Sociala huset

Götatunneln: loggbok september 2002
Götaleden
Startsida
Dagbok
Grävplatser
Utgrävningar
Stadshistorik
Rekonstruktion
Kartoteket
September: Konserveringen av Götavraket
har nu börjat!
Den 1 september 2002 gick startskottet för
konserveringen som utförs av Stiftelsen
Västsvensk Konservatorsateljé.
Arbetsstyrkan består för närvarande av
Sara Wranne, projektledare, och Eva
Ernfridsson.
Den arkeologiska undersökningen skedde i
nära samarbete med Stiftelsen Västsvensk
Konservatorsateljé. Konservatorer fanns
med i fält och arbetade med att packa
delarna inför transport till förvaringslokalen
i Angered. Väl framme i de nya lokalerna
packades delarna upp och lades i vattenbad
i specialtillverkade bassänger för att inte
torka. Delarna rengjordes från lera samt
registrerades och dokumenterades.
Rengöringen skedde med hjälp av
tandborste och stora mängder vatten.
I väntan på beslut om fortsatt konservering
låg vrakdelarna i vatten i stora bassänger.
Av hänsyn till arbetsmiljön under
konserveringsarbetet och vid framtida
hantering av vraket, har inga biocider
tillsatts i bassängerna. Därför sker
kontinuerlig tillväxt av mikroorganismer på
vrakdelarna och i vattnet. Mikrobiell påväxt
på träet kan hindra inträngning av
konsolideringsmedel senare i processen.
Arbetet består därför till en början av att
rengöra delarna och bassängerna från
mikrobiell påväxt. Dessutom har vi hjälp
med detta av guldfiskarna Inger och Ola
som gärna äter de organismer som växer i
vattnet.
Konservering
Konservering innebär att fördröja eller
förebygga nedbrytning. Vrakdelarna är
mycket sköra och ömtåliga, tiden under
jord har lett till att trämaterialet har börjat
brytas ner. Cellväggarna i trästrukturen är
nu mycket tunna och hålls utspända av det
tryck vattnet utgör på dem. Vid torkning
kommer vattnet försvinna och cellväggarna
kollapsa vilket leder till kraftig deformering
och sprickbildning. Därför måste en
konsolidant som stödjer cellväggarna
Rengöring av ett spant med tandborste och vatten.
Här släpps guldfisken Ola ut i sitt nya hem.
De tjockaste delarna (kölen och spanten)
skall ligga längst tid i PEG, 9-15 månader.
De tunnaste delarna, borden och mindre
bitar, skall ligga kortare tid i PEG, ca 3-6
månader. Frystorkningstiden varierar också,
de större och tjockare delarna kan behöva
ligga i frystork i 6-12 månader. Därför
påbörjas rengöring och dokumentation av
de tjocka delarna först, så de kan komma i
PEG så snart som möjligt.
De tunnare delarna skall ligga i PEG kortare
tid och kan därför vänta något. De är
däremot klara först och skall då frystorkas,
frystorkningen av de tunnare delarna sker
medan de tjocka timren fortfarande ligger i
PEG. Då borden och de tunna delarna är
klara har spanten legat färdigt i PEG och
kan frystorkas. Sist är det kölens tur att
frystorkas, den har då legat i PEG i över ett
år.
Arbetet med den aktiva konserveringen
beräknas ta ca tre år. Då skall delarna
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/v45_02.htm[2013-10-07 16:10:03]