… om detta må ni berätta …
Ladda ner - Levandehistoria.se
Ladda ner - Levandehistoria.se
- No tags were found...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
»Ingenting är så övertygande s<strong>om</strong><br />
medvetenheten <strong>om</strong> att besitta Ras.<br />
Den män<strong>ni</strong>ska s<strong>om</strong> tillhör en klart<br />
defi<strong>ni</strong>erad, ren ras, förlorar aldrig<br />
känslan för det (<strong>…</strong>) Ras lyfter en<br />
män<strong>ni</strong>ska över henne själv: den<br />
ger henne extraordinära – jag kan<br />
nästan säga övernaturliga – krafter,<br />
så helt skiljer det henne från den<br />
individ s<strong>om</strong> är sprungen ur det<br />
kaotiska mischmasch av män<strong>ni</strong>skor<br />
s<strong>om</strong> dragits samman från jordens<br />
alla hörn.«<br />
H.S. Chamberlain, europeisk rasideolog<br />
1. Rasismens historia: Piotrs flykt<br />
2. Fakta <strong>om</strong> Förintelsen (Antisemitism)<br />
1<br />
Bakgrund<br />
Det går inte att skilja Nazitysklands historia från den<br />
nazistiska »världsåskåd<strong>ni</strong>ngen«. Förföljelserna och<br />
Förintelsen följde ur nazismens rasideologi, s<strong>om</strong> gavs<br />
ett klart uttryck i Adolf Hitlers bok Mein Kampf.<br />
Nazisterna gjorde ingen hemlighet av sin i grunden<br />
rasistiska män<strong>ni</strong>skosyn och sin avsky för det demokratiska<br />
samhället och dess värden. För nazisterna var<br />
»rasen« och den »tyska folkgemenskapen« allt. Individen<br />
hade inget värde annat än s<strong>om</strong> ett verktyg för<br />
den rasistiska staten. Tillämp<strong>ni</strong>ngen av denna ideologi<br />
påbörjades <strong>om</strong>edelbart efter att Hitler k<strong>om</strong>mit<br />
till makten den 30 januari 1933.<br />
Rasismens idébakgrund<br />
Långt innan hade emellertid rasistiska idéer börjat<br />
spridas och slå rot i Europa. Tänkare och filosofer<br />
hade sedan 1600-talet spekulerat över förek<strong>om</strong>sten<br />
av mänskliga raser. 1854 publicerade den franske dipl<strong>om</strong>aten<br />
Arthur de Gobineau en inflytelserik bok <strong>om</strong><br />
de »mänskliga rasernas ojämlikhet«. Enligt Gobineau<br />
var den »ariska« rasen överlägsen alla andra, men<br />
hotades av »rasbland<strong>ni</strong>ng« med »icke-arier«, s<strong>om</strong> inte<br />
var lika »högtstående«. Sådana tankar var välk<strong>om</strong>na i<br />
en tid då den europeiska nationalismen och imperialismen<br />
spelade en allt större roll.<br />
Inspirerade av Charles Darwins teori <strong>om</strong> det<br />
naturliga urvalet, d.v.s. att den bäst anpassade individen<br />
överlever, började vetenskapsmän och intellektuella<br />
i västvärlden att tillämpa dennes biologiska<br />
idéer på det mänskliga samhället. Den s.k. social-<br />
darwi<strong>ni</strong>smen <strong>om</strong>fattade föreställ<strong>ni</strong>ngar <strong>om</strong> att »de<br />
starka« hade rätt att styra över »de svaga«. En tänkare<br />
s<strong>om</strong> hade stort inflytande var tysk-engelsmannen<br />
H.S. Chamberlain. Han presenterade 1899 en vision<br />
i vilken den »ariska rasen«, ledd av germanerna, skulle<br />
rädda den kristna, europeiska civilisationen från fienden,<br />
»judend<strong>om</strong>en«.<br />
Antisemitism och rasbiologi<br />
Judar hade levt i Europa sedan antiken. Under tidig<br />
medeltid började den kristna kyrkan att anklaga<br />
judarna för att ha dödat Jesus och förebrå dem för<br />
att de inte accepterade Jesus s<strong>om</strong> Messias. På grund<br />
av sådana anklagelser försämrades judarnas situation<br />
alltmer. Under flera århundraden förek<strong>om</strong> periodvis<br />
utbrott av våldsamma förföljelser (pogr<strong>om</strong>er) och<br />
massakrer på judar. Efter den franska revolutionen<br />
1789, med dess demokratiska ideal, öppnades vägen<br />
för en förbättring av judarnas villkor. Den s.k. emancipationen<br />
(frigörelsen) av judarna under 1800-talet<br />
medförde att de fick möjlighet att delta s<strong>om</strong> vanliga<br />
medborgare i samhällslivet.<br />
Mot 1800-talets slut uppstod en ny form av<br />
judefientlighet (antisemitism) s<strong>om</strong> en reaktion på<br />
emancipationen. Antisemitismen uttrycktes både<br />
i religiösa och politiska termer. Under perioder av<br />
andlig, ekon<strong>om</strong>isk och politisk osäkerhet anklagade<br />
antisemiter judarna för att ha för stort inflytande i<br />
samhället. De trodde också att judarna hade en hemlig<br />
plan att ta makten i hela världen.<br />
Vid samma tid började den moderna vetenskapen<br />
ta intryck av socialdarwi<strong>ni</strong>stiska idéer. Detta fann sitt<br />
främsta uttryck i s.k. euge<strong>ni</strong>k, även benämnd ras- eller<br />
2<br />
8