Ladda ner den kompletta programboken här! - SFAI-veckan 2013

Patients who are unable to increase their global oxygen delivery or extraction to meet the demands of major surgery
are at greater risk of post-operative complications. Shoemaker demonstrated that the haemodynamic responses of
survivors and non-survivors of high-risk surgery were different. Non-survivors of high-risk surgery had significantly
lower oxygen delivery index (DO 2
I) than survivors, and were therefore less likely to meet the increased metabolic
demand. The cohort of patients who achieved a median post-operative DO 2
I of greater than 600 ml/min/m 2 ,
cardiac index of greater than 4.5 l/min/m 2 , and an oxygen consumption of greater than 170 ml/min/m 2 were
more likely to survive. By augmenting DO 2
I with a combination of intravenous fluids and inotropes, guided by
pulmonary artery catheter monitoring, the post-operative mortality of high-risk patients was reduced from 33% to
4%. Subsequent studies have also shown that peri-operative goal-directed therapy (GDT) aimed at matching this
increase in need for oxygen to a greater supply reduces post-operative mortality and morbidity.
This lecture will discuss the rates and causes of surgical complications and then provide an update on the evidence
behind goal directed haemodynamic interventions in order to improve outcomes.
PERIOPERATIV KVALITETSKONTROLL
SAL 1 16.00-17.30
KLINISKT INFORMATIONSSYSTEM: “DATORJOURNAL FÖR OP/IVA”
Erfarenheter från införandet av ett gemensamt kliniskt informations system (PDMS, Patient Data
Management System). Samma system (Metavision) har införts på samtliga 3 sjukhus i Jönköpings
Län och i hela den perioperativa kedjan samt IVA.
Martin Holmer, Verksamhetschef på Operations- och Intensivvårdskliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping
Är digitalisering av OP/IVA journalen en revolution eller en evolution Oavsett vilket står det klart att ett
införande av denna typ påverkar långt fler processer än man kanske först anar.
Några tydliga erfarenheter är att läkarens arbetssätt påverkas mest och att denna förändring många
gånger också upplevs tung. Utbildningsbehovet är stort, långt större än vad försäljarna vill låta påskina.
Läkemedelsordinationer är ett område där förändrade arbetssätt blir särskilt tydliga. Detta känns igen från
flertalet andra digitaliseringar. Till vardags är det uppenbart att läkemedelshanteringens komplexitet inte är fullt
medveten hos läkaren. Det blir också lätt för mycket information att behandla i olika situationer. Att träffa rätt i
anpassningen av användargränssnittet är en särskilt grannlaga uppgift. Inte minst varje enskild läkare har specifika
önskemål om hur det ska utformas. Och det som passar en går absolut inte för en annan. Givetvis kan detta
bero på en ovana vid system av denna typ och att processerna till vilka systemet ska anpassas inte är tydliga eller
hanteras olika av varje enskild läkare. D v s den standardisering man trott sig haft, visar sig vara väldigt avlägsen
många gånger.
I stort sätt alla processer påverkas av en förändring av denna typ. Väldigt många väletablerade processer måste
gås igenom och förtydligas. Överraskande många processer är inte så tydliga som man trott. Hur räknar du t ex
vätskebalans Gör inte alla som du Hur svårt kan det vara
Även processer långt utanför det primära påverkas och måste åtgärdas. T ex datorhårdvara, nätverk, lokaler,
utrymme, ergonomi, elektricitet, ventilation m m.
PROGRAM
Deltagande i kvalitetsregister ställer många gånger saker på sin spets. Datainsamlingen blir enklare och knivskarp
i sina definitioner. Men data kan fortfarande vara fel. Och den knivskarpa gräns som dras i o m databehandlingen
visar att definitionerna i t ex SIR kanske behöver ses över.
Utdata kan man ju kanske tro ska bli en bagatell i o m datoriseringen. Men felen i registreringen blir inte mycket
mindre i o m digitaliseringen. Datamängderna blir enorma och det skapar istället nya problem med att t ex söka
ut rätt informationsmängd.
24