Ladda ner den kompletta programboken här! - SFAI-veckan 2013

SFAI-veckan 2012 

19-21 september | Borås 

Programbok 

HUVUDPARTNER 

www.sfaiveckan.se

dexdor ® (dexmedetomidin) för 

• Lätt till måttlig sedering 

• Bättre samarbete med patient* 

• Lättare kommunikation med patient* 

• Kortare tid till extubation* 

* Jämfört med propofol och midazolam, se produktresumé. 

www.dexdor.eu 

dexdor ® (dexmedetomidin) [Rx] 100 µg/ml koncentrat till infusionsvätska, 

lösning. Selektiv alfa-2-receptoragonist för sedering av vuxna intensivvårdspatienter 

vilka behöver en sederingsnivå som inte är djupare än att de 

kan väckas av verbal stimulans (motsvarande Richmond Agitation-Sedation 

Scale (RASS) 0 till -3). Omfattas ej av förmånssystemet. Senaste översyn av 

produktresumé: 2011-09-16. För ytterligare information se www.fass.se. 

[dexmedetomidine hcl] injection 

Orion Pharma AB, Box 520, 192 05 Sollentuna 

08–623 64 40, www.orionpharma.se

ÖVERSIKT AV PROGRAMINNEHÅLL 

VÄLKOMMEN 4 

OM BORÅS 5 

STYRELSEN HAR ORDET 6 

ALLMÄN INFORMATION 7 

SOCIALT PROGRAM 8 

KURSER OCH MÖTEN 9 

WORKSHOPS 9 

HALLPLAN & UTSTÄLLARE 12-13 

ÖVERSIKTSPROGRAM 16-18 

PROGRAM 19 

ABSTRACTS 39 

KARTA HOTELL 63 

SPONSORER 64 

3

Välkommen till Borås och 

SFAI-veckan 2012! 

Vi har glädjen att inbjuda kollegor, föreläsare och utställare att besöka Borås under SFAI- veckan den 

19-21 september 2012. 

Att vi samlas i Borås detta år kommer sig av att det är 

60 år sedan Dr Åke Bauer startade sin postanestetiska 

avdelning på dåvarande Borås lasarett. En avdelning 

som var med och lade grunden till svensk intensivvård. 

Programmet kommer förutom att uppmärksamma 

att intensivvården i Sverige firar 60 år följa upp dess 

utveckling och framtid med ämnen som patientsäkerhet, 

elektroniska övervakningskurvor, antibiotikaresistens, 

långtidsuppföljning efter ARDS samt juridiska/etiska aspekter inom sjukvården. Inom anestesi 

tas ämnen som perioperativ monitorering, prehospitalt omhändertagande, obstetrisk- och pediatrisk 

anestesi samt GUCH-patienter upp. Vi diskuterar även katastrofmedicin och prehospitalt omhändertagande. 

Vi kommer att ha workshops som handlar om luftvägen, ultraljud för diagnostik samt även 

dialys i praktiken. 

På kvällen den 20 september samlas vi på Åhaga för en trevlig middag med lokal underhållning! 

Vårt varmaste tack till våra partners, utställare, Södra Älvsborgs Sjukhus och Borås stad som gör mötet möjligt. 

Väl mött! 

SFAI-VECKAN 2012, 19 - 21 SEPTEMBER, BORÅS 

Organisationskommittén från Anestesi-och Intensivvårdskliniken 

vid Södra Älvsborgs Sjukhus 

På bilden ovan: Mikael Larsson, Anki Snygg, Anders Almqvist, Kerstin Westerling, Ulf Lundahl och Katalin Kiss. 

Saknas på bild: Bernt Turesson, Claes Lundberg, Peter Geiger, Monika Bielecka, och Maria Ahlerup. 

4 

Borås lasarett från förr.

Om Borås 

Borås är Sveriges 13:e största stad med över 100 000 invånare. Staden grundades år 1621 av kung 

Gustav II Adolf. Starten till Borås var handelsverksamhet. På 1500-talet fanns här bönder som drygade 

ut försörjningen genom att sälja sitt hantverk, smide och träslöjd. De vandrade över stora delar av landet 

och sålde sina varor. De kom att kallas knallar. 

I dag har Borås fortfarande en stark förankring i knalletraditionen. Staden kallas inte för inte 

”Knallestaden” och har utvecklats till en livlig handelsstad med flera stora postorderföretag som ett arv 

från knallarna. Bygden runt omkring har en lång tradition inom textil och konfektionsindustri och 

har idag ambition att bli landets ledande centrum för mode och design. Högskolan i Borås har 15 000 

studenter och erbjuder bland annat utbildningar inom textil och design, bibliotek och information, 

data- och affärsvetenskap samt flera ingenjörsutbildningar. 

På senare tid har Borås även gjort sig känt för sina statyer och kända 

konstnärer som gärna vill ställa ut i Borås. Det finns ett hundratal 

skulpturer runt om i Borås. Bodhi, som står i Viskan vid Knalletorget, är 

en av de mest omtalade näst efter den stora skulpturen av Pinocchio. 

Borås ligger naturnära mitt i den vackra Sjuhäradsbygden. Här finns 

närheten till Göteborg men lika nära till skog och sjö. Borås kombinerar 

småstadens charm med storstadens utbud. 

5 

SFAI-VECKAN 2012, 19 - 21 SEPTEMBER, BORÅS

Styrelsen har ordet 


Välkommen till Borås och SFAI-veckan 2012! 

Utbildning, fortbildning och ett livslångt lärande, SFAI-veckan utgör ett fundament i föreningens 

verksamhet. Det är här vi tar med oss kunskap, erfarenhet och influenser från när och fjärran, utbyter 

idéer med varandra och skapar/underhåller såväl professionella som sociala kontaktnät. SFAI´s styrelse 

beslöt för fem år sedan att SFAI-veckan, under en försöksperiod på fyra år, skulle ”turnera” i Sverige. 

Målet var att ge en geografisk spridning till SFAI-veckan, öka kontaktytorna mellan olika nationella 

sjukhus/arbetsplatser och möjliggöra en ökad exponering av svensk anestesi inom landet. 

I år har turen kommit till Borås. Här startade Sveriges första intensivvårdsavdelning 1952 under 

ledning av Dr Åke Bauer. Med hjälp av modern teknik och specialutbildad personal kunde patienter 

med skallskada, svikt i vitala funktioner och/eller akuta hjärtsjukdomar tas om hand. Borås startade 

också den första rehabiliteringsavdelningen för polio-, ryggmärgs- och skallskadade patienter 1958, 

där man förstod att det gällde att komma tidigt in i den akuta vården. Detta är än idag en verksamhet 

i framkant med ett samarbete med neurointensivvården i Göteborg. Under årets SFAI-vecka kommer 

vi att få höra mer om intensivvård i framkant samt redovisning av riktlinjen ”Behandlingsstrategi inom 

intensivvården”. 

Det vetenskapliga programmet är fullt av kliniska hands-on föreläsningar, workshops och vetenskapliga 

presentationer med mål att täcka hela anestesi-, smärta, pre-hospital och intensivvårdsverksamheten. 

Här kommer också kliniska ST-projekt och utlandsverksamheter att presenteras. 

Den lokala programkommittén har arbetat intensivt och erbjuder Er alla en 

spännande SFAI-vecka 2012. 

Tillsammans med ”Borås-gänget”, inbjudna föreläsare och 

programansvariga önskar styrelsen Er alla varmt välkomna! 

Heléne Seeman-Lodding, ordförande SFAI 

6

Allmän information 

Garderob 

Garderoben är bemannad under vissa tider under 

kongressen. För värdesaker ansvaras ej. 

Hotell 

First Hotel Grand: 033-799 00 08 

Hotel Borås: 033-799 01 00 

Comfort Hotel Jazz: 033-799 45 00 

Scandic Borås Plaza: 033-785 82 00 

Internet 

Finns att tillgå. 

Kongressanläggning 

SFAI-veckan 2012 äger rum på Åhaga, Lillåvägen 4, 

504 33 Borås. Telefon: 033-13 15 10. 

Hemsida: www.ahaga.se 

Transporter 

Bussar till Åhaga 

Bussar kommer att gå torsdag och fredag morgon från 

hotellen till Åhaga. Bussarna utgår från Scandic Plaza 

och Grand Hotel. De bussar som utgår från Scandic 

Plaza gör ett stopp vid Hötorget (mitt emot City 

Sparköp på Allégatan) för att ta upp gäster från Hotel 

Borås och Comfort Hotel Jazz. 

Torsdag 20/9 kl. 07.30 

Fredag 21/9 kl. 08.00 

Flygbussar 

Swebus trafikerar från Landvetter flygplats till Borås. 

Läs mer på www.swebus.se 

Taxi 

Taxi Borås: 033-12 70 70 

Taxi Kurir Borås: 033-12 13 14 

Måltider 

Luncher och kaffe serveras i utställningen. 

Namnskylt 

När du registrerar dig får du din namnskylt. Den 

fungerar som inträdesbiljett till alla föreläsningar. 

Namnskylten är personlig. Av säkerhetsskäl ber vi alla 

deltagare att alltid bära sin namnskylt under mötet 

samt under övriga aktiviteter. 

Posters 

Posterutställningen är integrerad i 

industriutställningen. 

Sekretariat och registrering 

Du anmäler din närvaro i registreringen som är belägen 

innanför Åhagas huvudingång. Här finns personal som 

svarar på dina frågor om allt från kongressen till vad 

Borås kan erbjuda. 

Registreringen har följande öppettider: 

Onsdag 19 september: 07.30-18.00 

Torsdag 20 september: 07.30-16.00 

Fredag 21 september: 08.00-13.00 

Vi rekommenderar dig att välja Taxi Borås eller Taxi 

Kurir Borås om du åker taxi från Landvetter flygplats 

till Borås. De har ett fast pris på 495 kr under vardagar. 

Taxi Göteborg tar 670 kr för samma resa. 

Lokaltrafik Borås 

Västtrafik trafikerar lokaltrafiken i Borås. Köp SMSbiljett 

genom att skicka BV till 72450. Läs mer på 

www.vasttrafik.se. 

Det finns två busshållplatser nära Åhaga: 

Hållplats Åhaga 

Buss nr 159 till Borås Södra Torget och Borås 

Resecentrum 


Resecentrum 

Hållplats Trandögatan vid Ica Maxi 


Resecentrum 

Buss nr 5 till Borås Södra Torget 

Utställningens öppettider 

Onsdag 19 september: 10.00-20.00 

Torsdag 20 september: 07.30-15.15 

Fredag 21 september: 08.00-12.30 

7 


Socialt program 

Get-together-party & invigning av utställningen 

Tid: Onsdag 19/9 kl. 18.00-20.00 

Kongressens första dag avslutas med ett get-together-party och invigning 

av utställningen. Här serveras mat och dryck och det är en utmärkt 

möjlighet att mingla med övriga kongressdeltagare och besöka utställarna 

i deras montrar. Vi får också besök av elever från Nordisk Designskola 

i Borås som bjuder på modevisning. De beskriver den såhär: ”En 

glamourös visning av aftonklänningar, vars design är inspirerad av 

världens ledande modehus”. Ingår i kongressavgiften men föranmälan vid 

registreringen krävs. 

Pubkväll Ung i SFAI 

Tid: Onsdag 19/9 kl. 20.00 


8 

Pubkväll i den autentiska engelska miljön på puben Bishops Arms på 

Stora Brogatan 3 i Borås. Alla är välkomna! 

Bankett med unikt lokalt inslag 

Tid: Torsdag 20/9 kl. 19.00 

På Åhaga. Trerätters middag, dryck och underhållning. Föranmälan vid 

registreringen krävs. Anmälan på plats i Borås är begränsad och plats kan 

ej garanteras. Bussar till banketten på Åhaga kommer att gå från Grand 

Hotel och Scandic Plaza kl. 18.45. Bussarna som utgår från Scandic Plaza 

gör ett stopp på Hötorget (mitt emot City Sparköp på Allégatan) för att 

ta upp gäster boende på Hotel Borås och Comfort Hotel Jazz. 

Borås – skulpturernas stad 

Tider: Onsdag 19/9 kl. 19.00, torsdag 20/9 kl. 18.00 

Guidad visning bland Borås skulpturer - vackra, roliga, charmiga, fula, 

annorlunda och många. En staty för varje smak och sinne. Somliga lockar 

till lek, andra till ett småleende och ytterligare några till behag och glädje. 

En upplevelse som du kanske gärna återkommer till eller i varje fall 

kommer att minnas länge. Guidningen startar vid Pinnoccio.

Kurser och möten 

SFAI:s styrelsemöte 

17-18 september 

Verksamhetschefsmöte 

18 september, ca 10.30-17.00. Middag kl. 19. Mötet fortsätter den 19 september på förmiddagen. 

KVAST/studierektorsmöte 

18 september, ca 10.00-17.00. Middag kl. 19. 

IVA-chefsmöte i samarbete med SIR och SIS 

18 september, ca 13.00-17.00. Middag kl. 19. 

Workshops 

Echo-kurs 

RACE med Anthony McLean. 18 september, ca 08.00-17.00, med fortsättning onsdag morgon. För föranmälda 

deltagare. Se detaljerat program på s. 10. 

Coniotomi, Percutan Trakeotomi och Transtrakeal ventilation 

19 september kl. 08.45-10.45. Övningarna sker med gristrakea (en trakea per kursdeltagare). Huvudhandledare 

Per Nellgård, Göteborg, och Patrik Hansson, Linköping. För föranmälda deltagare. 

Dialys - praktik & kunskap 

19 september kl. 9.15- 10.45 

Interaktiv diskussion - mentometerknappar - med Anders Enskog, Johan Malmgren och Alma Syrous. För 

föranmälda deltagare. 

Redo för en utmaning 

Läkare Utan Gränser är en medicinsk humanitär organisation som arbetar 

där vi behövs mest. Vi söker nu narkosläkare som vill arbeta i fält 

världen över. 

Du kommer att sköta offren efter en väpnad attack, operera och ta hand om traumapatienter efter 

en jordbävning, eller bedöva inför ett akut kejsarsnitt; 

ibland alla tre på samma dag. Det enda du vet med 

säkerhet på ett fältuppdrag med Läkare Utan Gränser är 

att dina kunskaper och din uppfinningsförmåga kommer 

att sättas på sin spets samt att din insats gör skillnad för 

dina patienter. 

Som anestesiläkare räcker det att du är tillgänglig för fältuppdrag 4 till 8 veckor. 

Ansök direkt på www.lakareutangranser 

9 


An anaesthesia/critical care ultrasound course for practitioners, given by 

anaesthesia/critical care echo specialists- At your SFAI meeting 

Rapid Assessment By Cardiac Echo: A practical course on the application of 

ultrasound in assessing the heart and chest in the acute setting as well as critical 

care ultrasound techniques 

Course leader: Michelle Chew (michelle.chew@med.lu.se) 

Course faculty: Anthony McLean, Stephen Huang, Iris Ting, Michelle Chew, 

Lill Bergenzaun, Marzena Tympalska, Roman Aroch 

Objectives- To enable the acute care physician to evaluate the following: 

• Pericardial effusion/Tamponade 

• Left ventricular contraction 

• Right heart function 

• Right heart preload 

• Pleural effusions 

• Critical care ultrasound technique 

• Assessment of fluid responsiveness and lung ultrasonography 

The workshop is suitable for physicians with little/no prior knowledge of echocardiography wishing to learn 

critical care ultrasound techniques, as an extension of the physical examination. There is a strong focus on 

HANDS-ON teaching. Topics include left and right heart assessments, pericardial effusion and tamponade, and 

fluid status assessment by IVC. 

Organised by the Swedish Society of Anaesthesiology and Intensive Care and the Nepean Institute of Critical 

Care Education and Research (Australia) 

RACE program, SFAI Borås 2012 

PROGRAM 

Day 1 (September 18, 2012) 

0830‐0845 Welcome & Introduction 

0845‐0900 Knobology 

0900‐0915 Basic TTE views 

0915-0945 Demonstration: How to perform TTE 

0945‐1045 Hands‐on session I: Parasternal views 

1045‐1100 Morning break 

1100‐1200 Hands‐on session II: Apical and subcostal views 

1200‐1245 Lecture: Left heart assessment Right heart assessment 

1245‐1330 Lunch break 

1330‐1415 Lecture: Pericardial effusion and tamponade, Fluid status assessment 

1415‐1445 Demonstration/Case: Going through & interpret a RACE study 

1445-1530 Hands-on session III: Performing a RACE 

1530‐1545 Afternoon break 

1545‐1700 Hands‐on session IV: Performing a RACE 

1700 Conclusion for Day 1 

Day 2 (September 19, 2012) 

0800‐0915 Interactive case studies 

0915‐0930 Morning break 

0930‐1030 Interactive case, studies/quiz 

1030‐1045 Course evaluation and CONCLUSION 

10

GE Healthcare 

Be smart. Be digital. 

Et Control. 

Protect your patient. 

Protect your investment. 

Protect your environment. 

Can you afford not to 

GE imagination at work 

© 2012 General Electric Company, GE Healthcare Sverige AB, doing business as GE Healthcare 

”Min idé: 

design som 

fungerar.” 

Och vad är din idé 

Konfi gurera din anestesiarbetsstation – på 

www.draeger.com/myperseus 

Dräger Perseus® A500 

3696

Hallplan 


Buffé 

35 

36 

38 

40 

42 44 46 48 

37 39 41 43 

51 49 47 45 

56 

54 52 50 

Sal 2 

35:2 

35:1 

31:4 

31:2 

31:3 

31:1 

Sal 3 

12 

29 34 

32 

27 

Bankettlokal 

25 30 

23 28 

21 

19 

33 

24 26 

17 

Sal 1 

Scen 

15 

20 22 

58 

05 07 09 11 13 Buffé 

60 

18 

16 

04 06 08 10 12 14 

01 02 03 

Registrering 

Garderob

Utställare 

Huvudpartner 

Orion Pharma 33 

Partners 

Dräger Medical Sverige 30 

Fresenius Kabi 17 

GE Healthcare Sverige 25 

Läkarjouren i Norrland 23 

Philips Healthcare 28 

Monter 

Utställare Monter Utställare Monter 

3M Svenska 56 

Abbott Scandinavia 11 

Abcur 43 

Akademiska sjukhuset Uppsala 49 

Allytec 24 

Alteco Medical 46 

Ambu 26 

Argon Medical Devices 54 

Astellas Pharma 58 

B.Braun Medical 39 

Bard 45 

Baxter Medical 48 

BeneChill 35:2 

BK Medical 42 

CODAN TRIPLUS 22 

Cook Sweden 60 

Covidien Sverige 16 

CSL Behring 38 

Edwards Lifesciences Nordic 19 

EVRY Healthcare Solutions 44 

Fresenius Medical Care 52 

Gambro 12 

GM Medical 9 

Gothia Medical 37 

Grunenthal Sweden 40 

Histolab Products 7 

Intensivvården 60 år 2 

Jatab Care 21 

KARL STORZ ENDOSKOP 50 

Läkare utan gränser 31:1 

Meda 8 

Medinor 29 

Meteko 51 

Neovitalis 1 

Nordic Medcom 27 

Novo Nordisk 6 

Octapharma Nordic 32 

Pfizer 5 

Physio-Control/Jolife 4 

Salubrious 18 

Scandinavian Medical 10 

SECMA 20 

SFAI Kansli 36 

Smiths Medical 47 

Swedish Orphan Biovitrum 34 

Techno Systems 3 

Terumo Sweden 41 

Triolab 13 

Vingmed 14 

Zonare Medicinska System 31:2 

13 


Välkommen till SFAI-veckan i Åre 2013 

18-20 september 2013 på Holiday Club Åre 

Huvudföreläsare: R Bellomo och G Van den Berghe 

Gilla oss på 

Facebook 

http://www.facebook.com/SfaiAre2013 

Kontakt: Överläkare Mattias Schindele, mattias.schindele@jll.se 

Sponsorkontakt: Överläkare Gunnar Green, gunnar.green@jll.se 

www.sfaiveckan.se

nyfiken på smofkabiven 

Läs mer på www.fresenius-kabi.se 

smofkabiven, Rx, aTC-kod b05ba10 (spC per 2008-12-08) ef 

Utdrag av fasstext (www.fass.se) infusionsvätska, emulsion. näringslösning med aminosyror, fett, kolhydrater och elektrolyter för intravenös nutrition i central ven. Indikationer: parenteral nutrition 

till vuxna patienter när oral eller enteral nutrition är omöjlig, otillräcklig eller kontraindicerad. Kontraindikationer: Utöver allmänna kontraindikationer mot infusionsterapi:Överkänslighet mot fisk , 

ägg , soja eller jordnötsprotein eller mot någon aktiv substans eller hjälpämne, svår hyperlipidemi, svår leversvikt, svåra koagulationsrubbningar, medfödd rubbning av aminosyrametabolismen, svår 

njursvikt utan tillgång till hemofiltration eller dialys, akut chock, okontrollerad hyperglykemi, patolo giskt förhöjda serumnivåer av någon av de ingående elektrolyterna. 

fks 218 07/12 

www.fresenius-kabi.se tel 020-116 68 44 kundservice@fresenius-kabi.com 

SMOFannons_SFAI.indd 1 2012-07-03 13:41:03 

Kliniskt beslutsstöd börjar här: IntelliVue MX800 

Information tillgänglig nära patienten leder till bättre beslut och en säkrare vård. Philips har utvecklat 

IntelliVue MX800, en patientmonitor och en klinisk arbetsstation. Den kan enkelt integreras i befintlig 

IT-infrastruktur och den kombinerar patientövervakning med tillgång 

till journalsystem och beslutsstöd vid sängplatsen. IntelliVue MX800 

förser dig med information där du behöver den som bäst. 

15

ÖVERSIKTSPROGAM SFAI-VECKAN 2012 | ONSDAG 

11.00 - 11.10 

11.10 - 11.40 

11.40-12.30 

12.30 - 13.30 

13.30-15.00 

15.00 - 15.30 

15.30 - 16.00 

16.00 - 17.30 

17.30 - 17.45 

17.45 - 18.00 

18.00 - 20.00 

20.00 - 01.00 

ONSDAG, 19 SEPTEMBER 2012 

8.00 - 10.45 WORKSHOP 1 

Ultraljud diagnostik för anestesiologer / intensivister 

Anthony McLean, Michelle Chew, Michael Haney 

8.45 - 10.45 WORKSHOP 2 

Coniotomi, percutan trakeotomi och transtrakeal ventilation 

Per Nellgård, Patrik Hansson 

9.15 - 10.45 WORKSHOP 3 

Dialys - praktik & kunskap 

Anders Enskog, Johan Malmgren, Alma Syrous 

SAL 1 SAL 2 SAL 3 

INVIGNING 

60 ÅR INOM INTENSIVVÅRD I SVERIGE 

Lars-Åke Augustsson 

TORSTEN GORDHS HÖGTIDSFÖRELÄSNING 

Intensive care today & tomorrow; Andrew Rhodes 

Moderator: Prof.Lars I Eriksson 

LUNCH LUNCH LUNCH 

ORGANDONATION & TRANSPLANTATION 

Moderator: Bengt-Åke Henriksson 

Identifiering av organdonator; Stefan Ström 

Donation efter cirkulationsstillestånd: Kan vi Vill vi Får vi Michael Wanecek 

Fallgropar vid diagnostik av total hjärninfarkt; Bengt-Åke Henriksson 

INFECTIOUS PROBLEMS AND ORGAN FAILURE IN THE ICU 

Moderator: Christina Agvald-Öhman 

Multiresistent bacteria in the ICU; Christina Agvald-Öhman 

Invasiv Candida infections in surgical ICU`s in Europe; Lena Klingspor 

Treatment of acute renal failure in sepsis; Detlef Kindgen-Milles 

☕ kaffepaus ☕ kaffepaus ☕ kaffepaus 

KEY NOTE LECTURE 

Perioperative hemodynamic monitoring & Early Goal-Directed Therapy 

Andrew Rhodes 

Moderator: Michael Haney 

PERIOPERATIV KVALITETSKONTROLL 

NEW METHODS FOR NEUROPATHIC PAIN TREATMENT 

Moderator: Heléne Seeman-Lodding 

Moderator: Märta Segerdahl 

Kliniskt Informationssystem - Datorjournal för OP/IVA; Martin Holmer 

Evidence-based treatment of neuropathic pain; Per Hansson 

Kvalitetsregister - till vilken nytta Claes Mangelus 

Non-invasive brain stimulation: a new treatment option for pain Didier Bouhassira 

Capsaicin for peripheral neuropathic pain; Per Hansson 

SFAI:s stipendieutdelning 

Modevisning av Nordisk Designskola. ”En glamourös visning av aftonklänningar, 

vars design är inspirerad av världens ledande modehus” 

Invigning till utställningen 

Get-together arrangemang 

16.00 - 17.30 FRIA FÖREDRAG I. Moderator: Claes Frostell, Sophie Lindgren 

Earlier detection of coagulopathy with thromboelastometry during paediatric cardiac surgery: 

a prospective observational study. Birgitta Romlin 

Intraoperative thromboelastometry is associated with reduced transfusion prevalence in paediatric 

cardiac surgery. Birgitta Romlin 

The plasma volume expansion of normal saline is non-existing in septic rat. Björn Bark 

Comparison of myocardial and plasma cytokines in porcine endotoxemic and hemorrhagic shock. 

Maria Naredi 

Hyponatremia stimulates ventilation, and respiratory compensation is set aside when hypertonic 

saline infusion causes hyperchloremic metabolic acidosis; Vibeke Moen 

Proximal femoral fracture patients’ postoperative outcomes: a randomised controlled trial of 

goal-directed haemodynamic treatment; Erzsebet Bartha 

Ung i SFAI`s pubkväll 

The Bishop`s Arms 

Stora Brogatan 3, Borås 

16

ÖVERSIKTSPROGAM SFAI-VECKAN 2012 | TORSDAG 

8.00 - 8.45 

8.50 - 10.20 

10.20 - 10.50 

10.50 - 12.20 

12.20 - 13.30 

13.30 - 14.30 

14.30 - 15.00 

15.00 - 16.30 

16.30 - 17.00 

19.00 - 24.00 

TORSDAG, 20 SEPTEMBER 2012 

SAL 1 SAL 2 SAL 3 

MARTIN H:SON HOLMDAHLS HÖGTIDSFÖRELÄSNING 

Anesthesia Education in an Asymmetrical World; Angela Enright 

Moderator: Heléne Seeman-Lodding 

LONG-TERM OUTCOME AFTER CRITICAL ILLNESS 

Part 1 - What we know now 

Moderator: Christian Rylander 

Survival and QOL - the Nordic Perspective; Reidar Kvåle 

Psychiatric and Physiological Function; Elisabeth Wilcox 

The Spectrum of Disability after Critical Illness; Margaret Herridge 

8.50 - 10.20 FRIA FÖREDRAG 2 

Moderator: Silvana Naredi, Helena Odenstedt Hergés 

Growing Together or Growing Apart - Intreprofessional Collaboration Between Students 

PEDIATRISK ANESTESI & INTENSIVVÅRD - SFBABI 

Moderator: Suzanne Odeberg-Wernerman 

Kärltillgång på barn - hu gör man i praktiken Arvid Otterlind 

Perioperativ vätsketerapi hos barn; Åsa Jungner 

in The Intensive Care Team. Hans Hjelmqvist 

VAP-prevention, ett utvecklingsprojekt på IVA B46, Karolinska Huddinge. Elin Erlandsson 

Anestesi för vaken kraniotomi. Kerstin Metcalf 

"Pain-out" - En internationell databas för postoperativ smärtbehnadling. Ragnar Bäckström 

När bör barnintensivvårdsavdelning kontaktas Urban Fläring 

Bi-modal dialysis and surgery - two alternatives in exreme hyperkalemia. Kai Knudsen 



Part 2 - Future Areas of Interest 

Moderator: Christian Rylander 

Will Neuromuscular Function be Restored Margaret Herridge 

Does Acute Lung Injury Heal Elizabeth Wilcox 

Rehabilitation -is it Possible Margaret Herridge 

OBSTETRISK ANESTESI & INTENSIVVÅRD - SFOAI 

Moderator: Susanne Ledin-Eriksson 

Preeklampsi - inteaktiv diskussion med mentometerknappar 

Anette Hein, Nina Kjellqvist 

Kommunikation - EDA, barnmorska & narkosläkare. Varför kan det bli så tokigt 

Ove Karlsson 

POSTERPRESENTATION på utställningen 

Moderator: Stefan Lundin, Carolina Lindberg-Samuelsson 

LUNCHSYMPOSIUM - Orion Pharma 

Sömn och oro hos IVA patienten - vilket tillskott är dexdor ® Anders Öwall 

α2-agonist som α2-agonist – är det någon skillnad Lars Berggren 

Vilken hjälp har vi haft av dexdor ® i samband med förändring av våra 

sederingsstrategier Kristina Swärd 

Diskussion 

LUNCHSYMPOSIUM - Dräger: Lungorna i fokus 

Felaktig ventilation under anestesi ger lungskada; Stefan lundin 

Obesa patienter - en respiratorisk utmaning; Karin Löwhagen 

Optimera ventilationen med stöd av EIT; Helena Odenstedt Hergés 

SFAI årsmöte och Bolagsstämma SFAI Verksamheter AB 


DET SVIKTANDE och MISSBILDADE HJÄRTAT 

Moderator: Sven-Erik Ricksten 

En GUCH patient på operationsprogrammet - problem Klaus Kirnö, Eva Furenäs 

Critical Care Echocardiography - indispensable in a modern ICU, Anthony McLean 

UNG i SFAI 

Moderator: Malin Ugarph-Edfelt 

Varför skaver ledartröjan Chefsskapet - attraktivt för framtidens läkare 

Eva Bålfors Franklin, Carolina Lindberg Samuelsson, Tomas Block 

BÄSTA AKADEMISKA AVHANDLING INOM ANESTESI & INTENSIVVÅRD 2011 

Cardiac surgery and the brain - studies on cerebral blood flow autoregulation and 

mechanism of cerebral injury; Björn Reinsfelt 

UT I VÄRLDEN - NÅGOT FÖR DIG 

Moderator: Anna Wennmo 

Jannicke Mellin-Olsen, Jesper Eriksson, Emma Larsson, Jenny Skytte, Jan-Erik Kull 

BANKETT 

17

ÖVERSIKTSPROGAM SFAI-VECKAN 2012 | FREDAG 

8.30 - 9.20 

9.20 - 9.50 

9.50 - 11.20 

11.20 - 12.10 

12.10 - 12.55 

12.55 - 13.15 

FREDAG, 21 SEPTEMBER 2012 

SAL 1 SAL 2 


Is it safe Managing the tension between production and hazard; Richard Cook 

Moderator: Michael Haney 

☕ kaffepaus ☕ kaffepaus 

ETIK - JURIDIK 

Moderator: Maria Kock 

Klarar rådande intensivvårds-etik modern juridik 

Hur stöttas den enskilde kollegan som utsätts för kritik 

Anders Printz (Socialstyrelsen); Ing-Marie Bergbrant (Kvalitetsdirektör, SU); 

Thomas Nolin (SFAI) 

PREHOSPITAL VÅRD 

Moderator: Bengt Eriksson 

Avancerad prehospital luftvägshantering - hur bör standarden vara 

Hans Morten Lossius 

Ambulanssjukvård - från transposrtorganisation till kvalificerad 

medicinsk behandling; Ralph Bolander 

Prehospitala läkare, behövs det verkligen; Per Örninge 

LUNCH LUNCH 


Terrorattacker, katastrofhantering. Erfarenheter från Ringerike Sjukhus, 22 juli 2011 

Rikard Berling 

Moderator: Per Nellgård 

Prisutdelning: ACTA Foundation 

VI SES I ÖSTERSUND 2013! 

18

PROGRAM 

19

ONSDAG 19/9 

60 ÅR INOM INTENSIVVÅRD I SVERIGE 

SAL 1 11.10-11.40 

Lars-Åke Augustsson, Anestesi och Intensivvårdskliniken, SÄS, Borås 

TORSTEN GORDHS HÖGTIDSFÖRELÄSNING 

SAL 1 11.40-12.30 

INTENSIVE CARE TODAY AND TOMORROW 

Andrew Rhodes, FRCP FRCA, Clinical Director of Critical Care. St George’s Healthcare NHS Trust, London, SW17 

0QT, UK 

Intensive care medicine is a relatively young specialty that is evolving quickly into an established and vital 

hospital discipline. For a variety of reasons the discipline faces a number of challenges that need to be addressed 

in the near future: 

1. There are marked differences in how countries resource this service in terms of bed numbers and staff. 

This can be seen in the variations in intensive care bed numbers per country even when corrected for 

population size and economic wealth of the country. 

2. Although CoBaTrICE has defined the core competencies for medical training in Intensive Care Medicine 

there are still big differences in how these are achieved and assessed. 

3. There are big differences within Europe in how Intensive Care is delivered, from both the medical and the 

nursing perspective. For instance several Northern European countries (e.g. the United Kingdom) aim to 

have one nurse per bed whereas this is very different in many Southern countries. 

4. Many countries having growing and ageing populations. This combined with the changing perceptions as 

to what Intensive Care can deliver is likely to lead to a mismatch between what we can supply and what is 

needed. 

5. Unless we start planning to meet this mismatch then we may end up with major problems. 

6. There needs to be a greater understanding of what can be done and the best way of achieving this. 

Understanding what quality is and how it can be influenced is likely to be key if we are to be able to 

provide adequate numbers of beds for the future demand. 

This lecture will cover many of these issues and points and summarize recent work that has looked into the 

variations of provision and resource in Europe and how quality can be viewed and assessed and improved. 

ORGANDONATION OCH TRANSPLANTATION 

SAL 1 13.30-15.00 

IDENTIFIERING AV ORGANDONATOR 

Stefan Ström, Regional Donationsansvarig läkare, Uppsala Örebro regionen, Västmanlands sjukhus Västerås 

PROGRAM 

Sedan 1988 gäller enligt svensk lag hjärnrelaterade dödskriterier i form av total hjärninfarkt. Då total 

hjärninfarkt utvecklats och döden konstaterats med direkta kriterier (klinisk neurologisk undersökning eller 

aortocervical angiografi) får medicinsk behandling fortgå under högst 24 timmar. Under dessa 24 timmar är 

det intensivvårdens ansvar att utreda frågan om donation av organ. Transplantation av organ är i Sverige sedan 

1960 talet en väl etablerad medicinsk behandlingsform vid terminal svikt i flera organ. Transplantation av hjärta, 

lunga och lever är livräddande och transplantation av njure, pankreas och ö-celler förbättrar livskvalitet och 

förlänger livet. Organtransplantation är också samhällsekonomiskt lönsamt. En förutsättning för transplantation 

är dock att det finns människor som vill donera sina organ och vävnader efter sin död och att möjligheten till 

donation uppmärksammas inom intensivvården. ”Utan donation ingen transplantation”. I Sverige som i många 

20

andra länder råder brist på organ för transplantation. Organ från avlidna donatorer är alltför få i förhållande 

till det medicinska behovet. Bristen leder till att patienter uppsatta på väntelistan för transplantation avlider 

samt att livsuppehållande behandling som dialys måste fortgå under lång tid. Under 2011 identifierades och 

realiserades 143st avlidna organdonatorer inom svensk intensivvård. Totalt transplanterades 744st organ 2011. 

I januari 2012 väntade 763 personer på organ för transplantation. Intensivvården har ansvar för att identifiera 

möjliga organdonatorer. Att uppmärksamma möjliga donatorer och utreda den avlidnes vilja i donationsfrågan 

är intensivvårdens ansvar. Möjlig organdonator är den patient som under pågående intensivvård utvecklar 

total hjärninfarkt, behandlas med respirator, har pågående cirkulation, är positiv till donation och accepteras 

medicinskt av ansvarig transplantationskirurg. Vilka patienter som kan bli organdonatorer kommer att diskuteras. 

Även den kliniska bilden beskrivs då total hjärninfarkt kan misstänkas. 

DONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND: KAN VI VILL VI FÅR VI 

Michael Wanecek, ANOPIVA, Karolinska Universitetssjukhuset,regional DAL, Stockholm 

Donation efter cirkulatorisk död (DCD) var fram till mitten av 80-talet den enda möjligheten till organdonation 

i Sverige. DCD tillämpas idag i flera länder inom EU, dock inte längre i Sverige. Idag väntar ca 800 svenskar 

på att blir transplanterade. Trots en förbättrad organisation och en intensifierad utbildning av sjukvårdspersonal 

växer kön kontinuerligt och varje år inträffar flera dödsfall bland de som väntar på att bli transplanterade. DCD 

har i flera länder, dock inte alla, ökat tillgången på organ. I princip tillämpas det på två grupper av avlidna: 

oväntade hjärtstillestånd utanför sjukhus där återupplivning ej lyckas samt på obotligt sjuka där man bestämmer 

sig för att avbryta behandlingen. Införandet av DCD i andra länder har inte varit okomplicerat och ett eventuellt 

införande i Sverige kräver goda förberedelser och en förändrad organisation. Allmänhetens inställning och 

personalens attityder har avgörande betydelse. De etiska aspekterna är flera. Hur vida införandet av DCD i 

Sverige kräver en lagändring eller lagöversyn utreds för närvarande i samband med den pågående översynen av 

donationsarbetet regeringen arbetar med. Kan vi i Sverige idag genomföra organdonation efter cirkulatorisk död 

Är det önskvärt Får vi inom ramen för nuvarande lagstiftning genomföra det 

FALLGROPAR VID DIAGNOSTIK AV TOTAL HJÄRNINFARKT 

Bengt-Åke Henriksson, An/Op/IVA, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

Sverige har som dödsbegrepp att hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort, orsakade av 

en total hjärninfarkt. Den totala hjärninfarkten uppstår pga. syrebrist i hjärnan antingen orsakad av att syresatt 

blod inte pumpas till hjärnan pga. andnings- och/eller cirkulationsstillestånd eller att cirkulationen genom 

hjärnans blodkärl hindras pga. en hjärnsvullad med komprimering av hjärnans blodkärl. 

Efter ett andnings- och/eller cirkulationsstillestånd sker diagnostik av total hjärninfarkt när stilleståndet varat 

tillräckligt länge för att hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt skall ha fallit bort. Hur lång tids 

stillestånd som krävs för total hjärninfarkt varierar beroende på yttre faktorer t.ex. kroppstemperatur och är därför 

inte förutbestämt utan får avgöras av den läkare som fastställer dödsfallet. 

Vid en primär hjärnskada svullnar hjärnan och om svullnaden blir tillräckligt stor kommer blodkärlen att 

komprimeras och cirkulationen i hjärnan upphör med en total hjärninfarkt som följd. De patienter som vårdas 

i respirator kommer att ha en fortsatt cirkulation och syresatt blod pumpas till övriga organ i kroppen även efter 

att hjärnan slutat fungera. Dödsfallet i dessa situationer fastställs med de direkta kriterierna och innebär att två 

kliniska neurologiska undersökningar skall göras och i vissa fall skall resultatet av dessa bekräftas med en cerebral 

angiografi. 

Vid den kliniska neurologiska undersökningen skall ett antal förutbestämda kranialnervsreflexer undersökas. 

Vid undersökning av dessa reflexer kan ibland tveksamhet uppstå om det svar som fås vid stimulering av reflexen 

är kranialnervsutlöst eller om det är ett svar utlöst via en spinalnerv. I undersökningen ingår också att göra ett 

21 

PROGRAM

apnétest för att undersöka om spontanandningen har upphört. Hur detta test skall gå till kommer att diskuteras 

ingående och även de förutsättningar som krävs för att kunna tolka ett uteblivet andningssvar som tecken på 

upphävd funktion och spontanandning. 

För att konstatera total hjärninfarkt med de direkta kriterierna krävs att hjärnan och reflexer är farmakologiskt 

och metabolt opåverkade, att kroppstemperaturen är >33 grader Celsius samt att orsaken till den totala 

hjärninfarkten är känd. Betydelsen av dessa krav och deras innebörd kommer att diskuteras. 

INFECTIOUS PROBLEMS AND ORGAN FAILURE IN THE ICU 

SAL 2 13.30-15.00 

MULTI-RESISTANT BACTERIA (MRB) IN THE ICU 

Christina Agvald-Öhman, MD PhD EDIC, Anestesi-och Intensivvårdskliniken Karolinska Universitetssjukhuset 

Huddinge 

The increasing resistance among bacteria is a threat worldwide and an especially great problem in the ICUs. 

This lecture will give an overview of the incidence worldwide and in Sweden with a special focus on the 

carbapenamases. Transmission of MRB and how to deal with the problem in our own units will also be a subject 

for this talk. In addition, prevention hygienic measures will be discussed as well as the increasing need for 

isolation of patients in our ICUs. 

EPIDEMIOLOGICAL SURVEY OF INVASIVE CANDIDA/YEAST INFECTIONS IN SURGICAL 

PATIENTS IN INTENSIVE CARE UNITS IN EUROPE: PRELIMINARY RESULTS 

Lena Klingspor (Karolinska University, Sweden) 1, A. M.Tortorano (Italy), B. Willinger (Austria), J. Peman 

(Spain), P. Hamal (Czech), B. Sendid (France), A. Velegraki (Greece), Ch. Kibbler and R. M. Barnes (UK), J. 

Meis (Netherland), R. Sabina (Portugal), M. Ruhnke (Germany), S. Arikan (Turkey) J.Salonen (Finland), I. Dóczi 

(Hungary) 

Candida species are the fourth most common isolates in nosocomial bloodstream infections and the incidence of 

candidaemia has been shown to be highest in intensive care units (ICU) and in general surgery units (44.7% and 

40.2%, respectively) . 

The European Confederation of Medical Mycology (ECMM) initiated a prospective survey on deep seated 

Candida infections in ICU surgical patients. The study started 2006 and ended 2008. 

Each participating centre had to report the cases to the coordinator of the study, fill out a questionnaire 

(concerning demographic data, index of severity, risk factors or predisposing diseases, diagnosis of fungal 

infection, prophylaxis, antifungal treatment and outcome at 30 days after diagnosis),and mail it, to the 

Coordinator. 

The aims of the survey are: 

i) to expand the knowledge on the characteristics of surgical ICU patients with deep seated mycoses and on the 

diagnostic procedures used, 

ii) to collect information on the management of the infection and outcome, 

iii) to determine the distribution of fungal species causing infections in this patient population. 

PROGRAM 

22

A total of 779 surgical patients from 14 countries had invasive candidosis. 

It was 62.5% males and 37,5 % females . Mean (median) age: was 59 (63) years, (range 3 days-91 years.). 

Of the 779 patients 401 underwent abdominal surgery,108 thoracic surger ,49 vascular , 47 neuro -surgery, 54 

multiple trauma and 108 other surgery. 

The median rates of candidaemia were 9 per 1000 surgical admissions. 

Duration of ICU stay until detection of invasive Candida infection was a median of 12 days. 

Candida albicans was identified in 53 % of the episodes followed by C. parapsilosis (18.2%), C. glabrata (13.6%), 

C. tropicalis (6%) C.krusei 2.5% and other Candida species (6.7 %). 

Crude mortality at day 30 in surgical patients in ICU was 38 % . 

More data and additional results will be presented. 

TREATMENT OF ACUTE RENAL FAILURE IN SEPSIS 

Prof. Dr. Detlef Kindgen-Milles, Leiter Interdisziplinäre Operative Intensivstation ZOM-I 

Klinik für Anästhesiologie, Universitätsklinikum Düsseldorf 

Severe sepsis and septic shock account for more than 50 % of all cases of acute kidney failure in the ICU. Despite 

recent advances the mortality in those patients is extraordinarily high. In this lecture it will be discussed whether 

patients with AKF and sepsis require a specific renal replacement therapy, i.e. higher dialysis doses, different 

modes of RRT, or newly designed haemofilters targeting at mediator removal. 


SAL 1 15.30-16.00 

PERIOPERATIVE HEMODYNAMIC MONITORING AND EARLY GOAL-DIRECTED 

THERAPY 

Andrew Rhodes, FRCP FRCA, Clinical Director of Critical Care. St George’s Healthcare NHS Trust, London, SW17 

0QT, UK 

The human and financial cost of post-operative mortality and morbidity is highly significant, and is potentially 

avoidable. Patients who suffer from post-operative complications are also at risk of long-term morbidity, however 

these patients make up only a small proportion of total surgical cases. Identification of patients who are at greater 

risk of post-operative complications is crucial, as therapeutic measures aimed at this specific group of patients may 

reduce morbidity and mortality. 

It is estimated that 12.5% of all surgical procedures account for 80% of post-operative deaths, yet not more than 

15% of these patients are admitted to critical care units after surgery. Complications following surgery can be related 

to a number of factors that include the post-operative physiological derangement, the co-morbid burden and the 

age of the patient, the type of procedure performed and the urgency in which the procedure was undertaken. 

Surgery is associated with a systemic inflammatory response and an associated increase in oxygen demand. An 

increase in oxygen delivery and tissue oxygen extraction may meet this increase in oxygen demand. Failure to do 

so can result in anaerobic metabolism, cellular dysfunction, and ultimately organ failure. Surgical procedures that 

cause a significant increase in peri-operative oxygen demand, such as major intra-abdominal surgery, are therefore 

high-risk. 

23 

PROGRAM

Patients who are unable to increase their global oxygen delivery or extraction to meet the demands of major surgery 

are at greater risk of post-operative complications. Shoemaker demonstrated that the haemodynamic responses of 

survivors and non-survivors of high-risk surgery were different. Non-survivors of high-risk surgery had significantly 

lower oxygen delivery index (DO 2 

I) than survivors, and were therefore less likely to meet the increased metabolic 

demand. The cohort of patients who achieved a median post-operative DO 2 

I of greater than 600 ml/min/m 2 , 

cardiac index of greater than 4.5 l/min/m 2 , and an oxygen consumption of greater than 170 ml/min/m 2 were 

more likely to survive. By augmenting DO 2 

I with a combination of intravenous fluids and inotropes, guided by 

pulmonary artery catheter monitoring, the post-operative mortality of high-risk patients was reduced from 33% to 

4%. Subsequent studies have also shown that peri-operative goal-directed therapy (GDT) aimed at matching this 

increase in need for oxygen to a greater supply reduces post-operative mortality and morbidity. 

This lecture will discuss the rates and causes of surgical complications and then provide an update on the evidence 

behind goal directed haemodynamic interventions in order to improve outcomes. 

PERIOPERATIV KVALITETSKONTROLL 

SAL 1 16.00-17.30 

KLINISKT INFORMATIONSSYSTEM: “DATORJOURNAL FÖR OP/IVA” 

Erfarenheter från införandet av ett gemensamt kliniskt informations system (PDMS, Patient Data 

Management System). Samma system (Metavision) har införts på samtliga 3 sjukhus i Jönköpings 

Län och i hela den perioperativa kedjan samt IVA. 

Martin Holmer, Verksamhetschef på Operations- och Intensivvårdskliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping 

Är digitalisering av OP/IVA journalen en revolution eller en evolution Oavsett vilket står det klart att ett 

införande av denna typ påverkar långt fler processer än man kanske först anar. 

Några tydliga erfarenheter är att läkarens arbetssätt påverkas mest och att denna förändring många 

gånger också upplevs tung. Utbildningsbehovet är stort, långt större än vad försäljarna vill låta påskina. 

Läkemedelsordinationer är ett område där förändrade arbetssätt blir särskilt tydliga. Detta känns igen från 

flertalet andra digitaliseringar. Till vardags är det uppenbart att läkemedelshanteringens komplexitet inte är fullt 

medveten hos läkaren. Det blir också lätt för mycket information att behandla i olika situationer. Att träffa rätt i 

anpassningen av användargränssnittet är en särskilt grannlaga uppgift. Inte minst varje enskild läkare har specifika 

önskemål om hur det ska utformas. Och det som passar en går absolut inte för en annan. Givetvis kan detta 

bero på en ovana vid system av denna typ och att processerna till vilka systemet ska anpassas inte är tydliga eller 

hanteras olika av varje enskild läkare. D v s den standardisering man trott sig haft, visar sig vara väldigt avlägsen 

många gånger. 

I stort sätt alla processer påverkas av en förändring av denna typ. Väldigt många väletablerade processer måste 

gås igenom och förtydligas. Överraskande många processer är inte så tydliga som man trott. Hur räknar du t ex 

vätskebalans Gör inte alla som du Hur svårt kan det vara 

Även processer långt utanför det primära påverkas och måste åtgärdas. T ex datorhårdvara, nätverk, lokaler, 

utrymme, ergonomi, elektricitet, ventilation m m. 

PROGRAM 

Deltagande i kvalitetsregister ställer många gånger saker på sin spets. Datainsamlingen blir enklare och knivskarp 

i sina definitioner. Men data kan fortfarande vara fel. Och den knivskarpa gräns som dras i o m databehandlingen 

visar att definitionerna i t ex SIR kanske behöver ses över. 

Utdata kan man ju kanske tro ska bli en bagatell i o m datoriseringen. Men felen i registreringen blir inte mycket 

mindre i o m digitaliseringen. Datamängderna blir enorma och det skapar istället nya problem med att t ex söka 

ut rätt informationsmängd. 

24

System av denna typ ger också stora fördelar T ex: Ordning och reda (Standardisering). Automatisk 

datainsamling. Frigör tid till andra uppgifter för vissa yrkesgrupper. Tydligare och bättre dokumentation. 

En sammanhållen dokumentation i hela länet för IVA-vårdtillfällen och i hela den perioperativa kedjan. I 

förlängningen en ökad säkerhet och kvalitet. En guldgruva för uppföljning och forskning. Förutsättningar för 

förenklad rapportering till kvalitetsregister. 

KVALITETSREGISTER - TILL VILKEN NYTTA 

Mangelus Claes, Verksamhetsöverläkare, Centraloperation, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal. 

claes.mangelus@vgregion.se Ordförande arbetsgruppen, SPOR, Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård, SFAI 

Bakgrund. Operationsprocesser är ofta komplicerade med krav på väl fungerande samverkan mellan vårdgivare, 

mellan olika enheter inom sjukvården och mellan olika personalkategorier. Operationsprocessen blir ofta 

gränssättande, kostnadsdrivande, innehåller stor volym akutverksamhet, är svårplanerad, orsakar köer och är en 

dominerande orsak till vårdskador. Operationsverksamheten omfattar i Sverige cirka 600.000 ingrepp årligen. 

I Sverige saknas för närvarande ett övergripande nationellt perioperativt register och befintliga ”diagnos- eller 

ingreppsregister” kan inte ge en integrerad bild av hur operationsresurser utnyttjas och inverkar på patientfall. 

På uppdrag av SFAI har därför det tidigare initiativet till ett anestesiregister (SAR) starkt omarbetats till Svenskt 

Perioperativt register (SPOR). 

Syfte. Syftet med SPOR är att med hjälpa av integration med befintliga operationsplaneringssystem snabbt 

nå bred nationell täckning och erbjuda ett verktyg för lokal kvalitetsutveckling av operationsprocessen i bred 

bemärkelse. Viktiga delar är samverkan mellan operations- och anestesispecialiteter och då för all inblandad 

personal. 

Ett ensidigt fokus på kostnadskontroll i sjukvården i stort, och i operationsverksamheten i synnerhet, kommer 

inte att räcka för att frigöra resurser till bland annat det ökade vårdbehov som förväntas med hänsyn till den 

kraftiga ökningen av antalet äldre i befolkningen. Överdriven kostnadskontroll kan också leda till sämre kvalitet i 

och utveckling av vården. Kvaliteten måste därför mätas och följas upp med till exempel nationella jämförelser. 

I Sverige finns idag ett hundratal kvalitetsregister där många exempel finns på hur öppna jämförelser inneburit 

kraftiga kvalitetsförbättringar. Så har man tillexempel kunnat halvera mortaliteten vid akut hjärtinfarkt vid flera 

kliniker samt minskat antal reoperationer efter höftleds- och bråckkirurgi. 

Resultat. Projektarbetet inom SPOR har definierat process- och utfallsmått som en start i att bygga upp en 

nationell databas. Arbetet följer SKL´s handbok för kvalitetsregister och genomförs i samarbete med Uppsala 

Kliniska Forskningscentra (UCR). Under våren 2012 har ett 30 tal kliniker anmält sig. Ett pilotprojekt vid ett 

mindre antal sjukhus har påbörjats. Resultatet från pilotprojektet kommer att presenteras vid SFAI-mötet. 

25 

PROGRAM

NEW METHODS FOR NEUROPATHIC PAIN TREATMENT 

SAL 2 16.00-17.30 

EVIDENCE-BASED TREATMENT OF NEUROPATHIC PAIN 

Per Hansson, Professor/senior consultant/section head, Section of neuropathic pain, Pain center, 

Dept. of Anesthesiology and Intensive Care, Karolinska University Hospital, Solna, 

Several guidelines for pharmacological treatment of neuropathic pain have been published in recent years. The 

lecture will highlight the recommendations published in 2010 by the European Federation of Neurological 

Societies (EFNS). In addition, the EFNS guidelines on neurostimulation will be briefly reviewed. 

NON-INVASIVE BRAIN STIMULATION: A NEW TREATMENT OPTION FOR PAIN 

Didier Bouhassira, MD, PhD, INSERM U987, « Pathophysiology and Clinical Pharmacology of Pain » 

Ambroise Pare Hospital, 92100 Boulogne-Billancourt, France 

Repetitive Transcranial Magnetic Stimulation (rTMS) and transcranial Direct Current Stimulation (tDCS) are 

non invasive brain stimulation (NIBS) techniques which have raised an increasing interest in recent years for the 

treatment of various pain conditions, including not only peripheral and central neuropathic pain syndromes, but 

also non neuropathic pain syndromes such as fibromyalgia. 

A large number of randomized sham-controlled trials have confirmed that it is possible to induce analgesic 

effects lasting up to several days after a single session of stimulation of the primary motor cortex or dorsolateral 

prefrontal cortex. More recently, it has been shown that it is possible to maintain the analgesic effects of rTMS 

of the primary motor cortex in patients with chronic pain over more than 6 months, strengthening the idea that 

NIBS could represent a valid option for the treatment of chronic pain patients. 

Although the mechanisms of the analgesic action of NIBS are still poorly understood, recent studies have 

suggested that they depend on endogenous opioid system and changes in cortical excitability. 

CAPSAICIN FOR PERIPHERAL NEUROPATHIC PAIN 

Per Hansson, Professor/senior consultant/section head, Section of neuropathic pain, Pain center, 

Dept. of Anesthesiology and Intensive Care, Karolinska University Hospital, Solna 

Qutenza is a dermal patch of high-concentration capsaicin (8%) developed to rapidly deliver a therapeutic 

dose of capsaicin into the skin. Qutenza is indicated for the treatment of peripheral neuropathic pain in nondiabetic 

adults. Approval of the drug by the European Medicinal Agency was based on clinical trials conducted 

in adult patients with post herpetic neuralgia or HIV- associated painful polyneuropathy. The lecture will probe 

mechanisms of action of capsaicin, review recently published studies on Qutenza and results from a recent 

Swedish multicenter observational study. 

PROGRAM 

26

TORSDAG 20/9 

MARTIN H:SON HOLMDAHLS HÖGTIDSFÖRELÄSNING 

SAL 1 08.00-08.45 

ANESTHESIA IN AN ASYMMETRICAL WORLD 

Angela Enright, President of World Federation of Societies of Anaesthesiologists 

It is only in recent years that major organizations such as the World Health Organization (WHO) have begun to 

pay any attention to surgery and anesthesia. Surgery was considered too expensive for low-income countries. Yet 

surgical problems occupy at least 11% of the burden of disease. Many conditions can be treated easily, quickly 

and at low cost. In its Safe Surgery Saves Lives campaign of 2008, WHO recognized that without safe anesthesia 

there can be no safe surgery. 

The provision of safe anesthesia in all areas of the world brings many challenges. Anesthesia mortality rates in 

high-income countries have diminished steadily to about 1:250,000. Compare that to a mortality rate of about 

1:150 in some low-income countries. There are many reasons why this is the case – lack of basic resources such a 

continual supply of electricity and water, lack of anesthesia resources such as drugs and functioning equipment, 

long distances travelled by patients who may arrive in a terminal state, but probably the major cause is a lack of 

trained providers of anesthesia. This does not necessarily mean only specialist physicians, who are in very short 

supply, but also the non-physician providers who deliver most of the anesthesia care in low- and middle-income 

countries (LMICs). Anesthesia is often given by people without any anesthesia training at all. 

The World Federation of Societies of Anaesthesiologists supports educational activities in a variety of ways. There 

are basic and sub-specialty programs in anesthesia in many parts of the world. These provide training in a variety 

of areas such as pediatric anesthesia, obstetrical anesthesia, cardiac anesthesia, pain management, intensive care 

and regional anesthesia. WFSA experience shows that the young physician graduates from these programs return 

home and share their knowledge with their colleagues. They are also able to effect changes in how anesthesia is 

practiced in their own departments and countries. They are encouraged to teach the non-physician providers 

and to develop continuing medical education programs for them. WFSA also provides educational material in 

the form of a journal - Update in Anaesthesia - which is available free of charge, and also Tutorial of the Week 

which is a peer-reviewed tutorial available on line. In addition, WFSA produces and distributes other learning 

materials such as a CDROMs on obstetric anesthesia and a books on pediatric and obstetric anesthesia. A major 

programme to improve the quality of teaching was developed in recent years. This has now been used in 22 

countries in Europe and has begun in Latin America. 

WFSA has published Standards for the Safe Practice of Anaesthesia and works to improve patient safety in 

anesthesia. The Lifebox project provides suitable pulse oximeters, with the accompanying education, for 

anesthesia providers in LMICs. Anesthesia societies all over the world have joined with the WFSA in this effort. 

The improvements in anesthesia care as a result of these efforts could save millions of patients’ lives. 

27 

PROGRAM


SAL 1 Part I. 8.50-10.20 WHAT WE KNOW NOW 

SAL 1 Part II. 10.50-12.20 

FUTURE AREAS OF INTEREST 

Reidar Kvåle, MD, PhD, Department of Anaesthesia and Intensive Care, Haukeland University Hospital, 

Bergen, Norway 

Margaret S. Herridge, MSc MD FRCPC MPH, Associate Professor, University of Toronto, Scientist, 

Director of ICU Research, Critical Care and Respiratory Medicine, University Health 

Network, Toronto, Canada 

Elizabeth Wilcox, Department of Lung diseases and Critical Care Medicine, Toronto Western Hospital, 

Toronto, Ontario, Canada 

Critical illness represents a heavy burden for patients, relatives and society. Many countries face the challenge of 

little unused ICU capacity and an increasing demand for their services. These are among several strong reasons 

why we should not admit patients to intensive care without a reasonable chance of benefit – i.e. survival with an 

acceptable quality of life. Since prognostication of subjective outcome is notoriously difficult if not impossible in 

the ICU, we need to learn more from the patient perspective. In this seminar, internationally renowned speakers 

will take you through the present ground of knowledge and then focus on where we need to go to broaden our 

perspective on recovery from critical illness. 

The first part will map the ground on which we stand at present. Some of the early work emanated from the 

Nordic countries, where pioneering colleagues were helped by several factors – relatively small populations, 

national population registries to trace patients/citizens and life expectancy databases for the normal population. 

Reidar Kvåle will summarize the main findings from Sweden, Finland, Denmark and Norway and also comment 

shortly on the national and international use of our intensive care registries. Large studies of long-term function 

have recently been carried out in Europe and Canada. They have highlighted the link between functional 

status of the patient and his/her experienced quality of life. Margaret Herridge will discuss the different clinical 

phenotypes of critical illness and their varied outcomes and morbidities. Elizabeth Wilcox will elucidate the 

range of cognitive dysfunction and psychiatric sequelae (depression, anxiety and posttraumatic stress disorder) 

experienced by survivors of critical illness and review the postulated mechanisms. 

The second part will focus on the mechanisms and limitations of the biophysical recovery, an important future 

area of research. Margaret Herridge will describe the spectrum of functional disability after critical illness and 

review some basic science in the area of muscle injury and its clinical implications. Elizabeth Wilcox will review 

the respiratory symptoms experienced by survivors of ARDS out to 5 years after their critical illness and discuss 

the relative contributions of underlying pulmonary, as compared to extra-pulmonary, pathology. Finally, Margaret 

Herridge will discuss ICU and post-ICU programs and the need to embrace a family-centred rehabilitation. 

The presentations are designed to give room for interactive discussions. They are open to anybody with an interest 

in this area of clinical activity and/or research. Do join us and let your say influence further development of this 

highly scientific and humanistic field! 

Welcome! 

PROGRAM 

28

PEDIATRISK ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD – SFBABI 

SAL 2 08.50-12.20 

KÄRLTILLGÅNG PÅ BARN - HUR GÖR MAN I PRAKTIKEN 

Arvid Otterlind, Överläkare i Barnanestesi och Intensivvård, Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus 

Handfasta råd och tips för nålsättning och CVK-inläggning på barn. Genomgång av tillgängliga hjälpmedel med 

tyngdpunkt på ultraljudsledd kärlpunktion. 

PERIOPERATIV VÄTSKETERAPI HOS BARN 

Åsa Jungner, Narkosläkare, Barnkirurgiska Kliniken och Barnhjärtcentrum, Skånes Universitetssjukhus 

1992 publicerades en retrospektiv genomgång av postoperativ hyponatrem encefalopati hos tidigare friska barn 

som genomgått mindre kirurgi. Alla barn hade behandlats med hypoton vätska i det perioperativa förloppet. 

Efter publiceringen har den tidigare perioperativa vätsketerapin med hypotona vätskor omvärderats, och 

nationella patientsäkerhetsorgan i såväl Storbritannien som Kanada och USA har varnat för behandling med 

hypoton vätska. 

Föredraget kommer att behandla de fysiologiska förhållanden och den forskning vad gäller natrium- och 

glukosbalans hos barn som lett fram till dagens tankar kring den perioperativa vätsketillförseln. Det europeiska 

konsensusdokument avseende intraoperativ vätsketillförsel som antogs 2010 kommer att presenteras, och de 

diskussioner SFBaBi för med myndigheter och läkemedelsindustri för att hitta den lämpligaste vätskan för 

perioperativ användning hos barn kommer att beröras. 

NÄR BÖR BARNINTENSIVVÅRDSAVDELNING KONTAKTAS 

Urban Fläring 1 , Per Westrin 2 , Suzanne Odeberg-Wernerman 3 , Kerstin Sandström 4 1.Verksamheten 

för Barnanestesi-Operation-Intensivvård Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm. 2.Barnanestesi och 

Intensivvårdskliniken Universitetssjukhuset Lund 3. Anestesi och Intensivvårdskliniken Karolinska Universitetssjukhuset 

Huddinge . 4. Barnanestesi och Intensivvårdskliniken Drottning Silvias Barnsjukhus Göteborg 

Under 90-talet startade ett arbete med att centralisera barnintensivvården på flera håll i västvärlden. 

Inte minst i Nordamerika, Australien och Storbritannien har man genomfört en centralisering av 

barnintensivvård. Bakgrunden var ett flertal rapporter som visade en ökad mortalitet samt längre vårdtid när 

intensivvårdskrävande barn vårdades på intensivvårdsavdelningar där företrädesvis vuxna behandlas, jämfört 

med barnintensivvårdsavdelningar. Studier genomförda efter centralisering visar inte på förlust av lokal klinisk 

kompetens eller förmåga att remittera rätt patienter. Mortalitet och vårdtid hos intensivvårdkrävande barn har 

minskat efter centralisering. 

29 

PROGRAM

Svenska förhållanden är ofullständigt kartlagda och det är först de senaste åren som kritiskt sjuka barn registreras 

med avseende på sjukdomsgrad i form av PIM-2, vilket är en förutsättning för korrekt analys. Tillgängliga data i 

Sverige visar att intensivvårdskrävande barn generellt har en låg mortalitet och att överföring till specialistcentra 

fungerar acceptabelt men antyder parallellt att överföring bör ske mer frekvent. 

Sammanfattningsvis kan konstateras att vård av kritiskt sjuka barn som kräver intensivvård är komplicerad och 

kräver stor vana och kompetens hos vårdgivaren, vilket skall omfatta samtliga delar av vårdkedjan. Detta gäller 

i synnerhet barn < 3 år. Tillgängliga data visar att mortaliteten hos barn är högre på intensivvårdsavdelningar 

där i huvudsak vuxna och endast enstaka barn vårdas jämfört med mortaliteten på specialiserade 

barnintensivvårdsavdelningar. I landet finns för närvarande tre specialiserade barnintensivvårdsavdelningar, vilka 

åtar sig att fungera som konsultativt stöd alternativt ta över vården av patienterna. 

SVENSK FÖRENING FÖR OBSTETRISK ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD - 

SFOAI 

SAL 2 10.50-12.20 

PREEKLAMPSI 

Anette Hein, Anestesikliniken,Danderyds Sjukhus, Nina Kjellqvist, Anestesikliniken, Södersjukhuset, Stockholm, 

PROGRAM 

Havandeskapsförgiftning, preeklampsi, drabbar varje år 3-7 procent av alla gravida kvinnor. Cirka 5000 blivande 

mödrar drabbas i Sverige varje år. Preeklampsi är en av de ledande dödsorsakerna under graviditeten hos både 

mödrar och foster. I dag finns inga etablerade undersökningar eller laboratorieprov som på ett tidigt stadium kan 

identifiera de kvinnor som löper ökad risk för att utveckla preeklampsi. 

Sjukdomen definieras som hypertoni och proteinuri som debuterar efter 20:e graviditetsveckan. Symtomen 

är diffusa, vilket gör den kliniska bilden svårbedömd. I dag finns endast symtomatisk blodtrycksbehandling, 

och den enda kurativa åtgärden är att avbryta graviditeten genom att förlösa modern. Optimal tidpunkt för 

förlossning bestäms genom att beakta både barnets och moderns välmående. 

Preeklampsi orsakar 15 procent av alla prematura födslar och leder dessutom till intrauterin tillväxthämning i 

ca 25 procent av fallen. Sammantaget bidrar preeklampsi till stort lidande och hög mortalitet för såväl mor som 

barn. 

Handläggningen av en gravid kvinna med svår preeklampsi ska involvera anestesiolog. Det råder speciella 

förhållanden kring smärtlindring, vätskebehandling, blodtrycksbehandling, krampbehandling och profylax mot 

kramp, samt anestesi vid ett eventuellt sectio. Detta sammantaget gör att anestesiologens roll är betydande. Då 

dessa mammor kan finnas på vilken förlossningsavdelning som helst ställer det krav på att samtliga anestesiologer 

som arbetar med akut verksamhet, har de speciella kunskap som krävs för att korrekt kunna handlägga dessa 

patienter. 

Vid vårt symposium kommer vi att presentera de kommande riktlinjerna kring handläggning av svår preeklampsi. 

Dessa riktlinjer skrivs i ett samarbete mellan SFOAI och SFOG (Svensk förening för obstetrik och gynekologi). 

Framställningen kommer att vara interaktiv, där du som lyssnare kan kolla av dina egna kunskaper, och en 

fruktbar diskussion eftersträvas. 

30

KOMMUNIKATION - EDA, BARNMORSKA OCH NARKOSLÄKARE. VARFÖR KAN DET 

BLI SÅ TOKIGT 

Ove Karlsson, Vårdenhetsöverläkare KK-op, An/Op/IVA Område-2, Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

Den svenska anestesispecialiteten kännetecknas av mycket hög medicinsk vetenskaplig kvalitet. Svenska 

anestesiologer är mycket välutbildade och kunniga. Ändå sker tillbud och incidenter. Man estimerar att i ca 

70% av tillbud inom vården så har bristande kommunikation varit helt eller delvis bidragande faktor till den 

ogynnsamma utgången. 

För att ytterligare förbättra svensk anestesiverksamhet så är det nödvändigt att aktivt arbeta för bättre 

kommunikation. 

Inom obstetrisk anestesi är detta behov klart och tydligt, då arbetsuppgifterna kräver gott samarbete mellan 

anestesiolog, obstetriker, barnmorska och operationspersonal. 

Vi presenterar ett projekt från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra, där man på ett systematiskt sätt tagit tag 

i uppgiften att förbättra kommunikationen mellan personalkategorier. 

Kom – lär – inspirereras! 

Symposiets bildframställning kommer att läggas ut på www.sfai.se, välj ”delföreningar” välj ”SFOAI”. 

Referens: Läkartidningen 2011 nr 43 sid 2151-6 

DET SVIKTANDE OCH MISSBILDADE HJÄRTAT 

SAL 1 15.00-16.30 

EN GUCH PATIENT PÅ OPERATIONSPROGRAMMET - PROBLEM 

Eva Furenäs, Kardiolog, GUCH-centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra, Klaus Kirnö, Thoraxanestesi/ 

TIVA, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

I början av 1980-talet skedde ett genombrott i den kirurgiska behandlingen av barn med medfödda hjärtfel. 

Detta har medfört att fler nu överlever till vuxen ålder. Uppskattningsvis finns nu 30.000 GUCH patienter i 

Sverige. En del av dessa kommer givetvis under sitt vuxna liv att bli aktuella för annan kirurgi än hjärtkirurgi och 

därmed också för anestesi. Andra kommer att bli gravida och behöva anestesiologisk assistans i samband med 

förlossningen. 

Vi kommer att gå igenom några av de vanligaste hjärtfelen och några få ovanliga men mycket allvarliga, ge 

tips om hur man kan få hjälp med det anestesiologiska handläggandet och varna för vissa fallgropar. Någon 

”golden standard” för anestesi till GUCH patienter finns inte, men med ett strukturerat förhållningssätt och bra 

kännedom om de hemodynamiska effekterna av våra narkosmedel ökar möjligheterna för att balansera GUCH 

patienten genom anestesin. 

31 

PROGRAM

CRITICAL CARE ECHOCARDIOGRAPHY - INDISPENSABLE IN A MODERN ICU 

Anthony McLean, Professor and Head of Department of Intensive Care Medicine, Sydney Medical School - Nepean, 

Sydney, Australia 

The critical care specialist has the frequent need to accurately evaluate cardiac function and the noninvasive technique 

of echocardiography is increasingly utilised in the critical care setting. Traditionally this application was provided by 

external teams, predominantly cardiology; yet the clinical need is often urgent, must be interpreted in the setting 

of hemodynamic instability, and has applications beyond that of diagnosis offered by a cardiological approach. 

Increasingly the service is provided internally and in many parts of the world intensive care specialist training 

programs now mandate basic competency in the technique. Basic critical care echocardiography should be seen as 

goal directed study, to be applied anytime day or night and not reliant on competency in advanced techniques. Four 

questions to which answers should be attempted in the acute setting include [1] what is left ventricular contraction 

like [2] what is the right heart function [3] is the patient likely to respond to fluid [4] is there a pericardial 

tamponade A review of the literature on the subject of in critical care echocardiography has increasingly separated 

recommended competency into two levels, basic and advanced. 

The advanced level of competency, which would take on average 2 years training, concurrent with clinical speciality 

training, is envisaged to be undertaken by a much smaller number of intensivists, but would bring into any 

particular ICU the expertise required to provide advanced diagnostic and hemodynamically monitoring capacity. 

Hemodynamic instability is commonly encountered in the critical care setting, resulting from both central and 

peripheral mechanisms which include peripheral vasodilation/constriction, endothelial dysfunction, pulmonary 

and cardiac abnormalities. There are numerous potential contributors to cardiac dysfunction including left 

ventricular systolic impairment, left ventricular diastolic dysfunction, right ventricular dysfunction, valvular 

abnormalities, pericardial pathology, elevated pulmonary artery pressures, myocardial ischemia, and preload 

insufficiency. Monitoring of a single or multiple parameters can be performed noninvasively. 

Echocardiography can explore all of these potential contributors and has become an indispensible tool in the 

hemodynamic assessment of a critically ill patient. The debate on whether the transthoracic or transesophageal 

approach if preferred is a superfluous one as expertise in both at the advanced level is important. For the basic 

level of competency the transthoracic approach is appropriate. 

Doppler echocardiography continues to evolve with modern machines being smaller and more portable, containing 

ever increasing technological sophisticated software. Doppler Tissue Imaging, double harmonics, strain rate and 

digitised images are now routine with 3D and velocity vector tracking also available on some machines. These allow 

for the automated evaluation of many important parameters. 

References: 

1. International expert statement on training standards for critical care ultrasonography. Int Care Med 

2011;37:1077-1083 

2. Critical Care Ultrasound Manual. McLean A,Huang S . Published by Elsevier Press,2012. 

3. Hemodynamic monitoring using Echocardiography in the Critically Ill. De Backer D,Cholley BP,Slama 

M,Vieillard-Baron A,Vignon P. Springer Press, 2011 

PROGRAM 

32

BÄSTA AKADEMISKA AVHANDLING INOM ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD 

I SVERIGE 2011 - framröstad av SFAIs delförening för forskning och undervisning 

SAL 1 16.30-17.00 

CARDIAC SURGERY AND THE BRAIN - STUDIES ON CEREBRAL BLOOD FLOW 

AUTOREGULATION AND MECHANISMS OF CEREBRAL INJURY 

Björn Reinsfelt: Department of Anesthesiology and Intensive Care Medicine, Institute of Clinical Science, 

Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden 

Huvudhandledare: Sven-Erik Ricksten, Bihandledare: Anne Westerlind Försvarad: 6 december 2011 

Baserad på 4 delarbeten: 

I. Reinsfelt B, Westerlind A, Houltz E, Ederberg S, Elam M, Ricksten S-E. The Effects of Isoflurane-Induced 

Electroencephalographic Burst Suppression on Cerebral Blood Flow Velocity and Cerebral Oxygen Extraction 

During Cardiopulmonary Bypass. Anesthesia & Analgesia 2003;97:1246 –50. 

II. Reinsfelt B, Westerlind A, Ricksten S-E. The effects of sevoflurane on cerebral blood flow autoregulation and 

flow-metabolism coupling during cardiopulmonary bypass. Acta Anaesthesiol Scand 2011; 55: 118–123. 

III. Reinsfelt B, Westerlind A, Ioanes D, Zetterberg H, Fredén-Lindqvist J, Ricksten S-E. Transcranial 

Doppler microembolic signals and serum marker evidence of neuronal injury during transcatheter aortic valve 

implantation. Acta Anaesthesiol Scand; Acta Anaesthesiol Scand 2012; 56(2): 240-7. 

IV. Reinsfelt B, Ricksten SE, Zetterberg H, Blennow K, Fredén-Lindqvist J, Westerlind A. Cerebrospinal Fluid 

Markers of Brain Injury, Inflammation, and Blood-Brain Barrier Dysfunction in Cardiac Surgery. Ann Thorac 

Surg 2012; 94(2): 549-55 

Abstract 

Cerebral dysfunction (CD), ranging from cognitive dysfunction to stroke, occurs frequently after cardiac surgery 

with cardiopulmonary bypass (CPB) and interventional cardiac procedures. CD is independently associated with 

increased postoperative mortality. The main causes of CD are cerebral hypoperfusion, cerebral microembolization 

and disruption of the blood brain barrier (BBB). Data on the effect of the frequently used anaesthetics isoflurane 

and sevoflurane on cerebral oxygen supply/demand and cerebral metabolic rate (CMRO2) during CPB are scarce 

and inconsistent. Furthermore the effect of cerebral micro-embolization on the release of serological markers 

of neuronal injury after transcatheter aortic valve replacement (TAVI) has not been described. Finally the BBB 

function, release pattern of markers of neuronal injury to the cerebrospinal fluid (CSF) and their relationship to 

the microembolic load during surgical open aortic valve replacement surgery (OAVR) have previously not been 

described. 

Patients and methods: Analysis of the effects of isoflurane (n=16) and sevoflurane (n=16) on cerebral blood flow 

velocity (CBFV), cerebral oxygen extraction (COE) and flow autoregulation were performed during cardiac 

surgery on CPB, using transcranial Doppler (TCD) of the right medial cerebral artery (RMCA) and a right 

jugular bulb catheter for measurement of jugular bulb pressure and jugular bulb saturation (SjO2). Furthermore, 

patients receiving TAVI (n=21) by transfemoral access were studied with TCD for measurements of cerebral 

microembolic load, and with measurements of postoperative serum release pattern for S100B, a marker of glial 

cell injury. Finally the BBB function and the release of markers of neuronal and glial-cell injury were studied by 

analysis of pre- and postoperative CSF analysis from lumbar punctures in patients treated with OAVR (n=10). 

The microembolic load during surgery in these patients was also measured. 

Results: Isoflurane induced a 27% decrease in CBFV and a 13% decrease in COE. In a similar manor sevoflurane 

reduced CBFV with 17% and COE with 22%. The slope of the autoregulation curve relating cerebral perfusion 

pressure (CPP) to CBFV was more positive than control both for isoflurane and sevoflurane. During the TAVI 

we registered a mean of 282±169 (SD) microembolic signals (MES), approximately 2/3 appeared during the 

balloon valvuloplasty of the native valve. S100B level in serum increased sharply within the first hour after the 

balloon valvuloplasty, and returned toward baseline levels within 4-6 hrs. There was a correlation between the 

33 

PROGRAM

total amount of MES detected and the 24hr release pattern of S100B. In the study on OAVR patients the two 

markers of glial cell injury, S100B and GFAP, increased by 35% and 25%, respectively. The two CSF markers 

of neuronal injury, Tau and NFL, were not significantly affected postoperatively. The CSF/serum albumin ratio 

increased by 61%. A total of 354±79(SEM) MES were detected, but their magnitude correlated neither to the 

changes in CSF levels of neuronal damage, nor to the degree of BBB disruption expressed by the serum/CSF 

albumin ratio. 

Conclusions: Both isoflurane and sevoflurane exerted an intrinsic cerebral vasodilatory effect which impaired 

the CBF autoregulation. In addition, for both these agents CBF turned out to be in excess relative to oxygen 

demand indication a partial loss of the cerebral flow -metabolism coupling. In TAVI patients we found a 

substantial amount of cerebral emboli during the procedure, and the microembolic load correlated to the degree 

of post-procedural release of a marker of glial cell injury S100B. In patients subjected to OAVR surgery we found 

that markers of glial cell damage, but not neuronal damage, increased in CSF after the procedure. Furthermore 

the BBB was disrupted. As expected the microembolic load detected during OAVR surgery was extensive, but 

its magnitude correlated neither to the changes in CSF levels of neuronal damage, nor to the degree of BBB 

disruption expressed by the serum/CSF albumin ratio. 

UNG I SFAI 

SAL 2 15.00-17.30 

VARFÖR SKAVER LEDARTRÖJAN CHEFSKAPET - ATTRAKTIVT FÖR FRAMTIDENS 

LÄKARE 

Moderator: 

Gäster i panelen: 

Malin Ugarph-Edfeldt, Specialistläkare, Universitetssjukhuset Örebro 

Eva Bålfors Franklin, Verksamhetschef på Karolinska sjukhuset, Solna 

Carolina Lindberg Samuelsson, Läkarchef, Halmstadsjukhus 

Tomas Block, ST-läkare, deltagare i ledarskapsprogram på S:t Görans sjukhus 

Varför är det inte så lockande att bli chef idag Hur vänder vi den trenden 

Med utgångspunkt från ovanstående frågor har Ung i SFAI valt att fokusera sitt symposium 2012 kring hur vi 

kan motivera yngre läkare att bli chefer. Eva Bålfors Franklin, Carolina Lindberg Samuelsson och Tomas Block, 

alla på olika chefspositioner, eller på väg till, kommer delta i en paneldiskussion. Under symposiet kommer de att 

få presentera sina tankar kring formellt ledarskap och deras väg till den position de har idag. 

Vi kommer även diskutera de olika ledarskapsprogram som startas upp inom flera landsting. Vad tycker 

deltagarna om programmen Hur söker man, vad ska man presentera för meriter En enkätundersökning 

kommer att presenteras, där vi försöker kartlägga yngre läkares syn på chefskap. 

Målet med symposiet är att deltagarna ska ha fått en uppfattning om vilka förutsättningar var och en önskar, för 

att det skulle kännas attraktivt att axla ett chefskap. Först då kan vi ju formulera vår individuella målbild. 

PROGRAM 

34

UT I VÄRLDEN - NÅGOT FÖR DIG 

Moderator: Anna Wennmo, ST-läkare, Anestesi- och Intenivvårdskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Ung i 

SFAI`s Ordförande 

Tag chansen och möt anestesiologer som arbetat/undervisat i utvecklingsländer. En av våra gäster menar att vi 

hjälper inte bara andra utan också oss själva genom att åka ut och arbeta. Kom och lyssna på deras äventyr och få 

tips om hur man kommer iväg! 

Medverkande: 

Emma Larsson, Jesper Eriksson, ST-läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna som gjort sina ST-projekt 

på Muhimbili National Hospital i Dar es Salaam, Tanzania via MKAIC (Muhimbili-Karolinska Anesthesia and 

Intensive Care Collaboration). 

Jannicke Mellin-Olsen, norsk anestesiolog som har mer än 25 års erfarenhet av internationellt arbete över hela 

världen genom bl.a. FN och Röda korset, men särskilt genom internationella anestesiologi-organisationer. 

Jan-Erik Kull, anestesiolog vid Lunds Universitetssjukhus som startat upp ett utbyte mellan Lund och University 

Collage Hospital i Ibadan i Nigeria där han har hospiterat och undervisat. 

Jenny Skytte, anestesiolog på Sahlgrenska Universitetssjuhuset som arbetat för MSF (Läkare utan gränser) på Haiti 

och i Demokratiska Republiken Kongo. 

35 

PROGRAM

FREDAG 21/9 

IS IT SAFE MANAGING THE TENSION BETWEEN PRODUCTION AND HAZARD 

SAL 1 8.30-9.20 

Richard Cook, Professor av Systemsäkerhet i vårdorganisationer, KTH, Stockholm 

The combination of better knowledge, skills, drugs, and monitors has surely changed anesthesia practice in the 

80 yrs since the first IV anesthetic was reported. But is our practice safer than that of our predecessors The 

question is surprisingly difficult to answer. The achievements made have not been applied just to reducing the 

morbidity and mortality of anesthesia. Instead, these advances have been consumed in procedural production. 

In addition, the changes have dissolved many of the technical boundaries that formerly defined the specialty 

itself. Intensivists, emergency room physicians, proceduralists and others are now doing things that look a lot like 

the practice of anesthesia. We will look for answers to the following questions: 

• Is our safety success real If so, where did it come from and is it now in jeopardy 

• What does anesthesia patient safety mean for the conduct of anesthesia by non-anesthetists 

• What can the experience with anesthesia safety tell us about the likely effect of pursuing patient safety in 

other settings and with other practitioners 

• What should anesthesiologists do to advance patient safety 

ETIK - JURIDIK 

SAL 1 9.50-11.20 

Anders Printz, Socialstyrelsen, Ing-Marie Bergbrant, Kvalitetsdirektör, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 

Thomas Nolin, leder SFAI´s arbetsgrupp som reviderat riktlinjer angående behandlingsbegränsning 

Symposiet önskar belysa den nya Patientsäkerhetslagens konsekvenser för verksamhet inom Anestesi och 

Intensivvård. 

Anders Printz redogör för viktiga förändringar i Patientsäkerhetslagen jämfört med den tidigare lagstiftningen, 

bla. vad gäller begränsning av vårdåtgärder. Hur tolkar socialstyrelsen begreppet fast vårdkontakt i jämförelse med 

PAL begreppet Har patientens och närståendes rättigheter förändrats Hur tolkas patientens rätt till ”second 

opinion” 

Ing-Marie Bergbrant belyser arbetsgivarens ansvar för att begreppet ”fast vårdkontakt” verkligen ska kunna 

fungera i praktiken så som det är tänkt. Vilka möjligheter och skyldigheter har arbetsgivaren att stötta enskilda 

läkare som har att verkställa konsensusbeslut som möter kritik och anmäls Vilken juridisk expertis finns 

PROGRAM 

Thomas Nolin (leder SFAI´s arbetsgrupp som reviderat riktlinjer angående behandlingsbegränsning) kommer att 

redogöra för SFAI´s reviderade riktlinjer angående behandlingsstrategi på IVA. Varför har den tidigare riktlinjen 

reviderats Varför har riktlinjen en annan titel För vem är den skriven Har vissa termer och begrepp olika valörer 

inom medicinen och juridiken Vad menas med behandlingsstrategi Vem ansvarar för vad hos patient med 

livshotande tillstånd före/under/efter intensivvård Fast vårdkontakt – vem är det Hur dokumenterar jag beslut om 

behandlingsstrategi hos patient med livshotande tillstånd Hur följer vi upp patienter med livshotande tillstånd 

36

PREHOSPITAL VÅRD 

SAL 2 9.50-11.20 

AVANCERAD PREHOSPITAL LUFTVÄGSHANTERING - HUR BÖR STANDARDEN VARA 

Hans Morten Lossius, MD, PHD, Professor of Pre-hospital Critical Care, Head of Research and Development The 

Norwegian Air Ambulance Foundation, Universitetet Stavanger 

Hans Morten Lossius er leder for forskning og utviklingsavdelingen i Stiftelsen Norsk Luftambulanse og 

professor i prehospital avansert akuttmedisin ved Universitetet i Stavanger. Han er utdannet anestesiolog og 

intensivmedisiner og har 20 års erfaring fra operativ luftambulanse og redningstjeneste i Norge. Hans forskning 

er hovedsaklig rettet mot organisering og effekt av avanserte akuttmedisinske systemer og traumatologi. 

AMBULANSSJUKVÅRDEN I UTVECKLING - FRÅN TRANSPORTORGANISATION 

TILL KVALIFICERAD MEDICINSK BEHANDLING. KONKURRENTER ELLER VIKTIGA 

SAMARBETSPARTNERS 

Ralph Bolander, Ambulansöverläkare, Stockholm 

Ambulanssjukvården har genomgått en stark utveckling mot en högre medicinsk kompetens. Specialistutbildade 

sjuksköterskor med nationella behandlingsriktlinjer som arbetsredskap utgör basen för omfattande 

medicinsk bedömning och läkemedelshantering. Triageringssystem , medicinteknisk utrustning och nya 

kommunikationsmöjligheter skapar grund för nya vårdkedjor för specifika patientkategorier. Magisterarbeten 

under specialistutbildningen resulterar samtidigt i en ökande andel personal med forskningsintresse och 

engagemang för utvecklingsarbeten. Det pågår även flera arbeten om hur den verksamhetsförlagda prehospitala 

utbildningen för blivande anestesiologer kan utföras. Hur har utvecklingen sett ut och hur vill och kan vi 

samverka 

PREHOSPITALA LÄKARE, BEHÖVS DET VERKLIGEN 

Per Örninge, Regional överläkare prehospital akutsjukvård, Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum, PLMC, 

Västra-Götalandsregionen 

Behövs det läkare prehospitalt eller ej är en aktuell fråga. Som alltid när olika personalkategoriers kompetenser 

ställs mot varande blir diskussionerna animerade och tyvärr mynnar dessa ofta endast ut i mer eller mindre 

känslomässiga utspel. Nyttan av läkarmedverkan diskuteras oftast i termer av vem som bäst kan ta hand om 

patienter som drabbats av livshotande tillstånd. Ett perspektiv som mer sällan diskuteras är om läkare kan göra 

nytta för övriga patienter som faktiskt utgör en överväldigande majoritet av patientunderlaget. En annan fråga 

som man måste ta ställning till är vem skall leda den medicinska utveckligen av den prehospitala akutsjukvården i 

framtiden 

Jag kommer att diskutera prehospital läkarmedverkan ur olika perspektiv – för det finns flera! Jag kan redan nu ge 

en hint om att jag är övertygad om att läkarmedverkan är helt nödvändig - även inom denna del av sjukvården. 

Jag kommer att berätta varför jag är så övertygad. 

37 

PROGRAM


SAL 1 12.10-12.55 

TERRORATTACKER, KATASTROFHANTERING - ERFARENHETER FRÅN RINGERIKE 

SJUKHUS 

Rikard Berling, Ringerike Sykehus, Norge 

Utøya och 22 juli i Norge. Erfarenheter från Ringerike Sykehus, ett lokalsjukhus som ligger 10 minuter från 

Utøya och som var det sjukhus som fick flest patienter denna kväll. Vad gör man när man får 35 skadade flickor 

och pojkar under en tidsperiod på 2 timmar (7 st kom på 9 minuter) 15 hadde multipla skottskador och andra 

allvarliga tillstånd. Hur utföll denna test av Katastrofberedskap och Katastrofplan. Vad gick bra och vad gick 

mindre bra. Fallbeskrivningar. Rtg bilder av hur det ser ut efter att man träffats av expanderande jaktamunition. 

Anestesiologiska reflektioner – Varför hade de inte ont Samarbetet med kirurgerna.“Damage control surgery“ i 

praktiken. “Krigskirurgi/anestesi“ – Att arbeta i ett helt annat modus än det vanliga. Traumaberedskap. Triagering 

på skadeplatsen. Livet har nu gått tillbaka till det nästan normala och samtidigt som vi gärna delar med oss av 

våra erfarenheter hoppas vi att ni aldrig skall behöva dem! 

38

ABSTRACTS 

Innehåll: 

Lista fria föredrag 

Lista posterpresentationer 

Samlade abstracts 

39

Fria föredrag 

Onsdag 19/9 kl 16:00 – 17:30 (sal 3) 

1. Earlier detection of coagulopathy with thromboelastometry during paediatric cardiac surgery: A 

prospective observational study (Birgitta Romlin) 

2. Intraoperative thromboelastometry is associated with reduced transfusion prevalence in paediatric cardiac 

surgery (Birgitta Romlin) 

3. The plasma volume expansion of normal saline is non-existing in septic rat (Björn Bark) 

4. Comparison of myocardial and plasma cytokines in porcine endotoxemic and hemorrhagic shock (Maria 

Naredi) 

5. Hyponatremia stimulates ventilation, and respiratory compensation is set aside when hypertonic saline 

infusion causes hyperchloremic metabolic acidosis (Vibeke Moen) 

6. Proximal femoral fracture patients’ postoperative outcomes: a randomised controlled trial of goal-directed 

haemodynamic treatment (Erzsebet Bartha) 

Torsdag 20/9 kl 8:50 – 10:20 (sal 3) 

1. Growing Together or Growing Apart - Interprofessional Collaboration Between Students in The Intensive 

Care Team (Hans Hjelmqvist) 

2. VAP-prevention, ett utvecklingsprojekt på IVA B46, Karolinska Huddinge (Elin Erlandsson) 

3. Anestesi för vaken kraniotomi (Kerstin Metcalf) 

4. “Pain-out” - En internationell databas för postoperativ smärtbehandling (Ragnar Bäckström) 

5. Bi-modal dialysis and surgery - two alternatives in extreme hyperkalemia (Kai Knudsen) 

6. Severe overdose of quetiapine treated successfully with extracorporeal life support (Kai Knudsen) 

ABSTRACTS 

40

Posterpresentationer 

Postersessionen 20/9 10:50 – 12.20 i utställningen 

1. Ultra-low concentration naloxone restores endomorphine-1-evoked Ca2+ signaling in inflammatorytreated 

astrocytes (Linda Block) 

2. Hyponatremi - klinikövergripande vårdprogram (Hanna Drougge) 

3. Pituitary insufficiency in the acute phase of traumatic brain injury or subaachnoid hemorrhage, prevalence 

and predictive factors: a prospective , population based study (Petur Sigurjonsson) 

4. Quality of anaethesia for Caesarean section at Muhimbili National Hospital, Dar es Salaam, Tanzania 

(Jesper Eriksson) 

5. Kartläggning av incidensen av dränrelaterad menigit på NIVA, SU. Jämförelse mellan olika sätt att tolka 

cellstegring i likvor. (Alma Syrous) 

6. Postoperative pain relief following total hip arthroplasy. A comparison between intrathecal morphine and 

lokal infiltration analgesia (Jan Kuchalik) 

7. Bone cement implantation syndrome in acute hemiarthroplasy after displaced fracture of the hip, 

incidence, predisposing factors and impact on perioperative mortality. A single centre, 2-year retrospective 

study (Fredrik Olsen) 

8. Illicit drugs and GHB most common finding in ICU-treated poisonings in western Sweden (Kai Knudsen) 

9. Assessment of overall toxicity of different illicit drugs (Kai Knudsen) 

10. Påverkar anestesimetoden återhämtning efter abdominell hysterektomi (Oksana Dons-Möller) 

41 

ABSTRACTS

Abstracts 

Ultra-low concentration naloxone restores endomorphin-1-evoked Ca2+ 

signaling in inflammatory-treated astrocytes 

Linda Block 2 , Johan Forshammar 2 , Anna Westerlund 1 , Ulrika Björklund 1 , Christopher Lundborg 2 , Björn 

Biber 2 , and Elisabeth Hansson 1 

Department of Anaesthesiology and Intensive Care Medicine, Institute of Clinical Sciences 2 , Department of Clinical 

Neuroscience and Rehabilitation, Institute of Neuroscience and Physiology 1 , The Sahlgrenska Academy, University of 

Gothenburg, SE 413 45, Gothenburg, Sweden 

Aim and investigation: Long-term pain is a disabling condition that affects thousands of people. Pain may 

be sustained for a long time even after the physiological trigger has resolved. Possible mechanisms for this 

phenomenon include low-grade inflammation in the CNS. Astrocytes respond to inflammatory stimuli, and may 

play an important role as modulators of the inflammatory response in the nervous system. This study aimed to 

assess how astrocytes in a primary culture behave when exposed to the endogenous μ-opioid receptor agonist 

endomorphin-1 (EM-1), concerning intracellular Ca 2+ responses, and to investigate exposure of astrocytes with 

the inflammatory agent lipopolysaccharide (LPS). To restore the EM-1-evoked Ca 2+ transients, naloxone was 

assessed as a proposed anti-inflamatory substance 

Methods: Primary astrocytic cultures, and calcium imaging. 

Results: Naloxone, or pertussis toxin (PTX), did not totally block the EM-1-evoked Ca 2+ responses. However, 

a combination of ultra-low concentration naloxone (10 -12 M) and PTX (100 ng/ml) totally blocked the EM-1- 

evoked Ca 2+ responses. This suggests that ultra-low (picomolar) concentrations of naloxone, should block the 

µ-opioid receptor coupled G s 

protein, and that PTX, should block the µ-opioid receptor coupled G i/o 

protein. 

After four hours of LPS incubation the EM-1-evoked Ca 2+ transients were attenuated, and after 24 hours of 

LPS incubation the EM-1-evoked Ca 2+ transients oscillated. In ultra-low picomolar concentration naloxone 

demonstrated the ability to restore the Ca 2+ transients. 

Conclusions: The main findings of this study are that the endogenous opioid agonist EM-1 induces intracellular 

Ca 2+ release in astrocytes. This Ca 2+ release is attenuated when the cells are exposed with the inflammatory 

inducer LPS for a short-time but increased after a long-time incubation. The intracellular Ca 2+ release attenuated 

by LPS is restored by ultra-low concentration of naloxone (10 -12 M). This probably is due to switching the 

stimulation of the μ-opioid receptor from the inhibitory G i 

/G o 

protein to the stimulating G s 

protein. Picomolar 

concentration naloxone blocks the G s 

protein and the stimulatory effect switches the μ-opioid receptor back to 

the G i 

/G o 

protein. Naloxone seems to have a homeostatic effect, and in this way the EM-1-evoked astrocytic Ca 2+ 

signalling is restored. 

Hyponatremi- klinikövergripande vårdprogram 

ABSTRACTS 

Hanna Drougge, AnOpIVA, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 

hanna.drougge@vgregion.se 

Bakgrund- Hyponatremi är den vanligast förekommande elektrolytrubbningen och associeras med ökad 

mortalitet och morbiditet, längre vårdtider samt högre vårdkostnader. Hyponatremi kan ses hos patienter 

som söker på akuten, men ungefär hälften av patienterna utvecklar elektrolytrubbningen under vårdtiden och 

dessa patienter vårdas på de flesta kliniker. Hyponatremi bör alltid utredas då det kan vara tecken på allvarlig 

bakomliggande sjukdom där specifik behandling krävs, och det är därför viktigt att det finns god kännedom 

om utredning och behandling. Det har tidigare funnits flera vårdprogram och PM på SU, och riktlinjerna har 

bitvis skiljt sig åt vilket skapat osäkerhet och kunnat leda till oklarheter framför allt i samband med att patienter 

42

ytt avdelning/klinik. Riktlinjerna för behandling av SIADH har också förändrats då ny specifik farmakologisk 

behandling nu finns tillgänglig. Mot denna bakgrund fanns det ett behov av att sammanfatta det aktuella 

kunskapsläget och skriva ett gemensamt vårdprogram med utredning och behandlingsriktlinjer för SU/S. 

Syfte – Sammanfatta de aktuella medicinska kunskaperna om hyponatremi hos vuxna patienter avseende 

klassificering, etiologi, diagnossättning och terapi samt att betona vikten av utredning och behandling i ett 

klinkövergripande vårdprogram för att möjliggöra att denna patientgrupp får likvärdig och säker vård. 

Metod- Arbetet har gjorts i form av ett förbättringsarbete för ST-läkare enl Socialstyrelsens riktlinjer med 

samarbete mellan endokrinologen och intensivvårdskliniken. En arbetsgrupp bestående av två ST-läkare och 

två handledare från endokrinologen och anestesi- och intensivvårdskliniken på SU/S har tillsammans arbetat 

med litteratursökning och sammanställt aktuell kunskap kring hyponatremi. Därefter har ett nytt vårdprogram 

skrivits. Detta har granskats och reviderats av kollegor på våra respektive kliniker, och även av endokrinologer och 

akutläkare runt om i Sverige med särskild kompetens på området. 

Resultat- Arbetet har lett fram till att ett sjukhusgemensamt vårdprogram och ett kortfattat PM om hyponatremi 

skrivits. Detta har granskats av kollegor inom sjukhuset men även på nationell nivå, vilket har lett till att 

Svenska Endokrinologföreningen godkänt arbetet och presenterar det på sin hemsida i form av ett Nationellt 

vårdprogram. 

Slutsats- Det nya vårdprogrammet med tillhörande kortfattat PM finns nu tillgängligt och möjliggör att alla 

patienter med hyponatremi utreds och behandlas på likvärdigt sätt, oavsett vilken avdelning de vårdas på. Detta 

ger en säkrare vård med mindre risk för felbehandling och underlättar vid överrapportering då patienten byter 

avdelning. 

Growing Together or Growing Apart – Interprofessional Collaboration 

Between Students in The Intensive Care Team 

Helen Conte, Anders Nilsson, Hans Hjelmqvist, Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Karolinska 

University Hospital, Huddinge, Sweden and Division of Anaesthesia, Dept for Clinical Science Intervention and Technology, 

Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden. 

hans.hjelmqvist@ki.se 

Each year fifty nurses and fifteen physicians enter their specialist program in intensive care in Stockholm County. 

A well functioning collaboration between nurses and physicians in the intensive care team leads to significant 

lower risks for the ICU patient and a higher quality of care, but no inter-professional education (IPE) options 

has been available until the spring of 2008 when a small scale IPE ward opened in the ICU at the Karolinska 

University Hospital, Huddinge. 

The results from a three day pilot study during 2007 indicated that collaboration between nurses and physicians 

in the student team grew through an active process by learning with, from and about each other. Based on the 

results from the pilot study, we continued to study the process of team collaboration between specialist nurseand 

physician students during the first regular course, spring 2008. Seven student teams were included. The 

methods used, were open observations, questionaire, semistructured interviews and daily reflection sessions. 

Factors that supported growth of the interprofessional collaboration were; a) working together in a learning 

environment, b) enough time for discussions and reflections, c) pedagogic structure and d) continuity in 

supervision. 

The growth of interprofessional collaboration can be described in three phases: 

Phase 1: Unstructured dialogue in the team and limited autonomy 

Phase 2: Improved direct and focused dialogue within the team and strengthened autonomy. 

Phase 3: Aim orientated, open and self-critical dialogue within the team 

43 

ABSTRACTS

In Conclusion learning together stimulates growth in the clinical specialist education by active/passive 

supervision aiming for student responsibility, reflection in action, structured aims and a supporting environment. 

Students in the interprofessional team develop satisfaction of their capacity. Evaluations from the first course 

2008 indicate that the concept of interprofessional collaboration is a necessary part of a specialist education in 

intensive care. In the future, the collaboration process and the pedagogic methods need further studies. 

Pituitary insufficiency in the acute phase of traumatic brain injury or subarachnoid 

hemorrhage, prevalence and predictive factors: a prospective, 

population based study 

Sigurjónsson P, MD 1,2 , Jónasdóttir ÁD, MD 1 , Ólafsson IH, MD 3 , Kárason S, MD, Phd, Assoc.prof 2,7 , 

Sigthórsson G, MD, Phd 4 , and Sigurjónsdóttir HÁ, MD, Phd, Assoc.prof, helgaags@landspitali.is 5,6 . 

1 

Dept of Internal Medicine; 2 Dept of Intensive Care; 3 Dept of Neurosurgery; 4 Dept of Clinical Chemistry; 5 Dept of 

Endocrinology, Landspitali University Hospital, Reykjavik, Iceland and 6 University of Iceland, Reykjavik, Iceland. 

Background: Traumatic brain injury (TBI) and subarachnoid hemorrhage (SAH) can cause long-term 

morbidity and death. Studies indicate that this may partially be due to transient or chronic hypopituitarism 

(HP). Guidelines recommend screening for HP in moderate and severe TBI patients (TBIp), Glasgow coma 

score (GCS) 9-12 and

and newborn mortality is close to 10%. The department of anaesthesia at Muhimbili is severely over-stretched, 

with only six specialist doctors. The vast majority of the anaesthesia is conducted by anaesthetic nurses and 

anaesthetic officers. 

This study aims to audit the current state of the quality of anaesthesia for caesarean section using a newly 

developed assessment instrument, to provide a needs-assessment and be a background for further work looking at 

how care can be improved in appropriate ways. 

Methods The study is an observational audit looking at the quality of anaesthesia for caesarean section using a 

newly developed assessment instrument. 50 caesarean sections were observed in Nov 2011. Two researchers (JE/ 

EL) from Karolinska collected the data from different shifts using the data collection instrument. Outcome data 

were collected by visiting the patients on the wards afterwards and studying the medical charts. 

Results The median age was 28.5 years. Anaesthetic charts, oxygen supply, face masks, tilting table, spinal 

needles, syringes, gloves, disinfectant to skin, blood pressure monitor, pulse oximeter were always present. 

Neonatal bag and mask, laryngoscope, entotracheal tube, suction apparatus were present in most of the cases. 

Adult bag and mask, oropharyngeal airway, bougie stylets and pressure infusion bag were present at various 

degrees. WHO checklist, pelvic wedge pillow, ECG were not used. 

Drugs and medications were present at most times. 

Airway were almost never evaluated. Spread of spinal were about 30% of the cases. All patients had an i.v. line, 

and pulse oximeter. Wedge pillows were not used, although 30% of the patients received some object under their 

right hip. Anaesthetic chart was always filled in. Anaesthetic personnel were not always present in the theatres 

during the entire operation. 

The babies mean APGAR were 8,54. Seven required ventilation. Four babies were stillborn. All mothers were 

alive two days post surgery, two of those were treated at the ICU. 

Conclusion We strongly believe that there is a potential to improve the standards of obstetric anesthesia with 

a structured approach to anaesthetic routines and education for the anaesthetic staff. Over the next three years 

MKAIC is planning several quality improvement interventions and will assess their success with follow-up audits 

in 2013 and 2014. With our personal experiences, the results from our audit and with help from the personnel 

at Muhimbili, we designed a basic anaesthetic checklist to be used when performing caesarean sections. We plan 

to implement the checklist in near future on site at Muhimbili. We hope this will be a small step towards safer 

anesthesia during caesarean sections in Muhimbili. 

Kartläggning av incidensen av dränrelaterad meningit på NIVA, SU. Jämförelse 

mellan olika sätt att tolka cellstegring i likvor. 

Alma Syrous, ST-läkare, AN/OP/IVA SU/Ö, Christina Grivans, VÖL/NIVA, An/Op-IVA, SU/SS. 

Bakgrund: Extern dränering av likvor via ventrikel-drän (s.k. öppet V-drän) är ofta nödvändigt vid bland annat 

subarachnoidalblödning. Förekomst av ventrikel-drän innebär en risk för utveckling av infektion – ”dränrelaterad 

meningit”. Det föreligger i litteraturen ingen entydig definition av denna diagnos. De flesta är överens om 

att positiv odling utgör en stark indikation för infektion även om risken av kontamination måste beaktas. En 

cellstegring i likvor kan tala för infektion men måste relateras till mängden blod i likvor. 

Det finns olika sätt att tolka en cellstegring i likvor. 

För närvarande används sedan flera år på NIVA/SU en kvot mellan Sp-LPK och Sp-Ery; om denna kvot ar större 

än 1:100 kan infektion övervägas och bedöms mycket sannolik om kvoten är 1:10. Antalet celler har också 

betydelse för tolkningen eftersom färre erytroyter lättare leder till en högre kvot. 

45 

ABSTRACTS

Det finns andra sätt att tolka likvorcellerna; till exempel om differensen (Sp-LPK – (SpEry/1000)) > 100 

bedöms sannolikheten för infektion vara hög. SIR har 2012 antagit följande förslag från en NIVA-arbetsgrupp; 

cellkvoträkning enligt (Sp-Poly-(Sp-Ery/1000)) > 100 stärker misstanken på dränrelaterad meningit. 

2004 publicerades en artikel som föreslog ett cellindex som instrument för tidig diagnos av ventrikulit 

(tidigare än resultat av odling). Detta cellindex utgörs av kvoten mellan leukocyter i likvor/erytrocyter i 

likvor respektive leukocyter i blod/erytrocyter i blod – s.k. likvor-cellindex. Ett cellindex ~10 eller mer 

skulle indicera ventrikulit. 

Denna studie ämnade svara på följande frågor: 

• Hur stor är incidensen av dränrelaterad meningit på NIVA/SU 

• Vilken betydelse för diagnostiken skulle det ha om någon av de andra definitionerna skulle användas 

istället för den nuvarande 

Metod: Retrospektiv insamling av data genom journal-genomgång av samtliga patienter med öppet V-drän 

som vårdats under år 2008 - 2010 på NIVA. Patienter med föreliggande CNS-infektion vid ankomst till NIVA 

exkluderades. Kartläggning av antalet konstaterade dränrelaterade meningiter (genom identifiering av de patienter 

som erhållit antibiotika i CNS-dos) och jämförelse mellan olika sätt att bedöma likvorproverna. 

Resultat: 155 patienter hade V-drän. Av dessa hade 21 (=13,5%) patienter dränrelaterad meningit varav 8 

patienter hade positiv odling (6st KNS och 2 Staph. Aureus) och därmed säker ventrikulit. 13 patienter hade 

negativ odling men klinik och likvorparametrar förenligt med ventrikulit. 15 av de 21 patienterna hade diagnosen 

Subarachnoidalblödning. 

De likvorparametrar som mest indikerar dränrelaterad meningit är laktat > 4, glukoskvot < 0,35, övervikt 

av polynukleära celler > 50%. Den cellkvotsberäkning som används på NIVA/SU är enligt vårt resultat mer 

känslig än den av SIR antagna cellkvotsberäkningen, men möjligen med risk för en överdiagnostisering. 

Cellkvotsberäkning enligt Pfaustler et al selekterar i vårt resultat inte ut fler patienter, tveksamt om det skulle 

möjliggöra tidigare diagnostisering vilket också skulle förutsätta daglig provtagning. 

Diskussion: Vid feber eller försämrad status som inte kan förklaras på något annat sätt bör ventrikulit misstänkas 

och utredas. Det krävs en sammantagen bild av klinik, odling/PCR och likvorparametrar för diagnostisering. 

Fortsatt forskning och resultat kring diagnostiska metoder och infektionsincidens vid användning av antibiotikaoch 

silverimpregnerade ventrikeldrän ses framemot då det skulle kunna möjliggöra konsensus nationellt och 

internationellt kring definition. 

Postoperative Pain Relief following Total Hip Arthroplasty. 

A comparison between Intrathecal Morphine and Local Infiltration Analgesia. 

ABSTRACTS 

J Kuchalik, B Granath, E Åberg, A Ljunggren, A Gupt, Departments of Anesthesiology and Intensive Care and 

Orthopaedic Surgery, University Hospital, Örebro, Sweden 

Introduction: Postoperative pain following total hip arthroplasty (THA) (1) is often considered moderate 

to severe and can therefore influence the postoperative course of event and result in delayed postoperative 

mobilization and prolonged hospitalization. It is therefore necessary to find the most optimal method for 

alleviation of pain for these patients. Traditionally, this has been managed by epidural analgesia, continuous 

peripheral nerve blocks, parenteral- or spinal opioids. Recently, local infiltration analgesia (LIA) technique (2) 

was introduced in Scandinavia and has been shown to be efficacious during knee (3) and hip surgery (4). The 

LIA technique is based on a systemic infiltration of a mixture of a long-acting local anaesthetic (ropivacaine 300 

mg), a non-steroidal anti-inflammatory drug (ketorolac 30 mg), and epinephrine (0.1 mg) into the peri-articular 

46

tissues in order to achieve satisfactory pain control with little physiological disturbance. The primary aim of this 

study was therefore to evaluate whether intraoperative administration of ropivacaine, ketorolac and epinephrine 

into the operating field during THA will provide similar analgesia compared to our standard of care, intrathecal 

morphine. 

Methods: This was a randomized, double blind, parallel-group study where two different methods for 

postoperative pain relief after total hip arthroplasty, intrathecal morphine (Group IM) and local infiltration 

analgesia (Group LIA) were assessed in 80 patients undergoing THA. Anesthesia was standardized (spinal 

anesthesia with 17.5 mg bupivacaine plain) in all patients and either morphine special 0.1 mg (0.25 ml) (Group 

IM) was administered intrathecally or LIA mixture (Group LIA) was administered peri-articularly (total volume 

151.5 ml). The study was blinded to all personnel by administering equal volumes of saline in both groups. 

Postoperatively at 24 h, another 22 ml of the LIA mixture was administered in Group LIA and a similar volume 

of saline in Group IM. Parameters recorded included: rescue morphine consumption at 24 h was measured 

(primary endpoint) as well as pain, mobilization, home discharge, patient satisfaction and health-related quality 

of life. Patients were followed-up after 3 and 6 months. 

Results: No differences were found in the rescue morphine consumption between the groups (15.1 +/- 14.1 and 

13.4 +/- 10.6 mg in Groups IM and LIA respectively). Pain at rest was lower at 8 h postoperatively in Group 

IM (p = 0.004), but greater at 24 h while standing (p = 0.005) and up to 48 h on walking (p < 0.001). Time to 

mobilization and home readiness was similar between the groups. 

Conclusions: Local infiltration analgesia is equi-efficacious compared to intrathecal morphine. However, 

significantly lower pain scores were reported at 8 h in patients receiving intrathecal morphine while higher pain 

scores were recorded in this group compared to LIA at 24 and 48 h. LIA is a good alternative to intrathecal 

morphine, and is associated with a low risk of side effects and, together with ease of administration, could be the 

standard of care for patients undergoing total hip arthroplasty in the future. 

Bone Cement Implantation Syndrome in Acute Hemiarthroplasty after 

Displaced Fracture of the Hip, Incidence, Predisposing Factors and Impact 

on Perioperative Mortality. A single centre, 2-year retrospective study 

Fredrik Olsen, Mathias Kotyra, Sven-Erik Ricksten, AnOpIva SU/M, Mölndal 

Objective: The use of bone cement in hemiarthroplasty of hip fractures is associated with risk of cardiovascular 

and pulmonary complications, known as Bone Cement Implantation Syndrome (BCIS). The aim of this 

retrospective study is to investigate the incidence, predisposing factors and impact on 30-day mortality of BCIS 

in acute cemented hemiarthroplasty after displaced fracture of the hip, in a single centre during 2 years. 

Summary and background data: Emergency cemented hemiarthroplasty involves cementation of the femoral 

stem is associated with BCIS and risk of hemodynamic instability and intraoperative death. 

Methods and Materials: Retrospective chart analysis was performed on all cases. Demographics, perioperative 

data, comorbities, biochemical markers and mortality data were collected. Evidence of BCIS was collected and 

categorized. 628 cases of cemented hemiarthroplasty performed during 2008-2009 were included. 

47 

ABSTRACTS

Results: The incidence of BCIS in our material was 26,2%, for grades 2 and 3 combined the incidence rate was 

7,5%. BCIS grades 2 and 3 are a significant risk factor for 30 day mortality (OR, Odds-ratio 12,3). Risk factors 

for the development of BCIS grade 2 or 3 are; ASA grade 3 or 4(OR 3,36), beta blocking drugs (OR 2,49), 

diuretic drugs (OR 1,93), warfarin therapy (OR 2,57) and history of chronic obstructive pulmonary disease 

(COPD) (OR 2,16). 

Conclusions: BCIS is a common complication in cemented hemiarthroplasty. The more severe grades are a major 

risk factor for 30-day mortality. The variables we have found to be correlated to severe BCIS are all indicative of 

congestive heart failure, hypertension and lung disease. 

Intraoperative Thromboelastometry is Associated with Reduced Transfusion 

Prevalence in Pediatric Cardiac Surgery 

Birgitta S. Romlin, MD * , Håkan Wåhlander, MD, PhD‡, Håkan Berggren MD, PhD§, Mats Synnergren 

MD, PhD§, Fariba Baghaei MD, PhD, Krister Nilsson MD, PhD*, Anders Jeppsson MD, PhD§#, 

Background The majority of pediatric cardiac surgery patients receive blood transfusions. We hypothesized that 

the routine use of intraoperative thromboelastometry, as decision support to guide transfusions, would reduce the 

overall proportion of patients receiving transfusions and alter the transfusion pattern in pediatric cardiac surgery. 

Methods One hundred pediatric cardiac surgery patients were included in the study. Fifty patients 

(study group) were prospectively included and compared to fifty procedure- and age-matched 

control patients (control group). In the study group routine thromboelastometry, performed during 

cardiopulmonary bypass, guided intraoperative transfusions in combination with clinical signs. 

Intraoperative and postoperative transfusions of packed red blood cells, fresh frozen plasma, platelets 

and fibrinogen concentrate and postoperative blood loss and hemoglobin levels were compared between 

the two groups. 

Results The proportion of patients receiving any intraoperative or postoperative transfusion of packed 

red blood cells, fresh frozen plasma, platelets or fibrinogen concentrate was significantly lower in the 

study group than in the control group (32/50 (64%) vs.46/50 (92%), p

Methods Fifty-six paediatric cardiac surgery patients (median age 5.8 months, median weight 5.8 kg) were 

included in a prospective observational study. The following variables were analysed before CPB, during CPB 

(after rewarming) and after CPB and modified ultrafiltration: HEPTEM (TEM with heparinase) clotting time 

(CT), clot formation time (CFT), clot firmness after 10 minutes (A 10) and at maximum (MCF), and FIBTEM 

clot firmness after 10 minutes and at maximum. Analyses before weaning CPB and after CPB and ultrafiltration, 

and between A 10 and MCF were compared and correlations and differences were calculated. 

Results Hemoconcentration with modified ultrafiltration increased haematocrit from 28±3 to 37±4 %, p

Munvård: 

Vi har bytt rutin för munvård och infört ett ”munvårdskit” där munvård görs 6 gånger/ dygn istället för tidigare 

2 gånger/dygn på intuberade och trackeostomerade patienter. Utifrån detta har vi skrivit ett nytt munvårds- 

PM. För att underlätta munvården har ny tubtejpning införts. Implementeringen av en mall för bedömning av 

munstatus är under pågående. 

Endotrakeal/trakealtuber med subglottiskanal 

Sedan länge (>10 år) används endotakelatuber/trakealkanyler med sidokanal på avdelningen. Vi utför 

subglottisaspiration varannan timme. 

Vi har även infört endotrakealtuber med sidokanal på alla patienter som akutintuberas av narkospersonal utanför 

IVA. 

Inhalationer 

Inhalatorn till respiratorn är utbytt till ett T-stycke där frånkoppling inte är nödvändig. 

Utbildning och motivationshöjande åtgärder 

Vi anordnar återkommande utbildningstillfällen för personalen i form av workshops, tipspromenader, 

information på personalmöten och mail samt utbildningsdagar. Nu senast två heldagsutbildningar med VAP som 

en av huvudrubrikerna. 

Vi har även gjort en Poster (bild 2) innehållande faktorer som påverkar och förebygger VRI samt statistik på VRI 

över tid på vår avdelning. Denna hänger uppe väl synlig. Samarbete med andra avdelningar 

Vi samarbetar med andra infektionsgrupper både på IVA-avdelningar och med post op. 

Resultat Vi har sedan många år relativt goda resultat vad gäller VAP- statistik. Denna har alltid legat under 

Svenska intensivvårdsregistrets (SIR) målvärden men vi vill nå ännu lägre. Vi har börjat se resultat av våra 

ansträngningar med en ytterligare minskad VAP frekvens/10 000 respiratordagar trots allt sjukare patienter. 

Statistiken skickas in som ett eget bidrag. 

Konklusion Vi är en stor personalgrupp och utmaningen är att få alla att arbeta mot ett gemensamt mål som 

kan hållas och förbättras över tid. Vi har tillämpat aktuell vetenskap som vi applicerat i praktiken och lärt oss 

det är ett arbete som kräver tid, envishet, engagemang och stöd från ledningen. För att fortsätta nå goda resultat 

kommer vi att ha återkommande utbildning/information för att hålla kunskapsnivån och motivationen inom 

personalgruppen ständigt hög. 

Anestesi för vaken kraniotomi 

Kerstin Metcalf 1 , Helen Tell 1 , Vanja Vikström 1 , Elisabeth Ericsson 1 , Peter Milos 2 , Sverre Boström 2 . 

1 

Anestesi och operationskliniken och 2 Neurokirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset, 581 85 Linköping. kerstin. 

metcalf@lio.se 

Resektion av hjärntumör på vaken patient är en metod som kan komma i fråga i fall av förmodat lågmaligna 

tumörer med lokalisation i nära anslutning till områden för motorik och tal. 

ABSTRACTS 

I Linköping har hittills 10-talet patienter/år varit aktuella för denna operationsmetod. Även om lokalanestesi 

är den metod på vilken anestesin baseras finns ett behov av tilläggsanalgesi liksom viss sedering. Detta måste 

balanseras mot nödvändigheten av patientmedverkan liksom mot risken för andningsdepression, vilket i sämsta 

fall kan leda till hjärnödem och omöjliggöra operationens genomförande. 

Under årens lopp har vi provat olika sederings/analgesi-regimer; senast remifentanil. Vid något tillfälle har detta 

dock varit förenat med andningsdepression enl. ovan. Patienterna har trots god smärtlindring blivit uttröttade av 

den långa operationstiden och därmed fått svårt att ligga stilla och medverka vid den funktionella testningen. 

50

I syfte att öka patientkomforten och åstadkomma bättre kirurgiska betingelser arbetar vi sedan ett år med en 

metod av sövd-vaken-sövd; dvs patienten är sövd under första delen av operationen, vaken för tumörresektionen, 

samt igen sövd under avslutningen av operationen. Under de perioder patienten är sövd ges kontrollerad 

ventilation med hjälp av LMA. Operationen genomförs med huvudet externfixerat med skruvar (Mayfield), 

vilket förbättrar fixationen och ger mindre risk för störningar av kirurgens arbete genom patientrörelser. 

Sederingen under den vakna perioden baseras numera på dexmedetomidin, ev. med tillägg av en mycket liten dos 

remifentanil. För anestesiologen är det en särskild utmaning att väcka en patient som är fixerad i Mayfieldstöd 

liksom att i samma position söva med de restriktioner för luftvägskontrollen som detta innebär. Icke desto mindre 

är de initiala erfarenheterna sammantaget goda och kommer att presenteras mera i detalj. 

En avsikt med projektet är att systematiskt tillvarataga patientens erfarenheter, men även att förbättra 

omvårdnaden för den enskilde patienten. Detta görs genom hälsoskattning av patienten före och efter 

operationen samt genom strukturerade intervjuer dagen efter operationen och vid 1 och 6 mån efter kirurgin. 

Särskilt efterfrågas patientens upplevelser av operationen inom domänerna oro/minne/rädsla/avslappning/ 

bekvämlighet/preoperativ information/förslag till förbättringar. 

Omedelbart efter kirurgins avslutande besvarar neurokirurgen ett antal frågor relaterat till ingreppets 

genomförande. Operationssjuksköterska och anestesisjuksköterska gör likaledes en bedömning av förhållandena 

under operationen. Insamling av data är pågående varför det i denna del av projektet än så länge inte finns 

komplett analyserade data att presentera. 

”Pain-Out” – En internationell databas för postoperativ smärtbehandling 

Ragnar Bäckström. Narinder Rawal, Eva Johanzon och Renée Allvin, ANIVA kliniken Universitetssjukhuset, 

Örebro. ragnar.backstrom@orebroll.se 

Trotts god kunskap, moderna läkemedel och behandlingsmetoder är postoperativ smärtbehandling fortfarande ett 

problem. Pain-Out är ett EU finansierat projekt (EU:s 7th Framework Program (FP7) tema hälsa). Som syftar 

till förbättrad postoperativ smärtbehandling. Arbetet startade 2009 och löper över totalt 48 månader. Förutom 

Sverige deltar Tyskland, Schweiz, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, England och Israel. 

Huvudsyftet är att skapa ett kvalitetsregister för process- och resultatdata vad gäller postoperativ smärtbehandling. 

Data samlas från det första postoperativa dygnet. 

Processdata består av: demografiska data(kön, ålder, längd och vikt); typ av kirurgi; typ av analgetika och 

administreringssätt före, under och efter operationen. 

Resultatdata samlas vid ett tillfälle med hjälp av ett självskattningsformulär som delas ut till patienten. Patienten 

ska ha vårdats minst sex timmar på vårdavdelning. De utfallsmått som skattas i formuläret är: högst- respektive 

lägst smärtintensitet under dygnet; andel av tiden med svår smärta; i vilken utsträckning smärtan påverkat 

mobilisering, förmåga att djupandas/hosta och sova; påverkat humöret och känslor (orolig, hjälplös); förekomst 

av biverkningar; och patienttillfredställelse. 

51 

ABSTRACTS

Insamlad data registreras i en databas, ”European Pain Registry” och analyseras för olika ändamål. 

-”Benchmarking”: Centra som ingår i Pain-Out kan jämföra sina smärtbehandlingsresultat med andra centra, 

alternativt med de egna resultaten över tid. Olika behandlings regimer kan följas upp och kvalitetssäkras. 

-”Clinical Decision Support System”: Informationen i databasen används till att ge behandlingsråd utifrån 

registreringar av process- och resultatdata i European Pain Registry. 

-”Electronic Knowledge Library”: Denna del sammanställer tillgängliga guidelines vad gäller postoperativ 

smärtbehandling i ett elektroniskt format. 

Registret är nu uppbyggt och testat. Benchmarker modulen fungerar fullt ut och de andra delarna är i de 

närmaste färdiga. Registreringar pågår på ett 60-tal sjukhus i världen. Möjlighet finns nu för nya kliniker att 

ansluta sig och börja registrera. 

För mer information v g se projektets hemsida www.pain-out.eu 

The plasma volume expansion of normal saline is non-existing in the 

septic rat 

Björn Bark, Johan Persson and Per-Olof Grände, Department of Anaesthesia and Intensive Care, Lund University 

Hospital, Lund, Sweden. bjorn.bark@med.lu.se 

Sepsis and SIRS are associated with increased capillary permeability, plasma leakage and hypovolemia. Normal 

saline (0.9% NaCl) is often used to restore plasma volume, but it is unclear if the plasma volume expansion 

differs between the normal and the septic situation. It is supposed that saline is distributed quickly in the whole 

extracellular space related to the proportion of the pre-existing volumes of the intravascular and the interstitial 

spaces. Therefore, as a result of the sepsis-induced increase in transcapillary leakage, the plasma volume expanding 

effect would be smaller in sepsis due to the pre-existing smaller plasma volume in relation to the interstitial 

volume. 

ABSTRACTS 

For this purpose we have analysed the plasma volume expansion of normal saline under normal and septic 

conditions. The study was performed on 2 groups of rats, normal (n=10) and septic (n=10), anesthetized 

with isoflurane. Sepsis was induced by ligation and opening of caecum resulting in leakage of intestinal 

content. After 4 h, both groups were given an infusion of 32 mL/kg of normal saline over 15 min. Plasma 

volume was measured with a 125 I-albumin dilution technique at baseline, after 4 h and 20 min after end 

of the infusion. Arterial blood samples for measurement of haematocrit, pH, blood gases and lactate were 

taken at the same time points. 

The plasma volume at baseline was 40.6±1.4 mL/kg in the normal group and 41.4±1.7 mL/kg in the 

septic group. Corresponding values were 42.4±3.2 mL/kg and 32.5±2.7 mL/kg 4 h later, and 47.0±4.7 

mL/kg and 32.4±3.5 mL/kg 20 min after end of the infusion. Changes in haematocrit corresponded well 

with the calculated plasma volumes. 

The increase in plasma volume of 4.7 mL/kg 20 min after the infusion of 32 mL/kg in the normal rat 

corresponds to a plasma volume increase of 15% of the infused volume. This is less than the expected 20- 

30% described in the literature (1). Still more surprising was the total lack of increase in plasma volume 

after the same infusion volume during sepsis. This plasma volume expanding effect, smaller than that 

expected by the relation between plasma and interstitial volume, can be partly explained by the 2-pore 

theory. According to this theory, transcapillary transfer of infused crystalloid solution through the large 

pores would mean a simultaneous increase in leakage of proteins by convection to the interstitium, which 

would result in additional plasma volume loss (2). Furthermore, the Starling equation and the 2-pore 

theory postulate that there would be an increased transcapillary leakage of fluid and proteins due to 

increased blood pressure after start of the infusion (3). It can be expected that this mechanism would be 

52

more pronounced under a septic condition with an increased number of large pores. 

We conclude that the plasma volume expanding effect of normal saline is non-existing under a septic 

condition in the rat. 

1) Grocott MP, Mythen M: Fluid therapy. In: Baillière’s Clinical Anaesthesiology. Harcourt Publishers 

Ltd, 1999, pp 363-381 

2) Gandhi RR, Bell DR: Influence of saline infusions on transvascular protein transport. Am J Physiol 

1992; 262:H443-450 

3) Dubniks M, Persson J, Grände PO: Effect of blood pressure on plasma volume loss in the rat under 

increased permeability. Intensive Care Med 2007; 33:2192-2198 

Bi-modal dialysis and surgery – two alternatives in extreme hyperkalemia 

Tobias Nilsson, Johan Malmgren and Kai Knudsen. Department of Anaesthesia and Intensive Care Medicine, 

Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg. kai.knudsen@aniv.gu.se 

Background: Severe poisoning with potassium pills is rare but patients may present with severe 

cardiovascular symptoms requiring immediate and effective treatment. 

Objective: To report a case of extreme hyperkalemia requiring more than standard medical treatment to 

reveal. 

Case report: A 30 year-old healthy but mentally depressed woman presented to the emergency department 

(ED) after ingestion of 300! slow-release pills of potassium-chloride, adding up to 225 g of potassium. 

She was brought to the ED with a serum potassium of 9.5 mmol/L. She was hardly awake with a blood 

pressure of 60/35 mm Hg, and poor cardiovascular function. She soon developed ventricular fibrillation 

that resolved instantly by rapid intravenous administration of 72 mg calcium chloride. No electrical 

cardioversions were needed. Gastric lavage was performed in the ICU after an x-ray revealed large amounts 

of tablets in the stomach. 

Despite intensive medical treatment with glucose/insulin, salbutamol, sodium bicarbonate and resonium, serum 

potassium was 8.5 mmol/L. Veno-venous haemodialysis was initiated with serum potassium at 8.4, and despite 

ongoing dialysis potassium increased to 10.3 mmol/L. Hence a parallel continuous renal replacement therapy 

(CRRT) was started via another central dialysis catheter. After one hour of double dialysis, serum potassium 

decreased to 9.2 mmol/L. An x-ray revealed large amounts of pills in the GI-tract and the patient was taken to 

the operating theatre with ongoing CRRT. The surgeon could successfully remove about 200 pills through a 

laparotomy. Serum potassium thereafter soon dropped to 5.2 mmol/L. The patient recovered slowly after seven 

days in the ICU, but later developed a gastric stricture. 

Conclusions: Parallel bimodal dialysis as well as surgery present alternatives for therapy-resistant 

hyperkalemia in potassium poisoning. Standard veno-venous haemodialysis may be insufficient, but the 

addition of continuous CRRT resolved this very dramatic case. 

53 

ABSTRACTS

Illicit drugs and GHB most common finding in ICU-treated poisonings 

in western Sweden 

Erik Leterius and Kai Knudsen. Department of Anaesthesia and Intensive Care Medicine, Sahlgrenska University 

Hospital, Gothenburg, Sweden kai.knudsen@aniv.gu.se 

Background: An increasing number of poisonings with GHB and other illicit drugs frequent intensive 

care units (ICU) in Western Sweden during recent years. 

Objectives: The aim of this study was to study if poisoning with illicit drugs is more frequent than 

poisoning with pharmaceuticals and to see which drugs are most frequent. 

Methods: All cases of ICU-treated poisonings during one year (2009) in the region of western Sweden 

were studied retrospectively via a database search. The cases were classified as intoxication with either 

ethanol, illicit drugs, pharmaceutical drugs or other poisonings. 

Results: 283 patients (171 men, 112 women) were registered with 307 visits to any of our three ICU 

wards during one year. Median age was 32 years with a median stay of 19 hours. Illicit drugs were most 

common among men and pharmaceuticals were most common among women. Only one death was 

registered (0.3%) during the initial hospital stay but within one year 12 of our patients were found to be 

dead. Intoxication with illicit drugs was the main diagnosis in 37 percent of our patients, pharmaceuticals 

in 28 percent, ethanol intoxication in 18 percent, and other poisonings in 17 percent. Illicit drugs were 

most common in the age group of 13-30 years as well as 31-50 years, whereas ethanol and pharmaceuticals 

were most common in the age group over 51. 

Conclusions: Intoxication with illicit drugs has become the most common diagnosis among poisonings 

in the ICU outnumbering both alcohol intoxications and pharmaceuticals. Illicit drugs dominate among 

men and pharmaceuticals among women. Among illicit drugs the most frequent drug was GHB, which 

indicates a high toxicity with this drug. 

Severe overdose of quetiapine treated successfully with extracorporeal life 

support 

ABSTRACTS 

Lukas Lannemyr and Kai Knudsen. Department of Anaesthesia and Intensive Care Medicine, Sahlgrenska University 

Hospital, Gothenburg, Sweden. kai.knudsen@aniv.gu.se 

Background: Quetiapine is a second-generation antipsychotic drug, used mainly in the treatment of 

psychotic disorders. Overdose is associated with sedation, tachycardia and a prolonged QT-interval on the 

ECG. Cardiovascular symptoms are uncommon but in severe cases profound cardiovascular depression 

may occur. 

Objectives: To report a case where extracorporeal circulatory support (ECCS) was used successfully in 

severe quetiapine overdose. 

Case report: A 40-year-old woman was admitted to the emergency department (ED) with reduced 

consciousness apparently due to intoxication. She had a history of schizophrenia and was treated with 

900 mg of quetiapine daily. In the ED she presented with immeasurable low blood pressure, irregular 

bradycardia, hypothermia and a Glasgow Coma Scale (GCS) of 8. An immunoassay test for tricyclic 

antidepressive agents (TCA) was positive. Blood samples analyzed with liquid chromathography – mass 

spectrometry method (LC-MS) were negative for amitriptyline and nortriptyline, but revealed a peak 

identified as quetiapine. LC-MS did not show the presence of any drug other than quetiapine. 

54

A serum quetiapine level 24 hours after the patient arrived was 715 ng/ml, and dropped to 124 ng/ml 

the day after. Despite resuscitation with intravenous fluids, intensive vasopressor treatment and renal 

replacement therapy (CRRT) the patient’s condition deteriorated. The patient was quickly moved to 

an intensive care unit where extracorporeal circulatory support (ECCS) could be instituted. The patient 

subsequently recovered after four days in the ICU without any residual symptoms 

Conclusions: Severe poisoning with quetiapine may imitate tricyclic antidepressant poisoning and drug 

screening methods may be falsely positive for TCA. In case of cardiovascular collapse due to quetiapine 

overdose ECCS may be life saving. 

Assessment of overall toxicity of different illicit drusgs 

Kai Knudsen, Helen Larsson and Kristina Jennische. Department of Anesthesia and Intensive Care Medicine, 

Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden. kai.knudsen@aniv.gu.se 

Background: Physicians and pharmacists may be advised by legal authorities to evaluate toxicity of 

different illicit drugs from a legal perspective. There is no consensus on how to compare toxicity of 

different drugs. New drugs are difficult to evaluate and judge in terms of general toxicity. 

Objectives: To create a simple tool to be able to evaluate overall toxicity of different illicit drugs with 

focus on harm to the user. 

Methods: We interviewed a physician, a professor in social medicine, a police officer working with 

narcotics, and a previous abuser of narcotics to decide which medical and social risk factors should be 

included in a scoring sheet. We assessed 19 different substances of abuse after collecting and studying at 

least ten scientific reports from peer reviewed journals on every drug. 

Results: A scoring sheet was created were each drug could be evaluated in eleven different aspects of 

toxicity from zero to five points (six-graded). Some parameters were assessed to carry higher impact 

for overall toxicity than others and were thereby multiplied with three. The parameters assessed were 

the following with risk for; life-threatening overdose, death due to abuse (not acute overdose), acute 

psychiatric episode, trauma, substance dependence, multiple drug abuse, psychiatric long-term sequelae, 

adverse social consequences, somatic disease, increased mortality, and criminality. Our scoring sheet is 

presented in Table I. 

Discussion: The different aspects on overall toxicity may be categorized as acute (I-IV), long-term 

consequences (V-IX) and accumulated aspects. We believe that acute toxicity have higher impact on 

overall toxicity than long-term consequences and accumulated aspects since it is prompt and an early 

death due to acute toxicity eliminates any long-term effects. 

Conclusions: This scoring system allows a comparison of different drugs in terms of overall toxicity. It 

takes into account several different medical and social parameters giving a reasonable judgment of overall 

toxicity for each drug. 

55 

ABSTRACTS

Påverkar anestesimetoden återhämtningen efter abdominell hysterektomi 

Oksana Dons-Möller, ST-läk, Joel Olsson, MD, PhD. Anestesi- och Intensivvårdskliniken, Hudiksvalls Sjukhus, 

Division Operation, Landstinget Gävleborg. 

Hysterektomi är ett av de vanligaste större gynekologiska ingreppen. Anestesimetoden kan inverka på olika 

postoperativa symtom (smärta, illamående, tarmparalys) och påverka patientens vårdtid (1). 

Vid gynekologiska, urologiska och kirurgiska ingrepp i nedre delen av buken rekommenderas spinalblockad 

med bupivacain (Marcain tung ® ) (2). I dag försöker man minimera doserna av lokalanestetika för att 

minska tiden för postoperativ återhämtning. För att kunna göra detta och samtidigt bibehålla eller öka 

den postoperativa smärtlindringen adderas ofta t.ex. klonidin (Catapresan ® ) och/eller olika opioider spinalt 

(3). Fördelen blir kortare motorblockad vilket möjliggör tidig mobilisering med bibehållen smärtlindring. 

Särskilt morfinets farmakokinetiska profil med långsamt anslag (30 – 45 min) och lång duration (18 - 24 

timmar) ger en mycket långvarig postoperativ smärtlindring (4). 

Frågeställning Ger spinalblockad med bupivacain, morfin och klonidin mindre postoperativ 

opiatförbrukning och kortare vårdtid jämfört med patientkontrollerad analgesi (PCA) med ketobemidon 

(Ketogan ® ) intravenöst 

Material och metod Retrospektiv, icke-randomiserad journalstudie av 152 kvinnor (ASA I-II, ålder 33-76 år) 

som opererades med abdominell hysterektomi på benign indikation under 2009-2010. Av dessa exkluderades 55 

patienter på grund av malign sjukdom, alternativ handläggning i form av epidural eller sårkateter för postoperativ 

smärtlindring eller oväntat stor intraoperativ blödning (> 1 liter). Den första gruppen (n=50) fick generell 

anestesi med ketobemidon-PCA postoperativt. Efter årsskiftet 2010 infördes en ny rutin där patienterna (n=47) 

fick spinalblockad med bupivacain tung 5-10 mg, morfinhydroklorid 0,12 mg och klonidin 30 µg kombinerat 

med lättare generell anestesi och luftvägskontroll med LMA/intubation för komfort. Total postoperativ 

opiatförbrukning och vårdtid registrerades. 

För statistisk analys användes SPSS. Skillnader i medelålder mellan grupperna utvärderades med hjälp av Student- 

T-test. Opiatförbrukning och slutenvårdstid utvärderades med hjälp av Mann-Whitney U test. 

Resultat I gruppen med spinalblockad sågs en signifikant mindre opiatkonsumtion såväl under det första 

postoperativa dygnet, 5,5 ± 6,4 mg respektive 15,8 ± 10,6 mg (median ± SD, p< 0,001), som under det andra 

postoperativa dygnet 0 ± 4,6 mg respektive 2,5 ± 6,3 mg (median ± SD, p< 0,01). 

Slutenvårdstiden i spinalgruppen minskade från 3,0 ± 1,1 dagar till 3,0 ± 1,4 dagar (median ± SD, p< 

0,05). Ingen signifikant åldersskillnad förelåg mellan patientgrupperna. 

Sammanfattning Spinalanestesi med bupivacain tung, morfinhydroklorid och klonidin minskar 

opiatbehovet och vårdtiden efter hysterektomi. Resultaten överensstämmer med tidigare publicerade 

studier inom området (5). Metoden kan rekommenderas som förstahandsval vid abdominell hysterektomi. 

Rent anekdotiskt kan nämnas att vi vid introduktionen av den nya rutinen fick ”kritik” från personalen för 

att patienterna var för aktiva och rörliga efter operationen. Två år senare får vi omedelbart en påringning 

om någon patient inte fått någon blockad vilket resulterat i ”oväntat” mycket smärta och illamående. 

ABSTRACTS 

56

Comparison of myocardial and plasma cytokines in porcine endotoxemic 

and hemorrhagic shock 

Maria Naredi and Michelle Chew, Dept. of Intensive and Perioperative care & Malmö Clinical Research Center, 

Lund University, Sweden, maria.naredi.830@student.lu.se 

Septic cardiomyopathy is a serious complication of severe sepsis and septic shock. The etiology of the condition 

remains uncertain, but cytokines have been proposed as circulating myocardial depressants. As the heart itself is 

capable of synthesizing and releasing cytokines, these mediators have been suggested to be direct causes of organ 

dysfunction as well as potential therapeutic targets. However, it is not known whether circulating cytokines 

mirror the cytokine response at organ level. The aim of this study was to investigate the cytokine response in 

porcine endotoxemic and hemorrhagic shock, in both plasma and the heart. A second aim was to investigate the 

correlation between circulating and myocardial cytokine levels. 

20 Landrace pigs were subjected to LPS-induced endotoxemia, fixed volume hemorrhagic shock, or 

control. Plasma was sampled before induction of shock and at 6 hours post induction of shock. Pigs 

were sacrificed and hearts were harvested immediately post-mortem. Concentrations of eight different 

cytokines; interferon-γ (IFN-γ), interleukin-1ß (IL-1ß), interleukin-4 (IL-4), interleukin-6 (IL-6), 

interleukin-8 (IL-8), interleukin-10 (IL-10), transforming growth factor-ß (TGF-ß), and tumor necrosis 

factor-α (TNF-α), were measured using a multiplex assay. 

In plasma, significant elevations of IL-1ß, IL-6 and IL-10 could be observed in the endotoxemic group, 

but only IL-6 was increased at 6 hours in the hemorrhagic group. In the heart, significantly higher 

concentrations of IL-1ß and IL-4 were observed in the endotoxemic group. No significant relationship 

could be demonstrated between circulating and myocardial cytokines. 

In conclusion, different cytokine responses were elicited in the circulation and in the heart in the 

endotoxemic group. As there was no significant correlation between circulating and myocardial cytokines, 

the results imply that cytokines in plasma do not reflect the cytokines at organ level. 

Hyponatremia stimulates ventilation, and respiratory compensation is set 

aside when hypertonic saline infusion causes hyperchloremic metabolic 

acidosis. 

Vibeke Moen MD 1,4 , Lars Brudin MD PhD 2 , Mats Rundgren MD PhD 3 , Lars Irestedt MD PhD 4 1) Department 

of Anesthesiology and Intensive Care, County Hospital, Kalmar. vibekem@ltkalmar.se 2) Department of Medicine 

and Health Sciences, University Hospital Linköping, Linköping, 3)Department of Physiology and Pharmacology, 

Karolinska Institutet, Stockholm, 4) Section of Anaesthesiology and Intensive Care, Department of Physiology and 

Pharmacology, Karolinska Institutet, Stockholm. 

Background Respiratory alkalosis is observed in women during pregnancy, and a small decrease in pCO2 

is also evident during the luteal phase of the menstruation cycle. 

Progesterone is usually considered responsible for these changes, but a causal relationship with the 

simultaneous decrease in osmolality and strong ion difference has been proposed. Animal studies have 

shown that intravenous infusion of angiotensin II (ANG II) stimulates ventilation, and angiotensin 

receptor blockers inhibit the ventilatory response to hypotension. The ANG II stimulatory effect on 

respiration is antagonized by vasopressin (AVP). 

We investigated the hypothesis that decrease in strong ion difference and osmolality would cause respiratory 

alkalosis also in men, and that increased osmolality would decrease ventilation in both sexes. 

Methods Ten men and nine women were included, and the women participated both in the follicular and 

luteal phase of the menstrual cycle. Hypoosmolality was induced by drinking tap water for two hours, 

hyperosmolality was caused by infusion of 3% saline for two hours. Arterial blood samples were collected 

57 

ABSTRACTS

throughout the loading procedures for analysis of electrolytes, osmolality and blood gases. Strong ion 

difference (SID) was calculated by the formula ([Na] +[K]) - [ Cl]. Sensitivity to CO 2 

was determined by 

a rebreathing test performed before and after fluid loading procedures. We repeated identical saltloading 

procedures from a study that monitored renin and AVP. It is therefore reasonable to assume similar 

hormonal changes in our subjects since the renin-angiotensin system is activated by hyponatremia, 

hypovolemia and hypotension, and inhibited by the opposite changes. 

Results Arterial pCO 2 

decreased in all groups during water loading, with significant correlation between 

pCO 2 

and both strong ion difference (p=0.006) and osmolality (p= 0.02). Osmolality increased during 

salt loading whereas SID and BE decreased. Although all changes were larger when compared to water 

loading, only the slope relationship pCO 2 

/SID reached significance, but was smaller compared to the 

pCO 2 

/SID slope relationship during water loading (p< 0.001). The pCO 2 

/SID relationship during salt 

loading was however of insufficient magnitude to compensate the metabolic acidosis, and a significant 

decrease in pH developed in all groups (p 600 ml∙ min -1 ∙m -2 using fluids and dobutamine 

and (ii) a protocol-guided RFT. After 150 enrolled patients, the trial was stopped due to slow recruitment. 

The short-term primary outcome measure was relative risk of postoperative complications; secondary 

measures were (i) administered fluid levels; (ii) vasopressor requirements; (iii) haemodynamic responses. 

Results. For the GDHT group 74 and for the RFT group 75 patients were designated. Relative risk of 

postoperative complications (GDHT vs. RFT) was 0.79 (95% CI 0.54 – 1.16); administered fluid levels 

dropped (1182 ml vs. 1455 ml); fewer patients required treatment of hypotension (18.5% vs. 75%); more 

patients raised the oxygen delivery at the end of operation (28% vs. 8%), but the haemodynamic goal was 

achieved only in 27 % of patients in the GDHT group. 

Conclusions. The magnitude of risk reduction of postoperative complications is clinically relevant but the 

trial was underpowered and the null hypothesis cannot be rejected. The haemodynamic responses deviated 

from those found in younger patients reported in the literature. 

58


60

61 



62

Scandic Borås Plaza 

Comfort Hotel Jazz 

Best Western Hotell 

First Hotel Grand 

Åhaga konferens 

63 


HUVUDPARTNER 

PARTNERS 

71mm 

Print only 

4c 

100c/60m/0y/6k 

100k 

black 

100k 

neg 

negativ white 

Pan 

Pantone 286c 

Process Black 

rgb 

ÖVRIGA SAMARBETSPARTNERS 

r0/g0/b153 

r0/g0/b0 

SFAI-veckan 2012 

19-21 september | Borås

Ladda ner den kompletta programboken här! - SFAI-veckan 2013

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?