Kultplats eller boplats vid Stora Holm?

Stora Holm Tuve 46 - Riksantikvarieämbetet 

WWW.RAA.SE WWW.UVBLOGG.SE KONTAKTA OSS 

OM UV UPPDRAG PUBLIKATIONER TJÄNSTER KONTAKTA UV 

Kultplats eller boplats vid Stora Holm? 

Flera tecken tyder på att Tuve 46, 

mellan Stora Holm och Säve flygfält på 

Hisingen i norra Göteborg, kan vara en 

kultplats från bronsålder. 

Den 18 maj började UV undersöka platsen 

som ligger i kuperad terräng med 

skogsbeklädda berg och flacka lerdalar. I 

närområdet finns flera naturtyper och 

därmed resurser för en bosättning från 

bronsålder: skog, betesmark, odlingsbar 

mark för ett tidigt jordbruk, sötvatten och 

inte alltför långt borta - havet. 

Tuve 46 på Hisingen. 

Foto: Marianne Lönn 

Anders Kjellin och Jessica Andersson fingräver 

mellan stenarna. 


Enligt en förundersökning från 1971 och en 

kompletterande förundersökning från 2007 

består Tuve 46 av en mindre bergshöjd med 

tre skärvstenshögar eller gravar, 

stenpackningar, en samling av odlingssten 

och ett område runt bergshöjden. 

Över större delen av fornlämningen finns 

kulturlager med flinta och keramik, bränd 

lera, kvarts, slagen bergart, flathuggna 

redskap och flintkoncentrationer. En 

sländtrissa har också hittats. 

De anläggningar som kommit fram i området 

runt berget är härdar och olika typer av 

nergrävningar och mörkfärgningar. Hela 

undersökningsområdet utom bergshöjden är 

påverkat av historisk odling. 

Till Arkeologiska uppdrag 2011 

Två kol 14-dateringar har givit äldre och 

yngre bronsålder. Det flathuggna 

flintmaterialet talar för äldre bronsålder, 

medan åtminstone delar av 

keramikmaterialet hör mer hemma i 

förromersk järnålder. 

Skärvstenshögarna och avsaknaden av 

exempelvis stolphål talar för att platsen kan 

ha varit kultisk, och alltså inte en profan 

boplats. Ingenting är emellertid säkert innan 

undersökningen är avslutad. 

Anledningen till att fornlämningen nu 

undersöks är att industriområdet vid Stora 

Holm ska utvidgas. 

Kontakt: 

Marianne Lönn - projektledare, 

Riksantikvarieämbetet UV Väst 

Länkar 

http://www.arkeologiuv.se/cms/extern/arkeologiuv/uppdrag_uv/uppdrag_2011/stora_holm_tuve_46/stora_holm_tuve_46.html[2013-10-04 11:14:12]

Stora Holm Tuve 46 - Riksantikvarieämbetet 

Stora Holm Tuve 46 historik 

Fältrapporter Tuve 46 

Sidan uppdaterad 

2012-05-04 

http://www.arkeologiuv.se/cms/extern/arkeologiuv/uppdrag_uv/uppdrag_2011/stora_holm_tuve_46/stora_holm_tuve_46.html[2013-10-04 11:14:12]

Stora Holm Tuve 46 historik - Riksantikvarieämbetet 



Historisk bakgrund 

Bronsåldern är den period då 

jordbruksekonomin får genomslag. Först 

utvecklas boskapsskötseln, men någon gång 

i mitten av perioden också odlingen. Med 

detta följer förändringar inom alla samhällets 

delar och, som en konsekvens, förändras 

också naturlandskapet. Ett samhälle med 

nya behov växer fram och det får nya 

värderingar och föreställningar som följd. 

En av nyheterna är en religiös sed, som 

kommer från Nordtyskland till södra 

Skandinavien. Seden benämns ibland 

"eldkult" bland arkeologer. Spåren av eldkult 

märks i gravmiljöer och i härd- och 

kokgropsområden. Skärvstenspackningar på 

gravfält och gravar med 

skärvstenspackningar hör hit. 

På Hisingen, även i det absoluta närområdet, 

finns flera lokaler med liknande innehåll och 

datering som på Tuve 46. Här finns framför 

allt Tuve 147, ett skärvstenstäckt berg med 

intilliggande kulturlager och boplatslämningar 

och Tuve 141, där ett skärvstensflak täckte 

stenblock och två gravurnor. Ett yngre 

exempel är det stora, stenklädda berget på 

Tuve 65, där det fanns inslag av skörbränd 

sten i stenpackningen. 

Länkar 

Stora Holm Tuve 46 

Fältrapporter Tuve 46 

Eldkult har med skapelsen och elementen 

sten, eld, vatten och möjligen luft att göra. 

Vare sig kulten hör ihop med begravningar 

eller är fristående ska rester av eld finnas, 

till exempel skörbränd sten. 


2012-05-04 

http://www.arkeologiuv.se/cms/extern/arkeologiuv/uppdrag_uv/uppdrag_2011/stora_holm_tuve_46/stora_holm_tuve_46_historik.html[2013-10-04 11:14:20]

Fältrapporter Tuve 46 - Riksantikvarieämbetet 



Fältrapporter 

Fältrapporter från den arkeologiska 

undersökningen av Tuve 46 vid Stora 

Holm på Hisingen i Göteborg 2011. 

Ett stenklätt berg, Tuve 46, 16-20 maj 

Rensning, visningar och ett fyndförande 

lager, Tuve 46, 23-27 maj 

Rensningen fortsätter, Tuve 46, 30 maj-1 

juni 2011 

Gravfält, kollektivgrav eller vad? Tuve 46, 7- 

10 juni 2011 

Stentäckningen växer och nya strukturer blir 

synliga, Tuve 46, 13-17 juni 2011 

Mycket arbete, stor keramikkruka och 

spännande dateringar! Tuve 46, 20-23 juni 

2011 

Flygfotografering av de framrensade 

stenpackningarna på Tuve 46, 23 juni-1 juli 

2011 

Det översta jordlagret banas av med hjälp av 

grävmaskin. 


Länkar 

Stora Holm Tuve 46 

Stora Holm Tuve 46 historik 


2012-05-04 

http://www.arkeologiuv.se/cms/extern/arkeologiuv/uppdrag_uv/uppdrag_2011/stora_holm_tuve_46/faltrapporter_tuve_46.html[2013-10-04 11:14:29]

Fältrapport Tuve 46 16-20 maj 2011 - Riksantikvarieämbetet 



Ett stenklätt berg med minst tre 

skärvstenshögar, troligtvis gravar 

Vecka 20 (16-20 maj 2011) 

De inledande tre dagarna på Tuve 46 

arbetade en arkeolog och en 

grävmaskinsförare med avbaning och lite 

rensning. Vi kom till ett område som var 

avverkat, men stockar och ris var ännu inte 

helt borttagna. Vi började alltså ta bort det 

översta jordlagret på berget, där vi kom åt. 

Redan första dagen visade det sig att det 

fanns stenpackningar i skrevor och runt 

sidorna och dag tre stod det klart att vi hade 

med ett stenklätt berg att göra. På berget 

finns minst tre skärvstenshögar, som 

troligtvis är gravar. Vid en mycket 

begränsad rensning hittades flinta och 

keramik. 

Till Fältrapporter Tuve 46 

Arbetet började med avbaning av det översta 

jordlagret med hjälp av grävmaskin. 



2011-06-21 

http://www.arkeologiuv.se/...tern/arkeologiuv/uppdrag_uv/uppdrag_2011/stora_holm_tuve_46/faltrapport_tuve_46_16_20_maj_2011.html[2013-10-04 11:14:45]

Fältrapport Tuve 46 23-27 maj 2011 - Riksantikvarieämbetet 



Rensning, visningar och ett fyndförande lager 

Vecka 21 (23-27 maj 2011) 

Den andra veckan utökades personalen med 

fyra personer och rensningen av 

stenpackningar och skärvstenhögar tog fart. 

Framför allt stenpackningarna innehöll 

relativt mycket flinta, inte minst flathuggna 

avslag. Så, vid en visning, böjde sig Anders 

ner och plockade upp en flathuggen pilspets 

med urnupen bas. Det är fortfarande vårt 

förnämsta fynd. 

Fynden ligger huvudsakligen i nedre delen 

och i övergången till ett undre lager, eller till 

berget, och hör möjligen ihop med 

stenpackningarna. 


Pilspets med urnupen bas. 


I tidigare rapporter talas om ett kulturlager. 

Det visade sig ganska snart att det inte var 

fråga om ett lager, som bildats genom att 

människor trampat runt och tappat saker. 

Lagret är ganska poröst, sandigt med 

humusinblandning och verkar istället ha 

bildats efter att platsen övergivits. På några 

ställen finns också mörka, lerigare ytor i 

lagret. Om denna skillnad har naturliga 

orsaker eller inte, är inte klart. 

Vi banade också av ytan runt berget för att 

få en uppfattning om hur kulturlagret ser ut 

där och vi kunde konstatera, att det var 

samma lätta, jordinblandade sandlager där 

som på berget. Vi kallar det ett fyndförande 

lager för att betona, att åtminstone större 

delen av det inte bildats samtidigt som 

stenpackningar och skärvstenrösen byggdes. 

Onsdag andra veckan var en publik dag. 

Göteborgs stadsmuseums personal och 

kursdeltagare hade visningar och aktiviteter 

för flera grupper bland annat A-kursen i 

arkeologi. 



2011-06-21 

http://www.arkeologiuv.se/cms/extern/arkeologiuv/uppdrag_uv/uppdrag_2011/stora_holm_tuve_46/faltrapport_tuve_46_23_27_maj_2011.html[2013-10-04 11:15:01]

Fältrapport Tuve 46 30 maj-1 juni 2011 - Riksantikvarieämbetet 



Rensningen fortsätter 

Vecka 22 (30 maj-1 juni 2011) 

Tredje veckan var kort, bara tre dagar. 

Rensningen fortsatte på berget och 

flintfynden duggade tätt. Vi kunde ana flera 

möjliga skärvstenshögar eller gravar på 

berget. 


Skärvsten. 



2011-06-21 

http://www.arkeologiuv.se/.../arkeologiuv/uppdrag_uv/uppdrag_2011/stora_holm_tuve_46/faltrapport_tuve_46_30_maj_1_juni_2011.html[2013-10-04 11:15:10]

Fältrapport Tuve 46 7-10 juni 2011 - Riksantikvarieämbetet 



Gravfält, kollektivgrav eller vad? 

Vecka 23 (7-10 juni 2011) 

Rensning och åter rensning. Vi har också lyft 

bort skärvig, sent ditlagd sten, från det som 

kallades odlingsröse. Kvar blev något, som 

också kan vara en grav. I alla fall kommer 

den att behandlas som en särskild 

anläggning vid fortsatt undersökning. Men 

den får vänta lite. Först ska all matjord på 

berget bort och sedan en del av de 

avbanade ytorna runt berget undersökas 

närmare. Vi vill se vad det fyndförande 

lagret innehåller och vad som döljs under 

det. Är det enstaka härdar eller kanske en 

hel boplats? 

När hela berget var avbanat kunde vi 

konstatera att det finns stenpackningar i alla 

skrevor och fördjupningar på och runt hela 

berget. Det blir en yta på uppskattningsvis 

40 gånger 70 meter. Vid en närmare 

inspektion kunde vi konstatera att där finns 

sex eller sju möjliga gravar bland kala 

bergsytor och stenpackningar. 

Hur ska man uppfatta berget? Är det ett 

gravfält, eller en kollektivgrav eller vad? Det 

fanns en liknande anläggning, ungefär lika 

stor, runt en kilometer söder om Tuve 46. 

Den undersöktes 1975 och går under 

namnet Kultberget i Unnered (Tuve 65). 

Bergknallen i Unnered hade stenpackningar 

runt om och i alla skrevor och där fanns 

också två gravar, en säker och en osäker. 

Fyndmaterialet dominerades också där av 

flinta även om det också fanns en hel del 

keramik. 

En färdigrensad del av det stenklädda berget. 


Sent på eftermiddagen andra dagen hittades 

en möjlig grav. Det var en liten mörk yta 

med keramik i kanterna och några brända 

ben i mitten. Graven låg intill en bergskant 

på ett tunt lager jord. Den var inte på något 

sätt synlig på ytan. 

Resten av den fjärde veckan kommer vi att 

arbeta parallellt med rensning av 

stenpackningar och undersökning av en del 

av kulturlagret; det fyndförande lagret runt 

berget. 



2011-06-21 

http://www.arkeologiuv.se/cms/extern/arkeologiuv/uppdrag_uv/uppdrag_2011/stora_holm_tuve_46/faltrapport_tuve_46_7_10_juni_2011.html[2013-10-04 11:15:18]




Stentäckningen växer och nya strukturer blir 

synliga 

Fältrapport, Tuve 46 (13-17 juni 2011) 

Först vill jag visa ett fynd, som gjordes 

andra veckan, men som jag glömde 

rapportera om. Det såg ut som botten på en 

kruka, men visade sig vara en navkapsel 

från en Dodge. Vet någon när en sådan 

navkapsel kan vara tillverkad? I sanning ett 

"terminus post quem". 

En stenpackning på en avsats på bergets 

norra sida rensades och blev först en fin 

stensättningsliknande sak, sedan en alltför 

fin sak. Grav? Sentida husgrund? 

Grav eller sentida husgrund? 


Navkapsel frå en Dodge. 


Rensningen är både tålamodsprövande och 

intressant. Det kommer fram strukturer i 

stenpackningen hela tiden. Exempelvis finns 

områden med mindre eller större sten, 

tätare lagd sten och ytor utan sten. 

Packningar runt stora stenblock är 

annorlunda och under ett block ser det ut 

som om stenar var instoppade och lagda på 

hög. Alternativt har blocket fallit ner över en 

hög av stenar. 

Så undrar man förstås över alla de stora 

stenblocken med tätt lagda stenar runt om. 

Och om det kommer fram fler gravar utan 

markering när vi lyfter på stenpackningen. 

Även på områden utanför berget finns 

stenpackningar, som kommer fram när 

avbaningen där fortskrider. Mer om dessa 

senare. 

En grav i en skreva hade ingen överbyggnad. 


Block med lagda stenar runt. 


Det är fortfarande svårt att räkna möjliga 

gravar. Två skärvstenhögar är tydliga, men 

två möjliga stensättningar kan också vara en 

stor. Packningarna runt om förvillar 

intrycket. Under det stora så kallade 

odlingsröset, i den södra kanten, syns en 

kantkedja av block med mindre sten 

innanför. Kantkedjan går in under 

odlingsröset, men om det är kanten av en 

stor eller mindre grav är oklart än så länge. 

Om det är en mindre grav, finns det plats 

för ytterligare en. 

Det som är mest imponerande på platsen är 

det täcke av sten, som fyller skrevor och 

fördjupningar över hela berget. Allt eftersom 

vi rensar växer packningen ut ända ner i 

kanterna. Än så länge har vi en fin 

avslutning i den sydöstra kanten. Det ser ut 

som om man velat omskapa berget och få 

det att bli mer jämnt, rundare. Det kanske 

ska jämföras med ett gravfält där man 

lägger ner människor i jorden och täcker 

över. Här lägger man så att säga in de döda 

i berget genom att placera benen på berget 

och täcka med sten. Ett gravberg? Ett 

bergsgravfält? En kultplats med gravar? 



Stentäckningen växer utåt bergets kanter efter 

hand som vi rensar. 


Kantkedjan till en grav fortsätter in under det 

"stora" odlingsröset. 


Över hela berget, i stenpackningen finns 

flintavslag, mest små tunna sådana. Här och 

var finns också keramikskärvor. Måndag den 

20 juni kommer Torbjörn Brorsson till oss för 

att se närmare på den, i jämförelse med 

flintan, lilla mängd keramik vi fått fram. 

I norra kanten av odlingsröset fanns en hög 

av stora stenar, som efter rensning visade 

sig täcka en mindre stenpackning. Grav? 

Personalen har utökats och nu är vi åtta rensare. 

Två studenter från Göteborgs stadsmuseums 

förmedlingskurs hjälper också till. 


En mindre stenpackning under större stenar i 

norra kanten av det "stora" odlingsröset. 


Se även: 

Förstorade bilder/vyer till fältrapport, Tuve 

46 (13-17 juni 2011) 



2011-06-21 





Mycket arbete, stor keramikkruka och 

spännande dateringar! 

På måndag, den sjätte veckan på Tuve 46, 

kom ett nytt stenbrätte fram. Det låg vid 

foten av den brantare norrsidan av berget. 

Det blir ytterligare en ansenlig mängd 

kvadratmeter stenpackning att rensa och 

oräkneliga rötter att klippa. Visst är det en 

fantastisk lämning vi har fått fram, men 

också ett väldigt arbete som måste göras 

och görs. Som en kollega på besök uttryckte 

saken: Jag gratulerar och beklagar. 

Ett av våra fynd, en flintbit, som ser ut som en 

ofärdig skedskrapa. 


Stenpackningen på norra sidan av berget, 

orensad. 


Roligare var det när en stor keramikkruka 

grävdes fram i en stenpackning nedanför 

berget. Krukan låg visserligen krossad, men 

med de flesta bitarna på plats. Den har varit 

60 cm hög, 20 cm bred vid botten och 40 

cm vid mynningen. Formen är lite osäker på 

grund av stenar och jord runt omkring. 

Dateringen är troligen senneolitikum-äldre 

bronsålder. Krukan ser ut att ha lagts ner 

mellan stenar. Av innehållet har vi inte 

kunnat se något alls, men ett makroprov är 

taget och möjligen kan det ge bättre 

upplysningar. 

Senare i veckan dök dock en svartpolerad 

skärva upp och den är mycket typisk för 

romersk järnålder. Keramikdateringarna 

betyder att vi har ett mycket långvarigt bruk 

av platsen, från senneolitikum-äldre 

bronsålder till folkvandringstid. Det är runt 

2500 år, en oerhört lång tidsperiod för en 

plats. Om det är fråga om kontinuerlig 

användning eller något slags återbruk är 

oklart. Ser man på andra liknande lämningar, 

Tuve 65 nära nuvarande undersökningsplats, 

Svarteborg 116 nära Dingle och Foss 239 vid 

Saltkällan utanför Munkedal, har de faktiskt 

också liknande dateringar. 

Den stora stenpackningen på norra sidan av 

berget kom fram vid den sista avbaningen i 

veckan. 


Ett krossat stort keramikkärl låg mellan stenar i 

en stenpackning. 

Foto: Anders Kjellin 

På måndagen kom också Torbjörn Brorsson 

för att se närmare på den keramik, vi fått 

fram. Hans utlåtande var något oväntat. Där 

fanns en bit senneolitisk eller äldre 

bronsålderskeramik, som senare visade sig 

vara en bit av ovan nämnda kruka. Där 

fanns också några bitar från yngre 

Området nedanför berget, på norra sidan av 

detsamma, banades klart i veckan. Där finns 

en stor stenpackning med block och mindre 

sten, ett par mindre stenpackningar, en eller 

kanske två kokgropar, någon härd, några 

gropar och stolphål. Vi har ännu inte hunnit 

gå igenom anläggningarna ordentligt, men 

än så länge ser vi ingen husstruktur. Det 

verkar mer vara en, kanske ceremoniell, yta 

kopplad till berget. Just nu rensas den stora 

stenpackningen och det var i ena kanten av 



bronsålder, men de allra flesta var romersk 

järnålder, till och med kanske 

folkvandringstid. Nog har vi tyckt att en del 

bitar sett ut som romersk järnålderskeramik, 

men sammanhanget har talat emot och vi 

har inte vågat tro det. Så visar det sig att 

det är så. Vi blev faktiskt rätt överraskade, 

eftersom inget annat på platsen leder 

tankarna till så sena perioder. 

den, som den stora keramikkrukan hittades. 

Nästa vecka ska rensningen vara avklarad 

och i slutet av veckan blir det 

flygfotografering. Vi hoppas också hinna 

börja med undersökningen av 

anläggningarna då. 



2011-06-28 


Fältrapport Tuve 46 20 juni-1 juli 2011 - Riksantikvarieämbetet 



Flygfotografering av de framrensade 

stenpackningarna på Tuve 46 

De tre första dagarna av den sjunde veckan 

vid Stora Holm innebar intensiv rensning av 

berget för att vi skulle bli klara innan 

flygfotografering. Ett slitsamt jobb, som 

förvärrades av värmen. Det var upp emot 30 

grader tisdag och onsdag. Emellertid blev vi 

klara och alla hjälpte till med de sista 

delarna av stenpackningen på bergets norra 

sida. 

Nu tar vi itu med gravarna; eller rättare sagt 

med det vi tror är gravar. För vem kan veta 

säkert med ett sådant här ställe. 

Stenpackning eller grav? 


Den sista timmens rensning. 


Anläggningarna på ytan nedanför berget 

undersöktes och dokumenterades under 

onsdagen. 

En annorlunda anläggning är en 

stenpackning med ovanligt små stenar. En 

depå av småsten, en grav eller vadå? 

Skärvstenpackning eller grav? 


Stenpackning med småsten. 


Ett fint fynd, som dök upp vid de sista 

timmarnas rensning, är en bit keramik med 

taggtrådsmönster. 

Stenpackning med en eller två gravar? 


http://www.arkeologiuv.se/cms/extern/arkeologiuv/uppdrag_uv/uppdrag_2011/stora_holm_tuve_46/faltrapport_tuve_46_20_juni_1_juli_2011.html[2013-10-04 11:15:56]

Fältrapport Tuve 46 20 juni-1 juli 2011 - Riksantikvarieämbetet 

Grav eller husgrund? 


Taggtrådsornerad keramik. 


Så på torsdag morgon blev äntligen 

flygfotograferingen av. Det var lite svårt att 

få bra bilder eftersom det gick så fort att 

passera platsen. Några bilder blev ändå OK, 

men det är svårt att få en uppfattning om 

storleken. På de bilder vi hade med 

människor, syntes dessa nästan inte alls. 

Berg och stenpackning är drygt 60 gånger 

50 meter. 

Jordblandad stenpackning eller grav? 



Flygfoto över Tuve 46. 



2011-07-04 

http://www.arkeologiuv.se/cms/extern/arkeologiuv/uppdrag_uv/uppdrag_2011/stora_holm_tuve_46/faltrapport_tuve_46_20_juni_1_juli_2011.html[2013-10-04 11:15:56]

Kultplats eller boplats vid Stora Holm?

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?