Sociala huset

More documents

Recommendations

Info

Götatunneln Götaleden Bastionen Gustavus Primus Startsida Grävplatser Lilla Bommen Lilla Hamnkanalen Hultmans holme S:t Eriksgatan Bastion Järntorget Utgrävningar Stadshistorik Rekonstruktion Kartoteket 2010-01-19 Vid Kanaltorgsgatan norr om Östra Nordstan i Göteborg påträffades rester av stadens forna befästningssystem. På platsen låg bastionen Gustavus Primus och på bilden syns de rester som påträffades av densamma. Gustavus Primus utgjorde en del av stadens äldsta befästningssystem som var byggt efter den holländska skolan. Bastionsmurarna var omgärdade av ett vallgravssystem och var uppförda av sten med jordvallar in mot staden. Stenmurarna var placerade på ett sinnrikt rustbäddsystem med träpålar som var nedslagna i blåleran. På dessa fanns ett fackverk som underlag för ett plankgolv där stenmuren placerades. Detta är ett prov på en utomordentligt väl utvecklad ingenjörskonst som var direkt anpassad efter de terrängförhållanden som rådde på platsen, och som utvecklats i Europa vid denna tid efter holländskt mönster. Bastionen Gustavus Primus utgjorde en del av den sk sjöfronten som skulle vara stadens försvar mot västerhavet. Bastionssystemet i Göteborg moderniserades under generalkvartermästare Erik Dahlbergs ledning i slutet av 1600-talet och försvarsmurarna blev kraftigare och fick insvängda flanker efter den franska befästningsskolan. Det historiskt och arkeologiskt intressanta med den nu påträffade delen av bastionen Gustavus Primus är att den tillhör den omoderniserade delen av försvarssystemet som fick behålla sina raka flanker. http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/4d_vallgrav.htm[2013-10-07 16:15:21]
Götatunneln Götaleden Järntorget Startsida Grävplatser Lilla Bommen Järntorget Järnvågen Pirar Utgrävningar Stadshistorik Rekonstruktion Kartoteket 2010-01-19 Utvecklingen vid Järntorget och Rosenlund speglas väl av äldre kartor. Stads- och befästningskartorna från 1624 till mitten av 1700-talet ger intryck av en ständig omoch tillbyggnad av befästningarna. Först med de sena 1700-talskartorna får vi en tillförlitlig kartbild av området. Kartan från år 1795 visar två bastioner. Hållgårdsbastionen som har legat under Esperantoplatsen och delvis in under Rosenlunds värmeverk. Den större bastionen Regeringen har legat mitt för Rosenlundshuset och sträckt sig fram till kvarteret Regeringen på den andra sidan av Rosenlundskanalen. Innanför denna befästningslinje fanns ytterligare befästningar uppe på Lilla Otterhällan. Kurtinen mellan de två bastionerna bör ha legat under den västra kanten av Rosenlundshuset och under den östra delen av Spinnerihuset. Genom kurtinen fanns också en port för vägen ut mot Masthugget i sydväst, vilken sedan har gått över en bro vid vallgravens utlopp i Pusterviken. De äldre kartorna antyder att stränderna runt Pusterviken i övrigt har varit obebyggda. Det är först vid Masthugget som det fanns bebyggelse i form av bryggor och varv. I slutet av 1700-talet, och strax före beslutet att riva befästningarna, börjar man fylla ut och exploatera Pusterviken. Redan 1785 beslutas att flytta Järnvågen från Stora Hamnkanalen till Pusterviken och under åren fram till 1805 anlades förutom Järnvågspiren också ett antal byggnader. "Utsigt af Götheborg" från förstaden Masthugget. Bilden är troligen tecknad från Pustervikspiren. En karta från 1810 visar dels Järnvågspiren med ett antal byggnader och dels att man fyllt ut ett stort område utanför Hållgårdsbastionen. Mellan denna utfyllnad och Järnvågspiren bildas då en stor bred hamnbassäng där den nyanlagda Rosenlundskanalen mynnar. Strax väster om Järnvågspiren finns då också en mindre pir eller brygga, här kallad Västra piren. Två yngre kartor från 1855 och 1869 ger sedan en något annan bild av området. Dessa visar bl.a. att man fyllt igen den östra halvan av den stora hamnbassängen, samt att man flyttat Rosenlundskanalen österut till dess nuvarande sträckning. Därvid har då en ny bredare pir, den s.k. Pustervikspiren, skapats mellan Järnvågen och Rosenlundskanalen. Strax efter att Järnvågen läggs ner 1889 fylls området igen och den nya Masthuggskajen byggs därefter längre ut i älven. http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/vast/gotatunnel2001_02/jarntorg_index.htm[2013-10-07 16:15:25]
Page 1 and 2:
Sociala Huset, Göteborg 2004 Socia
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8: Sociala Huset, Göteborg 2004 Socia
Page 9 and 10: Sociala Huset, Göteborg 2004 Socia
Page 11 and 12: Götatunneln 2001 - 2002 Götaleden
Page 13 and 14: Götatunneln: dagbok 2001 Vecka 26
Page 15 and 16: Götatunneln: loggbok september 200
Page 17 and 18: Götatunneln: dagbok vecka 43 2002
Page 19 and 20: Götatunneln: loggbok september 200
Page 25 and 26: Götatunneln: dagbok vecka 50 Göta
Page 43 and 44: Götatunneln: dagbok vecka 33 bibeh
Page 51 and 52: Götatunneln: dagbok Götaleden Vec
Page 53 and 54: Götatunneln Götaleden Startsida G
Page 57: Götatunneln Götaleden S:t Eriksga
Page 63 and 64: Götatunneln Nytt är att vi nu fö
Page 65 and 66: Götatunneln Götaleden Tidigare un
Page 67 and 68: Götatunneln Götaleden En kort sta
Page 69 and 70: Götatunneln Johannes Rex. Resteran
Page 71 and 72: Götatunneln Kronan har också vari
Page 73 and 74: Götatunneln underlag för en brygg
Page 75 and 76: Götatunneln 2005 olika delarna exa
Page 77 and 78: Götatunneln 2005 http://www.oldark
Page 79 and 80: Kartoteket: år 1624 År 1624 detal
Page 99 and 100: Kartoteket: Nya Elfsborg år 1768
Page 101 and 102: Kartoteket: 1709 År 1709 1624 1636
Page 103: Kartoteket: ca 1800 År 1800 ca 162
show all

Sociala huset

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?