Sociala huset
Sociala huset - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska ...
Sociala huset - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska ...
- No tags were found...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Sociala</strong> Huset, Göteborg 2004<br />
<strong>Sociala</strong> <strong>huset</strong><br />
Startsida<br />
Ordlista<br />
Loggbok<br />
2010-01-21<br />
Riksantikvarieämbetet UV Väst<br />
gräver inför ny Lärarhögskola<br />
Vi utför en arkeologisk undersökning inom<br />
kvarteret Jungfrustigen (<strong>Sociala</strong> <strong>huset</strong>) och<br />
kvarteret Gamla Latin i Göteborg. I<br />
samband med Projektet Pedagogens<br />
nybyggnation i de två kvarteren kommer<br />
delar av stadens äldre befästningsverk att<br />
beröras.<br />
På kvarteret Jungfrustigen återfinner vi<br />
rester av bastion Carolus Dux med högverk.<br />
Kv. Jungfrustigen utgörs idag av en<br />
markant kulle och är det enda partiet av<br />
stadens gamla befästningsmurar, förutom<br />
Carolus Rex uppe på Otterhällan, som inte<br />
schaktats av ner till gatunivå eller till<br />
källarnivå. På stora parkeringen bakom<br />
Gamla latin finns resterna av murverk som<br />
ingått i ravellinen Prinsessan Hedwig liksom<br />
en anslutande äldre vallgravssträckning.<br />
Götatunneln<br />
Läs mer om det gamla Göteborg och<br />
utgrävningarna inför Götatunneln.<br />
Kontakt<br />
RAÄ UV Väst<br />
tel: 010-480 81 90<br />
e-post: uvvast@raa.se<br />
Carina Bramstång<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/sociala<strong>huset</strong>2004/index.htm[2013-10-07 16:08:32]
<strong>Sociala</strong> Huset, Göteborg 2004<br />
<strong>Sociala</strong> <strong>huset</strong><br />
Startsida<br />
Ordlista<br />
Loggbok<br />
2010-01-19<br />
Ordlista – befästningsterminologi<br />
Bastion, en framskjuten del av<br />
fästningsvallen på äldre befästningar.<br />
Bastionen är öppen in mot fästningen, och<br />
med fyra sidor brutna i vinklar bildar den en<br />
spets. Artilleriet som var uppställt på<br />
bastionen kunde därigenom beskjuta<br />
terrängen framför fästningens huvudvall,<br />
kurtinen, och angränsande bastioner.<br />
Flank, sidan på en bastion.<br />
Kurtin, del av huvudvallen i en befästning.<br />
Kurtinen förbinder två bastioner.<br />
Kaponjär, en förbindelsegång som också<br />
användes som skyttegrav. Avsedd för<br />
försvar av en fästningsgrav.<br />
Kasematt, bombsäkert rum. Dahlbergh<br />
utformade en ny typ av befästningar som<br />
främst utmärktes av torn. I tornen var<br />
pjäserna ställda i kasematter, ett slags värn<br />
som skyddade pjäserna. Skansarna Lejonet<br />
(1689) och Kronan (1697) i Göteborg<br />
illustrerar Dahlberghs system med<br />
befästningstorn som stödpunkter i ett större<br />
befästningssammanhang.<br />
Bilden illustrerar insvängda bastionsflanker enligt<br />
Erik Dahlbergs principer. Teckning Göte Nilsson<br />
Schönborg.<br />
Ravelin, ett vinkelformat utanverk framför<br />
huvudvallen. Ravelin förekom framför allt<br />
vid bastionssystemet för att skydda<br />
huvudvallen mot direkt anfall.<br />
Sänkverk, träkistor med stenfyllning en bit<br />
utanför befästningsmurarna och pålspärren.<br />
Samma funktion som pålspärr.<br />
Kontramin, rum där man kunde skydda sig<br />
mot minor och anfallseld. Bombsäkert rum.<br />
Pålspärr, pålar nedslagna i rad i vatten en<br />
bit utanför befästningsmurarna som spärr<br />
mot ovälkomna fartyg.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/sociala<strong>huset</strong>2004/ordlista.htm[2013-10-07 16:08:36]
<strong>Sociala</strong> Huset, Göteborg 2004<br />
<strong>Sociala</strong> <strong>huset</strong><br />
Startsida<br />
Ordlista<br />
Loggbok<br />
2010-01-19<br />
Loggbok<br />
Mars 2004 Ravelinen Prinsessan Hedwig<br />
April 2004 Tallstock under Högverket<br />
April 2004 Ravelinen dokumenteras<br />
Maj 2004 Trä från ravelinen Prinsessan<br />
Hedwig är daterad<br />
Juni 2004 Västra orillonen till bastion<br />
Carolus Dux friläggs<br />
Juli 2004 Ytan invid <strong>Sociala</strong> <strong>huset</strong> schaktas<br />
ned<br />
Augusti 2004 Rustbäddar under <strong>Sociala</strong><br />
<strong>huset</strong><br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/sociala<strong>huset</strong>2004/loggbok.htm[2013-10-07 16:08:41]
<strong>Sociala</strong> Huset, Göteborg 2004<br />
<strong>Sociala</strong> <strong>huset</strong><br />
Startsida<br />
Ordlista<br />
Loggbok<br />
2010-01-19<br />
Mars 2004 – Ravelinen Prinsessan Hedwig<br />
Rester av murverk som ingått i ravelinen<br />
Prinsessan Hedwig har grävts fram i<br />
kvarteret Gamla Latin. Murarna är från Erik<br />
Dahlbergs utbyggnadsperiod vid 1600-<br />
talets slut. Ravelinen var en konstgjord ö i<br />
1600–1700-talets vallgrav placerad mellan<br />
två bastionsspetsar, bastionen Carolus Dux<br />
och bastionen Christina Regina.<br />
När ravelinerna började anläggas under<br />
1600-talets mitt utgjordes de av enklare<br />
jordkonstruktioner med mindre stenmurar.<br />
Detta skedde under befästningsbyggare<br />
generalkvartersmästare Wärnschiölds<br />
ledning. 1683 övertog<br />
generalkvartermästare Erik Dahlberg<br />
upprustningen av Göteborgs befästningar<br />
och även ravellin Prinsessan Hedwig.<br />
Ravelinen Prinsessan Hedwig mellan bastionerna Carolus<br />
Dux och Christina Regina. Pilen pekar mot den del som<br />
nu är framgrävd. Karta 1701, Krigsarkivet.<br />
En intressant detalj är ett bevarat gångjärn vid ingången<br />
till ravelinens nordöstra del. Foto mot öster.<br />
Den nordöstra delen och ingången till kasemattsystemet i<br />
ravellinen Prinsessan Hedwig. Kasematten eller<br />
contraminlogementet är ett system av förbindelsegångar<br />
med bombsäkra rum. Foto mot väster.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/sociala<strong>huset</strong>2004/2004_mars.htm[2013-10-07 16:08:45]
<strong>Sociala</strong> Huset, Göteborg 2004<br />
<strong>Sociala</strong> <strong>huset</strong><br />
Startsida<br />
Ordlista<br />
Loggbok<br />
2010-01-19<br />
April 2004/1 – Tallstock under Högverket<br />
på Bastion Carolus Dux är nu daterad<br />
Högverket bör vila på rustbäddar. Dessa<br />
rustbäddar var i så fall uppbyggda av<br />
stockar. En stock som troligen härört från<br />
en dylik rustbädd har kunnat<br />
dendrodateras. D.v.s. årsringarna på trädet<br />
räknas så att trädets egen ålder och<br />
fällningsår kan avläsas.<br />
Stocken visade sig vara en fur som grott år<br />
1466. Trädet var fällt under år 1680. År<br />
1683 övertog generalkvartermästare Erik<br />
Dahlberg upprustningen av Göteborgs<br />
befästningar och även Bastion Carolus Dux.<br />
Tallstocken togs fram cirka 4 meter ner i marken vid en<br />
schaktning precis utmed <strong>Sociala</strong> <strong>huset</strong>s västra husvägg.<br />
Erik Dahlberg var influerad av den franska<br />
befästningsskolans principer med kraftigare stenbastioner<br />
med insvängda flanker. Stocken bör häröra från Erik<br />
Dahlbergs ombyggnad av bastionen.<br />
Plankarta över Bastion Carolus Dux från 1696.<br />
Krigsarkivet.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/sociala<strong>huset</strong>2004/2004_april1.htm[2013-10-07 16:08:50]
<strong>Sociala</strong> Huset, Göteborg 2004<br />
<strong>Sociala</strong> <strong>huset</strong><br />
Startsida<br />
Ordlista<br />
Loggbok<br />
2010-01-19<br />
April 2004/2 – Ravelinen dokumenteras<br />
För att lämna plats för nybygget rivs<br />
murarna som tillhört en del av ravelinen.<br />
Murarna är mycket svåra att riva då<br />
stenarna är fogade med kalkbruk som bränt<br />
och härdats under århundraden.<br />
Stenmurarna var som brukligt placerade på ett sinnrikt<br />
rustbäddsystem med träpålar som var nedslagna i<br />
blåleran. På dessa fanns ett fackverk som underlag för ett<br />
plankgolv där stenmuren placerades. I vissa av<br />
fackverken fanns sten för att ytterligare ge stadga år<br />
konstruktionen.<br />
Träpålarna, som var nedslagna i blåleran, drogs med viss<br />
möda upp ur leran med maskin. Prov på pålarna skickas<br />
för dendro analys. D.v.s. årsringarna mäts och räknas för<br />
att få fram trädets fällningsår.<br />
På vissa av pålarnas ändar fanns inhuggna hack med yxa<br />
för att ytterligare öka på pålarnas förmåga att suga fast i<br />
leran.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/sociala<strong>huset</strong>2004/2004_april2.htm[2013-10-07 16:08:54]
<strong>Sociala</strong> Huset, Göteborg 2004<br />
<strong>Sociala</strong> <strong>huset</strong><br />
Startsida<br />
Ordlista<br />
Loggbok<br />
2010-01-19<br />
Maj 2004 – Trä från ravelinen<br />
Prinsessan Hedwig är daterad<br />
Träpålarna som bar upp murverket var<br />
nedslagna i blålera. De var i vägen för den<br />
spånt som skulle slås ner för att stadga upp<br />
området inför bygget. Efter att pålarna<br />
dragits upp ur leran med maskin tog vi prov<br />
på pålarna. Utsnitt ur stockarna skickades<br />
för dendro analys. Det vill säga årsringarna<br />
mäts och räknas för att få fram trädets<br />
fällningsår.<br />
Av åtta skickade träprov kunde endast tre<br />
furor dateras. Övriga träprov kunde ej<br />
dateras på grund av störningar i trädets<br />
tillväxt. Av de tre daterade furorna kunde<br />
endast en ge exakt fällningstid. Detta träd<br />
grodde år 1547 och fälldes under<br />
vinterhalvåret 1690–1691.<br />
Furan med inhuggna hack (se loggbok april<br />
2) hade grott år 1618 och den yttersta<br />
årsringen var från år 1681. Den äldsta<br />
furan hade grott år 1476 med 188 mätta<br />
årsringar. Den ytterst bevarade årsringen<br />
var år 1663. Men på detta träd saknades<br />
vankant varför trädet bör vara fällt senare.<br />
När ravelinerna ska ha börjat anläggas,<br />
under 1600-talets mitt, utgjordes de av<br />
enklare jordkonstruktioner med mindre<br />
stenmurar. Vi har inte funnit några<br />
lämningar efter detta äldre byggnadsskede.<br />
Dateringarna visar att den rustbädd som<br />
denna sydöstra del av ravelinen vilar på är<br />
tillkommen under Eric Dahlberghs<br />
upprustning av Göteborgs befästningar,<br />
efter år 1691.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/sociala<strong>huset</strong>2004/2004_maj.htm[2013-10-07 16:09:00]
<strong>Sociala</strong> Huset, Göteborg 2004<br />
<strong>Sociala</strong> <strong>huset</strong><br />
Startsida<br />
Ordlista<br />
Loggbok<br />
2010-01-19<br />
Juni 2004 – Västra orillonen till bastion<br />
Carolus Dux friläggs<br />
Vid Eric Dahlberghs ombyggnad av<br />
bastionerna tillkom orilloner som utgjorde<br />
en svag utbuktning vid bastionens yttre<br />
flanker.<br />
Vi har nu frilagt den västra orillonen till<br />
bastion Carolus Dux. Delar av orillonen var<br />
synlig redan våren 2003, men nu har den<br />
frilagts så när som på ett litet stycke där en<br />
spårvagnsstolpe håller en ledning.<br />
Denna västra orillon ska bevaras och vara<br />
synlig från den planerade byggnaden på<br />
Gamla Latins gamla parkering. Därmed har<br />
vi inte kunnat dokumentera dess rustbädd<br />
under muren.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/sociala<strong>huset</strong>2004/2004_juni.htm[2013-10-07 16:09:10]
<strong>Sociala</strong> Huset, Göteborg 2004<br />
<strong>Sociala</strong> <strong>huset</strong><br />
Startsida<br />
Ordlista<br />
Loggbok<br />
2010-01-19<br />
Juli 2004 – Ytan invid <strong>Sociala</strong> <strong>huset</strong><br />
schaktas ned<br />
Under juli månad har innergården vid<br />
sociala <strong>huset</strong>, samt strax norr om, grävts<br />
ned åtskilliga meter. Stora mängder lera<br />
har forslats bort. Leran kördes dit när<br />
bastionens högverk anlades. Höjden är<br />
därmed inte naturlig utan skapad för<br />
trehundra år sedan.<br />
Byggnadsarbetet ska ha utförts mestadels<br />
mellan åren 1696-1702. År 1706<br />
inlämnades en berättelse angående<br />
uppförandet av bastionen. Här beskrivs<br />
bland annat pålningsarbeten, uppförande av<br />
murar men även att kavaljeren med dess<br />
vall och bröstvärn samt torvtäckning skall<br />
utföras. Vid denna tidpunkt är således ej<br />
högverket helt färdigbyggt.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/sociala<strong>huset</strong>2004/2004_juli1.htm[2013-10-07 16:09:16]
<strong>Sociala</strong> Huset, Göteborg 2004<br />
<strong>Sociala</strong> <strong>huset</strong><br />
Startsida<br />
Ordlista<br />
Loggbok<br />
2010-01-19<br />
Augusti 2004 – Rustbäddar under<br />
<strong>Sociala</strong> <strong>huset</strong><br />
Vid ytterligare schaktningar invid <strong>Sociala</strong><br />
<strong>huset</strong> rensades en rustbädd fram - närmare<br />
bestämt utmed den nordvästra gaveln.<br />
Rustbädden har förmodligen tillhört den<br />
kasematt vars rester ligger under<br />
gatukorsningen Magasinsgatan och Södra<br />
Larmgatan. Eventuellt har bädden också<br />
fungerat som en grund för bastionen<br />
Carolus Dux då den fortsätter in långt under<br />
<strong>Sociala</strong> <strong>huset</strong>s grund.<br />
Tidigare i mars månad rapporterade vi om en<br />
dendrodatering på en tallstock som tillhört en rustbädd<br />
under <strong>Sociala</strong> <strong>huset</strong>. Trädet visade sig vara fällt under år<br />
1680.<br />
Nu har nya årsringsdateringar analyserats från det nya<br />
schaktet och dessa har givit exakt samma datering, d. v.<br />
s. fällningsår 1680. Något som talar för att rustbädden<br />
inte enkom återfinns vid kasematten utan följer<br />
kurtinmurens sträckning på bastionen Carolus Dux.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/sociala<strong>huset</strong>2004/2004_aug.htm[2013-10-07 16:09:23]
Götatunneln 2001 - 2002<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-21<br />
Undersökningar 2001–2002<br />
I Göteborg genomför man stora<br />
infrastrukturella satsningar. En sådan är<br />
bygget av Götatunneln som berörde<br />
lämningar från det äldsta Göteborg.<br />
Information om bakgrund och fältarbetet<br />
kan du finna på dessa sidor. Bland annat<br />
finns här en stor samling gamla<br />
Göteborgskartor att beskåda!<br />
Riksantikvarieämbetet, UV Väst är ansvarig<br />
institution för utgrävningarna. Arbetena<br />
sker i samverkan med<br />
Göteborgs Stadsmuseum och<br />
Västsvenska konservatorsateljén.<br />
Vrakdelarna tas om hand.<br />
Läs mer under Dagbok.<br />
Kontakt<br />
RAÄ UV Väst<br />
tel: 010-480 81 90<br />
e-post: uvvast@raa.se<br />
Carina Bramstång (projektledare)<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/index.htm[2013-10-07 16:09:33]
Götatunneln: dagbok 2001<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
Följ grävningarna för<br />
Götatunneln i Göteborg!<br />
Utgrävningarna för Götatunneln pågick<br />
under andra halvan av år 2001 och<br />
fortsatte under 2002. Arkeologerna<br />
rapporterade veckovis vad man hittade.<br />
Under vintern 2002–2003 bearbetades<br />
fynd.<br />
Dagbokssidor<br />
2002<br />
November Exempel på digitalisering<br />
Oktober Tallstockar under kurtinmuren är<br />
nu daterade<br />
Oktober Rekonstruktion av Götavraket<br />
September Konserveringen är igång!<br />
Augusti Datering av Götavraket<br />
Vecka 22 Kurtinmur och väg på kartorna<br />
Vecka 21 Kurtinmur vid Järntorget<br />
Vecka 5 Vraken tas om hand<br />
2001<br />
Vecka 50 Sista handen vid sänkverket<br />
Vecka 49 Dokumentation av sänkverket<br />
Vecka 48 Del av kurtinmur sparas<br />
Vecka 47 Rustbädd i älven<br />
Vecka 46 Sänkverket<br />
Vecka 45 Kurtinmuren<br />
Vecka 44 Järn från 1770-tal<br />
Vecka 43 Den skolöse sjömannen<br />
Vecka 42 Vrakdetaljer<br />
Vecka 41 Vraket tar form<br />
Vecka 40 Klinkbyggt vrak grävs nu upp!<br />
Vecka 39 Järnfynd från järnvågspiren<br />
Vecka 38 En urlakad tina och bricka<br />
Vecka 37 Järnvågen<br />
Vecka 36 Järnvågspiren igen<br />
Vecka 35 Järnvågspirens byggnader<br />
Vecka 34 Järnvågspiren<br />
Vecka 33 Kinesiskt porslin<br />
Vecka 30 Tvätta, sortera och registrera<br />
Vecka 29 Utställning öppnad!<br />
Vecka 28 Vrak siktat vid Lilla Bommen<br />
Vecka 27 Tre bockar och avlopp<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/index_dagbok.htm[2013-10-07 16:09:38]
Götatunneln: dagbok 2001<br />
Vecka 26 Kanalmur i sikte<br />
Vecka 25 "Skitjobb" vid Lilla Bommen<br />
Vecka 24 Pustervikspiren<br />
Vecka 23 Vändskiva och kranfundament<br />
Vecka 22 Pålspärr - en överraskning!<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/index_dagbok.htm[2013-10-07 16:09:38]
Götatunneln: loggbok december 2002<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Läget på digitaliseringen<br />
Närmare 80 stycken av delarna från<br />
Götavraket är nu digitaliserade. Klara är<br />
samtliga spantdelar, kölen, kölsvinet,<br />
innergarneringen och en del av borden. Det<br />
som återstår är de resterande borden.<br />
Varje del tar i genomsnitt 2,5 timmar att<br />
digitalisera. På varje enskilt timmer<br />
registrerar vi originalytor och skadade<br />
partier, ytor som legat an mot andra<br />
timmer samt alla förbindningar, d.v.s.<br />
järnspikar, klinknaglar, tränaglar och<br />
dymlingar.<br />
Eftersom varje båtdel dokumenteras<br />
separat kommer nästa steg att bli att sätta<br />
samman de enskilda delarna till en båt.<br />
Parallellt med själva digitaliseringen pågår<br />
därför försök och utvärdering för att komma<br />
underfund med vilken metod som är den<br />
bästa för att genomföra detta.<br />
Exempel på färdigdigitaliserad båtdel. Här har fyra<br />
stycken spant placerats på sina respektive platser<br />
på den främre delen av kölen. På spanten har två<br />
stycken bord fästs.<br />
Samma spant fast med en pålagd yta. De tjockare linjerna<br />
markerar spantets ”framsida”, medan de tunnare<br />
representerar baksidans konturer. De mörkare ringarna är<br />
tränaglarna som fäst spantet mot båtens bord.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v50_02.htm[2013-10-07 16:09:46]
Götatunneln: loggbok september 2002<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 44 Tallstockar under<br />
kurtinmuren är nu daterade<br />
Vi har dokumenterat den yttersta delen av<br />
befästningsmuren, d.v.s. kurtinmuren, på<br />
två ställen. Dels vid Lilla Bommen utanför<br />
Hasselblads<strong>huset</strong>, dels på Esperantoplatsen.<br />
Kurtinmurarna vilade på rustbäddar. Dessa<br />
rustbäddar var uppbyggda av stockar. Det<br />
är dessa stockar som dendrodaterats.<br />
D.v.s. årsringarna på träden räknas så att<br />
trädens egen ålder och fällningsår kan<br />
avläsas.<br />
Tallstockarna under kurtinmuren vid<br />
Esperantoplatsen var fällda under två<br />
vintrar. Tre stockar fälldes vintern 1637/38<br />
och ytterligare 3 stycken vintern 1638/39.<br />
Detta daterar rustbäddens uppbyggnad vid<br />
Esperantoplatsen till tidigast år 1639.<br />
Rustbädden under kurtinmuren vid Lilla<br />
Bommen var byggd av stockar fällda mellan<br />
åren 1648-1652. Resultatet daterar denna<br />
del av murens tillkomst till tidigast år 1652.<br />
Rustbädden under kurtinmuren schaktas fram.<br />
Något man får ha med i beräkningen är att<br />
trästockarna inte nödvändigtvis använts<br />
direkt efter fällning. De har forslats och kan<br />
ha förvarats en tid innan de kommit till<br />
användning. Det finns också exempel på att<br />
trä återanvänts.<br />
Kurtinmuren vid Esperantoplatsen.<br />
Rustbädd under kurtinmuren vid Lilla Bommen.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v44_02.htm[2013-10-07 16:09:51]
Götatunneln: dagbok vecka 43 2002<br />
Götaleden<br />
Rekonstruktion av Götavraket<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Plankorna från det numera demonterade<br />
Götavraket förvaras i Angered, i en gammal<br />
bilverkstad som för tillfället byggts om för<br />
att klara av båtens konservering och nu<br />
också digitalisering.<br />
Digitaliseringen görs i tre dimensioner med<br />
en speciell "mus", en s.k FARO-arm (multiaxis<br />
measurement arm (portable CMM). För<br />
den som vill veta mer härom finns en hel<br />
produktsajt att kika på (www.faro.com).<br />
Meningen är att båten, eller en kopia, skall<br />
rekonstrueras utifrån den tredimensionella<br />
digitalisering som nu görs.<br />
För att hindra marin växtlighet från att sprida sig<br />
ohämmat i vattnet har biologiska stridsmedel satts in.<br />
Dessa heter Göte, Lennart och Göran.<br />
Arbetet görs av kvartetten Staffan von<br />
Arbin, Andreas Ohlsson, Mats Lindqvist,<br />
Anders Gutehall och Bengt Westergaard.<br />
Vår lärare har varit Fred Hocker från<br />
Nationalmuseets Marinarkeologiska<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v43_02.htm[2013-10-07 16:09:57]
Götatunneln: dagbok vecka 43 2002<br />
Sara Wranne och Eva Almfridsson (närmast kameran) från<br />
SVK sköter båtkonserveringen.<br />
Forskningscenter i Roskilde, Danmark.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v43_02.htm[2013-10-07 16:09:57]
Götatunneln: loggbok september 2002<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
September: Konserveringen av Götavraket<br />
har nu börjat!<br />
Den 1 september 2002 gick startskottet för<br />
konserveringen som utförs av Stiftelsen<br />
Västsvensk Konservatorsateljé.<br />
Arbetsstyrkan består för närvarande av<br />
Sara Wranne, projektledare, och Eva<br />
Ernfridsson.<br />
Den arkeologiska undersökningen skedde i<br />
nära samarbete med Stiftelsen Västsvensk<br />
Konservatorsateljé. Konservatorer fanns<br />
med i fält och arbetade med att packa<br />
delarna inför transport till förvaringslokalen<br />
i Angered. Väl framme i de nya lokalerna<br />
packades delarna upp och lades i vattenbad<br />
i specialtillverkade bassänger för att inte<br />
torka. Delarna rengjordes från lera samt<br />
registrerades och dokumenterades.<br />
Rengöringen skedde med hjälp av<br />
tandborste och stora mängder vatten.<br />
I väntan på beslut om fortsatt konservering<br />
låg vrakdelarna i vatten i stora bassänger.<br />
Av hänsyn till arbetsmiljön under<br />
konserveringsarbetet och vid framtida<br />
hantering av vraket, har inga biocider<br />
tillsatts i bassängerna. Därför sker<br />
kontinuerlig tillväxt av mikroorganismer på<br />
vrakdelarna och i vattnet. Mikrobiell påväxt<br />
på träet kan hindra inträngning av<br />
konsolideringsmedel senare i processen.<br />
Arbetet består därför till en början av att<br />
rengöra delarna och bassängerna från<br />
mikrobiell påväxt. Dessutom har vi hjälp<br />
med detta av guldfiskarna Inger och Ola<br />
som gärna äter de organismer som växer i<br />
vattnet.<br />
Konservering<br />
Konservering innebär att fördröja eller<br />
förebygga nedbrytning. Vrakdelarna är<br />
mycket sköra och ömtåliga, tiden under<br />
jord har lett till att trämaterialet har börjat<br />
brytas ner. Cellväggarna i trästrukturen är<br />
nu mycket tunna och hålls utspända av det<br />
tryck vattnet utgör på dem. Vid torkning<br />
kommer vattnet försvinna och cellväggarna<br />
kollapsa vilket leder till kraftig deformering<br />
och sprickbildning. Därför måste en<br />
konsolidant som stödjer cellväggarna<br />
Rengöring av ett spant med tandborste och vatten.<br />
Här släpps guldfisken Ola ut i sitt nya hem.<br />
De tjockaste delarna (kölen och spanten)<br />
skall ligga längst tid i PEG, 9-15 månader.<br />
De tunnaste delarna, borden och mindre<br />
bitar, skall ligga kortare tid i PEG, ca 3-6<br />
månader. Frystorkningstiden varierar också,<br />
de större och tjockare delarna kan behöva<br />
ligga i frystork i 6-12 månader. Därför<br />
påbörjas rengöring och dokumentation av<br />
de tjocka delarna först, så de kan komma i<br />
PEG så snart som möjligt.<br />
De tunnare delarna skall ligga i PEG kortare<br />
tid och kan därför vänta något. De är<br />
däremot klara först och skall då frystorkas,<br />
frystorkningen av de tunnare delarna sker<br />
medan de tjocka timren fortfarande ligger i<br />
PEG. Då borden och de tunna delarna är<br />
klara har spanten legat färdigt i PEG och<br />
kan frystorkas. Sist är det kölens tur att<br />
frystorkas, den har då legat i PEG i över ett<br />
år.<br />
Arbetet med den aktiva konserveringen<br />
beräknas ta ca tre år. Då skall delarna<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v45_02.htm[2013-10-07 16:10:03]
Götatunneln: loggbok september 2002<br />
tillföras innan torkning tar vid.<br />
Den konserveringsmetod vi har valt att<br />
använda är konsolidering i Polyetylenglykol,<br />
PEG, samt frystorkning. Denna metod är väl<br />
beprövad och har använts i liknande projekt<br />
världen över. Vi har nära kontakt med<br />
arkeologer och konservatorer som har stor<br />
erfarenhet av liknande projekt i bland annat<br />
Danmark.<br />
monteras och ställas ut. Då vidtar en ny fas<br />
av konserveringen: preventiv konservering.<br />
Preventiv konservering innebär kontroll av<br />
klimat och andra omgivande miljöfaktorer<br />
för att fördröja nedbrytningen av det<br />
utställda föremålet för att kunna bibehålla<br />
det i oförändrat skick.<br />
För att kunna bestämma rätt koncentration<br />
och molekylvikt av PEG görs först en<br />
beräkning av delarnas nedbrytningsgrad.<br />
Den räknas ut genom det nedbrutna<br />
materialets vatteninnehåll i förhållande till<br />
vatteninnehållet i en frisk bit av samma<br />
trädslag; ju större vatteninnehåll desto<br />
högre nedbrytningsgrad. Om<br />
nedbrytningsgraden är låg krävs en lägre<br />
koncentration av PEG. Om<br />
nedbrytningsgraden är mycket hög krävs en<br />
högre koncentration av PEG och en<br />
successiv ökning av koncentrationen och<br />
molekylvikten.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v45_02.htm[2013-10-07 16:10:03]
Götatunneln: dagbok vecka 22 2002<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Augusti 2002 Preliminär datering av<br />
Götavraket<br />
Nu har vi fått en första omgång svar på en<br />
del dendrokronologiska prover från vraket -<br />
d.v.s. träprover från fartygsdelarna för<br />
årsringsdatering. Analysen är gjord av Hans<br />
Linderson på Lunds Universitet. Träproverna<br />
daterar trädens fällning till mitten av 1600-<br />
talet.<br />
Vedartsanalysen visar också vilka träslag<br />
som använts till fartygets olika delar. Ett<br />
innergarneringsplank i träslaget furu är<br />
daterad som äldst till 1602 och yngst ca<br />
1660. Denna fura har fällts i södra<br />
Norrland, troligen Hälsingland. Annars tyder<br />
resterande prover på mer lokalt fällda träd<br />
från Västsverige, företrädesvis i<br />
Västergötland. T.ex. ett spant i träslaget ek<br />
vars fällning har skett vintern 1657-1658,<br />
en del av aktersäven i ek som fällt någon<br />
gång mellan 1644-1653 och en<br />
lagningsbräda i ek fälld kring 1650.<br />
Ytterligare prover ska analyseras vilket gör<br />
att resultatet av denna första omgång<br />
analyser än så länge får ses som preliminär.<br />
En datering av kölen är inom räckhåll och<br />
är den sannolik bör vi ha en spikdatering av<br />
fartygets första byggnation.<br />
Med andra ord är troligen fartyget byggt<br />
omkring mitten av 1600-talet. Vidare är det<br />
sannolikt att vraket deponerats omkring<br />
1666-1680/1690. Det är osannolikt att<br />
fartyget har varit i bruk under någon längre<br />
tid än så. Det finns även skäl att misstänka<br />
att fartyget använts i anslutning till<br />
byggandet av de yttre<br />
befästningsanläggningarna.<br />
Marinarkeologerna Andreas Olsson och Staffan von Arbin<br />
sågar till träprover för dendrodatering.<br />
Mer om vrakfyndet<br />
Götavraket hittades redan förra året. Läs<br />
mer om omständigheterna i<br />
veckorapporterna från förra året:<br />
Vecka 28 Vrak siktat vid Lilla Bommen<br />
Vecka 40 Klinkbyggt vrak grävs nu upp!<br />
Vecka 41 Vraket tar form<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v34_02.htm[2013-10-07 16:10:11]
Götatunneln: dagbok vecka 22 2002<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 22 Kartanalys<br />
På två kartor från 1643 och 1644 antyds en<br />
väg som går genom kurtinmuren mellan<br />
bastionerna Regeringen och<br />
Hållgårdsbastionen.<br />
På en karta från 1712 är samma väg tydligt<br />
markerad men med en annan ingång i<br />
kurtinmuren på Hållgårdsbastionens södra<br />
murdel.<br />
Detalj ur karta från 1644.<br />
Detalj ur karta från 1712.<br />
Karta från 1786. Klicka på bilden för att se hela kartan!<br />
På en karta från 1786 är öppningen åter<br />
förflyttad till kurtinmurens långsida. Om det<br />
verkligen är så att vägen ändrat läge är<br />
svårt att svara på då kartorna inte kan<br />
avläsas med sådan exakthet.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v22_02.htm[2013-10-07 16:10:19]
Götatunneln: dagbok vecka 21 2002<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Dagbok vecka 21<br />
En liten del av kurtinmuren mellan<br />
bastionerna Regeringen och<br />
Hållgårdsbastionen fanns bevarad.<br />
Rustbädden under muren var uppbyggd på<br />
ett annorlunda sätt i jämförelse med<br />
kurtinmuren vid Lilla Bommen.<br />
Den var uppbyggd av fyra lager liggande<br />
stockar och relativt glest med pålar under<br />
stockkonstruktionen. Vid Lilla Bommen var<br />
muren grundlagd med tätt satta pålar med<br />
hammarband runtom och endast ett lager<br />
plank därpå.<br />
Framför kurtinmuren fanns en rad pålar<br />
förankrade i leran som stagade upp muren.<br />
Direkt utanför muren fann vi en stödmur<br />
som har vett ut mot Pusterviken.<br />
Förmodligen har denna yttre murdel burit<br />
upp vägen som gick utmed kurtinmuren<br />
från staden genom Karlsporten till<br />
Masthugget och Klippan.<br />
Lämningarna är inte daterade men enligt<br />
äldre kartmaterial finns de delvis utritade<br />
från mitten av 1600-talet och tydligt<br />
markerade från början av 1700-talet. Några<br />
pålar drogs upp med maskin för<br />
årsringsdatering. När analysen är gjord kan<br />
vi säga när träden fälldes.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v21_02.htm[2013-10-07 16:10:26]
Götatunneln: dagbok vecka 21 2002<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v21_02.htm[2013-10-07 16:10:26]
Götatunneln: dagbok vecka 5 2002<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Januari 2002<br />
I väntans tider<br />
I en lokal i Angered fortsätter<br />
dokumentationen av vraket från Lilla<br />
Bommen. Fartygsdelarna, som förvaras i<br />
vattenbad, tvättas och registreras.<br />
Delarna mäts, fotograferas och beskrivs.<br />
För att datera vraket tas<br />
dendrokronologiska prover - träprover för<br />
årsringsdatering. En vedartsanalys visar<br />
dessutom vilka träslag som använts till<br />
båtens olika delar. All registreringen görs i<br />
Riksantikvarieämbetets<br />
dokumentationssystem Intrasis.<br />
Vrakdelarna vittnar om att båten var hårt<br />
sliten vid tiden för sänkningen. Detta kan vi<br />
se på skrovet som lagats flera gånger.<br />
Nu väntar vi på att länsstyrelsen ska ta<br />
ställning till vad som skall hända med<br />
vraket. Vår förhoppning är att få<br />
konservera och rekonstruera båten. Kanske<br />
den kommer att ställas ut vid Göteborgs<br />
Maritima Centrum, ett stenkast från<br />
fyndplatsen.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v05_02.htm[2013-10-07 16:10:33]
Götatunneln: dagbok vecka 50<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 50 Sista handen vid sänkverket<br />
Vid förundersökningen förra året<br />
dendrodaterades en stock till 1640. Innan vi<br />
lämnar sänkverket tar vi ytterligare<br />
dendroprover på stockarna för en datering<br />
av trädens fällningsår.<br />
Stockarna var sammanfogade med stora<br />
nitar av järn vilka vi samlar in några<br />
exemplar av. Hela sänkverket har varit fylld<br />
med sten. Vi grävde bort stenarna för att<br />
lättare se konstruktionsdetaljer vid<br />
avbaningen. Sänkverket dokumenteras<br />
därför i profil vid den del där vi sparat<br />
stenpackningen.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v50.htm[2013-10-07 16:10:42]
Götatunneln: dagbok vecka 49<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 49 Dokumentation av sänkverket<br />
Nu har sänkverket grävts fram så långt det<br />
är möjligt. På grund av miljöfarliga massor<br />
har den västligaste delen av lämningen inte<br />
kunnat grävas fram. Ett flertal störningar i<br />
form av ledningar, rör och husgrunder<br />
bryter till viss del bilden av sänkverket.<br />
Denna vecka har vi främst arbetat med att<br />
dokumentera sänkverket. Förutom vanlig<br />
fotodokumentation gör vi en<br />
fotogrammetrisk dokumentation.<br />
För att få en annan bild av sänkverket<br />
tecknade Anders Andersson också av den i<br />
fält. Lämningen har också tämligen<br />
ingående mätts in med geodimeter.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v49.htm[2013-10-07 16:10:49]
Götatunneln: dagbok vecka 48<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 48 Del av kurtinmur sparas<br />
Nu har det sista arkeologiska arbetet utförts<br />
på kurtinmuren i St:Eriksgatan. Vi har<br />
slutligen undersökt hur rustbädden under<br />
muren varit uppbyggd.<br />
För att göra det möjligt att delvis<br />
återuppbygga kurtinmuren i den park som<br />
så småningom ska anläggas på platsen tas<br />
fasadstenen tillvara. Stenarna märks därför<br />
upp för att de ska kunna fogas samman på<br />
ett likvärdigt sätt i framtiden.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v48.htm[2013-10-07 16:10:56]
Götatunneln: dagbok vecka 47<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 47 Rustbädd i älven<br />
Det som vi vid förundersökningen trodde<br />
var en del av sänkverket har nu visat sig<br />
vara en friliggande rustbädd strax utanför<br />
sänkverket.<br />
En bit av timret har daterats till 1640.<br />
Rustbädden återfinns inte markerad i något<br />
av det detaljerade kartmaterial som finns<br />
från sent 1600-tal.<br />
Rustbädden skulle kunna vara grunden till<br />
ett friliggande kanonfort som stått ute i<br />
älven. Förmodligen togs den då ur bruk när<br />
sänkverket var helt färdigställt vid slutet av<br />
1600-talet.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v47.htm[2013-10-07 16:11:04]
Götatunneln: dagbok vecka 46<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 46 Sänkverket<br />
Utanför bastionen Gustavus Primus<br />
nordspets finns rester av sänkverket som vi<br />
nu gräver fram. Den har hört samman med<br />
den yttre befästningslinjen som legat ute i<br />
älven.<br />
Lämningen bildade ett sorts fundament för<br />
en befästningsvall. Den finns redovisad på<br />
en karta från Krigsarkivet, daterad 1731 (se<br />
bild).<br />
Vallen illustreras som en jord- eller<br />
stenfylld löpande timmerkista som stått på<br />
sjöbotten och haft en höjd av ca 3-4 alnar<br />
(1 aln=60 cm).<br />
Vid ledningsdragningar för ett år sedan fann<br />
vi en liten del av sänkverket här. Då togs<br />
prover på timret som nu dendrodaterats till<br />
1680-talet.<br />
Vi kommer nu att följa sänkverket 75-100<br />
meter bort mot Lilla Bommen. Det finns<br />
därför anledning att återkomma till<br />
undersökningen av sänkverket.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v46.htm[2013-10-07 16:11:14]
Götatunneln: dagbok vecka 45<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 45 Kurtinmuren<br />
Nu är befästningen mot älven frilagd. Muren<br />
är från det äldsta skedet av Göteborgs<br />
befästning och har varit övertäckt sedan<br />
början av 1800-talet.<br />
Muren är 2 meter bred och bevarad upp till<br />
1,5 meters höjd. Muren vilar på en<br />
rustbädd. På insidan finns mot muren<br />
vinklade förstärkningsmurar var åttonde<br />
meter. Rustbädden är ej daterad ännu,<br />
men enligt äldre kartmaterial bör den vara<br />
från 1630-talet.<br />
Muren kommer vidare att friläggas på en<br />
sträcka av 50 meter. Dokumentationen<br />
utförs genom fotogrammetrisk uppmätning.<br />
Längre sökschakt har grävts utanför<br />
kurtinmuren, men inga ytterligare båtar<br />
påträffades.<br />
Kurtinmuren på karta från 1644.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v45.htm[2013-10-07 16:11:22]
Götatunneln: dagbok vecka 44<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 44 Järn från 1770-talet då<br />
järnvågspiren byggdes<br />
Ytterligare delar av järnvågspiren har grävts<br />
fram. Efter att piren rensats från jord och<br />
dokumenterats så rivs konstruktionen för<br />
att undersöka om det finns fynd därunder.<br />
Ett par järnkrampor har iakttagits på<br />
vardera sidan pirkanten. Den ena var fästad<br />
i ett stångjärn.<br />
På stångjärnet kunde två små stämplar ses.<br />
Efter konservering kan stämplarna ses<br />
tydligare och man kan tyda från vilket<br />
järnbruk stångjärnet kom ifrån.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v44.htm[2013-10-07 16:11:31]
Götatunneln: dagbok vecka 43<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 43 Den skolöse sjömannen<br />
Ett flertal lagningar har iakttagits på båten.<br />
Bland annat en kraftig spricka i köl och de<br />
första bordgångarna. Skadan kan vara en<br />
grundstötningsskada och en av<br />
anledningarna till att båten slopats. Skadan<br />
har temporärt tätats med en lädersko!<br />
Två lager timmer är nu bortplockat. Det är<br />
bara borden, akterstäv och köl kvar. Resten<br />
har tagits till en lokal i Angered för<br />
rengöring, dokumentation och förvaring.<br />
Vraket<br />
Borden lyfts försiktigt bort.<br />
Skon kan anas intill den nedre av de båda plastpåsarna.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v43.htm[2013-10-07 16:11:39]
Götatunneln: dagbok vecka 42<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 42<br />
Vi har under senare tid resnat vidare på<br />
fartygslämningen. Det förefaller att den är<br />
byggd av ek. Vidare analyser av trädslaget<br />
kommer att ge definitivt svar.<br />
Mycket tyder också på att den både kunnat<br />
ros och seglats. Både årtullar och kölsvin<br />
med mastspår har iakttagits på lämningen.<br />
Vi börjar nu också att ana ytterligare<br />
konstruktionsdetaljer...<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v42.htm[2013-10-07 16:11:48]
Götatunneln: dagbok vecka 41<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 41<br />
Nu har vi börjat frilägga vraket.<br />
Fatyget visar sig ha varit drygt elva meter<br />
långt och spetsgattat. Det betyder att både<br />
för och akter haft en spetsad form.<br />
Fartyget ligger på en välbevarad<br />
babordsida. Att den är så välbevarad beror<br />
nog på att den legat inslammad i lera.<br />
Styrbordssidan är bortplockad förutom 3-4<br />
bord. Detta tyder på att det är ett<br />
utrangerat fartyg som medvetet hamnat<br />
utanför kurtinmuren.<br />
Vraket börjar träda fram ur gyttjan.<br />
Aktern närmast.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v41.htm[2013-10-07 16:11:58]
Götatunneln: dagbok vecka 39<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 40<br />
Ett klinkbyggt fartygsvrak från historisk tid<br />
grävs nu för första gången ut arkeologisk i<br />
Västsverige!<br />
Vraket ligger utanför den gamla<br />
kurtinmuren som går längs med<br />
St:Eriksgatan, på 2,5 meters djup under<br />
nuvarande markyta.<br />
Båten sjönk en gång vid stranden och har<br />
bäddast in i slam.<br />
I början på 1800-talet fyllde man igen<br />
området fram till dagens hamnbassäng.<br />
Fartyget bör därför vara byggt senast under<br />
1700-talet.<br />
För att praktiskt komma åt att gräva ut<br />
fartyget har en kista av spont kilats ner i<br />
marken.<br />
Ett tälttak täcker vraket som skydd.<br />
Dokumentationen görs med totalstation och<br />
med hjälp av fotogrammetri.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v40.htm[2013-10-07 16:12:16]
Götatunneln: dagbok vecka 39<br />
Götaleden<br />
Vecka 39 Järnfynd från järnvågspiren<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
En del stångjärn har tagits tillvara i och<br />
under järnvågspiren. Prover har sågats av<br />
från tre av dessa stångjärn för analys av<br />
järnets kvalité mm.<br />
Kvalitéerna kan sedan kopplas till olika bruk<br />
från mitten av 1700-talet. Analysen utförs<br />
av Riksantikvarieämbetets Geoarkeologiska<br />
laboratorium, GAL i Stockholm.<br />
På ett stångjärn fästad i en järnkrampa på<br />
piren kunde två små stämplar ses. Efter<br />
konservering kan förhoppningsvis<br />
stämplarna ses så pass tydligt att man kan<br />
tyda från vilket järnbruk stångjärnet kom<br />
ifrån.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v39.htm[2013-10-07 16:12:23]
Götatunneln: dagbok vecka 38<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 38<br />
Nu har ett av de fynd som tillvaratagits<br />
under sommaren undersökts på<br />
Konservatorsateljen.<br />
En tina gjord av träslaget en ligger just nu<br />
nedsänkt i ett bad för att sakta urlakas på<br />
vatten. Sedan tillförs ett sorts<br />
konserveringsmedel som kallas för PEG.<br />
Tinan innehöll trä, ett hasselnötsskal, en<br />
plommonkärna, kol och stenkol, en tand,<br />
läder, spik, glas, en fiskekrok i metall och<br />
fiskben.<br />
Vid en första titt kan man konstatera att<br />
benen hört till en vitling. En osteolog ska<br />
analysera benen närmare.<br />
En liten träbricka med hål återfanns också<br />
med bokstaven H inristad på sidan.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v38.htm[2013-10-07 16:12:33]
Götatunneln: dagbok vecka 37<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 37<br />
Vid raseringen av den nordöstra pirdelen<br />
påträffades två järnämnen. Den ena syntes<br />
vara ett avbrutet stångjärn. Den andra kan<br />
ha varit en järnkrampa som kan ha ingått i<br />
pirkonstruktionen.<br />
Analyser av järnet kan tala om från vilket<br />
järnbruk det härrör från.<br />
Man kan beskåda de olika stämplarna från<br />
flera svenska järnbruk på fontänen på<br />
Järntorget.<br />
Mellan damerna från fem världsdelar ståtar<br />
en skålformad mittendelen av fontänen. På<br />
sidan av denna kan stämplarna ses.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v37.htm[2013-10-07 16:12:41]
Götatunneln: dagbok vecka 36<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 36 Järnvågspiren<br />
Schaktningarna på järnvågspiren avslutades<br />
med att vi återfann den nordöstra delen av<br />
en välbyggd pirsida.<br />
För att se hur den varit konstruerad grävde<br />
vi ett djupt schakt intill piren, där den<br />
gamla hamnbassängen legat. Vi kunde då<br />
se att piren var grundlagd på en rustbädd<br />
av huvudsakligen stående pålar.<br />
I övrigt fann vi ytterligare en husgrund som<br />
förmodligen hört till verksamheten på piren.<br />
Få lösfynd iakttogs på pirytan.<br />
Vi har insamlat byggnadsdetaljer, såsom<br />
tegel, tegelpannor, rödgods, stengods,<br />
kinesiskt porslin, glasflaskor samt en del<br />
järnslagg.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v36.htm[2013-10-07 16:12:48]
Götatunneln: dagbok vecka 35<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 35 Järnvågspirens byggnader<br />
På Järnvågspiren fanns ett flertal<br />
byggnader som var knutna till<br />
verksamheten på piren. Förutom<br />
kontorsbyggnader fanns våghus, smedjor<br />
och magasin för förvaring av järnet.<br />
På en karta från 1815 syns byggnaderna<br />
utritade på piren. I vilken mån kartan<br />
överensstämmer med verkliga förhållanden<br />
är osäkert, de utmärkta byggnaderna kan<br />
utgöra en mer summarisk markering. Några<br />
byggnader förefaller enligt kartan sträcka<br />
sig så gott som över hela bredden på piren.<br />
Vi har nu hittat rester efter dessa<br />
byggnader. Det som finns kvar är<br />
grunderna och i vissa fall golven. Vi kan<br />
hittills konstatera att en av byggnaderna<br />
varit väl grundlagd med kraftiga<br />
stengrunder vilande på lagda stockar.<br />
Ett stengolv har rensats fram i denna<br />
byggnadsrest och rumsindelningen har<br />
kunnat anas genom markerade väggstenar.<br />
Grundrester efter några mindre byggnader<br />
har också iakttagits. På dessa har grunden<br />
inte varit lika omfattande, däremot har<br />
golvplankor delvis varit bevarade.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v35.htm[2013-10-07 16:13:03]
Götatunneln: dagbok vecka 34<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 34 Järnvågspiren<br />
Nu har höstgrävningarna kommit igång. Vi<br />
har till att börja med frilagt ett parti av<br />
Järnvågspiren bakom Folkets Hus och<br />
dokumentera pirens uppbyggnad och<br />
grundläggning.<br />
Piren anlades i slutet på 1700-talet. Den<br />
har varit 250 meter lång och 50 meter bred<br />
och sträckt sig från Järntorget och ut under<br />
dagens Stena terminal.<br />
Järnvågen flyttades från Brunnsparken och<br />
togs åter i bruk på Järnvågspiren år 1785.<br />
Järnvågen var en statlig inrättning för<br />
kvalitetskontroll och taxering av exportjärn.<br />
Det järn som exporterades genom<br />
Göteborg kom huvudsakligen från<br />
Värmlands och Dalslands bergslag.<br />
Förmodligen har också koppar exporterats<br />
över denna järnvåg.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v34.htm[2013-10-07 16:13:13]
Götatunneln: dagbok vecka 33<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 33 Kinesiskt porslin ur<br />
Göteborgsleran<br />
Kinesiskt porslin är en av våra<br />
fyndkategorier. Porslinet hittas ofta på<br />
utgrävningar i Göteborgs innerstad. Staden<br />
var importhamn för Svenska Ostindiska<br />
Kompaniets asienhandel under åren 1731-<br />
1813.<br />
Det porslin som vi nu grävt fram är sopor<br />
från stadens hushåll och som hamnat på<br />
älvbottnen utanför stadsmurarna. Flera av<br />
skärvorna har samma motiv som vi känner<br />
igen från skeppet Götheborg som förliste<br />
1745 i Göteborgs inlopp.<br />
Göte Nilsson-Schönborg berättar om kinesiskt porslin<br />
Porslinet är sk exportporslin som<br />
tillverkades i stora mängder i Kina och som<br />
exporterades till Europa. Under 1700-talet<br />
var det kinesiska porslinet en modevara. I<br />
många svenska hem fanns både tallrikar,<br />
fat och tekoppar, ibland även hela serviser i<br />
främst blåvitt porslin. Det förekom också<br />
dyrbarare porslinspjäser i flerfärgsdekorer<br />
med europeiska och heraldiska motiv<br />
(beställningsporslin).<br />
Huvudparten av skärvorna har dekor i<br />
underglasyrblått med motiv av landskap<br />
och årstidsblommor. Detta var det<br />
vanligaste och billigaste importporslinet<br />
som massimporterades under 1700-talet.<br />
Ett annat mycket uppskattat motiv var<br />
kinesisk Imari (namnet kommer av en<br />
exporthamn i Japan som också tillverkade<br />
och exporterade imarivaran). En del sådana<br />
skärvor har vi också hittat och dessa är<br />
dekorerade i underglasyrblått med järnrött<br />
och guld ovan glasyren. Dekorerna är väl<br />
Porslinet är av vanligt förekommande slag<br />
och utgör ett komplement till kunskapen<br />
om den porslinsvara som anlände till<br />
Göteborg för ett par århundraden senare.<br />
En mindre del av porslinet finns nu tillfälligt<br />
utställt på Göteborgs Stadsmuseum.<br />
Vill du veta mera?<br />
Gyllensvärd, Bo 1990. Porslinet från Kina.<br />
En tusenårig exportvara. - Ur Kulturens<br />
samlingar. Västerås.<br />
Kjellberg, Sven T. 1974. Svenska Ostindiska<br />
Compagnierna 1731-1813. Malmö.<br />
Nilsson Schönborg, Göte. 2001. Kinesiskt<br />
importporslin i Göteborg sett ur ett<br />
arkeologiskt perspektiv. Gbg.<br />
Wästfelt, Berit & Gyllensvärd, Bo & Weibull,<br />
Jörgen 1990. Ostindiefararen Göteborgs<br />
porslinslast. Förlags AB Viken.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v33.htm[2013-10-07 16:13:23]
Götatunneln: dagbok vecka 33<br />
bibehållna efter 200 år i Göteborgsleran.<br />
Förutom dessa dekorer har vi hittat ett<br />
mindre antal skärvor med dekorer i sk<br />
powder blue, famille rose, och järnrött,<br />
sepia och guld. Det senare kommer från<br />
tekoppar med sengustavianska dekorer.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v33.htm[2013-10-07 16:13:23]
Götatunneln: dagbok vecka 30<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 30 Tvätta, sortera och registrera<br />
Den här veckan har vi legat lågt med<br />
grävningarna. Vi ägnar oss åt att tvätta,<br />
sortera och registrera fynd.<br />
Fyndmaterialet representerar stadens<br />
hushållsavfall under 1600-1800-tal. Vi har<br />
hittat olika typer av inhemsk och<br />
importerad keramik som exempelvis lokalt<br />
tillverkat rödgods, holländska fajanser,<br />
tyskt stengods, kinesiskt porslin mm.<br />
Andra fynd är kritpipor, läderföremål (både<br />
skosulor och avfall från läderhantverk),<br />
glasföremål (buteljer och dricksglas mm).<br />
Samt ett par 1600-tals kopparmynt.<br />
Materialet är det man brukar finna i lager<br />
från efterreformatorisk tid i städer.<br />
Kinesiskt porslin.<br />
Småföremålen har tvättats och sorterats i<br />
fyndlådor och större fynd samt trä och<br />
läder ligger i vattenbassänger i väntan på<br />
eventuell konservering.<br />
Rödgods.<br />
Utställning<br />
Du kan se en del av fynden som nu finns<br />
utställda på Göteborgs Stadsmuseum i en<br />
nyligen öppnad utställning.<br />
Fynden hålls fuktiga i vattenfyllda bassänger.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v30.htm[2013-10-07 16:13:34]
Götatunneln: dagbok vecka 29<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 29 Utställning på Stadsmuseet<br />
Fynde från utgrävningen för Götatunneln<br />
finns nu utställda på Stadsmuseet i<br />
Göteborg.<br />
Utställningen består av två delar. En är fast<br />
och behandlar stadens olika skeden och<br />
befästning. Den andra delen kommer att<br />
förändras och här visar vi fynd från Lilla<br />
Bommen.<br />
Först ut är pålspärren - två pålar är<br />
utställda samt en del föremål som<br />
tillvaratagits på älvbotten. T.ex. glas,<br />
porslin, keramik och kritpipor.<br />
Med tiden ersätts föremålen och man kan<br />
här följa vad som kommer fram i schakten<br />
under grävningens gång.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v29.htm[2013-10-07 16:13:41]
Götatunneln: dagbok vecka 28<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 28 Skeppsvrak!<br />
Som vanligt när man ska göra ett uppehåll<br />
så dyker det upp riktiga godsaker. När vi<br />
skulle ta upp ett geologiskt prov vid Lilla<br />
Bommen stötte vi på något som såg ut som<br />
två skeppsspant. Vid en närmare<br />
undersökning kom mycket riktigt en<br />
bordläggning fram mellan spanten.<br />
För att få grepp på skeppets storlek grävde<br />
vi ytterligare ett schakt. En akterstäv kunde<br />
snart lokaliseras. Skeppets för ligger under<br />
St:Eriksgatan, mot kurtinmuren. Det<br />
innebär att skeppet får grävas ut först<br />
senare i höst. Först då är vägomläggningen<br />
klar och vi kan gräva i St:Eriksgatan.<br />
Akterstäven<br />
Span och bordläggning<br />
Skeppet – så långt<br />
Skeppet har varit klinkbyggt och<br />
förmodligen mellan 10-14 meter långt.<br />
Tjockleken på borden tyder på 16-1700-tal.<br />
På och mellan bordläggningen fanns läder-,<br />
tjära- och hartsrester.<br />
Kristina Persson och Göte Nilsson Schönborg<br />
letar genom jordmassor.<br />
I ett prov på den lera som togs direkt från<br />
bordens utsida, samt på de nitar som vi<br />
tagit tillvara fanns färgpigment. Analysen<br />
visade att det visade sig vara pariserblå<br />
färg, också kallad preussisk blå färg, som<br />
skeppet sist varit målad med. Denna färg<br />
kom i produktion år 1728 i Tyskland och<br />
Frankrike.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v28.htm[2013-10-07 16:13:52]
Götatunneln: dagbok vecka 27<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 27 Tre bockar<br />
Under veckan har vi ägnat åt oss att<br />
dokumentera tre bockar som förmodligen<br />
fungerat som fundament till landgångar.<br />
Landgångarna har nog använts då man<br />
körde ut massor och tippade dem i sjön.<br />
Träbockar för landgång<br />
Bockarna lämnade man antagligen kvar<br />
efter det att man fyllt ut mellan<br />
kurtinmuren och sänkverket. Att flytta ut<br />
sjökanten längre ut i älven var något som<br />
utfördes efter 1820-talet.<br />
Tre generationer avloppsrännor<br />
Ett annat tema har avloppsrännor varit där<br />
vi funnit flera generationer. Den äldsta bör<br />
vara grävd senast 1830, i samband med att<br />
den forna sjökanten flyttats. Den äldsta<br />
rännan bestod av ett stenfyllt dike täckt av<br />
plankor (se bildens förgrund).<br />
Efterträdaren var uppbyggd som en lång,<br />
fyrkantig trätrumma sammankopplad med<br />
en slamavskiljningsbrunn uppbyggd av<br />
träplankor.<br />
Tredje generationen avloppssystem bestod<br />
av ett keramikrör tillverkat i Höganäs.<br />
Röret hade grävts rakt igenom dom äldre<br />
rören för att ersätta dem.<br />
Slamavskiljningsbrunn<br />
Med all sannolikhet har Höganäsröret<br />
anlagts samtidigt med vändskivan till<br />
järnvägen som låg precis ovanför. Detta<br />
medför att röret grävts ner på 1860-talet.<br />
Då hade dessa nymodigheter precis börjat<br />
tillverkas i Höganäs.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v27.htm[2013-10-07 16:13:59]
Götatunneln: dagbok vecka 26<br />
Götaleden<br />
Vecka 26 Lilla Bommens kanalmur i sikte<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Så har vi till slut grävt fram en del av<br />
kanalmuren vid Lilla Bommen. Just den här<br />
murdelen vette mot hamnbassängen och<br />
syns tydligast. Fasadstenen som syns<br />
ytterst är huggen s.k. kvadersten i granit.<br />
Den tillkom ca 1850.<br />
Åldern på den yttre delen av kanalmuren<br />
känner vi ännu inte. Den syns på flera äldre<br />
kartor. Kartorna från 1600-talet visar att<br />
den bara nått fram till kurtinmuren. Men på<br />
två kartor når kanalmuren ända fram till<br />
sänkverket. Kanalmuren så som vi fått fram<br />
den nu kan bara ha gått ut i höjd med<br />
pålspärren.<br />
Kanalmuren vid Lilla Bommen. I bakgrunden syns Östra<br />
Hamngatan.<br />
Pålspärrens ålder<br />
Nu har en del av pålarna i pålspärren<br />
dendrodaterats. Trädslaget var fur och<br />
årsringarna i pålarna visar att de fälldes<br />
mellan åren 1652-1653. Det äldsta trädet<br />
var då nästan 300 år gammalt - det började<br />
gro redan år 1367!<br />
Pålarna hade inhuggna inhak. Inhaken gjorde att pålen<br />
kilades fast hårdare i leran vilket naturligtvis gjorde dem<br />
svårare att dra upp.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v26.htm[2013-10-07 16:14:14]
Götatunneln: dagbok vecka 25<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 25 "Skitjobb" vid Lilla Bommen?<br />
Denna vecka har schakten vid Lilla Bommen<br />
utvidgats åt nordost, där vi förväntas stöta<br />
på Lilla Bommens kanalmur.<br />
På vägen dit fann vi en mindre konstruktion<br />
som vi förmodar är ett avträde - en toalett.<br />
Den består av en latrinbock sinnrikt fäst på<br />
fyra kluvna stolpar. Mellan stolparna fanns<br />
en bräda som förmodligen utgjort någon<br />
slags tvärslå eller fotstöd.<br />
Viktor Svedberg i färd med att skärskåda den förmodade<br />
latrinbocken.<br />
Under bocken finns en latringrop med<br />
specifik odör. Analyser av gropens innehåll<br />
förväntas ge besked om vår tolkning är<br />
rätt. Förutom svart "jord" innehöll gropen<br />
bl.a. läder, glas, kritpipsdelar och keramik.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v25.htm[2013-10-07 16:14:22]
Götatunneln: dagbok<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 24 Pustervikspiren<br />
Den här veckan har vi grävt efter<br />
Pustervikspiren bakom Folkets Hus vid<br />
Järntorget. Här fanns tidigare en<br />
Statoilmack som nyligen rivits. Bensin- och<br />
diseltankar har forslats bort. Området är<br />
sanerat ner till 2-4 meters djup. Mycket av<br />
äldre lämningar är därför redan borta.<br />
Pustervikspiren byggdes mellan åren 1811-<br />
1815. Piren var i bruk fram till slutet av<br />
1800-talet då nuvarande Masthuggskajen<br />
byggs. Vad som nu dokumenterats är<br />
stockkonstruktioner som förmodligen<br />
utgjort någon form av armering i syfte att<br />
stabilisera fyllningen i piren. Inga spår<br />
kunde ses efter själva pirkanten där den<br />
ska ha legat enligt äldre kartor. Den har<br />
troligen plockats ned vid senare<br />
markarbeten.<br />
Cirka 4 meter under dagens markyta, och<br />
upp till ett par meter under<br />
stockkonstruktionen, framkom ett 2<br />
decimeter tjockt lager på gamla älvbotten<br />
där fynd samlats. Fynden består av sopor,<br />
allt som kan ha hamnat i vattnet och<br />
sjunkit till botten. T.ex. huggspån från<br />
timmer, läderbitar, glas, tegel och trådar av<br />
något slag av växtfibrer. Dessa fibrer<br />
behöver analyseras närmare för att utröna<br />
om det är rester efter någon aktivitet på<br />
platsen.<br />
Stockkonstruktion<br />
Fynden är förmodligen från sent 1700-tal,<br />
de måste ha ansamlats innan<br />
Pustervikspiren byggdes.<br />
Inmätning av fyndförande lager<br />
Dymling<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v24.htm[2013-10-07 16:14:31]
Götatunneln: dagbok<br />
Götaleden<br />
Vecka 23 Lilla Bommen<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Järnvägen mellan stationen och Stora<br />
Bommen byggdes vid mitten av 1800-talet.<br />
Senare drogs ytterligare spår varav ett<br />
enda bort till järnvågspiren.<br />
Ett stickspår från järnvägen har gått ut på<br />
västra kajsidan om Lilla Bommens<br />
hamnbassäng, där operan ligger idag. För<br />
att kunna vända järnvägsvagnarna ut på<br />
stickspåret krävdes en vändskiva. Det är<br />
just en sådan vi har funnit!<br />
Den vändskiva som syns på bilderna fann vi<br />
redan vid förundersökningen. Det är själva<br />
underdelen till vändskivan som finns kvar.<br />
En motsvarande svängbar överdel har<br />
funnits med rullar däremellan som fungerat<br />
som kullager. Själva vändskivan finns<br />
utmarkerad på en karta från 1867.<br />
Två kranfundament har också påträffats. De<br />
har utgjort underlag till de kranar som<br />
använts för att underlätta på- och<br />
avlastning från vagnarna.<br />
I förgrunden syns fundamentet till vändskivan. I<br />
bakgrunden ligger ett av kranfundamenten.<br />
Vändskivans underdel.<br />
Kranfundament.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v23.htm[2013-10-07 16:14:39]
Götatunneln: dagbok<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Vecka 22 pålspärr vid Lilla Bommen<br />
De arkeologiska undersökningarna är nu<br />
igång. Vi gräver nu i ett schakt framför<br />
Hasselblads<strong>huset</strong> vid Lilla Bommen. På 2-3<br />
meters djup finner vi kulturlager som utgör<br />
den gamla sjöbotten.<br />
En överraskning är den sedan tidigare<br />
okända pålspärren. Pålarna sticker upp en<br />
halv meter över leran.<br />
När pålspärren var i bruk stack spetsarna<br />
upp vid vattenytan. Detta för att hindra<br />
fientliga skepp att kunna gå intill och äntra<br />
muren som skyddade staden.<br />
På några äldre kartor syns en markering i<br />
älven som kan motsvara den nu påträffade<br />
pålraden. Men det är först nu som vi fått<br />
belägg för att en dylik spärr verkligen<br />
uppfördes.<br />
Pålspärren bör ha byggts runt åren 1620-<br />
1630 som en föregångare till det senare<br />
uppförda sänkverket, vars byggnation<br />
påbörjades vid skiftet 1640-50-talet.<br />
Därefter förlorade pålspärren sitt syfte som<br />
just spärr.<br />
Viktor Svedberg och Göte Nilsson-Schönborg arbetar med<br />
resterna av den pålspärr som var i bruk mellan ca 1620-<br />
1650.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v22.htm[2013-10-07 16:14:53]
Götatunneln<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Grävplatser<br />
Lilla Bommen<br />
Järntorget<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
Grävplatser utmed Götaleden<br />
Schaktningsarbeten för tunnelbygget kommer att pågå i<br />
perioder och på flera platser samtidigt. Det påverkar när<br />
och var de arkeologiska utgrävningarna sker.<br />
Arbetena startade redan år 2000 med mindre grävningar<br />
vid Järntorget och Lilla Bommen. Under 2001-2002 blir<br />
skalan på de arkeologiska undersökningarna betydligt<br />
större. Till vänster finner du länkar till de båda<br />
undersökningsområdena Lilla Bommen och Järntorget.<br />
2010-01-19<br />
Klicka på kartan för att se en större variant.<br />
Målsättningen med de arkeologiska undersökningarna är<br />
bl.a. att med ett arkeologiskt perspeketiv lära oss mer om<br />
stadens tidigaste skeden. I fokus står stadens omvandling<br />
från en befäst utpost i gränsområdet mot Danmark och<br />
Norge till en modern handels och industristad.<br />
Mer fakta om Göteborgs historia finner du<br />
på Göteborgs Stadsmuseums hemsidor.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/2a_lamningar.htm[2013-10-07 16:15:02]
Götatunneln<br />
Götaleden<br />
Lilla Bommen<br />
Startsida<br />
Grävplatser<br />
Lilla Bommen<br />
Lilla Hamnkanalen<br />
Hultmans holme<br />
S:t Eriksgatan<br />
Bastion<br />
Järntorget<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
Det finns en handfull kartor som illustrerar<br />
området vid Lilla Bommen från tidigt 1600-<br />
tal och fram till den senare delen av 1800-<br />
talet.<br />
Under 1700-talet begränsades Göteborg<br />
mot nordväst av den s.k. sjömuren som<br />
ingick i den inre försvarslinjen och som här<br />
har gått i sträckningen för S:t Eriksgatan<br />
och Kanaltorgsgatan.<br />
Enligt kartorna har älven då sträckt sig<br />
ända fram till sjömuren. På vardera sidan<br />
om Östra Hamngatans mynning har det<br />
funnits bastioner som skjutit ut i älven.<br />
Från Kvarnberget har bastionen S:t Erik<br />
sträckt sig ut mot den nuvarande operan.<br />
Strax invid Östra Nordstan har bastionen<br />
Gustavus Primus legat.<br />
Kartorna visar att det utanför sjömuren<br />
funnits enkla eller dubbla pålspärrar med<br />
öppning in mot östra hamnkanalen. På<br />
senare kartor från 1700-talet är denna<br />
yttre spärr markerad som en mur ute i<br />
älven. Omedelbart öster om bastionen<br />
Gustavus Primus har vallgraven mynnat ut i<br />
älven och efter grävningen av denna<br />
bildades då den knappt 2 ha stora<br />
"Hultmans holme" ut mot Gullbergs vass.<br />
I början på 1800-talet beslutas att man<br />
skall riva stora delar av stadens<br />
befästningar. Till en början är det de inre<br />
befästningarna som rivs.<br />
Gullbergsvass och staden sett från öster.<br />
Utsnitt från gravyr från 1709.<br />
På 1800-talet börjar man utföra större<br />
muddrings- och utfyllnadsarbeten ute i<br />
älven för att skapa nya hamnanläggningar<br />
för den då modernare sjöfarten.<br />
Sydväst om Lilla Bommen begränsades<br />
utfyllnaden i huvudsak till området innanför<br />
sänkverket. I nordöst började man fylla ut<br />
långt utanför de gamla befästningarna.<br />
Så skapades både Packhuskajen,<br />
Gullbergskajen och hamnbassängen vid Lilla<br />
Bommen. Den senare sträckte sig<br />
ursprungligen nästan ända in till<br />
Kanaltorgsgatan och vinklade dessutom av<br />
in mot nordöst strax innanför den yttre<br />
muren.<br />
Den riktigt stora utfyllnaden längre ut i<br />
Gullbergsvassområdet sker därefter under<br />
1800-talets senare hälft och långt in på<br />
1900-talet.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/bommen_index.htm[2013-10-07 16:15:05]
Götatunneln<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Grävplatser<br />
Lilla Bommen<br />
Lilla Hamnkanalen<br />
Hultmans holme<br />
S:t Eriksgatan<br />
Bastion<br />
Järntorget<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
Lilla Hamnkanalen<br />
Den gamla hamnkanalens västra mur har<br />
kunnat dokumenteras på några punkter.<br />
Muren var uppbyggd av otuktad gråsten i<br />
kalkbruk av samma typ som de tidigare<br />
dokumenterade 1600-talsmurarna längs<br />
den södra delen av vallgraven.<br />
I den norra kanten av S:t Eriksgatan var<br />
muren ca 3 meter tjock och minst 2,3<br />
meter djup. Den fortsatte sedan ytterligare<br />
25 meter norrut för att avslutas mot den<br />
hamnbassäng som finns angiven på 1855<br />
års karta.<br />
Kanalmuren vid S:t Eriksgatan. Bilden visar yttersta delen<br />
mellan sjömuren och sänkverket.<br />
Kanalmuren innanför sjömuren i Östra Hamngatan.<br />
Fasadsten från 1800-talet.<br />
Norr om S:t Eriksgatan bestod<br />
fasadbeklädnaden av huggen sandsten. Vid<br />
undersökningen har kalkbruksprover tagits i<br />
muren, men ännu inte analyserats.<br />
I Östra Hamngatan och ut i S:t Eriksgatan<br />
har muren haft en fasadbeklädnad i form av<br />
huggen kvadersten av granit. Enligt arkiven<br />
ska den tillkommit ca 1850.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/4a_lhamnkanal.htm[2013-10-07 16:15:09]
Götatunneln<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Grävplatser<br />
Lilla Bommen<br />
Lilla Hamnkanalen<br />
Hultmans holme<br />
S:t Eriksgatan<br />
Bastion<br />
Järntorget<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
Hultmans holme – rustbädd<br />
till sänkverk<br />
Ungefär 80 meter utanför bastionen<br />
Gustavus Primus nordspets finns rester av<br />
en rustbädd. Den har hört samman med<br />
den yttre befästningslinjen som legat ute i<br />
älven.<br />
Lämningarna låg på en nivå av +10,40 och<br />
var blottade på en yta av ca 2,5×5 meter.<br />
Konstruktionen utgjordes av bilade och<br />
hopfogade bjälkar som bildade ett liggande<br />
fackverk med ca 0,8×0,8 meter stora rutor.<br />
I dessa rutfack var sedan nerslaget i<br />
allmänhet 4 pålar till ett djup av 4 meter.<br />
Rustbädden till sänkverket vid änden av Hultmansholme<br />
vid Lilla Bommen.<br />
I samband med undersökningarna har vi<br />
tagit träprover för dendrodateringar från<br />
både denna rustbädd och från rustbädden<br />
under Gustavus Primus. Dessa har då i<br />
båda fallen preliminärt kunnat dateras till<br />
1630-talet.<br />
Närbild av rustbädden.<br />
Lämningen kan mycket väl utgöra underlag<br />
för en befästningsvall av den typ som finns<br />
redovisad i Krigsarkivet från 1731 på både<br />
karta och konstruktionsritning. Vallen<br />
illustreras som en jord- eller stenfylld<br />
löpande timmerkista som stått på sjöbotten<br />
och haft en höjd av ca 3-4 alnar.<br />
Enligt kartan skall sedan denna typ av<br />
befästningsvall ha funnits ute i älven ända<br />
ner till Pusterviken. Lämningarnas nivå<br />
indikerar att befästningen kan vara<br />
grundlagd på en anlagd lerbank ute i älven.<br />
Sänkverket är markerat med rött.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/4b_hultman.htm[2013-10-07 16:15:14]
Götatunneln<br />
Götaleden<br />
S:t Eriksgatan<br />
Startsida<br />
Grävplatser<br />
Lilla Bommen<br />
Lilla Hamnkanalen<br />
Hultmans holme<br />
S:t Eriksgatan<br />
Bastion<br />
Järntorget<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
Vid mitten av 1800-talet börjar man<br />
anlägga järnvägsspår som passerar<br />
omedelbart utanför Kanaltorgsgatan/S:t<br />
Eriksgatan och sedan fortsätter utefter<br />
älven förbi Stora Bommen och ut till<br />
Järnvågspiren nedanför Järntorget.<br />
Dessutom anläggs ett stickspår vinkelrätt<br />
norrut längs den västra kanten av basängen<br />
vid Lilla Bommen. Under hela denna tid<br />
hålls kanalen i Östra Hamngatan öppen<br />
fram till början av 1900-talet då den fylls<br />
igen.<br />
I ett schakt i Lilla Bommen området har<br />
återstoden av de järnvägsspår som anlades<br />
på 1800-talet påträffats. Denna lämning låg<br />
på ett djup av ca 1,5 meter under markytan<br />
och utgjordes bl.a. av resterna av en s.k.<br />
"vändskiva" för det stickspår som vid Lilla<br />
Bommen gått vinkelrätt norrut ut mot älven<br />
längs den västra kanten av bassängen vid<br />
Lilla Bommen.<br />
Bilden visar underdelen av en vändskiva till järnvägsspåret<br />
som gick utanför S:t Eriksgatan.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/4c_st_erik.htm[2013-10-07 16:15:17]
Götatunneln<br />
Götaleden<br />
Bastionen Gustavus Primus<br />
Startsida<br />
Grävplatser<br />
Lilla Bommen<br />
Lilla Hamnkanalen<br />
Hultmans holme<br />
S:t Eriksgatan<br />
Bastion<br />
Järntorget<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
Vid Kanaltorgsgatan norr om Östra<br />
Nordstan i Göteborg påträffades rester av<br />
stadens forna befästningssystem. På<br />
platsen låg bastionen Gustavus Primus och<br />
på bilden syns de rester som påträffades av<br />
densamma.<br />
Gustavus Primus utgjorde en del av stadens<br />
äldsta befästningssystem som var byggt<br />
efter den holländska skolan.<br />
Bastionsmurarna var omgärdade av ett<br />
vallgravssystem och var uppförda av sten<br />
med jordvallar in mot staden.<br />
Stenmurarna var placerade på ett sinnrikt<br />
rustbäddsystem med träpålar som var<br />
nedslagna i blåleran. På dessa fanns ett<br />
fackverk som underlag för ett plankgolv där<br />
stenmuren placerades.<br />
Detta är ett prov på en utomordentligt väl<br />
utvecklad ingenjörskonst som var direkt<br />
anpassad efter de terrängförhållanden som<br />
rådde på platsen, och som utvecklats i<br />
Europa vid denna tid efter holländskt<br />
mönster. Bastionen Gustavus Primus<br />
utgjorde en del av den sk sjöfronten som<br />
skulle vara stadens försvar mot<br />
västerhavet.<br />
Bastionssystemet i Göteborg<br />
moderniserades under<br />
generalkvartermästare Erik Dahlbergs<br />
ledning i slutet av 1600-talet och<br />
försvarsmurarna blev kraftigare och fick<br />
insvängda flanker efter den franska<br />
befästningsskolan.<br />
Det historiskt och arkeologiskt intressanta<br />
med den nu påträffade delen av bastionen<br />
Gustavus Primus är att den tillhör den<br />
omoderniserade delen av försvarssystemet<br />
som fick behålla sina raka flanker.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/4d_vallgrav.htm[2013-10-07 16:15:21]
Götatunneln<br />
Götaleden<br />
Järntorget<br />
Startsida<br />
Grävplatser<br />
Lilla Bommen<br />
Järntorget<br />
Järnvågen<br />
Pirar<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
Utvecklingen vid Järntorget och Rosenlund<br />
speglas väl av äldre kartor. Stads- och<br />
befästningskartorna från 1624 till mitten av<br />
1700-talet ger intryck av en ständig omoch<br />
tillbyggnad av befästningarna. Först<br />
med de sena 1700-talskartorna får vi en<br />
tillförlitlig kartbild av området.<br />
Kartan från år 1795 visar två bastioner.<br />
Hållgårdsbastionen som har legat under<br />
Esperantoplatsen och delvis in under<br />
Rosenlunds värmeverk. Den större<br />
bastionen Regeringen har legat mitt för<br />
Rosenlunds<strong>huset</strong> och sträckt sig fram till<br />
kvarteret Regeringen på den andra sidan av<br />
Rosenlundskanalen.<br />
Innanför denna befästningslinje fanns<br />
ytterligare befästningar uppe på Lilla<br />
Otterhällan. Kurtinen mellan de två<br />
bastionerna bör ha legat under den västra<br />
kanten av Rosenlunds<strong>huset</strong> och under den<br />
östra delen av Spinneri<strong>huset</strong>.<br />
Genom kurtinen fanns också en port för<br />
vägen ut mot Masthugget i sydväst, vilken<br />
sedan har gått över en bro vid vallgravens<br />
utlopp i Pusterviken.<br />
De äldre kartorna antyder att stränderna<br />
runt Pusterviken i övrigt har varit<br />
obebyggda. Det är först vid Masthugget<br />
som det fanns bebyggelse i form av<br />
bryggor och varv. I slutet av 1700-talet,<br />
och strax före beslutet att riva<br />
befästningarna, börjar man fylla ut och<br />
exploatera Pusterviken.<br />
Redan 1785 beslutas att flytta Järnvågen<br />
från Stora Hamnkanalen till Pusterviken och<br />
under åren fram till 1805 anlades förutom<br />
Järnvågspiren också ett antal byggnader.<br />
"Utsigt af Götheborg" från förstaden Masthugget. Bilden är<br />
troligen tecknad från Pustervikspiren.<br />
En karta från 1810 visar dels Järnvågspiren<br />
med ett antal byggnader och dels att man<br />
fyllt ut ett stort område utanför<br />
Hållgårdsbastionen. Mellan denna utfyllnad<br />
och Järnvågspiren bildas då en stor bred<br />
hamnbassäng där den nyanlagda<br />
Rosenlundskanalen mynnar.<br />
Strax väster om Järnvågspiren finns då<br />
också en mindre pir eller brygga, här kallad<br />
Västra piren. Två yngre kartor från 1855<br />
och 1869 ger sedan en något annan bild av<br />
området.<br />
Dessa visar bl.a. att man fyllt igen den<br />
östra halvan av den stora hamnbassängen,<br />
samt att man flyttat Rosenlundskanalen<br />
österut till dess nuvarande sträckning.<br />
Därvid har då en ny bredare pir, den s.k.<br />
Pustervikspiren, skapats mellan Järnvågen<br />
och Rosenlundskanalen. Strax efter att<br />
Järnvågen läggs ner 1889 fylls området<br />
igen och den nya Masthuggskajen byggs<br />
därefter längre ut i älven.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/jarntorg_index.htm[2013-10-07 16:15:25]
Götatunneln<br />
Götaleden<br />
Järnvågen<br />
Startsida<br />
Grävplatser<br />
Lilla Bommen<br />
Järntorget<br />
Järnvågen<br />
Pirar<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
Göteborg har alltid varit en viktig<br />
exporthamn för det svenska järnet. För att<br />
kanalisera och kontrollera den svenska<br />
järnexporten så inrättade kronan s.k.<br />
järnvågar. Deras funktion var att hålla<br />
räkning på och taxera produktion och<br />
försäljning av järn. Dessutom kunde man<br />
upprätthålla och garantera det svenska<br />
järnets kvalitet. Därför kom järnvågarna<br />
också att omfatta både kontor, magasin<br />
och våghus, samt i några fall också<br />
smedjor.<br />
Järnvågen i Stockholm är landets äldsta och<br />
inrättades redan under sen medeltid. Under<br />
1600-talet tillkom järnvågar i Köping,<br />
Göteborg och Norrköping. Tidigare gick<br />
också järnexport över både Gamla och Nya<br />
Lödöse. Det finns dock inga säkra uppgifter<br />
om att dessa städer skall ha hyst<br />
institutionaliserade järnvågar.<br />
Däremot finns indirekta uppgifter om någon<br />
form av järnvåg. I den äldre Västgötalagen<br />
(ca 1300) stadgas att man bötfälls för dåligt<br />
järn, eller om detta inte är märkt, d.v.s.<br />
kvalitetsstämplat.<br />
Från ca 1440 installerades s.k. vräkare i<br />
hamnstäderna och vid slutet av medeltiden<br />
hade man infört vägnings- och<br />
vräkningsplikt i alla hamnstäder med<br />
utrikes sjöfart. Detta tyder på att det också<br />
måste ha funnits vågar i både Gamla och<br />
Nya Lödöse.<br />
Göteborgs första järnvåg var från 1626<br />
inhyst i bottenvåningen på det gamla<br />
råd<strong>huset</strong> inne vid Gustav Adolfs torg.<br />
På bilden syns järnvågspirens ytterfasad av tuktad sten.<br />
Från 1673 låg järnvågen en kort tid strax<br />
väster om Tyska kyrkan och flyttade sedan<br />
år 1683 över till holmen i hamnkanalen vid<br />
nuvarande Brunnsparken. År 1785 flyttades<br />
järnvågen ut från hamnkanalen till<br />
Pusterviken där hamnförhållandena var<br />
bättre.<br />
Redan nästkommande år hade man där<br />
hunnit uppföra två "bockar", samt en<br />
smedja och ett våghus. Vid 1800-talets<br />
början omnämns också kontorshus och två<br />
nya våghus. Av 1799 års karta framgår att<br />
järnvågspirenbyggts ut till närmast full<br />
längd och dessutom hyser tre byggnader.<br />
Järnvågen som institution läggs ner 1889,<br />
men också fortsättningsvis drivs där<br />
manufakturer och partihandel med järn<br />
fram till den stora Järntorgsbranden 1947.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/4e_.htm[2013-10-07 16:15:29]
Götatunneln<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Grävplatser<br />
Lilla Bommen<br />
Järntorget<br />
Järnvågen<br />
Pirar<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
Västra Piren – Järnvågspiren –<br />
Pustervikspiren<br />
Resterna av den Västra piren i Masthugget<br />
låg på ett djup av ca 1,5 meter. Här fann vi<br />
tätt nerslagna pålar och i flera rader längs<br />
pirens yttersidor. Under piren fanns glesare<br />
pålar.<br />
Under piren fann vi den ursprungliga<br />
sjöbotten på ett djup av ca 3,0 meter.<br />
Ovanpå botten låg sedan ett ca 0,3-0,4<br />
meter tjockt sand och kulturjordsblandat<br />
lager som avsatts på sjöbotten. En hel del<br />
fynd från 1600- och 1700-talet samlades in<br />
från kulturlagret.<br />
Rester av Järnvågspirens östra kant fann vi<br />
drygt 70 meter väster om Statoilmacken<br />
(bakom Folkets Hus). På 1,6 meters djup<br />
fanns en kraftig stenkonstruktion - som i<br />
sin tur vilade på en rustbädd av pålar och<br />
hammarband som låg på ett djup av ca 3,8<br />
meter.<br />
I fyllningen strax över piren framkom<br />
spridda planhuggna gnejsplattor som bör<br />
vara resterna av pirens gamla täckning.<br />
Vi saknar observationer från<br />
Pustervikspiren. Vid Rosenlundskanalen<br />
kunde vi se lager- och bottenförhållandena<br />
inne på och under piren. Orörd bottenlera<br />
låg på 3,2 meters djup.<br />
Ovan denna nivå fanns rester av ett<br />
kulturlager som innehöll rikligt med fynd av<br />
främst kinesiskt porslin som i stort kan<br />
dateras till perioden 1730-50.<br />
Slutligen har också rester av den<br />
ursprungliga Mashuggskajen från 1890<br />
framkommit i anslutning till den yttre<br />
sänkbrunnen på Stenaterminalen.<br />
Lämningarna utgjordes av en löpande<br />
timmerkista parallellt med och strax<br />
innanför den nuvarande kajkanten.<br />
Den kallmurade nocken av järnvågspiren vid<br />
Stenaterminalen. Eventuell fasadbeklädnad är borta.<br />
Det nordöstra hörnet av järnvågspiren. Timmerkistorna<br />
syns i botten under piren.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/4f_.htm[2013-10-07 16:15:32]
Götatunneln<br />
Götaleden<br />
Arkeologisk potential<br />
Startsida<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Metod<br />
Tid. undersökningar<br />
Arkivstudier<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
De arkeologiska undersökningarna inför<br />
Götatunneln kommer att beröra<br />
befästningsverken som tidigare aldrig blivit<br />
arkeologiskt dokumenterade.<br />
Vid Lilla Bommen bör finnas<br />
- bastionsmurar<br />
- sänkverk<br />
- fartygsvrak<br />
- kulturlager<br />
- pål- eller bomspärrar med förmodade<br />
bomöppningar in mot kanalerna och<br />
vallgraven.<br />
Arkiv och kartor ger en ungefärlig<br />
lokalisering av fästningsmurar och bryggor.<br />
De indicerar att det kan finnas alternativa<br />
sträckningar. Av kartmaterialet framgår att<br />
den s.k. sjömuren vid flera tillfällen har<br />
byggts om eller planerats att byggas om.<br />
Detta gäller även pirar och bryggor.<br />
Vi kan därför vid båda tunnelpåslagen<br />
förvänta oss lämningar av flera olika murar<br />
från skilda perioder och med olika<br />
utsträckning. Dessa lämningar bör kunna<br />
ge ny kunskap av såväl<br />
fortifikationsteknisk art som om de<br />
organisatoriska och politiska<br />
förutsättningarna bakom förändringarna av<br />
stadens försvar.<br />
Drottningporten från år 1711.<br />
I området vid Masthuggskajen har<br />
tidigare funnits äldre hamnanläggningar i<br />
form av bryggor och pirar som skjutit ut i<br />
älven. I tillägg till detta räknar vi med att<br />
stöta på rester av kulturlager, samt<br />
eventuellt, rester av upphuggna fartyg.<br />
Kulturlager bestående av avfallsmaterial<br />
som dumpats i hamnen kan förekomma<br />
över hela området. Arkivstudierna visar på<br />
ett stort antal kända exemepl på slopade<br />
skepp.<br />
I området bedrevs tidigare<br />
varvsverksamhet, dels i form av underhålls<br />
och utrustningsvarv, men möjligen också i<br />
form av nybyggnadsvarv. Området framför<br />
Järntorget med dess "järnvåg" var under<br />
1800-talet också centrum för landets<br />
järnexport. Dessa hamn- och<br />
varvslämningar, tillsammans med<br />
eventuella båt eller fartygslämningar som<br />
hamnat som utfyllnad under dagens kajer,<br />
kan komma att ge ny viktig kunskap om<br />
Göteborgs utveckling som handels- och<br />
sjöfartsstad, vilket ju måste sägas vara<br />
själva grunden för dess existens.<br />
Göteborg år 1777<br />
Vi kommer att få möjlighet att kontrollera i<br />
vilken mån de äldre befästningskartorna<br />
verkligen speglar faktiska förhållanden -<br />
eller om de endast speglar tänkta förslag<br />
som aldrig förverkligats.<br />
En undersökning av kulturlager skulle<br />
kunna ge en delvis ny materiell bild av<br />
staden. Visserligen kommer fyndmaterialet<br />
här inte att kunna knytas till enskilda<br />
tomter eller delar av staden. Däremot kan<br />
vi här istället få ett tvärsnitt av stadens<br />
avfall som sträcker sig över en lång tid av<br />
dess historia.<br />
Likaså kan här finnas fyndtyper som vi, på<br />
grund av bevaringsförhållanden och den<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/2b_potential.htm[2013-10-07 16:15:40]
Götatunneln<br />
Nytt är att vi nu för första gången kommer<br />
att få möjlighet att dokumentera större<br />
områden strax utanför stadsmurarna<br />
med lämningar som bl.a. förväntas kunna<br />
spegla stadens äldre hamn- och<br />
sjöfartshistoria.<br />
Området vid Lilla Bommen har tidigare<br />
utgjort en del av stadens redd, där fartyg<br />
ankrade upp för omlastning av varor in till<br />
och ut från kanalerna. I de grundare<br />
områdena vid Gullbergsvass kan möjligen<br />
också finnas lämningar som speglar en<br />
betydligt mer okänd småskalig lokal sjöfart<br />
knuten till älven.<br />
Av en närmare granskning av fem olika<br />
kartor från 1624-1795 framgår att vi<br />
riskerar att stöta på flera olika generationer<br />
av bastionsmurar i området kring<br />
Järntorget.<br />
reglerade sophanteringen, normalt inte<br />
finner inne i staden.<br />
Sammanfattningsvis räknar vi med att<br />
kommande undersökningar skall ge viktig<br />
ny kunskap. Dels för att Göteborg torde<br />
kunna betraktas som vår främsta<br />
representant för den andra stora och<br />
eftermedeltida urbaniseringsvågen,<br />
dels genom att spegla Göteborgs utveckling<br />
från en befäst handelsstad i rikets utkant<br />
fram till våra dagars storskaliga industrioch<br />
sjöfartsstad.<br />
De observationer som kan göras kommer<br />
att fylla ett arkeologiskt tomrum.<br />
Arkeologin kan också användas som en<br />
indikator för arkivmaterialets tillförlitlighet.<br />
Denna fråga är viktig inför kommande<br />
diskussion rörande det arkeologiska<br />
materialets potential i förhållande till de<br />
skriftliga källornas informationsinnehåll.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/2b_potential.htm[2013-10-07 16:15:40]
Götatunneln<br />
Götaleden<br />
Metod<br />
Startsida<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Metod<br />
Tid. undersökningar<br />
Arkivstudier<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
Undersökningarna kommer att följa det<br />
löpande tunnelbygget. Fältarbetet utförs i<br />
flera steg, dels i form av löpande<br />
schaktkontroll med översiktlig<br />
dokumentation, dels i form av riktade<br />
undersökningar av enskilda objekt.<br />
De metoder som kommer att användas i<br />
samband med undersökningarna är<br />
följande:<br />
Arkeologisk schaktningsövervakning<br />
Detta innebär att en eller flera arkeologer<br />
kontinuerligt följer schaktningarna på plats.<br />
Vid behov kommer arbetet tillfälligt att<br />
stannas upp, varefter material tas tillhanda<br />
och lämnngarna dokumenteras. Vid behov<br />
kommer material att samlas in för<br />
konservering eller analys.<br />
Fotogrammetrisk dokumentation av<br />
schaktväggar och påträffade anläggningar.<br />
Denna metod innebär att arkeologen istället<br />
för en traditionell handavritning av schakt<br />
och murar, istället fotograferar dessa,<br />
varefter bilderna genomgår en<br />
grunddigitalisering.<br />
I bilden finns inmätta mätpunkter, vilket<br />
gör att bilderna sedan kan passas samman.<br />
Metoden är snabbare jämfört med<br />
traditionell dokumentation, och låter<br />
schaktningsarbetena fortlöpa utan onödiga<br />
hinder.<br />
Man får också ett grundmaterial i digital<br />
form för vidare bearbetning, exempelvis<br />
modelleringar av fästningens utseende.<br />
Fotogrammetrisk apparatur.<br />
Den fotogrammetriska inmätningen<br />
kompletteras med foton med en digital<br />
kamera för den mer översiktliga<br />
dokumentationen av arbetsprocessen.<br />
Insamlande av material för<br />
konservering och analys. Konserveringen<br />
kommer att utföras av Västsvenska<br />
Konservatorsateljen. Trä kommer att<br />
samlas in för att genomgå en<br />
dendrokronologisk analys.<br />
Inmätning av schakt och däri<br />
påträffade anläggningar. Detta sker med<br />
totalstation och med stöd av<br />
dokumentationssystemet Intrasis.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/3c_metod.htm[2013-10-07 16:15:47]
Götatunneln<br />
Götaleden<br />
Tidigare undersökningar<br />
Startsida<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Metod<br />
Tid. undersökningar<br />
Arkivstudier<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
De arkeologiska undersökningarna inför<br />
Götatunneln blir de största sedan mitten av<br />
1980-talet. Dessa kan förväntas ge ett<br />
betydande bidrag av både ny och delvis<br />
annorlunda kunskap om Göteborgs historia<br />
- inte minst om Göteborgs hamn.<br />
Den tidigare arkeologiska verksamheten har<br />
främst berört kvarters- och gatumark inom<br />
vallgraven. Därför var undersökningarna i<br />
första hand inriktade på kartläggning av<br />
stadsbebyggelsens utveckling och<br />
levnadsförhållandena inne i själva staden.<br />
De fynd som hittills tillvaratagits är<br />
huvudsakligen från avfallsbingar. De<br />
representerat därför överlag ett sent skede<br />
strax innan anläggningarna eller<br />
bebyggelsen övergavs. Ett par<br />
undersökningar har också berört<br />
befästningsverken in mot land.<br />
Den historiska och arkeologiska forskningen<br />
har hittills resulterat i ett antal skrifter i<br />
samband med jubileumsutställningen 1923.<br />
Av senare publikationer ska nämnas<br />
"Medeltidsstadens rapport nr 60" och boken<br />
"Livet i det gamla Göteborg" utgiven av<br />
Stadsmuseet.<br />
Den arkeologiska verksamheten inom de<br />
områden som nu ska undersökas har varit<br />
mycket liten. Vid centralstationen fann man<br />
år 1929 timmerbäddar och murrester från<br />
bastionen Johannes Rex.<br />
Vid undersökningen 1998 noterades<br />
rustbädden till samma bastion invid den<br />
nuvarande bussterminalen.<br />
Bastionsmurar dokumenterades också vid<br />
Hotel Radisson SAS (Sheraton) och Bazar<br />
Alliance, vilket skedde på 1980-talet.<br />
Det arkeologiska källäget för Järntorget är<br />
än mer begränsat. Vid grävningar på<br />
Kungsgatan fann man år 1932 ett<br />
bastionshörn. Där iakttogs också en väl<br />
bibehållen kanonport samt murverk av<br />
granit och tegel.<br />
Vid ledningsgrävningar på Stora<br />
Badhusgatan år 1974 påträffades<br />
rustbäddar till Badstugubastionen.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/3d_tidigare.htm[2013-10-07 16:15:50]
Götatunneln<br />
Götaleden<br />
Arkivstudier<br />
Startsida<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Metod<br />
Tid. undersökningar<br />
Arkivstudier<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
Arkivstudier har utförts i syfte att samla<br />
bakgrundsmaterial inför undersökningarna.<br />
Krigsarkivet omfattar t.ex. krigssjöfartens<br />
verksamhet. På krigsarkivet finns också<br />
kortregistret "Svenska örlogsfartyg".<br />
Sjöfronten utanför fästningsmurarna var av<br />
stor betydelse för försvaret av staden.<br />
Tanken var att hindra fientliga<br />
landstigningar, om försvarslinjen vid<br />
Älvsborgs fästning bröts igenom. I arkiven<br />
finns uppgifter om staket. Detta antyder<br />
förekomsten av en pålspärr som består av<br />
vertikalt nedslagna pålar. Tidigt byggdes<br />
även sänkverk i sjön. Sänkverket var i<br />
regel uppbyggt av timrade kistor med<br />
stenöverbyggnad.<br />
Kartmaterialet ger en bild av vad som kan<br />
påträffas i form av bryggrester, pålningar,<br />
kajskoningar och dykdalber. Dykdalberna<br />
användes bl.a. som förtöjningspålar eller<br />
avvisare i hamnområdet. I staden fanns<br />
även en örlogshamn, strax utanför<br />
nuvarande masthugget. När eskaderns<br />
fartyg var uttjänta eller omoderna slopades<br />
dom. En stor mängd fartyg slopades inom<br />
Göteborgs närhet mellan åren 1700-1875.<br />
Efter slopningen tillvaratogs ofta större<br />
delen av fartyget vid själva upphuggningen<br />
- såsom inventarier, skrov och järndetaljer.<br />
Det finns exempel på att kasserade fartyg<br />
användes som spärrar, eller fundament till<br />
bryggor eller kajer.<br />
Det finns också uppgifter om att latrin och<br />
hushållsavfall dumpats i hamnområdet.<br />
Hamnen har muddrats och rensats från<br />
avfall och båtar som tagits ur bruk. Muddret<br />
fördes bort från stora hamnen och avsattes<br />
bl.a. på andra sidan älvfåran.<br />
Örnehufvuds förslagsplan från 1643.<br />
Mot bakgrund av genomgången av<br />
Krigsarkivet kan man inte utesluta att<br />
rester av slipar, pålverk, bryggor och fartyg<br />
kan påträffas vid Järntorget. Lämnngarna<br />
av stadens äldsta fas finns inte redovisade<br />
på befintligt kartmaterial.<br />
Vid Lilla Bommen finns rester av sänkverket<br />
kvar, kanske också fartygsvrak. Möjligen<br />
kan ett flertal av de slopade fartygen ligga<br />
upphuggna i de utfyllda områdena innanför<br />
och utanför sänkverket.<br />
Litteraturtips<br />
Ärenden som rör Göteborgs<br />
befästningshistoria är dokumenterade och<br />
utredda genom bland annat "Göteborgs<br />
befästningar och garnison" (1924). Den<br />
sjömilitära verksamheten i området har<br />
framför allt avhandlats i "Göteborgs eskader<br />
och örlogsstation 1523-1870" (1949) och i<br />
Ernst Bergmans bok "Gamla varvet vid<br />
Göteborg 1660-1825" (1954). Om<br />
"Göteborgs historia. Näringsliv och<br />
samhälle" berättas utförligt i tre band<br />
utgiven 1996.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/2d_arkiv.htm[2013-10-07 16:15:54]
Götatunneln<br />
Götaleden<br />
En kort stadshistorik<br />
Startsida<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Befästningar<br />
Hamnar<br />
Muddring och vrak<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
Våra dagars Göteborg anläggs år 1621. Men<br />
redan under tidigt 1300-tal bygger<br />
svenskarna flera befästningar eller borgar,<br />
som Gullbergshus, Lindholmen och Gamla<br />
Älvsborg, längs nedre Göta älv. Som<br />
ytterligare led i Sveriges strävan att via<br />
handel och försvar stärka sina positioner i<br />
väster, görs flera försök att etablera nya<br />
städer i området under sent 1400-tal.<br />
År 1473 anläggs Nya Lödöse vid Säveåns<br />
mynning. Men på 1540-talet bränns staden<br />
av danskarna. Gustav Vasa beordrar då att<br />
staden skall byggas upp vid Älvsborgs<br />
fästning. Då även denna stad bränns av<br />
danskarna år 1563 så väljer man istället att<br />
återuppbygga Nya Lödöse.<br />
Göteborg 1624<br />
Vid ett besök år 1619 utsåg kungen platsen för den nya<br />
staden - den kom att byggas på flacka strandängar vid de<br />
båda bergshöjderna Otterhällan och Kvarnberget.<br />
Den nya stadsplanen, med hamnkanaler efter holländskt<br />
mönster, lades ut av ingenjör Johan Schultz. Redan den 4<br />
juni 1621 kunde nya privilegier för staden utfärdas. Det<br />
nya Göteborg kom därefter inte bara att ersätta Karl IX:s<br />
Göteborg, utan även Nya Lödöse.<br />
Under åren 1604-1612 finns ytterligare en<br />
stadsbildning: "Karl IX:s Göteborg", som låg<br />
vid Färjenäs mitt för Älvsborgs fästning och<br />
som även den kom att brännas av<br />
danskarna.<br />
Det blev kung Gustav II Adolf som nästan<br />
10 år senare fick ansvaret för stadens<br />
återuppbyggnad. När Göteborgs kortlivade<br />
föregångare vid Färjenäs bränts ner så<br />
valde man, bl.a. av försvarsskäl, att lägga<br />
den nya staden längre upp längs älven.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/2c_sjofart.htm[2013-10-07 16:15:57]
Götatunneln<br />
Götaleden<br />
Stadens befästningar<br />
Startsida<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Befästningar<br />
Hamnar<br />
Muddring och vrak<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
I arkiv finns kartor m.m. som beskriver<br />
stadens äldre befästningar. Problemet är att<br />
kartorna ibland är motsägelsefulla. I många<br />
fall vet vi inte om de illustrerar faktiska<br />
förhållanden eller om de stannat som<br />
förslag eller bara delvis förverkligats.<br />
Den äldsta kartorna är från 1624 och 1636.<br />
Den äldre kartan kan snarast ses som ett<br />
planförslag för hur staden var tänkt med<br />
befästningar, kanaler och gatunät. Den<br />
yngre kartan tycks visa hur långt man då<br />
hade kommit i utbyggnaden.<br />
För undersökningarna är området i öster vid<br />
Lilla Bommen mest intressant. På båda<br />
kartorna finns en äldre mur som låg<br />
parallellt med och strax utanför Götgatan<br />
inne i Östra Nordstan. Ut mot älven viker<br />
muren av och går diagonalt genom Östra<br />
Nordstan upp mot den nordöstra änden av<br />
Kvarnberget.<br />
Vi vet inte säkert om denna mur verkligen<br />
har funnits. Inga arkeologiska<br />
undersökningar gjordes när man byggde om<br />
Östra Nordstan.<br />
Den stora femsidiga försvarsanläggning vid<br />
centralstationen kom aldrig att byggas. Av<br />
såväl 1636 års karta som av en senare<br />
karta från 1644 framgår att både sjömuren<br />
ut mot älven och befästningarna nedanför<br />
Otterhällan endast delvis är utbyggda och<br />
då heller inte i dess slutgiltiga form.<br />
En något senare karta från 1655 illustrerar<br />
sjömuren, fram till i höjd med<br />
Surbrunnsgatan, i dess till synes slutgiltiga<br />
skick. Likaså illustreras bastionerna<br />
nedanför Otterhällan i den utformning som<br />
de kom att få först långt senare på 1700-<br />
talet.<br />
Kartan från 1690 visar att man prioriterade<br />
bygget av befästningarna högre upp på<br />
Otterhällan.<br />
Både 1644 års karta och 1655 års karta<br />
visar sänkverket ute i älven. Det sträcker<br />
sig mellan bastionerna S:t Erik och<br />
Göteborg år 1644<br />
Göteborg år 1690<br />
Slutligen framgår det också att sänkverket<br />
ute i älven, vilket omnämns i skriftliga<br />
källor redan 1673, först då blir utbyggt i sin<br />
helhet. Det är först någon gång runt 1731<br />
som befästningarna står helt färdiga och i<br />
slutgiltigt skick.Från den senare delen av<br />
1600-talet finns två odaterade kopparstick<br />
och gravyrer som avbildar Göteborg. På<br />
båda sticken visas den yttre<br />
befästningslinjen, både ut mot<br />
Gullbergsvass och ut mot älvfåran, snarast<br />
som enkla eller dubbla pålspärrar ute i<br />
älven.<br />
Bilderna visar också befästningsmurarna<br />
fram till Badstugubastionen i fullt utbyggt<br />
skick. Detta bekräftas av flera<br />
samstämmiga kartor och ritningar från<br />
1690 och fram till 1795.<br />
Dessutom visar kartorna att de tre<br />
bastionerna nedanför Otterhällan, d.v.s<br />
Hållgårdsbastionen, Regeringen och<br />
Christina Regina, byggs ut först någon gång<br />
mellan 1701 och 1731.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/3g_befast.htm[2013-10-07 16:16:01]
Götatunneln<br />
Johannes Rex. Resterande delar av<br />
sänkverket från Kvarnberget och ner mot<br />
Pusterviken uppträder först på 1690 år<br />
karta och då i form av ett dubbelt sänkverk<br />
som dock aldrig kom att realiseras.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/3g_befast.htm[2013-10-07 16:16:01]
Götatunneln<br />
Götaleden<br />
Stadens hamnar<br />
Startsida<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Befästningar<br />
Hamnar<br />
Muddring och vrak<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
Göteborg var från början en utpräglad<br />
hamn- och sjöfartsstad. När staden anläggs<br />
blev den rikets enda hamn mot väster.<br />
Sedan dess är det den viktigaste porten ut<br />
mot västerhavet.<br />
Under 1600- och 1700-talet bestod stadens<br />
hamn dels av det som i äldre källor<br />
benämns som "Rivieret", d.v.s. en något<br />
ospecificerad del av älven närmast framför<br />
staden. Där fick de större fartygen ankra<br />
upp ute på redden. Varorna fördes på<br />
pråmar och mindre båtar genom Stora och<br />
Lilla Bommen in till och ut från<br />
hamnkanalerna.<br />
Av äldre kartor och illustrationer framgår<br />
att Stora Hamnkanalen har haft<br />
öppningsbara broar in till Gustav Adolfs torg<br />
och därför också varit tillgänglig för riggade<br />
båtar. Lilla Hamnkanalen tycks däremot<br />
genomgående ha haft fasta broar.<br />
Vid sidan av dessa hamnanläggningar fanns<br />
fler hamnar. De låg då utanför stadens<br />
vallar. Framförallt längre ut längs södra<br />
älvstranden men möjligen också på<br />
Hisingsidan och vid Gullbergsvass.<br />
Kronans varv och masthamnar<br />
Av 1644 års karta framgår att det kan ha<br />
funnits en kaj vid nuvarande<br />
Packhusplatsen mellan stora kanalen och<br />
Kvarnberget. Senare kartor, från 1655 och<br />
framförallt 1690, visar att man har fyllt ut<br />
detta område och byggt strandmuren en bit<br />
ut i älven. Man skapade då en liten<br />
hamnbassäng i vinkel mot stora kanalen.<br />
Denna bassäng omnämns som "Kronans<br />
masthamn" eller enbart som masthamn och<br />
bör ha haft anknytning till Kron<strong>huset</strong> och<br />
stadens försvar.<br />
Senare på 1700-talet, när Otterhällan är<br />
militärt etablerat så bör kronan där ha haft<br />
en enklare hamn för mindre rodd- och<br />
transportbåtar. Denna bör då ha legat<br />
innanför sänkverket och i anslutning till<br />
Hållgårdsbastionen nedanför Karlsporten.<br />
Göteborg 1809. Masthugget och dess hamnar samt ett<br />
Göteborg med rivna befästningar.<br />
Året därefter hyr flottan in sig på Abert van<br />
Veldens skeppsvarv i "Masthagen". Från<br />
1660 användes också Johan Ellers<br />
skeppsvarv vid Masthugget. Båda varven<br />
bör ha legat vid Masthugget omedelbart<br />
innanför Stigberget.<br />
På grund av att flottan hyrde<br />
varvsplatserna så sökte man också efter<br />
nya områden för flottans stationering.<br />
Redan år 1662 kunde därför ett eget varv,<br />
det s.k. "Gamla Varvet" eller<br />
"Amiralitetsvarvet", tas i bruk ute vid<br />
Stigberget. Detta varv som låg under<br />
Fiskhamnsmotet och upp under<br />
Sjöfartsmuseet var sedan i bruk fram till<br />
1825. Redan år 1700 överfördes dock stora<br />
delar av dess verksamhet då flottan istället<br />
förläggs ute vid det då nyetablerade "Nya<br />
Varvet" vid Röda sten.<br />
Hamnar och varv i Masthugget<br />
Den äldsta kända kartan över den södra<br />
älvstranden är från 1655 och den visar<br />
Älvsborgs Kungsladugårds ägor. Inga<br />
hamnanläggningar finns markerade men en<br />
del bebyggelse fanns längs vägen ut mot<br />
Älvsborg. På kartan finns två hus utritade i<br />
strandkanten längst ut i Masthugget<br />
omedelbart innanför Stigberget. Det är<br />
mycket möjligt att dessa två hus faktiskt<br />
symboliserar de två ovan omnämnda<br />
varven.<br />
Av särskilt intresse är att hela<br />
strandsträckan in mot Pusterviken har<br />
markerats med en prickad linje ut i älven.<br />
Detta kan tyda på att man då redan<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/3h_hamnar.htm[2013-10-07 16:16:05]
Götatunneln<br />
Kronan har också varit etablerad utanför<br />
staden. Efter det att Älvsborg år 1523 hade<br />
återbördats till Sverige, så förlades enheter<br />
av flottan till slottet. Strax därefter anlades<br />
Älvsborgs skeppsgård. Vid denna tid lät<br />
flottan också bygga fartyg vid varv på<br />
Lindholmen och i Nya Lödöse.<br />
Efter 1621 års beslut att anlägga den nya<br />
staden, så aktualiserades frågan om en ny<br />
hamn och förläggningsplats för delar av<br />
flottans fartyg. Dessa kom att till stor del<br />
bli kvar ute vid Älvsborgs slott fram till<br />
1654 då Nya Älvsborg togs i bruk.<br />
planerat eller reserverat området för en<br />
framtida hamnexploatering.<br />
Först år 1728 får vi en mer tillförlitlig bild<br />
av bebyggelsen i Masthugget. Då är i stort<br />
sett hela strandsträckan mellan Pusterviken<br />
och Stigberget tomtlagd och utbyggd med<br />
bryggor och korta pirar. Mitt i området<br />
fanns också en liten naturlig lagunbildning,<br />
vilken då betecknas som "Stadens<br />
Compagnie Hamber".<br />
Mot slutet av 1700-talet har området<br />
expanderat ytterligare. Pirarna låg då tätare<br />
och hade dessutom förlängts långt ut i<br />
älven. Även bebyggelsen hade tätnat och<br />
samtidigt expanderat långt ut på pirarna.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/3h_hamnar.htm[2013-10-07 16:16:05]
Götatunneln<br />
Götaleden<br />
Muddring och underhåll<br />
Startsida<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Befästningar<br />
Hamnar<br />
Muddring och vrak<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
I Sjöfartsmuseets arkiv och i Göteborg<br />
stads arkiv finns uppgifter om<br />
hamnförhållandena i Göteborg under<br />
peroden 1600-1800-talet.<br />
Man tvingades kontinuerligt muddra i både<br />
hamnar och kanaler. Detta tycks ha berott<br />
på naturlig uppslamning, men även på<br />
utsläpp från sågverk i bl.a. Lilla Edet och i<br />
Säveån.<br />
I några fall klagas på dumpning av<br />
barlaststen och i många fall också<br />
dumpning av muddermassor som utgjort<br />
hinder i segelleden.<br />
Andra dokument från 1700-talet och 1800-<br />
talet berör frågan om anläggande eller<br />
underhåll av dykdalber i anslutning till det<br />
s.k. Rivieret. Det framgår inte exakt var<br />
dessa har legat, men förmodligen har det<br />
funnits dykdalber både vid Masthugget och<br />
rakt utanför sänkverket.<br />
Karta över slopade vrak utanför Nya Varvet.<br />
Från många andra städer, som exempelvis<br />
Köpenhamn, Kalmar, Oslo och Stockholm,<br />
finns otaliga exempel på att man i äldre<br />
tider har utnyttjat gamla uttjänta båtar och<br />
fartyg som utfyllnad och underlag när man<br />
byggt bryggor och kajer. Göteborg utgör<br />
säkerligen inte något undantag.<br />
Vrak och slopade fartyg<br />
Emellanåt omnämns hinder i form av vrak<br />
och övergivna båtar. Förutom enstaka<br />
notiser som kan hänföras till<br />
hamnkanalerna eller till Masthugget, så<br />
saknas oftast närmare uppgifter om var<br />
dessa har legat.<br />
I krigsarkivet finns uppgifter om att ett<br />
stort antal av kronans båtar och krigsfartyg<br />
slopats och huggits upp eller sänkts på<br />
västkusten. Från perioden 1700-1872 finns<br />
uppgifter om 53 slopade fartyg av<br />
varierande slag och i 11 fall finns dessutom<br />
uppgifter om var fartygen har sänkts.<br />
Fem av fartygen har sänkts vid Nya Varvet,<br />
varav två i samband med en dansk attack<br />
mot Göteborg. Från denna händelse finns<br />
en karta som visar 9 sänkta fartyg, som<br />
ligger på linje och bildar en spärr tvärs över<br />
älven mellan Nya Varvet och Rya nabbe.<br />
År 1765 sänks 3 fartyg invid Aspholmen<br />
utanför nuvarande Arendalshamnen och ett<br />
s.k. mösarfartyg sänks 1855 för att bilda<br />
Stadens avfallshantering<br />
Göteborg stad hade tidigt en organiserad<br />
renhållning. Latrin och hushållsavfall<br />
samlades i avfallsbingar inne på gårdarna.<br />
Dessa tömdes när de hade blivit fulla, och<br />
innehållet fraktades ner till hamnen och<br />
lastades på pråmar för vidare transport ut<br />
från staden.<br />
Troligen har sedan avfallet dels tömts direkt<br />
i havet en bit ut i skärgården, men även<br />
använts som jordförbättringsmedel på<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/4g_muddring.htm[2013-10-07 16:16:08]
Götatunneln<br />
underlag för en brygga vid Färjenäs. De två<br />
sista fartygen anges vara sänkta i Göteborg<br />
och i Skärvallskil.<br />
Slopningen av fartyg når sin topp under<br />
första halvan av 1800-talet. Detta sker<br />
samtidigt som man avvecklar Göteborgs<br />
befästningar och kan därför ses som en<br />
följd av förändrade politiska förhållanden i<br />
omvärlden och möjligen också som en följd<br />
av den försvarstekniska utvecklingen.<br />
Ovanstående redovisning speglar endast<br />
förhållandena som rör fartyg knutna till<br />
krigsflottan. Däremot har vi ingen egentlig<br />
överblick över den samtida civila sjöfarten<br />
och varvsverksamheten i.<br />
Under både 1700- och 1800-talet sker<br />
mycket omfattande förändringar längs stora<br />
delar av den södra älvstranden. Under<br />
1700-talet är det främst Masthuggsområdet<br />
som växer fram med en omfattande<br />
hamnverksamhet, med stora nyanlagda<br />
bryggor och pirar.<br />
kringliggande åkermark.<br />
Trots den organiserade sophanteringen, så<br />
måste en del avfall också slängts direkt ut i<br />
älven. Skräp dumpades också direkt från de<br />
fartyg som legat ute på redden. Avfall som<br />
hamnat i älven bör ha förts ut med<br />
strömmen, medan tyngre avfall snabbt<br />
sjunkit till botten. Detta kan därför<br />
återfinnas på den ursprunglig sjöbotten,<br />
under utfyllda områden.<br />
Bevarade avfallslager har både ett<br />
begränsat och förhöjt informationsvärde.<br />
Svagheten är att det varken går att knyta<br />
till enskilda hushåll eller till enskilda delar<br />
av staden. Styrkan är däremot att det, till<br />
skillnad från avfallet inne på tomter och i<br />
avfallsbingar, kan spegla en lång obruten<br />
sekvens av stadens avfall. Dessutom är det<br />
möjligt att det avfall som hamnat på<br />
sjöbotten också har en annan karaktär och<br />
speglar andra sidor än det avfall som vi<br />
vanligtvis finner inne i staden.<br />
Under 1800-talet sker de största<br />
förändringarna i närmare anslutning till<br />
själva staden. Till följd av att<br />
befästningarna rivs så byggs nya kajer ut<br />
mot älven. Dessutom fyller man nu också<br />
ut och exploaterar stora delar av<br />
Pusterviken och Gullbergsvass. Dessa<br />
hamnbyggen sker då till stor del samtidigt<br />
som man slopar ett stort antal av kronansoch<br />
förmodligen också civila fartyg.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/4g_muddring.htm[2013-10-07 16:16:08]
Götatunneln 2005<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
Götavraket digitalt rekonstruerat<br />
Under hösten 2005 har en digital rekonstruktion av Götavraket<br />
genomförts. Vraket påträffades 2001 i centrala Göteborg i<br />
samband med bygget av Götatunneln.<br />
Utgångspunkten för den digitala rekonstruktionen var delarna från<br />
båten som digitaliserades tredimensionellt med en FARO-arm<br />
under hösten och vintern 2002/2003 (se Dagbokssidor, oktober<br />
och november 2002: Dagbok<br />
Syftet med den digitala rekonstruktionen var att ta fram ett<br />
rekonstruktionsförslag av båten. Denna ska tjäna som ett<br />
underlag för en hopsättning av vraket till en båt inför fortsatt<br />
bevarande och utställning.<br />
Utgångspunkten för den digitala rekonstruktionen var aktern,<br />
kölen, borden från babordssidan och spanten – sammanlagt<br />
ungefär 65 stycken timmer. Hela förskeppet och förstäven<br />
saknades och har därför rekonstruerats digitalt i efterhand.<br />
Till vänster i bilden ligger alla bord, till höger spanten. Vänster om<br />
spanten syns de tre köldelarna; längst ner till höger akterstäven.<br />
Olika färger anger olika lager och konstruktionsdetaljer i timren.<br />
Samtliga bord hade ändrat form och rätat ut sig sedan de tagits<br />
upp från utgrävningsplatsen år 2001. Rekonstruktionsarbetet<br />
bestod i att vrida och böja borden tillbaka till sin ursprungliga<br />
form och att få de olika delarna att åter passa samman med<br />
varandra. Här var framför allt alla järnspikar och tränaglar i<br />
borden och spanten av central vikt, eftersom de vittnar om hur de<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/rekonstruktion.htm[2013-10-07 16:16:14]
Götatunneln 2005<br />
olika delarna exakt suttit i förhållande till varandra.<br />
Alla delar monterades samman, ett efter ett. Utifrån bordens<br />
böjning, spantens form och en uppskattad längd på båten gjordes<br />
en rekonstruktion av förskeppet.<br />
Utifrån de bevarade och rekonstruerade delarna skapades en<br />
modell över Götavrakets skrov. Denna visar att båten varit drygt<br />
11 meter lång och 3,5 meter bred. Fören har varit 2 meter hög<br />
och aktern cirka 1,7 meter . Modellen kan användas för vidare<br />
beräkningar av båtens stabilitet, lastkapacitet och<br />
seglingsegenskaper.<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/rekonstruktion.htm[2013-10-07 16:16:14]
Götatunneln 2005<br />
Parallellt med det digitala rekonstruktionsarbetet görs även en<br />
traditionell handbyggd modell av båten i skala 1:10 av<br />
marinarkeolog Staffan von Arbin på Bohusläns museum. Modellen<br />
kommer att laserskannas. Den digitala och handbyggda modellen<br />
kommer därefter att jämföras med varandra, för att utvärdera<br />
för- respektive nackdelar med de två olika<br />
rekonstruktionsmetoderna.<br />
Arbetet har genomförts som ett samarbetsprojekt mellan<br />
Riksantikvarieämbetet, UV Väst och Bohusläns museum.<br />
Mats Lindqvist<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/rekonstruktion.htm[2013-10-07 16:16:14]
Götatunneln 2005<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/rekonstruktion.htm[2013-10-07 16:16:14]
Kartotek: Gamla Göteborgskartor<br />
Götaleden<br />
Startsida<br />
Dagbok<br />
Grävplatser<br />
Utgrävningar<br />
Stadshistorik<br />
Rekonstruktion<br />
Kartoteket<br />
2010-01-19<br />
Gamla Göteborgskartor<br />
Göteborgs stad finns väl dokumentrad<br />
genom en rad fina kartor. En del av dessa<br />
kartor finns samlade här i ett "Kartoteket".<br />
(OBS: kartorna är mellan 70 och 123 kB<br />
stora, det kan ta ett litet tag att ladda ner<br />
dem)<br />
1600-tal 1700-tal 1800-tal<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Vyer<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen 1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek.htm[2013-10-07 16:16:20]
Kartoteket: år 1624<br />
År 1624 detalj<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/1624.htm[2013-10-07 16:16:25]
Kartoteket: år 1636<br />
År 1636 detalj<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/1636.htm[2013-10-07 16:16:30]
Kartoteket: år 1640<br />
År 1640 detalj<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/1640.htm[2013-10-07 16:16:33]
Kartoteket: år 1643<br />
År 1643 detalj<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/1643.htm[2013-10-07 16:16:37]
Kartoteket: år 1644<br />
År 1644 detalj<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/1644.htm[2013-10-07 16:16:41]
Kartoteket: år 1684<br />
År 1684 detalj<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/1684.htm[2013-10-07 16:16:45]
Kartoteket: år 1690<br />
År 1690 detalj<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/1690.htm[2013-10-07 16:16:49]
Kartoteket: år 1704<br />
År 1704 detalj<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/1704.htm[2013-10-07 16:16:54]
Kartoteket: år 1712<br />
År 1712 detalj<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/1712.htm[2013-10-07 16:16:58]
Kartoteket: år 1777<br />
År 1777 detalj<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/1777.htm[2013-10-07 16:17:02]
Kartoteket: år 1786<br />
År 1786 detalj<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/1786.htm[2013-10-07 16:17:06]
Kartoteket: år 1792<br />
År 1792 detalj<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/1792.htm[2013-10-07 16:17:11]
Kartoteket: år 1811<br />
År 1811 detalj<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/1811.htm[2013-10-07 16:17:15]
Kartoteket: år 1813<br />
År 1813 detalj<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/1813.htm[2013-10-07 16:17:20]
Kartoteket: år 1815<br />
År 1815 detalj<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/1815.htm[2013-10-07 16:17:25]
Kartoteket: år 1854<br />
År 1854 detalj<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/1854.htm[2013-10-07 16:17:29]
Kartoteket: år 1855<br />
År 1855 detalj<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/1855.htm[2013-10-07 16:17:33]
Kartoteket: år 1866<br />
År 1866 detalj<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/1866.htm[2013-10-07 16:17:37]
Kartoteket: år 1869<br />
År 1869 detalj<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/1869.htm[2013-10-07 16:17:41]
Kartoteket: Drottningporten år 1711<br />
Drottningporten<br />
år 1711<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/1711_drott.htm[2013-10-07 16:17:45]
Kartoteket: Nya Elfsborg år 1768<br />
År 1868<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/nyelfsb1768.htm[2013-10-07 16:17:50]
Kartoteket: Stora Bommen 1870-tal<br />
1870-tal<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/stbommen1870tal.htm[2013-10-07 16:17:54]
Kartoteket: 1709<br />
År 1709<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/utsikt1709.htm[2013-10-07 16:17:58]
Kartoteket: ca 1800<br />
År 1800 ca<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/utsikt2ca1800.htm[2013-10-07 16:18:02]
Kartoteket: ca 1800<br />
År 1800 ca<br />
1624<br />
1636<br />
1640<br />
1643<br />
1644<br />
1684<br />
1690<br />
1704<br />
1712<br />
1777<br />
1786<br />
1792<br />
1811<br />
1813<br />
1815<br />
1854<br />
1855<br />
1866<br />
1869<br />
Drottningporten 1711<br />
Nya Elfsborg 1768<br />
Stora Bommen<br />
1870-tal<br />
Utsikt 1709<br />
V Gbg c 1800<br />
Ö Gbg c 1800<br />
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/kartotek/utsiktca1800.htm[2013-10-07 16:18:06]
Change language