Inventering av provtagningsstrategier för jord ... - Naturvårdsverket
Inventering av provtagningsstrategier för jord ... - Naturvårdsverket
Inventering av provtagningsstrategier för jord ... - Naturvårdsverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
HÅLLBAR SANERING<br />
Rapport 5894 – <strong>Inventering</strong> <strong>av</strong> <strong>provtagningsstrategier</strong> <strong>för</strong> <strong>jord</strong>, grundvatten och porgas<br />
Dokumentet (<strong>Naturvårdsverket</strong> 1994a) innehåller en översiktlig beskrivning <strong>av</strong><br />
följande provtagningsmönster:<br />
• Riktad provtagning (bedömningsbaserad).<br />
• Systematisk provtagning.<br />
• Slumpmässig provtagning.<br />
• Systematisk slumpmässig provtagning.<br />
• Stratifierad provtagning.<br />
• Snittmetod (transect provtagning).<br />
• Samlingsprov.<br />
I rapporten ”Vägledning <strong>för</strong> miljötekniska markundersökningar: del 1: strategi”<br />
(<strong>Naturvårdsverket</strong> 1994a) påpekas att det är svårt att uttala sig om storleken på<br />
maskorna i provtagningsmönstret eller om hur många prov bör tas <strong>för</strong> att med<br />
säkerhet kunna bekräfta eller <strong>för</strong>kasta en uppställd hypotes. Antal prov som bör tas<br />
beror på vilken spridning provresultaten uppvisar. Där<strong>för</strong> <strong>för</strong>eslås att statistisk<br />
analys bör tillämpas redan i initierande skedet <strong>för</strong> att grovt uppskatta hur stor<br />
variation i data kan <strong>för</strong>väntas. En översiktlig undersökning bör innehålla<br />
åtminstone 5 punkter.<br />
Enligt MIFO-vägledningen (<strong>Naturvårdsverket</strong> 1999), får osäkerheten i undersökningen<br />
ej vara beroende <strong>av</strong> undersökningsområdets storlek. Som ett riktvärde<br />
kan anges ca 5 provpunkter per hektar i de fall <strong>för</strong>oreningen inom området är<br />
heterogen. Därutöver rekommenderas användning <strong>av</strong> skanningsmetoder i fält som<br />
ett snabbt och effektivt sätt att <strong>av</strong>gränsa <strong>för</strong>oreningen och minska osäkerheter<br />
(<strong>Naturvårdsverket</strong> 1994a; <strong>Naturvårdsverket</strong> 1996).<br />
Rapport ”Rätt datakvalitet: Vägledning i kvalitetssäkring vid miljötekniska<br />
undersökningar” (<strong>Naturvårdsverket</strong> 1996) presenterar en mer ingående analys <strong>av</strong><br />
begreppen: datakvalitet, representativitet och osäkerheter. Bl a understryks det att<br />
osäkerheten i representativitet orsakade <strong>av</strong> <strong>jord</strong>ens heterogenitet vida brukar<br />
överstiga osäkerheter <strong>av</strong> provinsamling och kemisk analys. Både ”Vägledning <strong>för</strong><br />
miljötekniska markundersökningar: del 2: fältarbete” (<strong>Naturvårdsverket</strong> 1994b)<br />
och ”Rätt datakvalitet: Vägledning i kvalitetssäkring vid miljötekniska undersökningar”<br />
(<strong>Naturvårdsverket</strong> 1996) (dock i något mindre utsträckning) och även<br />
”Fälthandbok: Miljötekniska markundersökningar” (SGF 2004) ger en ut<strong>för</strong>lig<br />
genomgång <strong>av</strong> praktiska fältprovtagningsmetoder och provberedning. Dessutom<br />
belyser ”Rätt datakvalitet: Vägledning i kvalitetssäkring vid miljötekniska undersökningar”<br />
betydelsen <strong>av</strong> utarbetande <strong>av</strong> datakvalitetsmål <strong>för</strong> att tydligt definiera<br />
målet med provtagning och vilka andra kvalitetsaspekter är viktiga att ta hänsyn till<br />
i miljöteknisk undersökning. Till exempel, man måste tydliggöra vilka beslut skall<br />
fattas på grundval <strong>av</strong> undersökningen och vilka underlag som behövs <strong>för</strong> att fatta<br />
beslut.<br />
I sin vägledning <strong>för</strong> insamling <strong>av</strong> underlagsdata illustrerar ”Kvalitetsmanual <strong>för</strong><br />
användning och hantering <strong>av</strong> bidrag till efterbehandling och sanering”<br />
(<strong>Naturvårdsverket</strong> 2003) och ”Metodik <strong>för</strong> inventering <strong>av</strong> <strong>för</strong>orenade områden”<br />
(<strong>Naturvårdsverket</strong> 1999) vilka steg skall tas innan upprättande <strong>av</strong> provtagningsplan<br />
kan ske. De stegen liknar procedurer som hör till datakvalitetsmål (DQOP) och<br />
som ingår i USEPA:s rekommendationer presenterade längre fram i denna rapport.<br />
47
Change language