Sociala huset

Götatunneln
Götaleden
Stadens hamnar
Startsida
Grävplatser
Utgrävningar
Stadshistorik
Befästningar
Hamnar
Muddring och vrak
Rekonstruktion
Kartoteket
2010-01-19
Göteborg var från början en utpräglad
hamn- och sjöfartsstad. När staden anläggs
blev den rikets enda hamn mot väster.
Sedan dess är det den viktigaste porten ut
mot västerhavet.
Under 1600- och 1700-talet bestod stadens
hamn dels av det som i äldre källor
benämns som "Rivieret", d.v.s. en något
ospecificerad del av älven närmast framför
staden. Där fick de större fartygen ankra
upp ute på redden. Varorna fördes på
pråmar och mindre båtar genom Stora och
Lilla Bommen in till och ut från
hamnkanalerna.
Av äldre kartor och illustrationer framgår
att Stora Hamnkanalen har haft
öppningsbara broar in till Gustav Adolfs torg
och därför också varit tillgänglig för riggade
båtar. Lilla Hamnkanalen tycks däremot
genomgående ha haft fasta broar.
Vid sidan av dessa hamnanläggningar fanns
fler hamnar. De låg då utanför stadens
vallar. Framförallt längre ut längs södra
älvstranden men möjligen också på
Hisingsidan och vid Gullbergsvass.
Kronans varv och masthamnar
Av 1644 års karta framgår att det kan ha
funnits en kaj vid nuvarande
Packhusplatsen mellan stora kanalen och
Kvarnberget. Senare kartor, från 1655 och
framförallt 1690, visar att man har fyllt ut
detta område och byggt strandmuren en bit
ut i älven. Man skapade då en liten
hamnbassäng i vinkel mot stora kanalen.
Denna bassäng omnämns som "Kronans
masthamn" eller enbart som masthamn och
bör ha haft anknytning till Kronhuset och
stadens försvar.
Senare på 1700-talet, när Otterhällan är
militärt etablerat så bör kronan där ha haft
en enklare hamn för mindre rodd- och
transportbåtar. Denna bör då ha legat
innanför sänkverket och i anslutning till
Hållgårdsbastionen nedanför Karlsporten.
Göteborg 1809. Masthugget och dess hamnar samt ett
Göteborg med rivna befästningar.
Året därefter hyr flottan in sig på Abert van
Veldens skeppsvarv i "Masthagen". Från
1660 användes också Johan Ellers
skeppsvarv vid Masthugget. Båda varven
bör ha legat vid Masthugget omedelbart
innanför Stigberget.
På grund av att flottan hyrde
varvsplatserna så sökte man också efter
nya områden för flottans stationering.
Redan år 1662 kunde därför ett eget varv,
det s.k. "Gamla Varvet" eller
"Amiralitetsvarvet", tas i bruk ute vid
Stigberget. Detta varv som låg under
Fiskhamnsmotet och upp under
Sjöfartsmuseet var sedan i bruk fram till
1825. Redan år 1700 överfördes dock stora
delar av dess verksamhet då flottan istället
förläggs ute vid det då nyetablerade "Nya
Varvet" vid Röda sten.
Hamnar och varv i Masthugget
Den äldsta kända kartan över den södra
älvstranden är från 1655 och den visar
Älvsborgs Kungsladugårds ägor. Inga
hamnanläggningar finns markerade men en
del bebyggelse fanns längs vägen ut mot
Älvsborg. På kartan finns två hus utritade i
strandkanten längst ut i Masthugget
omedelbart innanför Stigberget. Det är
mycket möjligt att dessa två hus faktiskt
symboliserar de två ovan omnämnda
varven.
Av särskilt intresse är att hela
strandsträckan in mot Pusterviken har
markerats med en prickad linje ut i älven.
Detta kan tyda på att man då redan
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/3h_hamnar.htm[2013-10-07 16:16:05]