… om detta må ni berätta …
Ladda ner - Levandehistoria.se
Ladda ner - Levandehistoria.se
- No tags were found...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
»Min vän lät påskina, att man från<br />
tyskt håll med stor tillfredsställelse<br />
skulle se att även i Sverige en<br />
frivilligrörelse igångsattes och att<br />
vi skulle få stort utbyte därav. Helt<br />
naturligt f.ö.(<strong>…</strong>)På något sätt böra<br />
vi väl aktivt visa vårt intresse att<br />
bidraga till Sovjets utplånande. P.A.<br />
H(ansson):s tama gårdagstal bör<br />
väl k<strong>om</strong>penseras på något sätt. Kan<br />
ej något göras?«<br />
k<strong>om</strong>mendörkaptenen Anders Forshell, Svensk<br />
marinattaché i Berlin, i ett handbrev till chefen<br />
för försvarsstabens UNDER Rättelseavdel<strong>ni</strong>ng<br />
carlos adlercreutz, 30 ju<strong>ni</strong> 1941<br />
Sverige efter »Operation Barbarossa«<br />
Kriget i Europa tog en helt ny vänd<strong>ni</strong>ng när Tyskland<br />
invaderade Sovjetu<strong>ni</strong>onen den 22 ju<strong>ni</strong> 1941. Det<br />
skulle bli ett »förintelsekrig«, och tyskarna uppmanade<br />
alla européer att ansluta sig till deras »korståg<br />
mot bolsjevismen«. I <strong>må</strong>nga europeiska länder fanns<br />
män<strong>ni</strong>skor s<strong>om</strong> hörsammade kallelsen. Den svenska<br />
regeringen ville inte bryta med neutralitetspolitiken,<br />
men gick under tysk press med på att låta den tyska<br />
Engelbrecht-divisionen i det ockuperade Norge resa<br />
gen<strong>om</strong> svenskt territorium till Finland. Det fanns de<br />
s<strong>om</strong> var missnöjda och s<strong>om</strong> hade velat se ett aktivt<br />
deltagande på den tyska sidan.<br />
Japans attack och Tysklands krigsförklaring mot<br />
USA i december 1941, och därmed USA:s inträde<br />
i kriget på den allierade sidan, garanterade praktiskt<br />
taget att Tyskland i längden inte skulle kunna stå<br />
emot de allierade arméerna. Trots enorma förluster<br />
stod Sovjetu<strong>ni</strong>onen bland segrarna vid krigsslutet,<br />
vilket beklagades av en del. Opi<strong>ni</strong>onen var splittrad,<br />
men till största delen hade svenskarna stått på de<br />
allierades sida under hela kriget.<br />
Rapporter <strong>om</strong> massmord<br />
Svenska myndighetspersoner och medborgare fick<br />
gen<strong>om</strong> olika kanaler klart för sig att den redan brutala<br />
tyska politiken hade tagit en ännu mer radikal<br />
och mordisk vänd<strong>ni</strong>ng efter ju<strong>ni</strong> 1941. Visserligen<br />
var de ink<strong>om</strong>mande rapporterna sporadiska men en<br />
del tid<strong>ni</strong>ngar publicerade dem kontinuerligt. I september<br />
1941 citerade både Stockholms-Tid<strong>ni</strong>ngen<br />
och Dagens Nyheter den italienska tid<strong>ni</strong>ngen La<br />
Stampa, s<strong>om</strong> undrade vart de kroatiska judarna hade<br />
tagit vägen. En undersök<strong>ni</strong>ng, skrev La Stampa, hade<br />
»icke kunnat ge några närmare upplys<strong>ni</strong>ngar <strong>om</strong> dessa<br />
50.000 kroatiska judars öde«.<br />
Myndigheterna mottog också olika slags redogörelser<br />
för hur den tyska politiken radikaliserades.<br />
I mitten av oktober 1941 rapporterade militärattachén<br />
C.A. Juhlin-Dannfelt vid den svenska legationen<br />
i Berlin till Stockholm <strong>om</strong> massdöden bland sovjetiska<br />
krigsfångar, s<strong>om</strong> han trodde kunde bli »historiens<br />
största decimering«. Tolv dagar senare meddelade han<br />
att »i besatta <strong>om</strong>råden« i Sovjetu<strong>ni</strong>onen sköts judar av<br />
specialk<strong>om</strong>mandon i SS, »även kvinnor och barn«.<br />
Men hur och när förvandlas spridda underrättelser<br />
till kunskap och förståelse s<strong>om</strong> medför en förändring<br />
i attityder och handlingar? Många pusselbitar i bilden<br />
av massmorden nådde Sverige, men helheten var<br />
svår att förstå. Viljan att ta till sig uppgifterna och se<br />
helhetsbilden var sannolikt av central betydelse för<br />
för<strong>må</strong>gan att förstå. Bland exempelvis en del kristna<br />
tycks den ha varit hög. I augusti 1943 skrev redaktören<br />
Fl. Hällzon i Hemmets Vän: »De judiska massgravarna<br />
ropa, ja skria, skriet går ut över världen, det stiger<br />
högre, det når himmelens Gud. Ve Tyskland och dess<br />
ansvariga män, när blodssådden ger skörd. Ve världen,<br />
s<strong>om</strong> gen<strong>om</strong> sin synd är delaktig i denna bloddränkta<br />
brottslighet, s<strong>om</strong> sker i denna tid.« Redan mot slutet<br />
av 1942 kände dock <strong>må</strong>nga till vad s<strong>om</strong> skedde i stora<br />
drag, vilket ända fram till krigets slut bidrog till en<br />
betydande förändring i det officiella Sveriges reaktion<br />
på folkmordet. Vid krigsslutet fanns det likafullt personer<br />
och grupper i Sverige s<strong>om</strong>, trots facit, förnekade<br />
att Tyskland hade utfört sådana brott.<br />
60
Change language