksele
ABVärme och Vatten i Lycksele AB
Service och entreprenader inom rörbranschen. Montage
värmepumpar, pannor, fjärrvärme. Svetsning
av rör i alla material, justering av värmesystem, allt
i branschen.
Helena Kriström, Animalie Consulting i
Lappland
Kompetensföretag inom animalieproduktion,
konsultverksamhet med informationsförmedling,
projektverksamhet och rådgivning
Torbjörn Hagersjö, Lycksele Naprapatklinik
Naprapaten behandlar smärta och rörelseinskränkningar
i muskler och leder orsakade av nedsatt
cirkulation, som i sin tur kan ha många olika orsaker.
Lycksele Pyroshop förmedlar erbjudanden från
upplevelseindustrin. Lager av fyrverkerier året runt,
ring för beställning, butiken öppen mellan annandag
jul och nyårsafton samt 3 dagar före valborgsmässoafton
Zenita Sander, Zenita´s Två händer
Förebyggande friskvård/massage istället för arbetsskador
för både privatpersoner och företag.
Jag fi nns på Duvan och tycker att Lycksele är bra
ställe att verka i.
Agneta Fahlstedt, Agnetas fotklinik
Fotvård, försäljning av fotvårdsartiklar samt därmed
förenlig verksamhet.
Text och foto: Johnny Svensson
FÖR MER INFORMATION OM LYCKSELES NÄRINGSLIV OCH FÖRETAGSAMHET,
KONTAKTA LYANFONDEN, tel 0950-130 10, fax 0950-134 90 E-post lyan@lyan.com Hemsida: www.lyan.com 17

18
DENNA SIDA INNEHÅLLER INFORMATION FRÅN LY ANFONDEN
Connie-Marie Rudolfsson, Ola Hansson, Kenneth
Stenlund och Anders Karlsson, Tell & Sell i
Sverige AB
Försäljning av produkter och tjänster, på uppdrag
av företag, organisationer och offentlig sektor. Produktförsäljning,
kundbokningar, marknadsundersökningar,
testförsäljning, media-och reklamprodukter.
Utbildning av säljare, inne/utesäljare och säljteknik,
reklam, media och marknadsföring. Vi expanderar
just nu i Åsele, 14 teleförsäljare.
Jamal Monneimne, Great Corner Pub &
Restaurang
Restaurang, pub och nöje. Matservering, pizza, a la
carté och vegetariskt
Marcus Bäckström, Webbdesign
Fotografering fotomontage.
Oswald Öjebrandt redovisar statistik som visar att vi
i Lycksele under 2003 har 33 st företag som startat
och påtalar hur viktigt det är att med begränsade
medel satsa rätt stimulans av nyföretagande.
Jonte presenterar fyra etablerade företagare som
var och en ger sin syn på det egna företaget och
belyser omgivningens krav och behov av information
och förståelse för hur det är att vara företagare
i Lycksele.
Kennet Holmbom, TM-Konsult AB
Konsultverksamhet. Byggkonsulter. VVS-konsulter.
Elkonsulter. Arkitekter. Byggbesiktningar. VVS-besiktningar.
Elbesiktningar. Kopiering. Projektering.
Värdering. Kontroller.
Vi jobbar med projekt från hundkojor till anläggningar
för biltest. Vi är 50 anställda, 28 i Lycksele
resten fördelat på Umeå, Sollefteå och Härnösand.
35-50% av våra jobb är i Stockholmregionen.
Elisabeth Nordström, Lycksele Nya Plåtprodukter
AB
Legoarbeten i tunnplåt och även i rostfri plåt. Klippning,
stansning och nibbling av plåt. Laserskärning.
Produktutveckling.
Vi är 18 anställda, för oss är Sverige runt och vi har
många kunder söderut. Vi upplever inte att Lycksele
ligger ocentralt för vår verksamhet.
Ann-Mari Sandberg, Kontoret Online Sverige AB
Kontoret Online levererar kostnadseffektiv löne- och
ekonomifunktion till små- och medelstora företag i
Sverige.
”Jag bor inte i Lycksele än men vill fl ytta till
Vägsele där vi har byggt ett hus. Det är fullt möjligt
att från Lycksele via bredband serva våra kunder
var dom än befi nner sig om det fi nns en godtagbar
datauppkoppling. Vi kan halvera en kunds nuvarande
kostnader inom vårt affärsområde. Vi är en administrativ
tjänstefabrik som jobbar över Internet”.
Dick Bergh, Hedlunda Industri AB
Tillverkning av barnmöbler och hyllor i massivt trä.
Vi är idag 90 anställda, vi levererar till IKEA och
järnvägen är för oss nödvändig vi skickar 5-7 järnvägsvagnar
per dag med produkter. Det här med prao
och trätekniska på Tannbergskolan är för oss väldigt
viktigt, vi rekryterar mellan 5-10 anställda per år och
kunskap är viktigt. Kommunens roll tycker Dick är
för passiv och regelverken för svåra i samband med
att man vill göra investeringar. Det måste gå fort när
vi vill genomföra aktiviteter oavsett om det är utbildningsinsatser
eller investeringar. Det får inte ta fl era
månader från förslag till beslut.
Synpunkter från företagarna
Ann-Mari
Kommunens aktiviteter måste fungera som smörjmedel
och man måste känna att det fi nns legitimitet
i hanteringen av våra frågeställningar. Lycksele
Industrihus har varit föredömliga när det gäller
anpassning av våra lokaler.
Elisabeth
Ingen företagare har idag råd att bygga själv. Produktionsingenjörsutbildningen
är viktig för oss och
vårt rekryteringsbehov, hon ger också uttryck för
hur viktigt det är med samverkan och en positivare
syn från kommunens företrädare på näringslivets
frågeställningar och att det fi nns en vilja till att förstå
varandra.
Ann-Mari
”Om jag ska lyckas med en rationell, industriell
hantering måste det gå att rekrytera och då måste
Lycksele synas som en ort dit man vill fl ytta.”
Dick
”När vi startade 1984, då var stöd från Industrihus
ett måste och det löste man, sedan kom bankens
stöd. Vi kan inte nog förstå Industrihus betydelse vid
start av företag. Det är värt en skattehöjning för att
klara hem förutsättningar som är gynnsamma för att
starta företag.”
Kennet
Man måste från kommunen se helhetsbilden, kommunen
kan ta en förlust i en del av sin verksamhet.
Vi har behov av järnväg, fl ygplats och även
fl yktingverksamheten bidrar till att vi kan klara
näringslivets rekryteringsbehov. ”Vi behöver alla
vidga våra vyer.”
Om
framtiden . . .
Kennet
”Potentialen i Lycksele som medelpunkt i inlandet
är god, vi måste kunna rekrytera kompetent personal
till vår verksamhet.”
Elisabet
”Nystartade företag har god potential att utvecklas,
men vi behöver en planering för mer än utveckling
av Djurparken.”
Ann-Mari
”Satsa på kompetens, par-rekrytering och ett differentierat
näringsliv.”
Dick
”Vi måste satsa på kompetensutveckling, vi har goda
inslag för en bra livskvalité, Lycksele är centralt när
det gäller logistik för tillverkande företag!”
Ordförande för Lycksele kommunfullmäktige tackar
avslutningsvis Lyanfonden för den tidsresa som vi
fått vara delaktiga i, från 1700-talet till idag 2004,
det har gett oss en positiv känsla och stort hopp om
framtiden, tack.
För mer information om
näringslivet i Lycksele . . .
Text och foto: Johnny Svensson
FÖR MER INFORMATION OM LYCKSELES NÄRINGSLIV OCH FÖRETAGSAMHET,
KONTAKTA LYANFONDEN, tel 0950-130 10, fax 0950-134 90 E-post lyan@lyan.com Hemsida: www.lyan.com

Semester på
hemmaplan?
Du som väljer att semestra på hemmaplan har mycket att
se fram emot under sommaren. Här har vi samlat en del
av det som händer och sker framöver.
Vill Du ha senaste nytt i ”evenemangsväg”, så ta en
kontakt med turistbyrån. Turistbyrån når Du på tel.
0950-169 90.
Trevlig sommar önska vi på Metropolen Lycksele!
2-3
Juli
Folkrace på Lycksele Motorstadion
2-4 Ungdomskonferens i Husbondliden (Lapplandsveckan)
2-4 Lapland Soccer Cup i fotboll
3-25 Hemslöjdsmässa i Vormsele
4 Författaren Torgny Lindgren kåserar på Vormselemässan
4 Stadsvandring, Kyrkan. Samling 18.30 vid ”Kulan” på torget
5-11 Lapplandsvecka i Husbondliden
10 Rockpub på Travlogen
11 Travdag på Lycksele travbana, Hedlunda
12-18 Hemvändarvecka i Örträsk
13 Travdag på Lycksele travbana, Hedlunda
14 Stadsvandring, Finnbacken/Tingshuset. Samling 18.30 vid ”Kulan” på torget
16 Travdag på Lycksele travbana, Hedlunda
16 Berättarkväll med Greger Ottosson, Hembygdsgården Örträsk
17 Sportklubbsfest med middag och dans på logen, Örträsk
17 ”Örträsksjön -runt”, Grand Prix i långlöpning. Arr: Örträsk sportklubb
17 Byn Bratten fyller 300 år
17 Rockpub på Travlogen, Hedlunda
18 Hembygdsfest i Örträsk
21 Sång och berättarkväll med Gun Rehnman och Maria Lilja, Vildanden Örträsk
24 Drakbåtstävling i Vindelgransele
26-31 Motorvecka i Lycksele
28 Stadsvandring, Skolgatan/Stadsparken. Samling vid ”Kulan” på torget
31 Bil och MC-träff i Djurparken
Augusti
8 Stadsvandring, Hamn. Samling 18.30 vid ”Kulan” på torget
14 Lyckselekarnevalen, tema kulturarvet
14-15 Via Baltica Pike Trophy, gäddfi sketävling i Mörtträsket
21 ”En dag på stan”. Mässutställning om Lyckseles näringsliv på gågatan
21 Folkrace på motorstadion
September
4 Lydnads- och brukstävling, Bocksliden. Arr: Lycksele Brukshundsklubb
23-26 Mikaelimarknad
19

BEGRÄNSAD
EFTERSÄNDNING
Vid defi nitiv ef tersändning återsänds
försändelsen med nya adressen på
baksidan.
20
B
SVERIGE
PORTO BETALT
”Lyfter man blicken fi nns det
inga gränser”
I förra numret av Metropolen Lycksele
vidrörde jag ämnet ungdomar och politik.
Bakgrunden var den undomdskonferens vi
genomförde på Tannbergsskolan för en tid
sedan och den enkätundersökning vi riktade
till våra ungdomar där de
fi ck tillfälle att ge sin syn
på politiskt arbete; deras
intresse för politik, deras
möjligheter att påverka,
hur de tycker det är att
vara ung i Lycksele, osv.
Det här var början till en
större process för att öka
lyckseleungdomarnas intresse
för samhällsfrågor
på det lokala planet. Att
ungdomars syn på Lycksele
har en stor, kanske
avgörande betydelse för hur kommunen kommer
att utvecklas, är för mig en självklarhet.
Det är deras framtid som formas idag.
Byråkratiskt krångel är inget som tilltalar
unga människor. Då tappar de sugen, med
risk att goda idéer och initiativ faller platt
till marken. Så får det naturligtvis inte vara.
Ungdomarna måste ges tillfälle att göra sina
röster hörda i det ögonblick engagemanget
och motivationen är som störst.
Kommunen har under de senaste månaderna
påskyndat arbetet med att hitta nya vägar i
den här demokratiprocessen. Inte bara med
fokus på ungdomarna, utan möjligheter för
alla i kommunen att kunna engagera sig i
samhällsfrågorna. Genom införandet av
medborgarförslag tror jag att vi politiker
bättre kan känna av folkviljan, och att du som
kommuninvånare samtidigt ska uppleva det
enklare att komma till tals med dina idéer. Vi
politiker ser den kommunala verksamheten
med våra ögon - du som medborgare i många
fall med helt andra. Demokratiprocessen
måste vi gå igenom tillsammans, den kan vi
inte tumma på. Däremot kan vi göra vägen
igenom mera framkomlig. Det är grundtanken
med medborgarförslag.
Medborgarförslag är lika enkelt som det låter.
Vem som helst, gammal som ung och folkbokförd
i kommunen, har möjlighet att lämna
förslag och idéer till oss politiker. Och viktigt
att påpeka - ingen fråga är för liten i det sammanhanget.
Nu är sommaren här, även om temperaturen
pekar på något helt annat. Ta tillfället att
under sommaren fundera på vad Du tycker
att vi ska förändra i Lycksele. Första tillfället
att lämna medborgarförslag är till fullmäktigemötet
den 27 september. Så, fatta pennan
redan nu! Idéer och synpunkter är något vi
politiker behöver för att ”hitta rätt” i besluten.
”Lyfter man blicken fi nns det inga gränser”.
Det budskapet sitter uppsatt på meddelandetavlan
ovanför mitt skrivbord. Lyfter vi
blicken tillsammans, fi nns det heller inga
gränser för hur och på vilka områden vi kan
utveckla Lycksele. Dina tankar i det sammanhanget
är guld värda.
Ha en trevlig sommar!
Hälsninigar
Lilly Bäcklund