… om detta må ni berätta …
Ladda ner - Levandehistoria.se
Ladda ner - Levandehistoria.se
- No tags were found...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
lokaler. En läkare skrev: »Aktiva, engagerade och<br />
energiska män<strong>ni</strong>skor förvandlas till apatiska, sömngångaraktiga<br />
varelser. De ligger alltid till sängs och<br />
orkar knappt gå upp för att äta eller gå på toaletten.<br />
(<strong>…</strong>) De dör under fysisk ansträng<strong>ni</strong>ng s<strong>om</strong> att leta<br />
efter mat, ibland t.o.m. med en bit bröd i handen.«<br />
Det fanns inga resurser att hjälpa tusentals avmagrade<br />
och föräldralösa barn s<strong>om</strong> drev <strong>om</strong>kring. Döda<br />
låg på gatorna, övertäckta av tid<strong>ni</strong>ngspapper i väntan<br />
på att forslas till massgravar.<br />
Trots dessa <strong>om</strong>ständigheter försökte man hela<br />
tiden att leva »normalt«. Det var illegalt att bedriva<br />
skolundervis<strong>ni</strong>ng, men det gjordes ändå. I Lodz fanns<br />
63 skolor i verksamhet med 22 330 elever. Unga män<strong>ni</strong>skor,<br />
s<strong>om</strong> David Sierakowiak i Lodz, försökte utbilda<br />
sig, trots allt. Den 25 mars 1942 skrev han i sin<br />
dagbok: »Jag kände mig mycket dålig idag. Jag läser,<br />
men kan nästan inte lära mig någonting, bara några<br />
engelska ord. Jag läser nu bland annat Schopenhauers<br />
verk. Filosofi och svält – ingen dålig k<strong>om</strong>bination.«<br />
Även <strong>om</strong> tyskarna brände ned hundratals synagogor<br />
efter ockupationen av Polen fortsatte judarna sitt<br />
religiösa liv. Religiösa aktiviteter var ofta förbjudna.<br />
Om Gestapo eller SS upptäckte deras gudstjänster<br />
förödmjukades de bedjande judarna på olika sätt. Om<br />
de inte sköts så klipptes deras skägg och de tvingades<br />
att urinera på bönböcker och torarullar.<br />
Judiska privata boksamlingar och allmänna bibliotek<br />
var viktiga <strong>må</strong>l för tyskarna. Även de rika och<br />
flerhundraåriga judiska arkiven i Polen och Östeuropa<br />
konfiskerades och förstördes. När deportationerna<br />
från gettona började 1942 användes kvarlämnade<br />
böcker och manuskript s<strong>om</strong> bränsle.<br />
»En vacker solig dag har börjat. Gatorna, s<strong>om</strong> stängts<br />
av av litauerna, är fyllda av liv och rörelse. (<strong>…</strong>) Snart<br />
har vi fått en första glimt av inflytt<strong>ni</strong>ngen i gettot, en<br />
bild från medeltiden – en gråsvart massa s<strong>om</strong> går tyglade<br />
vid de stora bylten s<strong>om</strong> tynger deras ryggar. Vi förstår<br />
att vår tid snart är k<strong>om</strong>men. Jag ser på oredan i huset,<br />
på de hopbuntade sakerna och på de desperata män<strong>ni</strong>skorna.<br />
Jag ser mina tillhörigheter utspridda. Saker s<strong>om</strong><br />
jag brukade använda och s<strong>om</strong> jag hade tyckt mycket<br />
<strong>om</strong> (<strong>…</strong>) Kvinnan står förtvivlad mitt ibland sina hopbuntade<br />
ägodelar och vet inte hur hon ska handskas<br />
med dem. Hon gråter och vrider sina händer. Plötsligt<br />
börjar allt <strong>om</strong>kring mig att gråta. Allting gråter.«<br />
Ur den 13-årige yitzchak Rudashevskis dagbok,<br />
vil<strong>ni</strong>us 6 september 1941<br />
31
Change language