28.08.2015 Views

… om detta må ni berätta …

Ladda ner - Levandehistoria.se

Ladda ner - Levandehistoria.se

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

»Ingenting är så övertygande s<strong>om</strong><br />

medvetenheten <strong>om</strong> att besitta Ras.<br />

Den män<strong>ni</strong>ska s<strong>om</strong> tillhör en klart<br />

defi<strong>ni</strong>erad, ren ras, förlorar aldrig<br />

känslan för det (<strong>…</strong>) Ras lyfter en<br />

män<strong>ni</strong>ska över henne själv: den<br />

ger henne extraordinära – jag kan<br />

nästan säga övernaturliga – krafter,<br />

så helt skiljer det henne från den<br />

individ s<strong>om</strong> är sprungen ur det<br />

kaotiska mischmasch av män<strong>ni</strong>skor<br />

s<strong>om</strong> dragits samman från jordens<br />

alla hörn.«<br />

H.S. Chamberlain, europeisk rasideolog<br />

1. Rasismens historia: Piotrs flykt<br />

2. Fakta <strong>om</strong> Förintelsen (Antisemitism)<br />

1<br />

Bakgrund<br />

Det går inte att skilja Nazitysklands historia från den<br />

nazistiska »världsåskåd<strong>ni</strong>ngen«. Förföljelserna och<br />

Förintelsen följde ur nazismens rasideologi, s<strong>om</strong> gavs<br />

ett klart uttryck i Adolf Hitlers bok Mein Kampf.<br />

Nazisterna gjorde ingen hemlighet av sin i grunden<br />

rasistiska män<strong>ni</strong>skosyn och sin avsky för det demokratiska<br />

samhället och dess värden. För nazisterna var<br />

»rasen« och den »tyska folkgemenskapen« allt. Individen<br />

hade inget värde annat än s<strong>om</strong> ett verktyg för<br />

den rasistiska staten. Tillämp<strong>ni</strong>ngen av denna ideologi<br />

påbörjades <strong>om</strong>edelbart efter att Hitler k<strong>om</strong>mit<br />

till makten den 30 januari 1933.<br />

Rasismens idébakgrund<br />

Långt innan hade emellertid rasistiska idéer börjat<br />

spridas och slå rot i Europa. Tänkare och filosofer<br />

hade sedan 1600-talet spekulerat över förek<strong>om</strong>sten<br />

av mänskliga raser. 1854 publicerade den franske dipl<strong>om</strong>aten<br />

Arthur de Gobineau en inflytelserik bok <strong>om</strong><br />

de »mänskliga rasernas ojämlikhet«. Enligt Gobineau<br />

var den »ariska« rasen överlägsen alla andra, men<br />

hotades av »rasbland<strong>ni</strong>ng« med »icke-arier«, s<strong>om</strong> inte<br />

var lika »högtstående«. Sådana tankar var välk<strong>om</strong>na i<br />

en tid då den europeiska nationalismen och imperialismen<br />

spelade en allt större roll.<br />

Inspirerade av Charles Darwins teori <strong>om</strong> det<br />

naturliga urvalet, d.v.s. att den bäst anpassade individen<br />

överlever, började vetenskapsmän och intellektuella<br />

i västvärlden att tillämpa dennes biologiska<br />

idéer på det mänskliga samhället. Den s.k. social-<br />

darwi<strong>ni</strong>smen <strong>om</strong>fattade föreställ<strong>ni</strong>ngar <strong>om</strong> att »de<br />

starka« hade rätt att styra över »de svaga«. En tänkare<br />

s<strong>om</strong> hade stort inflytande var tysk-engelsmannen<br />

H.S. Chamberlain. Han presenterade 1899 en vision<br />

i vilken den »ariska rasen«, ledd av germanerna, skulle<br />

rädda den kristna, europeiska civilisationen från fienden,<br />

»judend<strong>om</strong>en«.<br />

Antisemitism och rasbiologi<br />

Judar hade levt i Europa sedan antiken. Under tidig<br />

medeltid började den kristna kyrkan att anklaga<br />

judarna för att ha dödat Jesus och förebrå dem för<br />

att de inte accepterade Jesus s<strong>om</strong> Messias. På grund<br />

av sådana anklagelser försämrades judarnas situation<br />

alltmer. Under flera århundraden förek<strong>om</strong> periodvis<br />

utbrott av våldsamma förföljelser (pogr<strong>om</strong>er) och<br />

massakrer på judar. Efter den franska revolutionen<br />

1789, med dess demokratiska ideal, öppnades vägen<br />

för en förbättring av judarnas villkor. Den s.k. emancipationen<br />

(frigörelsen) av judarna under 1800-talet<br />

medförde att de fick möjlighet att delta s<strong>om</strong> vanliga<br />

medborgare i samhällslivet.<br />

Mot 1800-talets slut uppstod en ny form av<br />

judefientlighet (antisemitism) s<strong>om</strong> en reaktion på<br />

emancipationen. Antisemitismen uttrycktes både<br />

i religiösa och politiska termer. Under perioder av<br />

andlig, ekon<strong>om</strong>isk och politisk osäkerhet anklagade<br />

antisemiter judarna för att ha för stort inflytande i<br />

samhället. De trodde också att judarna hade en hemlig<br />

plan att ta makten i hela världen.<br />

Vid samma tid började den moderna vetenskapen<br />

ta intryck av socialdarwi<strong>ni</strong>stiska idéer. Detta fann sitt<br />

främsta uttryck i s.k. euge<strong>ni</strong>k, även benämnd ras- eller<br />

2<br />

8

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!