Sociala huset

Götatunneln
Götaleden
Arkivstudier
Startsida
Grävplatser
Utgrävningar
Metod
Tid. undersökningar
Arkivstudier
Stadshistorik
Rekonstruktion
Kartoteket
2010-01-19
Arkivstudier har utförts i syfte att samla
bakgrundsmaterial inför undersökningarna.
Krigsarkivet omfattar t.ex. krigssjöfartens
verksamhet. På krigsarkivet finns också
kortregistret "Svenska örlogsfartyg".
Sjöfronten utanför fästningsmurarna var av
stor betydelse för försvaret av staden.
Tanken var att hindra fientliga
landstigningar, om försvarslinjen vid
Älvsborgs fästning bröts igenom. I arkiven
finns uppgifter om staket. Detta antyder
förekomsten av en pålspärr som består av
vertikalt nedslagna pålar. Tidigt byggdes
även sänkverk i sjön. Sänkverket var i
regel uppbyggt av timrade kistor med
stenöverbyggnad.
Kartmaterialet ger en bild av vad som kan
påträffas i form av bryggrester, pålningar,
kajskoningar och dykdalber. Dykdalberna
användes bl.a. som förtöjningspålar eller
avvisare i hamnområdet. I staden fanns
även en örlogshamn, strax utanför
nuvarande masthugget. När eskaderns
fartyg var uttjänta eller omoderna slopades
dom. En stor mängd fartyg slopades inom
Göteborgs närhet mellan åren 1700-1875.
Efter slopningen tillvaratogs ofta större
delen av fartyget vid själva upphuggningen
- såsom inventarier, skrov och järndetaljer.
Det finns exempel på att kasserade fartyg
användes som spärrar, eller fundament till
bryggor eller kajer.
Det finns också uppgifter om att latrin och
hushållsavfall dumpats i hamnområdet.
Hamnen har muddrats och rensats från
avfall och båtar som tagits ur bruk. Muddret
fördes bort från stora hamnen och avsattes
bl.a. på andra sidan älvfåran.
Örnehufvuds förslagsplan från 1643.
Mot bakgrund av genomgången av
Krigsarkivet kan man inte utesluta att
rester av slipar, pålverk, bryggor och fartyg
kan påträffas vid Järntorget. Lämnngarna
av stadens äldsta fas finns inte redovisade
på befintligt kartmaterial.
Vid Lilla Bommen finns rester av sänkverket
kvar, kanske också fartygsvrak. Möjligen
kan ett flertal av de slopade fartygen ligga
upphuggna i de utfyllda områdena innanför
och utanför sänkverket.
Litteraturtips
Ärenden som rör Göteborgs
befästningshistoria är dokumenterade och
utredda genom bland annat "Göteborgs
befästningar och garnison" (1924). Den
sjömilitära verksamheten i området har
framför allt avhandlats i "Göteborgs eskader
och örlogsstation 1523-1870" (1949) och i
Ernst Bergmans bok "Gamla varvet vid
Göteborg 1660-1825" (1954). Om
"Göteborgs historia. Näringsliv och
samhälle" berättas utförligt i tre band
utgiven 1996.
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/2d_arkiv.htm[2013-10-07 16:15:54]