Sociala huset

Götatunneln
Götaleden
Arkeologisk potential
Startsida
Grävplatser
Utgrävningar
Metod
Tid. undersökningar
Arkivstudier
Stadshistorik
Rekonstruktion
Kartoteket
2010-01-19
De arkeologiska undersökningarna inför
Götatunneln kommer att beröra
befästningsverken som tidigare aldrig blivit
arkeologiskt dokumenterade.
Vid Lilla Bommen bör finnas
- bastionsmurar
- sänkverk
- fartygsvrak
- kulturlager
- pål- eller bomspärrar med förmodade
bomöppningar in mot kanalerna och
vallgraven.
Arkiv och kartor ger en ungefärlig
lokalisering av fästningsmurar och bryggor.
De indicerar att det kan finnas alternativa
sträckningar. Av kartmaterialet framgår att
den s.k. sjömuren vid flera tillfällen har
byggts om eller planerats att byggas om.
Detta gäller även pirar och bryggor.
Vi kan därför vid båda tunnelpåslagen
förvänta oss lämningar av flera olika murar
från skilda perioder och med olika
utsträckning. Dessa lämningar bör kunna
ge ny kunskap av såväl
fortifikationsteknisk art som om de
organisatoriska och politiska
förutsättningarna bakom förändringarna av
stadens försvar.
Drottningporten från år 1711.
I området vid Masthuggskajen har
tidigare funnits äldre hamnanläggningar i
form av bryggor och pirar som skjutit ut i
älven. I tillägg till detta räknar vi med att
stöta på rester av kulturlager, samt
eventuellt, rester av upphuggna fartyg.
Kulturlager bestående av avfallsmaterial
som dumpats i hamnen kan förekomma
över hela området. Arkivstudierna visar på
ett stort antal kända exemepl på slopade
skepp.
I området bedrevs tidigare
varvsverksamhet, dels i form av underhålls
och utrustningsvarv, men möjligen också i
form av nybyggnadsvarv. Området framför
Järntorget med dess "järnvåg" var under
1800-talet också centrum för landets
järnexport. Dessa hamn- och
varvslämningar, tillsammans med
eventuella båt eller fartygslämningar som
hamnat som utfyllnad under dagens kajer,
kan komma att ge ny viktig kunskap om
Göteborgs utveckling som handels- och
sjöfartsstad, vilket ju måste sägas vara
själva grunden för dess existens.
Göteborg år 1777
Vi kommer att få möjlighet att kontrollera i
vilken mån de äldre befästningskartorna
verkligen speglar faktiska förhållanden -
eller om de endast speglar tänkta förslag
som aldrig förverkligats.
En undersökning av kulturlager skulle
kunna ge en delvis ny materiell bild av
staden. Visserligen kommer fyndmaterialet
här inte att kunna knytas till enskilda
tomter eller delar av staden. Däremot kan
vi här istället få ett tvärsnitt av stadens
avfall som sträcker sig över en lång tid av
dess historia.
Likaså kan här finnas fyndtyper som vi, på
grund av bevaringsförhållanden och den
http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/2b_potential.htm[2013-10-07 16:15:40]