Vreta kloster
Vreta kloster - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska ...
Vreta kloster - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, startsida<br />
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong><br />
Nya perspektiv på Sveriges äldsta <strong>kloster</strong><br />
Startsida<br />
Arkeologisk<br />
bakgrund<br />
Historik<br />
Kalendarium<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Läsa mer<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Redan på långt avtecknar sig <strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong><br />
mot horisonten. Kyrkan ligger på en<br />
markant höjd på slätten. Väl uppe vid<br />
kyrkplatsen har man en milsvid utsikt – mot<br />
Linköping i söder, sjön Roxen i öster,<br />
skogen i norr och Östgötaslätten i väster.<br />
De här sidorna ska handla om <strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>,<br />
framför allt dess medeltida historia.<br />
Riksantikvarieämbetet UV Öst genomför<br />
arkeologiska undersökningar under 2005–<br />
2006. Men <strong>Vreta</strong> har varit platsen för<br />
arkeologi vid flera tillfällen tidigare – dels<br />
1916–23 och nu senast 1988.<br />
De tidigare undersökningarna saknar dock<br />
både en populär och en vetenskaplig<br />
presentation. Det är dags att sätta fart på<br />
<strong>Vreta</strong>arkeologin och ta nya tag framåt.<br />
Förhoppningsvis kan de nu aktuella<br />
undersökningarna bli startskottet för att<br />
sätta nytt fokus på <strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong> – för att<br />
pröva nya perspektiv på Sveriges äldsta<br />
<strong>kloster</strong>.<br />
I <strong>Vreta</strong> finns idag en mycket livaktig<br />
förening – Klosterliv i <strong>Vreta</strong>. Mycket av det<br />
publika arbetet genomförs genom denna<br />
förening och tillsammans med <strong>Vreta</strong><br />
<strong>kloster</strong>s kyrkliga samfällighet. Och man har<br />
nya planer för framtiden… Läs mer om<br />
detta. Förhoppningsvis kan vi visa att<br />
uppdragsarkeologin kan samarbeta med ett<br />
lokalt förankrat engagemang.<br />
Klosterkyrkan i <strong>Vreta</strong>.<br />
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>s läge mellan Motala ström och Svartån<br />
i Östergötland. Klicka på kartan för att se en större<br />
bild. Utsnitt ur GSD-Röda kartan.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/index.htm[2013-10-09 14:20:00]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, arkeologisk bakgrund<br />
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong><br />
Arkeologisk bakgrund<br />
Startsida<br />
Arkeologisk<br />
bakgrund<br />
1916–1926<br />
Arkivstudier<br />
Historik<br />
Kalendarium<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Läsa mer<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Vad berättar en ruin, 2005–2006?<br />
Klosterruinen grävdes fram redan på 1920-<br />
talet. Men även en ruin kan förstöras. Efter<br />
nästan 90 år är ruinen hotad och murarna<br />
ovan mark i stort behov av vård och<br />
renovering.<br />
Under åren 2000–2006 genomför <strong>Vreta</strong><br />
<strong>kloster</strong>s kyrkliga samfällighet och<br />
länsstyrelsen en storskalig renovering av<br />
samtliga murar i <strong>kloster</strong>ruinen. Under åren<br />
2005-06 har arkeologer från<br />
Riksantikvarieämbetet tillfälle att göra<br />
punktvis undersökningar i ruinen.<br />
Delar av det gamla <strong>kloster</strong>köket renoveras genom<br />
byggnadsfirma Bo Johansson, Mjölby. Foto: RAÄ<br />
UV Öst.<br />
Dagens <strong>kloster</strong>ruin är en blandning av<br />
olika komponenter<br />
Intakta rester efter det medeltida klostret.<br />
Arkeologiskt jungfruliga lämningar, som<br />
ingen arkeolog eller restaureringsexpert<br />
ännu lagt sin hand på. Dessa lämningar är<br />
dolda under mark, men kan komma att<br />
beröras i samband med ledningsdragning,<br />
restaurering eller forskningsgrävningar. Det<br />
arkeologiska kunskapsvärdet är mycket<br />
högt.<br />
Lämningar efter det medeltida klostret som<br />
grävts fram vid tidigare undersökningar,<br />
dokumenterats och sedan täckts över eller<br />
renoverats. Kunskapsvärdet är mindre<br />
högt. Däremot är det viktigt att vi får<br />
kunskap kring hur äldre undersökningar<br />
gått till och vad man baserat sin tolkning<br />
på. Det är även viktigt att fastställa vad<br />
som är riktiga murar och vad som är<br />
rekonstruktioner.<br />
Rekonstruktioner av äldre murar. Det allra<br />
mesta av det som idag syns ovan mark är<br />
rekonstruktioner. Vid den äldre<br />
renoveringen markerades alla nya stenar<br />
med RK, idag märks de med ett litet kors<br />
(+). Studerar vi noga murarna kan vi<br />
avgöra vilka stenar som är original och<br />
vilka som är kopior av gamla stenar.<br />
Ruinen idag är till stora delar en blandning<br />
av äldre renoverade murar och rena<br />
rekonstruktioner. Samtliga murar ovan<br />
Klosterkökets östra mur före konserveringen.<br />
Foto: RAÄ UV Öst.<br />
Del av kökets murar, efter konservering.<br />
Foto: RAÄ UV Öst.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/vreta_2006_ark_bakg.htm[2013-10-09 14:20:07]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, arkeologisk bakgrund<br />
mark har vid två tillfällen plockats ner och<br />
murats upp. Det är viktigt att tänka på när<br />
man vandrar runt i ruinen, klostret är idag<br />
inte någon autentisk miljö, utan tvärtom ett<br />
resultat av 1900- och 2000-talets<br />
renoveringar och tolkningar.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/vreta_2006_ark_bakg.htm[2013-10-09 14:20:07]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, arkeologisk bakgrund, 1916–1923<br />
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong><br />
1916–1923 – den stora undersökningen<br />
Startsida<br />
Arkeologisk<br />
bakgrund<br />
1916–1926<br />
Arkivstudier<br />
Historik<br />
Kalendarium<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Läsa mer<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Före 1916 syntes endast en del av<br />
murarna. Det mesta låg under marknivå,<br />
under århundradens lager av raseringslager<br />
från klostrets byggnader och trädgårdsjord.<br />
Efter den stora restaureringen av<br />
<strong>kloster</strong>kyrkan 1915–17 tog arbetet med att<br />
ta fram och konservera resterna efter<br />
klostret sin början. Syftet har främst varit<br />
att få kunskap om klostrets utseende. Men<br />
det låg även i tidens nationalromantiska tid<br />
ett intresse i sig av ruiner som<br />
minnesmärken från gångna tider.<br />
Arbetet leddes av Sigurd Curman och Erik<br />
Lundberg. Restaureringen av <strong>kloster</strong>kyrkan<br />
är föredömligt dokumenterad och<br />
byggnadshistorien beskriven i minsta detalj.<br />
Däremot lämnar arbetet med ruinen<br />
mycket i övrigt att önska.<br />
I Riksantikvarieämbetets arkiv i Stockholm,<br />
ATA, finns ett stort ritningsmaterial och<br />
tusentals fynd. Men inga dagböcker eller<br />
någon rapport från grävningarna har kunnat<br />
återfinnas.<br />
Vi vet helt enkelt ganska litet om de tidiga<br />
grävningarna i <strong>Vreta</strong>. Curman och Lundberg<br />
har skrivit några sidor om undersökningarna<br />
i Sveriges kyrkor från 1935 och i en<br />
vägledning från 1944. Mycket arbete<br />
återstår att försöka förstå vad man hittade<br />
på 1920-talet för att få en djupare kunskap<br />
om <strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>s långa och mångskiftande<br />
historia.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/vreta_2006_ark_bakg_1916_26.htm[2013-10-09 14:20:35]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, arkeologisk bakgrund, arkivstudier<br />
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong><br />
Arkeologi i tidningsarkiven<br />
Stort ritningsmaterial från 1916–23<br />
Startsida<br />
Arkeologisk<br />
bakgrund<br />
1916–1926<br />
Arkivstudier<br />
Historik<br />
Kalendarium<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Läsa mer<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Under våren 2006 har ett jättearbete<br />
genomförts med att finkamma<br />
tidningsarkiven på information om klostret<br />
och de tidiga grävningarna.<br />
Medlemmar ur föreningen Klosterliv i <strong>Vreta</strong><br />
arbetar med att gå igenom Östgöta<br />
Correspondentens samtliga mikrofilmade<br />
nummer under åren 1914-26. Resultatet<br />
finns nu tillgängligt för allmänheten, se<br />
bifogad pdf-fil (4,5 MB).<br />
Detta är ett pionjärarbete. Grävningen<br />
genomfördes före Östergötlands<br />
länsmuseums grundande och<br />
tidningsklippen är således äldre än deras<br />
arkiv med bevarade tidningsklipp. Vi hoppas<br />
bättre i detalj kunna följa grävningsarbetet<br />
– vem som grävde, hur man grävde och<br />
vilka slutsatser man drog? I brist på<br />
grävningsrapporter och dagböcker är detta<br />
en väg till bättre förståelse av den gamla<br />
grävningen.<br />
Från den tidiga undersökningen finns ett<br />
mycket stort ritningsmaterial i ATA,<br />
Riksantikvarieämbetets arkiv i Stockholm.<br />
Problemet är att allt som hittades vid<br />
undersökningen verkar ha ritats in på en<br />
och samma plan. Murarna på ritningen är<br />
alltså från mycket olika tider.<br />
För att kunna förstå ruinen och dess<br />
komplicerade historia måste vi försöka tolka<br />
ritningarna och separera ut äldre lämningar<br />
från de yngre.<br />
Förhoppningsvis kommer vi att snarast få<br />
möjlighet att digitalisera dessa gamla<br />
ritningar. Med hjälp av modern GIS-teknik<br />
kan vi börja arbetet med att analysera<br />
dessa ritningar och jämföra med resultaten<br />
från dagens grävningar. Vi tror att mycket<br />
ny kunskap kan vinnas genom att bearbeta<br />
det gamla materialet.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/vreta_2006_ark_bakg_arkivstudier.htm[2013-10-09 14:20:38]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, historik, en stormanskyrka<br />
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong><br />
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>s kyrka – en stormanskyrka<br />
Startsida<br />
Arkeologisk<br />
bakgrund<br />
Historik<br />
Före klostret<br />
Sveriges äldsta<br />
Kalendarium<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Läsa mer<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Kyrkan i <strong>Vreta</strong> är ett av Sveriges främsta<br />
monument från medeltiden.<br />
Byggnadshistorien är komplicerad och<br />
speglar tydligt bygdens rikedom och sociala<br />
historia under drygt 900 år. Det<br />
fascinerande med kyrkobyggnaden är att vi<br />
här kan uppleva vår historia på ett mycket<br />
påtagligt sätt. Varje tid och varje<br />
generation har givit sitt bidrag – tydligt<br />
avläsbart i murverket och i föremålen i<br />
kyrkan. Kyrkan fungerar som en levande<br />
historielektion.<br />
Den äldsta kyrkan i <strong>Vreta</strong> var sannolikt en<br />
träkyrka från 1000-talet. Här har hittats ett<br />
stort antal runristade gravmonument från<br />
denna tid.<br />
Kyrkans äldsta delar är från sekelskiftet<br />
1100. Det rör sig om de nedre delarna av<br />
tornet i väster, långhuset och korsarmar<br />
(transept) i norr och söder. Koret har från<br />
början fortsatt mot öster och kyrkan har i<br />
öster avslutats av tre absider.<br />
Något senare under 1100-talets första<br />
årtionden har man byggt ett litet gravkapell<br />
i söder. Kapellet är utvändigt kvadratiskt,<br />
och invändigt ett runt och kupolvälvt rum<br />
med absid i öster och fyra nischer i hörnen.<br />
Under golvet hittades på 1910-talet flera<br />
stenkistgravar. Troligen är detta fråga om<br />
den Stenkilska ättens gravkapell.<br />
Klosterkyrkan i <strong>Vreta</strong> från söder. Foto: RAÄ UV<br />
Öst.<br />
Den Stenkilska ätten har ägt mycket jord i<br />
<strong>Vreta</strong>. Kung Inge den äldre och hans<br />
drottning Helena lade grunden till det<br />
äldsta klostret i <strong>Vreta</strong>. Det är möjligt att<br />
stenkyrkan byggdes under hans tid och att<br />
gravkapellet uppfördes av honom eller efter<br />
hans död 1110. I källorna sägs att hans<br />
brorson kung Inge den yngre dog förgiftad<br />
av ”ond dryck” och ligger begravd i <strong>Vreta</strong>.<br />
Sannolikt har Stenkilska ätten haft sin<br />
huvudgård någonstans i <strong>Vreta</strong>. Kanske har<br />
gården legat väster om kyrkan, men<br />
ingenting är känt om den exakta platsen.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/vreta_2006_historik.htm[2013-10-09 14:21:20]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, kalendarium<br />
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong><br />
Startsida<br />
Arkeologisk<br />
bakgrund<br />
Historik<br />
Kalendarium<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Läsa mer<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Kalendarium<br />
Visning av <strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong> kyrka och<br />
<strong>kloster</strong>ruin. Tisdagar kl 19.00.<br />
27 juni<br />
4 juli<br />
11 juli<br />
18 juli<br />
25 juli<br />
1 aug<br />
8 aug<br />
Besökarna får också höra levande<br />
gregoriansk sång.<br />
Ett av fönstren i <strong>kloster</strong>kyrkan i <strong>Vreta</strong>.<br />
Avgift 20:- per person.<br />
Arrangör: Föreningen Klosterliv i <strong>Vreta</strong><br />
Arkeologidagen 2006<br />
Arkeologidagen 27 augusti 2006<br />
Öppet hus i <strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, visning av aktuell<br />
arkeologi<br />
Kl 13.00-15.00<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/vreta_2006_kalendarium.htm[2013-10-09 14:21:25]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, loggbok<br />
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong><br />
Loggbok<br />
Startsida<br />
Arkeologisk<br />
bakgrund<br />
Historik<br />
Kalendarium<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Läsa mer<br />
Kontakt<br />
De två första anteckningarna är skrivna av<br />
Cornelia Segrell, som prao:ade (gjorde<br />
praktisk yrkeslivsorientering) på UV Öst<br />
under vecka 18 och 19 – våra två första<br />
veckor i fält.<br />
Vecka 18 (2/5–5/5 2006)<br />
Vecka 19 (8/5–12/5 2006)<br />
Vecka 20 (15/5–19/5 2006)<br />
Vecka 25 (19/6–23/6 2006)<br />
Vecka 26 (26/6–30/6 2006)<br />
Vecka 27 (3/7–7/7 2006)<br />
2010-01-19<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/vreta_2006_loggbok.htm[2013-10-09 14:21:31]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, loggbok, v. 18<br />
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong><br />
Vecka 18, 2/5–5/5 2006<br />
Startsida<br />
Arkeologisk<br />
bakgrund<br />
Historik<br />
Kalendarium<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Läsa mer<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Jag heter Cornelia Segrell och är född och<br />
uppvuxen i Linköping. Jag går på en skola<br />
som heter Folkungaskolan.<br />
En fråga jag ställt mig de senaste åren är<br />
hur det egentligen är att jobba som<br />
arkeolog. Jag går nu i åttan, och som<br />
bekant har alla åttor två praoveckor, så jag<br />
såg min chans och valde att praoa här på<br />
Riksantikvarieämbetet.<br />
En uppgift jag har fått är att skriva lite om<br />
mina intryck från praon.<br />
Varför arkeologi?<br />
Är det verkligen viktigare att bevara, eller<br />
åtminstone undersöka, flera hundra år<br />
gamla saker än att vi människor som lever<br />
idag ska få hus och vägar? Det är en fråga<br />
man kan fundera på. Som jag har förstått<br />
det använder vi arkeologi för att få kunskap<br />
om hur människan levde förr i tiden.<br />
Men varför det då? Har vi någon nytta av<br />
att veta hur man levde för flera hundra år<br />
sedan? Ja, som jag ser det. Man kan<br />
använda kunskapen på två sätt: antingen<br />
upptäcker vi att människan idag har glömt<br />
bort en hel del värdefulla saker som skulle<br />
höja vår levnadsstandard avsevärt, eller så<br />
får vi helt enkelt insikt i vad människan har<br />
varit, och kan på så sätt få större insikt i<br />
vår existens och utvecklas mentalt genom<br />
det.<br />
Valv in till klostrets östlänga. Foto: Cornelia<br />
Segrell, Linköping.<br />
Dag 1<br />
Det är inte lätt att vara arkeolog alla<br />
gånger, människor tycks inte alltid vara så<br />
positiva över att mark i deras närhet ska<br />
grävas ut. Även om man blir välbemött kan<br />
det dyka upp problem: maskiner kan<br />
krångla till exempel. Det är vad de har gjort<br />
för oss nu i <strong>Vreta</strong>. Först har vi ju den stora<br />
sandsugen som måste suga upp en hel del<br />
sand där vi ska gräva. Eftersom de inte var<br />
klara med det när vi kom bestämde vi oss<br />
istället för att mäta upp murarna. Då stöter<br />
vi på maskin två som inte vill fungera,<br />
nämligen mätmaskinen. Den ville helt<br />
enkelt inte som vi ville, och efter en hel<br />
dags försök begav vi oss hemåt.<br />
Men hur går det med vägarna och husen<br />
då? Ska vi bara offra det? Nej, självklart<br />
inte. Arkeologi är faktiskt destruktiv<br />
vetenskap, alltså du förstör den lämning du<br />
undersöker, så när lämningen är<br />
färdigundersökt och dokumenterad finns<br />
det ofta inget som hindrar vägen eller<br />
husen från att bli byggda.<br />
Men om man förstör det man gräver ut, då<br />
är man väl inte bättre än gravplundrare?<br />
Inte i det att man förstör, nej. Men det<br />
finns en viktig aspekt arkeologer har, något<br />
gravplundrare inte delar med dem, och det<br />
är målet med det hela. Gravplundrare är<br />
ute efter att plocka åt sig värdefulla saker<br />
för att bli materiellt rika, arkeologer är ute<br />
efter att förstå och dokumentera, så att inte<br />
bara de, utan alla människor, ska bli<br />
kunskapligt berikade.<br />
Dag 2<br />
Jag har även lärt mig att arkeologi kan vara<br />
väntan. Dagen efter de misslyckade<br />
mätningarna tillbringades på kontoret,<br />
eftersom vi inte kunde göra något i <strong>Vreta</strong>.<br />
Så den dagen gick enbart åt till att börja<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/loggbok/vreta_2006_logg_v18.htm[2013-10-09 14:21:35]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, loggbok, v. 18<br />
fila på hemsidan, och för min del skriva den<br />
inledande texten till mitt stycke.<br />
Det låter väl inte direkt som arkeologi?<br />
Visst kommer man att tänka på fältarbete<br />
och ”skita ner sina kläder där man krälar<br />
runt på marken”? Ja, jag lärde mig av<br />
dagen att så är det inte alltid. Dock ingen<br />
tråkig dag, kändes nästan som en helgdag<br />
(kan det bero på mina datorvanor?).<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/loggbok/vreta_2006_logg_v18.htm[2013-10-09 14:21:35]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, loggbok, v. 19<br />
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong><br />
Vecka 19, 8/5–12/5 2006<br />
Startsida<br />
Arkeologisk<br />
bakgrund<br />
Historik<br />
Kalendarium<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Läsa mer<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Dag 3<br />
Jag har alltid klagat över att skolan börjar<br />
så tidigt på morgonen, men idag insåg jag<br />
att jag ändå har det ganska bra. Att behöva<br />
gå upp klockan 06 är inget vidare faktiskt.<br />
Men när vi väl kom till <strong>Vreta</strong> glömde jag<br />
snabbt hur trött jag var, det är svårt att<br />
vara tjurig när solen lyser och sällskapet är<br />
glatt.<br />
Efter några timmars framrensning av sten<br />
nådde dagen sin höjdpunkt – jag hittade<br />
mitt första fynd! En glasskärva från en<br />
ölflaska, från 20-talet förmodligen. Trots<br />
att fyndet inte var en stor, medeltida skatt<br />
var jag lycklig och glad och fortsatte med<br />
grävandet, och det resulterade i ytterligare<br />
två fynd. Två porslinsskärvor (samma sort<br />
jag brukar finna i mitt trädgårdsland) och,<br />
om man nu kan betrakta det som ett fynd,<br />
en bit av en godispåse. Jag kände mig<br />
mycket stolt över det jag hittat och<br />
berättade det för alla jag träffade.<br />
Äntligen dags att börja gräva. Cornelia Segrell<br />
pekar på nedgrävning för den medeltida<br />
vattenledningen. Foto: RAÄ.<br />
Dag 5<br />
Igår var jag oturligt nog sjuk och därför<br />
hemma. Idag däremot mår jag bättre, och<br />
tur är det, för detta är sista dagen på min<br />
prao.<br />
Idag insåg jag hur bra stämning det faktiskt<br />
är här (och det var innan jag tog fram<br />
tårtan jag hade med mig). Alla anställda<br />
som är intresserade blev inbjudna att<br />
komma till <strong>Vreta</strong> idag och se hur långt vi<br />
kommit med utgrävningen, och att alla här<br />
tar del så aktivt av varandras arbete tycker<br />
jag är väldigt trevligt.<br />
Det har varit två roliga veckor och jag har<br />
många fina upplevelser att berätta om för<br />
alla som vill lyssna.<br />
Cornelia Segrell, PRAO-elev från år 8,<br />
Folkungaskolan med sitt första fynd. Foto: RAÄ.<br />
Fynd av glasbit från tidigt 1920-tal. Fyndet är<br />
viktigt i sitt rätta sammanhang. Det visar att just<br />
på denna plats har arkeologer varit och grävt<br />
tidigare. Foto: RAÄ.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/loggbok/vreta_2006_logg_v19.htm[2013-10-09 14:21:53]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, loggbok, v. 20<br />
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong><br />
Vecka 20, 15/5–19/5 2006<br />
Startsida<br />
Arkeologisk<br />
bakgrund<br />
Historik<br />
Kalendarium<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Läsa mer<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Kanske en tidigmedeltida dopanläggning?<br />
Just nu pågår undersökningar i klostrets<br />
östlänga, i det så kallade parlatoriet<br />
(samtalsrummet). I detta lilla rum hittades<br />
redan på 1920-talet en vattenledning,<br />
byggd av kantställda kalkstenshällar.<br />
Den har även påträffats på flera platser i<br />
klostret. Samma vattenledning hittades<br />
även vid <strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>s skola ca 250 meter<br />
öster om klostret 1952, och man tror att<br />
den har lett vatten från källor i detta<br />
område och ner till klostret.<br />
Att hitta vattenledningar i cisterciens<strong>kloster</strong><br />
är kanske inte så märkligt. Liknande<br />
anläggningar finns i Varnhem och Alvastra.<br />
Men i <strong>Vreta</strong> leder en märklig dubbeltrappa<br />
ner till en liten vattencistern, just i<br />
parlatoriet i östlängan. Redan Erik Lundberg<br />
har antytt i sin vägledning från 1944 att<br />
det kan röra sig om en äldre anläggning,<br />
äldre än cisterciensklostret.<br />
I samband med den pågående<br />
murverksrestaureringen har arkitekten<br />
Janusz Grenberger, Uppsala, föreslagit att<br />
det skulle kunna röra sig om en tidigkristen<br />
dopanläggning, ett baptisterium. Sådan<br />
anläggningar med dopbassäng i en separat<br />
byggnad nära kyrkan finns alltifrån<br />
fornkristen tid vid katedraler och vissa<br />
<strong>kloster</strong>kyrkor. Under äldsta tid var det<br />
endast biskopen som hade doprätt. Dopet<br />
var och är en central kristen angelägenhet,<br />
och dopet en förutsättning för att få del av<br />
den kristna gemenskapen. De kontinentala<br />
baptisterierna kan ha olika former – runda,<br />
kvadratiska, åttkantiga. Flertalet har<br />
formen av dopbassäng, ofta med någon<br />
form av trappa, ofta med rinnande vatten<br />
eller en dopbrunn.<br />
Är det då ett baptisterium vi har i <strong>Vreta</strong>?<br />
Det är naturligtvis ingen omöjlighet, och<br />
skulle det kunna säkert beläggas är det<br />
fråga om en sensation. Tidiga<br />
dopanläggningar finns i Husaby, Sigtuna,<br />
kanske Uppsala och Alvastra. Men en<br />
liknande anläggning med dubbeltrappa och<br />
vattenledning har få paralleller i<br />
Bilder från 1920-talets undersökning, foto<br />
och plan, samt från dagens undersökning.<br />
Dubbeltrappan i parlatoriet, vid undersökningen på<br />
1920-talet. Ur Erik Lundberg 1944, <strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong> .<br />
Svenska Fornminnesplatser nr 6.<br />
Ritning av parlatoriet med dubbeltrappan, det<br />
eventuella baptisteriet. Erik Lundberg, 1920-talet.<br />
ATA.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/loggbok/vreta_2006_logg_v20.htm[2013-10-09 14:22:01]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, loggbok, v. 20<br />
Skandinavien.<br />
Under några veckor i maj månad har vi fått<br />
möjlighet att undersöka denna märkliga<br />
anläggning i <strong>Vreta</strong>. Hur ska vi då gå<br />
tillväga? Uppdraget är inte helt lätt!<br />
Anläggningen grävdes ju ut redan på 1920-<br />
talet. Fyndmaterialet från denna äldre<br />
grävning finns idag på Historiska museet i<br />
Stockholm, och en genomgång under våren<br />
visade inte på några äldre fynd just i<br />
anslutning till detta rum.<br />
Dokumentationsmaterialet från den gamla<br />
grävningen är bristfälligt. Däremot hoppas<br />
vi kunna undersöka trappans och<br />
vattenledningens relation till omgivande<br />
murar och kulturlager. En viktig pusselbit<br />
är den mycket tidiga kyrkogårdsmur som<br />
har omgivit den äldsta kyrkan i <strong>Vreta</strong>.<br />
Rummet med dubbeltrappan ligger mycket<br />
nära dess norra sträckning. En möjlighet är<br />
att dubbeltrappan har legat i ett hus som<br />
byggts alldeles invid kyrkogårdsmuren. Vi<br />
återkommer senare med det fortsatta<br />
arbetet.<br />
Dubbeltrappan mot väster, foto Per Edler 2004.<br />
Dubbeltrappan med vattenledningen mot öster.<br />
Foto: Per Edler, 2004.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/loggbok/vreta_2006_logg_v20.htm[2013-10-09 14:22:01]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, loggbok, v. 25<br />
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong><br />
Vecka 25, 19/6–23/6 2006<br />
Startsida<br />
Arkeologisk<br />
bakgrund<br />
Historik<br />
Kalendarium<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Läsa mer<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Baptisterium eller vattenledning?<br />
Vad berättar arkeologin?<br />
Under maj och juni månad har<br />
undersökningen i östlängan fortsatt och är<br />
nu så gott som avslutad. Frågan var om det<br />
skulle kunna gå att nå någon säkrare<br />
kunskap om tid och funktion för den<br />
märkliga dubbeltrappan i östlängan (se<br />
ovan vecka 20).<br />
De båda trapporna med dess stenar har<br />
dokumenterats digitalt och tagits upp, inför<br />
en senare rekonstruktion. Det var viktigt att<br />
undersöka jordlagren under trapporna för<br />
att försöka förstå ålder och funktion.<br />
Därefter har vattenrännan rensats fram i<br />
hela rummet och dokumenterats i plan och<br />
profil.<br />
Det visade sig att vattenrännan i sin västra<br />
del var söndergrävd på 1920-talet. Endast<br />
den ena sidan och botten var intakt, medan<br />
den andra sidan och lockhällarna var<br />
förstörda och helt borttagna.<br />
Vad gav undersökningen då?<br />
Flera viktiga ledtrådar har säkrats.<br />
För det första: inga daterande fynd har<br />
hittats, vilket inte är så konstigt med tanke<br />
på 1920-talets undersökning. Men under<br />
trappstenarna och den orörda fyllningen<br />
ovan vattenledningen hittades kalkbruk.<br />
Detta måste innebära att trappan tillkommit<br />
under stenkyrkobyggnadstid, det vill säga<br />
tidigast sekelskiftet 1100.<br />
Några rester efter en överbyggnad som<br />
skulle kunna knytas till trappan och ett<br />
eventuellt baptisterium har däremot inte<br />
hittats. Inte heller stratigrafin kan användas<br />
för att fastställa hur och när anläggningen<br />
tillkommit. Sambandet mellan trapporna<br />
och omgivande murar har förstörts vid förra<br />
undersökningen. I östra delen finns en<br />
sektion där nedgrävningen för rännan<br />
framträder tydligt. Men någon koppling till<br />
omgivande kulturlager finns tyvärr inte<br />
bevarad.<br />
Vi har försökt genomföra undersökningen<br />
Det finns samtidigt ingenting som<br />
direkt talar emot en datering till<br />
1100-talets första hälft. Men det<br />
framgår klart att dubbeltrappan och<br />
rännan är väl inkomponerade i<br />
östlängan och det så kallade<br />
parlatorierummet. Om det skulle<br />
vara fråga om en äldre anläggning,<br />
har denna i så fall mycket medvetet<br />
inkomponerats och infogats i<br />
samband med klostrets utbyggnad<br />
efter 1100-talets slut. I så fall måste<br />
såväl östlängan som östkoret ha<br />
utformats för att perfekt inlemma<br />
denna äldre anläggning.<br />
Om vi tänker oss en datering till<br />
1100-talets första hälft, skulle i så<br />
fall ett tänkt baptisterium placeras<br />
nordost om den äldsta kyrkan i<br />
<strong>Vreta</strong>. Norr om kyrkan bör det äldsta<br />
klostret ha legat, sannolikt norr om<br />
det norra transeptet.<br />
Har du frågor eller kommentarer kring<br />
detta? Hör av dig till<br />
goran.tagesson@raa.se<br />
Dubbeltrappan och vattenledningsrännan<br />
framrensad, färdig att dokumenteras.<br />
Foto: RAÄ UV Öst.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/loggbok/vreta_2006_logg_v25.htm[2013-10-09 14:22:08]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, loggbok, v. 25<br />
så förutsättningslöst som möjligt. Arbetet<br />
har utgått från två olika hypoteser:<br />
Vattenledningen och trapporna tillhör<br />
ett baptisterium, äldre än östlängan.<br />
Vattenledningen och trapporna är<br />
samtida med östlängan.<br />
Hur ska vi sammanfatta resultaten?<br />
Det gäller att försöka resonera sig fram till<br />
en lösning! Följande fakta har framkommit:<br />
Vattenledningen är uppbyggd av<br />
kalkstenar och är täckt med<br />
lockhällar. Stenarna är murade och<br />
tätade med ett lerbruk, med inslag<br />
av bränd kalk. I botten har hittats<br />
rester av trä. Sannolikt har<br />
vattenrännan varit invändigt klädd<br />
med trä. Den är invändigt ca<br />
0,45×0,40 meter stor.<br />
Vattenrännan har använts under lång<br />
tid, i östra delen fanns orörda<br />
vattenavsatta lager, omväxlande<br />
sand, silt och lera. Vatten har runnit<br />
här under lång tid. Även flera av<br />
trappstenarna var slitna av många<br />
fötters tramp.<br />
Dateringen av rännan och trapporna<br />
är fortfarande oklar. Men viktigt är<br />
att de måste ha tillkommit efter det<br />
att kyrkan och kyrkogårdsmuren<br />
började byggas i sten. Kalkbruket<br />
under trappstenarna och i rännans<br />
fyllning tyder på en datering till tiden<br />
efter 1100. Två av stenarna i trappan<br />
hade behuggningsmärken efter<br />
bredmejsel, vilket snarast talar för en<br />
datering till 1100-talets slut, det vill<br />
säga perioden då <strong>kloster</strong>kyrkan<br />
byggs till med kvadermurverk.<br />
Vattenledningen och trapporna är väl<br />
inkomponerade i östlängan, vilken vi<br />
räknar med har tillkommit tidigast<br />
under sent 1100-tal. Det finns<br />
ingenting som pekar på en äldre<br />
datering, vare sig stratigrafiskt eller<br />
genom fyndmaterialet.<br />
Trappstenarna märks, dokumenteras och lyfts<br />
sedan upp, i väntan på att anläggningen ska<br />
rekonstrueras. Foto: RAÄ UV Öst.<br />
Trappstenarna borttagna. Det syns tydligt att den<br />
östra trappan, längst bort i bild, har grävts ner i<br />
den sterila leran. Vattenrännan är nu framrensad<br />
och i bortre schaktkanten syns dess smala<br />
nedgrävning, genom bottenleran. Foto: RAÄ UV<br />
Öst.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/loggbok/vreta_2006_logg_v25.htm[2013-10-09 14:22:08]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, loggbok, v. 25<br />
Det lilla karet i närbild. De båda trapporna har lett<br />
fram till denna fördjupning, där vattnet från<br />
rännan samlats. Foto: RAÄ UV Öst.<br />
Ett snitt genom fyllningen i vattenledningsrännan.<br />
Det syns tydligt att rännan använts under lång tid,<br />
och att många tunna lager med finsand och lera<br />
avsatts i rännan och till slut gjort den omöjlig att<br />
använda. Foto: RAÄ UV Öst.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/loggbok/vreta_2006_logg_v25.htm[2013-10-09 14:22:08]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, loggbok, v. 26<br />
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong><br />
Vecka 26, 26/6–30/6 2006 – Baptisterier i Europa<br />
Startsida<br />
Arkeologisk<br />
bakgrund<br />
Historik<br />
Kalendarium<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Läsa mer<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Hur ska vattenledningen med dubbeltrappan tolkas?<br />
I loggboken vecka 25 kunde resultaten sammanfattas så här långt. Men hur ska<br />
anläggningen egentligen tolkas? Och finns det en slutgiltig tolkning?<br />
Mycket talar således för att dubbeltrappan kan dateras till 1100-talet eller senare.<br />
Flera indicier pekar på att den skulle kunna vara samtida med östlängan. Men frågan<br />
är vad den i så fall har haft för funktion? Placeringen i östlängan förbryllar, likaså<br />
den opraktiska funktionen med ett lågt kar och dubbla trappor.<br />
Dubbeltrappan, vattenrännan och det lilla karet måste tolkas som en mycket speciell<br />
och exklusiv anläggning, av närmast ceremoniell karaktär. Liknande dubbeltrappor<br />
finns i västverken i flera högstatuskyrkor, till exempel Askeby, Örberga, Bankekind i<br />
Östergötland, samt Husaby, Lund och Dalby. Samtliga dessa har en datering som<br />
mycket väl skulle stämma överens med dateringen av konstruktionen i <strong>Vreta</strong>.<br />
Dopet är en central kristen ceremoni, som måste ha börjat tillämpas i Sverige redan<br />
vid övergång till kristen tro och liturgi. De bevarade dopfuntarna för barnadop är i<br />
Östergötland som äldst från 1100-talets senare del (Ullén & Ljungstedt 2003). De<br />
äldsta stenkyrkorna är däremot från 1100-talets början, samtidigt som vi räknar<br />
med kristna kyrkor av trä redan under 1000-talet. Det innebär att dopet under den<br />
första kristna tiden, från 1000-talet till 1100-talets slut, bör ha genomförts på annat<br />
sätt än i dopfuntar i kyrkobyggnaden. Det kan mycket väl röra sig om källor i det<br />
fria, dopbrunnar eller kanske baptisterier. Vi kanske kan tänka oss att dop<br />
förrättades enbart vid vissa kyrkor, med nära anknytning till biskopen. <strong>Vreta</strong> skulle<br />
kunna vara just en sådan plats.<br />
Lyfter vi blicken mot övriga Europa kan vi konstatera att det finns baptisterier i det<br />
samtida Europa. Bland annat i Augsburg i Tyskland finns en snarlik parallell, med<br />
dubbeltrappor ner till dopanläggningen. De flesta baptisterier i Tyskland under 800-<br />
till 1000-talet verkar dock vara placerade väster om kyrkan (Bauerreiss 1949).<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/loggbok/vreta_2006_logg_v26.htm[2013-10-09 14:22:17]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, loggbok, v. 26<br />
Dopbrunn i baptisterium invid katedralen i Lyon. Efter Grewe 1991.<br />
Dopet betecknar det viktiga sakrament, genom vilket man avsvärjer sig det onda<br />
och mottar frälsning. Alltifrån kyrkofäderna och tidiga kristna författare, exempelvis<br />
Ambrosius, Cyrillus av Jerusalem, Dionysus Areopagita med flera, anför att dopet<br />
bör genomföras väster om kyrkobyggnaden, med blicken riktad mot öster.<br />
Dubbeltrappan i <strong>Vreta</strong> avviker således på detta sätt genom att vara placerad norr<br />
om kyrkan.<br />
Symboliken kring det strömmande vattnet, Levande vatten, som det står i Bibeln,<br />
verkar i många fall vara viktig. I äldsta tid tycks det som att strömmande vatten är<br />
en förutsättning för dopet. Vattenledningen och det faktum att det finns en trappa<br />
ned och en trappa upp från karet pekar onekligen på en sakral funktion.<br />
Dubbeltrappan i <strong>Vreta</strong> har först sju trappsteg, därefter tre trappsteg ner till det lilla<br />
karet. I Europa är det vanligt med talsymbolik, där både sjutalet och tretalet är<br />
heligt. Antalet trappsteg i <strong>Vreta</strong> kanske inte är en slump.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/loggbok/vreta_2006_logg_v26.htm[2013-10-09 14:22:17]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, loggbok, v. 26<br />
S:t Johanneskyrkan i Augsburg, baptisterium med dubbeltrappa, undersökt 1929. Efter Bauerreiss 1946.<br />
Baptisterier i Europa kan ha många olika former. Ofta går dessa tillbaka på den<br />
runda eller åttkantiga formen, som symboliserar evighet, fullkomlighet etcetera. I<br />
många fall är dopanläggningen utformad som en brunn, med klara paralleller till<br />
traditionerna kring livets eviga källa i Uppenbarelseboken.<br />
Från Sydeuropa och Orienten finns däremot många exempel på tidigkristna<br />
baptisterier med dopkar och dubbeltrappa som i <strong>Vreta</strong>. Flera forskare som besökt<br />
<strong>Vreta</strong> har uttryckt förvåning över likheterna med anläggningar i Palestina, Jordanien<br />
med flera platser. Vi får inte utesluta möjligheten att skandinaver redan tidigt varit<br />
på pilgrimsresor i det heliga landet och besökt platser förknippade med de bibliska<br />
berättelserna och fört med sig impulser till att efterlikna antika baptisterier hemma i<br />
Skandinavien.<br />
Det finns således flera likheter mellan dubbeltrappan i <strong>Vreta</strong> och äldre baptisterier i<br />
Sydeuropa och Orienten. Hur vi än tolkar dubbeltrappan och vattenledningen, så<br />
verkar det vara en unik anläggning, med få direkta motsvarigheter.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/loggbok/vreta_2006_logg_v26.htm[2013-10-09 14:22:17]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, loggbok, v. 27<br />
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong><br />
Vecka 27, 3/7–7/7 2006<br />
Startsida<br />
Arkeologisk<br />
bakgrund<br />
Historik<br />
Kalendarium<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Läsa mer<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Vattenledningar i <strong>kloster</strong><br />
Att hitta vattenledningar i <strong>kloster</strong> är i sig<br />
ingenting ovanligt. Det är snarast formen<br />
på anläggningen i <strong>Vreta</strong> och det faktum att<br />
en dubbeltrappa leder ner till<br />
vattenledningen som förbryllar. Det gör<br />
<strong>Vreta</strong> unikt. Så hur ska vi tolka<br />
anläggningen?<br />
Vattenledningen i <strong>Vreta</strong> har påträffats vid<br />
flera tillfällen. Den finns dokumenterad i<br />
<strong>kloster</strong>ruinen vid ett par platser, dels strax<br />
utanför parlatoriet (i den östra<br />
korsgången), dels i <strong>kloster</strong>gården och<br />
slutligen i klostrets västra del.<br />
Dokumentationen från 1920-talets<br />
undersökning är dock bristfällig. Vid 1988<br />
års undersökning hittades fortsättningen<br />
öster om östlängan. Men den har även<br />
undersökts i samband med att <strong>Vreta</strong><br />
<strong>kloster</strong>s skola byggdes till 1951.<br />
Vattenledningen har uppenbarligen sin<br />
början uppe på höjderna vid Motala ström,<br />
där det än i dag finns naturliga källor.<br />
I Alvastra och framför allt i Varnhem har<br />
det funnits vattenledningar. I Varnhem<br />
finns dels ett tryckvattensystem med<br />
nedgrävda blyrör i murade kalkstenskanaler<br />
för färskvattentillförsel från en närbelägen<br />
källa. Färskvatten fördes in till bland annat<br />
köket, cellariet (stenkällaren) och lavatoriet<br />
(tvättrummet). Blyrören var tillverkade av<br />
millimetertjocka gjutna plattor som böjts till<br />
rör och slutits med en längsgående lödd<br />
fog. I lavatoriet har man även hittat<br />
utsirade bronstappar. Förutom detta<br />
hittades även en tre kilometer lång, öppen<br />
kanal av kalksten, som gick förbi klostrets<br />
kvarn sydost om <strong>kloster</strong>området, därefter<br />
genom bottenvåningen i abbotshuset,<br />
vidare söder om <strong>kloster</strong>byggnaderna, där<br />
den fungerat som avloppsledning. Flera<br />
mindre kanaler har mynnat ut i denna<br />
huvudledning, bland annat från köket<br />
(Sigsjö 1979–80; Götlind 1988).<br />
I Europa är det mycket vanligt med<br />
avancerade system för vattenförsörjning i<br />
klostren. Redan en blick på den<br />
Det ideala cisterciensklostret, enligt ritning av<br />
Aubert & Dimier, efter Braunfels 1972. Nedan syns<br />
en lista över de olika rummen. Klicka på planen<br />
för att se en större bild.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/loggbok/vreta_2006_logg_v27.htm[2013-10-09 14:22:25]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, loggbok, v. 27<br />
cisterciensiska idealplanen framgår det att<br />
vattenledningar vanligen förde till de<br />
latriner som fanns såväl i munkarna och<br />
nunnornas länga, liksom i lekbrödernas<br />
länga på motsatta sidan <strong>kloster</strong>gården (se<br />
planen nr 19 och 29). Det har även varit<br />
vanligt med en vattenledning för tillförsel av<br />
färskvatten, som kunde passera genom<br />
båda längorna, och ofta ledde fram till ett<br />
tvättrum, lavabo eller lavatorium (planen nr<br />
21).<br />
På många håll runt om i Europa har<br />
avancerade och sinnrika anläggningar för<br />
såväl tillförsel av färskvatten som<br />
bortforsling av avfall och latriner<br />
dokumenterats. I Öm <strong>kloster</strong> i Danmark har<br />
flera vattenkanaler undersökts. Från<br />
kapitelklostret i Canterbury i England finns<br />
en medeltida ritning över<br />
vattenledningarna. Bilden visar ritningen<br />
med kanalerna utritade och förstärkta.<br />
Den brittiske forskaren James Bond har<br />
ägnat stor uppmärksamhet åt fenomenet<br />
med vattenförsörjning i engelska <strong>kloster</strong>.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/loggbok/vreta_2006_logg_v27.htm[2013-10-09 14:22:25]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, loggbok, v. 27<br />
Han räknar upp en rad olika områden där<br />
vattenledningar använts – öppna och slutna<br />
ledningar, ledningar av trä, bly och<br />
keramik, färskvatten- och avloppsrännor,<br />
vattenreservoarer och privetanläggningar….<br />
Det överväldigande rika materialet visar på<br />
att variationerna är många och att de kan<br />
se mycket olika ut.<br />
Den berömda planen från Canterbury Cathedral<br />
Priory som dateras till 1100-talets mitt, här i<br />
version med förstärkning av de olika kanalerna.<br />
Efter Grewe 1991. Klicka på planen för att se en<br />
större bild.<br />
Skulle vattenledningen i <strong>Vreta</strong> trots allt<br />
kunna vara en del av klostrets<br />
vattenförsörjning. Ja, till utseendet passar<br />
ledningen väl in i mönstret. Likaså att den<br />
har en dragning genom klostrets östlänga,<br />
för att sedan fortsätta mot klostrets västra<br />
delar. Bond nämner exempel på filtreringsoch<br />
sedimenteringsanläggningar,<br />
vattentankar för rengöring och underhåll av<br />
ledningarna. Detta skulle möjligen kunna<br />
vara en tänkbar förklaring. Däremot är<br />
dubbeltrappan i <strong>Vreta</strong>, och det faktum att<br />
ledningen går igenom ett så centralt<br />
placerat rum i östlängan, utan paralleller i<br />
andra <strong>kloster</strong>. Åtminstone vad vi vet så här<br />
långt.<br />
I det tyska klostret Roden har hittats<br />
vattenledning byggd av kalkstenshällar, täckta med<br />
lockhällar, närmast identiskt med vattenledningen i<br />
<strong>Vreta</strong>. Efter Grewe 1991.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/loggbok/vreta_2006_logg_v27.htm[2013-10-09 14:22:25]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, resultat<br />
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong><br />
Startsida<br />
Arkeologisk<br />
bakgrund<br />
Historik<br />
Kalendarium<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Läsa mer<br />
Kontakt<br />
Resultat<br />
Här kommer så småningom resultaten från<br />
undersökningarna att beskrivas.<br />
2010-01-19<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/vreta_2006_resultat.htm[2013-10-09 14:22:29]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, mer att läsa<br />
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong><br />
Startsida<br />
Arkeologisk<br />
bakgrund<br />
Historik<br />
Kalendarium<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Läsa mer<br />
Kontakt<br />
2010-01-19<br />
Mer att läsa<br />
Bauerreiss, R. 1949. Fons Sacer. Studien zur Geschichte des Frühmittelalterlichen<br />
Taufhauses auf Deutschsprachlichem Gebiet. Band VI Der Abhandlungen der<br />
Bayerichen Benediktiner-Akademie. München-Pasing.<br />
Bond, J. 2001. Monastic Water Management in Great Britain: A Review. Monastic<br />
Archaeology. Papers on the Study of Medieval Monasteries. Ed. Keevill, Aston &<br />
Hall.<br />
Braunfels, W. 1972. Monasteries of Western Europe. The architecture of the<br />
Orders. London.<br />
Curman, S. & Lundberg. E. 1935. <strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>s kyrka. Sveriges kyrkor vol. 43.<br />
Östergötland bd II.<br />
Davies, J. G. 1962. The Architectural Setting of Baptism. London.<br />
Grewe, K. ed. 1991. Die Wasserversorgung im Mittelalter. Geschichte der<br />
Wasserversorgung Band 4. Mainz am Rhein.<br />
Götlind, A. 1988. Teknikens medeltida apostlar? En studie av cistercienserna som<br />
bärare och förmedlare av teknisk kunskap i det medeltida Skandinavien.<br />
Licentiatuppsats vid Historiska institutionen, Göteborgs universitet.<br />
Lundberg, E. 1944. <strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>. Svenska fornminnesplatser nr 6. 3:e uppl.<br />
Stockholm.<br />
Sigsjö, R. 1979–80. Klosterstaden Varnhem. Västergötlands fornminnesförenings<br />
årsskrift 1979–80. Skara.<br />
Tagesson, G. 1993. <strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>s kyrka. Linköpings stifts kyrkor. Korta<br />
vägledningar.<br />
Tagesson, G. 1997. <strong>Vreta</strong> and Bro. Magnates and Bishops in a District of<br />
Östergötland. Visions of the Past. Trends and Tradition in Swedish Medieval<br />
Archaeology. Red. Andersson, H., Carelli, P. & Ersgård, L. Riksantikvarieämbetet<br />
Arkeologiska undersökningar Skrifter 24. Stockholm.<br />
Ullén, M. & Ljungstedt, S. 2004. Östergötlands medeltida dopfuntar. Studier till<br />
Sveriges kyrkor 1. Stockholm.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/vreta_2006_lasa_mer.htm[2013-10-09 14:22:33]
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong>, 2006, kontakt/personal<br />
<strong>Vreta</strong> <strong>kloster</strong><br />
Startsida<br />
Arkeologisk<br />
bakgrund<br />
Historik<br />
Kalendarium<br />
Loggbok<br />
Resultat<br />
Läsa mer<br />
Kontakt<br />
2010-01-21<br />
Kontakt/personal<br />
RAÄ UV Öst<br />
tel: 010-480 81 40<br />
e-post: uvost@raa.se<br />
Göran Tagesson (projektledare)<br />
Hanna Menander (bitr. projektledare)<br />
Visning<br />
Missa inte arkeologidagen 27 augusti 2006!<br />
Då är det öppet hus i <strong>Vreta</strong> Kloster och<br />
visning av aktuell arkeologi kl. 13–16.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/ost/2006/2006_vreta_<strong>kloster</strong>/vreta_2006_kontakt.htm[2013-10-09 14:22:37]
Change language