Download Scannews 2009 no. 2 - Zendium tandpasta

Övervikt och karies
Dowen Birkhed Anita Alm
Dowen Birkhed, professor, Avdelningen för cariologi,
Institutionen för Odontologi, Göteborgs universitet,
Sverige. E-post: birkhed@odontologi.gu.se
Anita Alm, övertandläkare, Specialistkliniken
för Barn- och Ungdomstandvård, Kärnsjukhuset,
Skövde, Sverige. E-post: anita.alm@vgregion.se
Både karies och fetma är multifaktoriella sjukdomar
associerade till bland annat kostvanor
och socioekonomiska faktorer. Vissa studier
tyder på att det finns ett samband mellan
övervikt och kariesförekomst, även om resultaten
inte är entydiga. Kostråden för en god
tandhälsa är till stora delar desamma som för
att förebygga övervikt och fetma, där måltidsordning,
intagsfrekvens och ett minskat intag
av läsk och godis utgör en central del.
Sedan början av 80-talet har förekomst av
övervikt och fetma ökat mycket påtagligt bland
barn internationellt. Ökningen de senaste
decennierna har varit större hos barn än
hos vuxna (1). Fetma i befolkningen varierar
geografiskt. På landsbygden är förekomsten
högre än i städer och tätorter. Idag är cirka 18
procent av svenska tioåriga barn överviktiga
och mellan 3-5 procent har fetma (2). Det finns
dock tecken som tyder på att denna trend håller
på att stanna upp.
Referenser
1. Neovius M, et al. Prevalence of obesity in
Sweden. Obes Rev 2006; 7: 1-3.
2. www.vgregion.se/beslutstodfetma. 2009
3. Kantovitz KR, et al. Obesity and dental
caries--A systematic review. Oral Health
Prev Dent 2006; 4: 137-44.
4. Kopycka-Kedzierawski DT, et al. Caries
status and overweight in 2- to 18-year-old
US children: findings from national surveys.
Community Dent Oral Epidemiol 2008; 36:
157-67.
5. Gerdin EW, et al. Dental caries and body
mass index by socio-economic status in
Swedish children. Community Dent Oral
Epidemiol. 2008; 36: 459-65.
Samband BMI – karies
Sambandet mellan kost och karies har påvisats
i ett stort antal studier under senare hälften
av 1900-talet. Samband mellan övervikt/
fetma och karies har däremot inte uppmärksammats
förrän under senare år. Relativt få
studier avseende samband mellan BMI (Body
Mass Index) och karies har publicerats och
en översiktsartikel från 2006 visade motsägelsefulla
resultat (3). Bland nya studier som
inte har uppvisat några samband kan nämnas
Kopycka-Kedzierawski et al. (4). Det finns
dock även några nyligen publicerade studier
som visar ett samband (5-7). Ett exempel är
en studie med ungdomar som behandlades
för fetma, där man fann ett samband mellan
BMI och förekomst av karierade tänder (6). I
en nyligen publicerad svensk studie visades
också att ungdomar med övervikt och fetma
hade signifikant högre förekomst av approximalkaries
jämfört med normalviktiga (7). En
möjlig förklaring kan vara högre förekomst av
kariesframkallande bakterier hos personer
med övervikt och fetma. En svensk studie
visade nämligen att kvinnor som hade fetma i
medeltal hade tio gånger mer ”kariesbakterier”
än normalviktiga (8). Kariesbakterierna gynnas
av frekvent intag av sockerrika produkter,
vilket i sin tur ger en sur miljö i munnen. Sammantaget
leder detta till ökad kariesrisk. Det
finns också vissa belägg för att salivsekretionen
är något lägre hos individer med högt BMI
(9). Eftersom saliven har en skyddande effekt
på tänderna skulle även detta kunna vara en
förklaring till högre förekomst av karies hos
personer med fetma.
Multifaktoriella sjukdomar
Både karies och fetma är multifaktoriella
sjukdomar med en komplex etiologi och båda
6. Bailleul-Forestier I, et al. Caries experience
in a severely obese adolescent population.
Int J Paediatr Dent 2007; 17: 358-63.
7. Alm A, et al. Body adiposity status in teenagers
and snacking habits in early childhood
in relation to approximal caries at 15 years
of age. Int J Paediatr Dent 2008; 18: 189-96.
8. Barkeling B, et al. Intake of sweet foods
and counts of cariogenic microorganisms in
relation to body mass index and psychometric
variables in women. Int J Obes Relat
Metab Disord 2002; 26: 1239-44.
9. Flink H, et al. Prevalence of hyposalivation
in relation to general health, body mass
index and remaining teeth in different age
är associerade till kostvanor och socioekonomiska
faktorer. Framförallt intag av söta kaloririka
drycker har uppmärksammats som en risk
för både sämre tandhälsa och ökad kroppsvikt
(10, 11). I Sverige har konsumtionen av läskedrycker
under en knapp 30-årsperiod ökat
från 30 liter per person och år till 86 liter.
Förebyggande insatser viktiga
Det är viktigt att arbeta med förebyggande
och hälsofrämjande strategier för att på lång
sikt – och på populationsnivå – begränsa
problemen kopplade till ökande fetma. Huvudsakliga
orsaken till den ökning av övervikt
och fetma vi sett de sista 20-30 åren är den
”fetmabildande” miljön, varför fokus riktas
mot denna. Samarbete ”över gränserna”, till
exempel mellan kommun, hälsovård, sjukvård,
tandvård och olika intresseorganisationer
behöver prioriteras (2). Målet måste vara att
tidigt etablera goda matvanor. De kostråd
som ges för god oral hälsa och viktreduktion
är till stora delar lika, i båda fallen ligger stort
fokus på en bra måltidsordning och minskad
sötsakskonsumtion.
groups of adults. Community Dent Oral
Epidemiol 2008; 36: 523-31.
10. Harrington S. The role of sugar-sweetened
beverage consumption in adolescent
obesity: a review of the literature. J Sch
Nurs 2008; 24: 3-12.
11. Marshall TA, et al. Dental caries and
childhood obesity: roles of diet and socioeconomic
status. Community Dent Oral
Epidemiol 2007; 35: 449-58.
3